Ebba Kjellsson, Sanna Höglind, Hilda Gustafsson, Ida Afvander, Isak Hedberg och Sören Hjalmar, 8

Transkript

1 ... l "a... n...".~ TRANAs KOMMUN Protokoll tört vid sammanträde med Demokratikommitten Plats: Stadshuset Tid: Närvarande: Per Ulfsbo Husniya Hasan Rolf Lindahl Reinhold Teodorsson Bengt E Carlsson Winfried Baier Bevan Berthelsen Suzanne Schöblom (fp) ordförande (s) v.ordförande (kd) (sd) (s) (m) (mp) (v) BoelLago ( c) Jan-Erik Gustavsson Anders Rosen (s) sekreterare Övriga Ebba Kjellsson, Sanna Höglind, Hilda Gustafsson, Ida Afvander, Isak Hedberg och Sören Hjalmar, 8 1 Mötets öppnande Ordföranden hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat. 2 Godkännande av dagordningen Förslaget till dagordning godkännes. 3 Protokollsjustering Till protokollsjusterare utses Boel Lago 4 Föregående protokoll Protokollet från 21/ lades med godkännande till handlingarna. Stadshuset tfn +46 (0) SE Tranås fax +46(0)

2 III TRANAs KOMMUN 5 Uppföljning av skrivelse gällande förskolornas adventsfirande mm Bakgrund: I ett demokratiskt samhälle ingår bland annat att alla ska behandlas lika och individerna ska fritt kunna välja att tillhöra eller inte tillhöra en organisation, delta i olika sammankomster etc. Genom att tydligt beskriva syftet och innehållet i aktuell inbjudan till samling ges föräldrarna möjlighet till att välja för sina barn. Det handlar även om att sprida kunskap om traditioner och seder i det svenska samhället Demokratikommitten har i beslut 8 den 21 november 2012 fört en diskussion som utmanat i följande uppmaning. att uppmana barn-och utbildningsnämnden att hantera frågan om skolornas besök i kyrkan med anledning av inbjudan till samling i advent etc på ett mer demokratiskt och enhetligt sätt. Barn-och utbildningsnämnden har behandlat demokratikommittens framställning och beslutat 21 den 28 januari 2013 att meddela demokratikommitten att barn-och utbildningsnämnden inte hanterar frågan, utan den avgörs av rektorer och förskolechefer. Grundskolan berörs inte av frågeställningen, då besök i kyrkor är tydligt kopplat till moment i undervisningen. En uppmaning till ett enhetligt agerande meddelas att förskolecheferna endast ser möjligheten att förskolan avstå från besök i kyrkor. Till beslutet finns ett särskilt uttalande i frågan som flertalet av de förtroendevalda i Bu-nämnden ställt sig bakom. Det kan konstatera att barn-och utbildningsnämndens behandling av frågan och förskolechefernas beslut att avstå från besök i kyrkor inte alls är i enlighet med demokratikommittens intentioner. Demokratikommitten beslutade den 21 februari 2013: att representanter från demokratikommitten tar upp en diskussion gällande frågan om förskolornas medverkan i kyrkan vid adventsfirande m m med skolchef Peter Tuvberger. Tiden för detta möte är nu fastställt till den 3 april Dialog 3 april 2013: Deltagare skolchef Peter Tuvberger och från demokratikommitten Per Ulfsbo, Winfried Baier, Bengt E Carlsson och Anders Rosen, sekreterare. Beslutanderätten i aktuella frågor ligger på respektive rektor-förskolechef. Enligt lagstiftningen är den svenska skolan icke-konfessionell och detta innebär att förskolan och skolan att det inte får förekomma religiösa inslag som exempel bön, välsignelse eller trosbekännelse i verksamheten. Undantag gäller för fristående förskolor och skolor med konfessionell inriktning. Enligt skolverkets tolkning av lagstiftningen är det möjligt med samlingar i kyrkan om det inte förmedlas några religiösa budskap. Det kan synas något motsägelsefullt en religiös högtid utan religiösa inslag. Skolchefen relaterar bakgrunden och motiven till det beslut som rektorerna - förskolecheferna fattat. Frågan om förskolornas deltagande i adventsfirande väckte under hösten 2012 starka känslor bland annat genom en rad artiklar i ortens tidningar och reaktioner från föräldrar. Rektorerna förskolecheferna har mandatet att planera och besluta om verksamheten innebärande val av förskolans Kansli o personalavd Stadshuset tfn +46 (0) Q{) SE Tranås fax +46(0)

3 ~. TRANÅS KOMMUN mer utåtriktade aktiviteter och att ge möjlighet för samtliga barn att delta i aktuella aktiviteter eller att ordna alternativa aktiviteter till de barn som inte exempelvis deltar i en adventsamling i kyrkan Demokratikommittens ledamöter poängterar värdet att barnen i förskolorna ges möjlighet att få kunskap om och delta i de kristna högtiderna som i första hand är kristna men de är även viktiga bärare av vårt kulturarv. Detta gäller inte minst barn från andra kulturer som kan ges en fördjupad inblick i våra traditioner och kultur. Efter genomgång och diskussion synes följande handlingsväg vara möjlig: Demokratikommitten beslutar: Demokratikommitten upphäver beslutet av den 21 november 2012, 8 dvs: att uppmana barn-och utbildningsnämnden att hantera frågan om skolornas besök i kyrkan med anledning av inbjudan till sarnling i advent etc på ett mer demokratiskt och enhetligt sätt. Detta innebär en återgång till den tidigare ordningen som bygger på en dialog mellan de olika förskolorna och kyrkorna för att möjliggöra att så många som möjligt av barnen kan delta som en naturlig del i förskolans verksamhet i aktuella samlingar -aktiviteter. Det är angeläget att alternativa aktiviteter görs för de barn som inte deltar i dessa samlingar. Demokratikommitten uttalar på förslag av ledamoten Winfried Baier följande. Demokratikommittens ledamöter poängtera värdet av att så många barn som möjlig i förskolorna får kunskap och kan delta i de kristna högtiderna som bygger på våra svenska traditioner. Enligt skollagen och undervisningsrådet vid skolverket Claes-Göran Aggebo är det fullt möjlig att förskolorna kan ha sina skolavslutningar, påsk- och adventsamlingar i kyrkan under förutsättning att innehållet i samlingarna ligger inom skollagens ram. Det är angeläget att avslutningen eller samlingen utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron. Det får inte enligt skollagen förekommer konfessionella inslag som bön, välsignelse trosbekännelse m.m. Därför bör man inom förskolorna se positiv på möjligheter att kunna genomföra bl.a. påsk- och adventssamlingar i kyrkan i samråd med kyrkorna. I läroplanens uppdrag för förskolan ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv - värden, traditioner och historia,språk och kunskaperfrån en generation till nästa. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet och barn från andra kulturer ges en inblick i våra traditioner, kultur och kyrkliga högtider bl.a. genom delaktighet förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Stadshuset tfn +46 (O) SE Tranås fax +46(0}

4 TRANÅS KOMMUN 6 Uppföljning av samverkansformerna mellan kommunen och handikapporganisationerna? Ks Fråga har uppkommit i samband med överläggningar med handikapporganisationerna hur den nya organisationen, uthållig kommun lyckas fånga upp och driva på för att förbättra tillgängligheten i ett brett perspektiv. Kommunstyrelsen beslutade 77/2011 om en ny organisation för förvaltningsövergripande frågor som miljömål, folkhälsa, brottsförebyggande, handikappfrågor, risk/beredskap, energi-och klimat, naturvård mm. Förändringen gjordes för att få en sammanhållen och tydlig hantering av viktiga övergripande frågor som alla förvaltningar arbetar med på olika sätt. Detta innebar bland annat att folkhälsoråd och handikappråd upphörde och ersattes med en handikappgrupp och en folkhälsogrupp utan politisk representation. Demokratikommitten har vid mötet i februari månad med representanter från de funktionsnedsattas samarbetsråd i Tranås (FST) fått del av vilka synpunkter som finns på den nya organisationen avseende funktion och grad av inflyttande. Sammanfattningsvis anser representanterna från samarbetsrådet att de funktionsnedsattas inflytande försämrats och detta gör det svårt att få till olika förbättringar. Det antecknas att ordföranden informerat kommunfullmäktige vid mars sammanträde om den pågående granskningen av samverkansformerna mellan kommunen och handikapporganisationerna Vid demokratikommittens möte i mars 2013 förklarar Kjell Pettersson och Fredrik Skaghammar bakgrunden och motiven till ny organisation för stora förvaltningsövergripande frågor som miljömål, brottsförebyggande, handikappfrågor, risk/beredskap, energi-och klimat, naturvård m m. Det övergripande är att arbete utifrån kommunfullmäktiges sex strategiska områden där ett av områdena är " Trygghet, hälsa och delaktighet - ett samhälle för alla. Den övergripa de inriktningen samlas under begreppet hållbar tillväxt avseende aspekterna miljö, tillväxt och välbefinnande eller förkortat MTV. I MTV arbetet finns en styrgrupp och arbetsgrupp och knappt tio olika undergrupper/områden där återfinns bland annat handikappgrupp och folkhälsogrupp. I de olika undergrupperna bedrivs arbetet ibland genom samarbete mellan en tjänsteman och olika organisationer. Ingen politisk representation finns i dessa undergrupper utan respektive tjänsteman är kontakten till och från den kommunala organisationen. På detta sätt behandlas alla organisationer lika oavsett om det handlar om en handikapporganisation eller idrottsförening. Kjell Pettersson och Fredrik Skaghammar anser att organisationen för uthållig kommun - tillväxt fungerar i huvudsak som det var tänkt men givetvis kan det finnas behov av justering av organisation och upplägg av arbetet. Bland annat planeras redan nu till mötena med FST skall de tjänstemän och politiker som kan tänkas vara direkt inblandade i förekommande punkter på dagordningen kallas, Demokratikommitten diskuterar vid dagens sammanträde hur samverkansformerna kan förbättras utifrån ett utkast till" Ett samhälle för alla - Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning" avsnittet som behandlar, Ansvar och samarbete. Demokratikommitten gör bedömningen att samverkan kan utvecklas ytterligare genom: att beroende på uppkomna ärenden kan ytterligare tjänstemän och politiker behöva adjungeras till samverkansmötena Stadshuset lin +46 (0) SE Tranås fax +46(0) \AIW\Af tr::ml~::u:~' ~ Ir~n~c:. Lcnmmllnetr~n.~c:.<:A

5 ~ TRANAs KOMMUN att FST kan representeras av ett varierat antal personer beroende av mötes agendans innehåll av ärenden att det är angeläget att protokollen från samverkansmötena anslås exempelvis på FST hemsida i syfte att få en spridning av information gällande aktuella ärenden att samverkansformerna utvärderas inför nästa mandatperiod. 7 Fortsatt diskussion om hur vi aktivera fler unga i det politiska arbetet Inför dagens möte har skriften Folkvaldas villkor i kommunfullmäktige - en studie om representativitet, avhopp och syn på uppdraget(scb) distribuerats till demokratikommittens ledamöter. Frågan är hur ska de politiska organisationerna och kommunen bli bättre på att ta tillvara på ungas engagemang. Ett av den representativa demokratins största problem är brist på politiker. Inom en generation kommer bristen på folkrepresentanter att vara mycket omfattande. Inom många partier dominerar således medelålders stort över såväl unga som seniorer. Sveriges står inför en stor utmaning att släppa in nya generationer in i partipolitiken. Varje organisation, företag eller parti har själva ett eget ansvar för vilken bild som omgivningen får av dem. Vilka företrädare som förknippas med ett parti bidrar till bilden av partiet. Ett parti utan tillräckligt många unga företrädare på ledandeposter kan få svårare att skapa igenkänning hos unga väljare och kan riskera missa frågor som berör unga. Ledamöterna i demokratikommitten diskuterar olika möjligheter att få ett högre deltagande av unga i kommunpolitiken. Det handlar bland annat om att redan i grundskolan och framförallt i gymnasieskolan skapa kännedom och intresse samt engagemang för samhällsfrågor. Här har de politiska partierna ett särskilt ansvar att i samverkan med skolan före in mer handfasta kommunal samhällsfrågor och demokratifrågor i stort i skolans värld. Det handlar om grundläggande värden som medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Det sker en hel del insatser bland annat Diskuss-dagen, partiernas medverkan under en temavecka i gymnasieskolan, information på skolorna i samband med val, ungdomsråd, deltagande av partierna vid Tranåsmässan, ungdomsförbundens aktiviteter. En rad olika ideer gällande vitalisering av den kommunala demokratin var uppe till diskussion. En nygammal ide som åter är aktuell är öppna nomineringar inför kommande val. Här verka det vara folkparitet som drivet denna modell längst genom att man i annonser uppmanar människor att komma med förslag till nomineringar. Ett kontinuerlig och aktivt ungdomsråd innebär att frågor som rör ungdomar får ett forum som kan föra en dialog med politikern. Inga beslut fattades under denna paragraf. 8 Ungdomsråd information Föreståndare Sören Hjalmar informerar tillsammans med representantema från ungdomsrådet Ebba Kjellsson, Sanna Höglind, Hilda Gustafsson, Ida Afvander, Isak Hedberg om arbetet med att starta upp ett ungdomsråd i kommunen. Ungdomsrådet består av 8 ungdomar från årskurs nio. Inriktningen är att försöka bredda deltagandet även från andra årskurser och då även elever som går på gymnasiet. Stadsh set tfn t46 (0) SE Tranås fax t46(0) www tr~n~c:: ~'" tmn::-c:: knmmtln(ähr~n:lc:. C::~

6 ~ TRANÅS KOMMUN Ungdomsrådet jobbar i princip inom tre områden, demokratiarbetet i skolan och i samhället i stort kan bli bättre genom olika former av elevers och ungdomars inflytande och möjlighet att påverka - diskussion och påverkan kring skolmaten - fler aktivister för ungdomar. En av ungdomsrådets viktigaste uppgift är att skapa en fungerande kanal mellan ungdomar och politiker. Verksamheten i ungdomsrådet bygger på ungdomarnas eget engagemang och prioritering av arbetsområden. Personalen inom ungdomsgården Epic fungerar mer som "bollplank" och i viss mån vägvisare. I Sören Hjalmar anser att man kommit en bit på väg i syfte att arbeta på ett mer strukturerat sätt med inflytande frågor för ungdomar i enlighet vad som sägs i förslaget till handlingsprogram för ungdomars inflytande i Tranås kommun. Det handlar om att involvera ungdomar i arbetet med att lyfta fram vilka samhällsfrågor som känns mest angelägna för ungdomar i åldern år. Det är viktigt att poängtera att va~e nämnd tar sitt ansvar eftersom barn och ungdomsfrågor innefattar all kommunal verksamhet. Demokratikommitten ser det som mycket positivt att ungdomsrådet kommit igång och det är viktigt att verksamheten får bästa möjlig förutsättningar vad gäller ekonomi och att ungdomama synpunkter och ideer tas på allvar i den politiska dialogen. Ordföranden ämnar bjuda in ungdomsrådet till kommunfullmäktige för presentation och dialog. Ungdomsrådet representanter överlämnar vid dagens möte även två exempel på öppenhetstest som genomförts hos polisen och, barn-och utbildningsförvaltningen vid Tranås kommun. 9 Avslutning Nästa sammanträde är den 22 augusti 2013 kl 8:00 10:00, Stadshuset Vid protokollet (Q~~~ Anders Rosen Justeras: Stadshuset tfn +46 (O) SE Tranås fax +46(0} tr;:ln~~ knmmljo(å)tmnac:: C::A