Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 111216

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten rätt... 5 Demografi... 6 Befolkningsutveckling... 6 Folkmängd... 7 Födelsenetto... 8 Åldersstruktur... 8 Ålderspyramider... 8 Andel yngre... 9 Andel äldre... 9 Utländsk bakgrund... 9 Pendling... 1 Livsvillkor... 11 Utbildningsnivå... 11 Personaltäthet i förskola/skola... 12 Förskola... 12 Skola... 12 Arbetsliv... 13 Trivs på arbetsplatsen... 13 Arbetslösa... 14 Försörjningsmått... 15 Ekonomiska förutsättningar... 16 Inkomst... 16 Ekonomisk trygghet bland vuxna... 17 Ekonomisk utsatthet bland barn... 17 Trygghet... 19 Anmälda brott... 21 Valdeltagande... 22 Politiskt deltagande bland unga... 23 Levnadsvanor... 24 Rökning... 24 Alkohol... 25 Motion... 27 Övervikt... 28 Hälsa... 31 Självupplevd hälsa... 31 Värk... 32 Värk i skuldror, nacke eller axlar... 33 Värk i rygg eller höfter... 34 Värk i händer, armar, ben eller fötter... 35 Psykiska besvär... 36 Stress... 36 Ängslan/oro... 38 Sömnproblem... 39 2

Tandhälsa... 4 Sjuklighet och dödlighet... 42 Hjärt-kärlsjukdomar... 42 Döda i hjärtinfarkt... 42 Cancersjukdomar... 43 Psykisk ohälsa... 44 Klamydiainfektioner... 45 Aborter... 46 Bilaga 1... 47 3

Förord Landstinget Sörmland har genom åren publicerat kommunprofiler som beskriver hälso- och välfärdsförhållanden. Dessa har gett en översiktlig beskrivning av Södermanlands läns kommuner med avseende på befolkningssammansättning, sociala villkor, levnadsförhållanden och hälsa. Eftersom det ständigt sker förändringar på dessa områden har vi funnit det angeläget att i denna rapport uppdatera informationen för att tillgängliggöra så aktuella uppgifter som möjligt. Information i rapporten är hämtad från både extern registerinformation och de befolkningsundersökningar där vi själva medverkar i genomförandet, Liv & hälsa och Liv & Hälsa ung. Mer information om dessa undersökningar, samt mer utförlig resultatrapportering finns på vår hemsida. www.landstinget.sormland.se/lh (Liv & hälsa) och www.landstinget.sormland.se/lhu (Liv & Hälsa ung). Rapportens resultat är redovisade på kommunnivå. Jämförelser görs mellan kommuner, länet och riket eller CDUST-regionen. Utvecklingen över tid beskrivs i tabeller och diagram eller kommenteras i den löpande texten. Denna rapport har utarbetats av Anna Ekholm, Hans-G Eriksson, Fredrik Granström, Olle Kylensjö och Lotta Sahlqvist vid FoU-centrum, Landstinget Sörmland. Eva-Maria Annerbäck Enhetschef Enheten för FOU, Landstinget Sörmland 4

Bakgrund Material och metoder Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden. Den är tänkt att ge en samlad bild av hälsoläget i länet. Rapporten baseras på material från en rad olika källor, dels från registerdata, dels från landstingets egna enkätundersökningar (Liv & hälsa och Liv & Hälsa ung). Registerdata har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen (SoS), Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC), Arbetsförmedlingen (AF), Brottsförebyggande rådet (Brå), Skolverket (Skolv), Samordningsförbundet RAR i Sörmland (RAR), Smittskyddsinstitutet och Försäkringskassan (Fk). Källorna redovisas i anslutning till tabeller och diagram. I de resultat som redovisas på kommunnivå finns, där det är möjligt, jämförande resultat för länet som helhet och riket. Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomfördes i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen). I tabeller och figurer med resultat hämtade från denna undersökning görs därför jämförelser med CDUST istället för riket. Begreppsförklaringar Med incidens menas antalet nya fall av en viss sjukdom i befolkningen. I några av figurerna redovisas 12-månadersmedelvärden. Genom att beräkna ett medelvärde av resultaten för var och en av årets tolv månader får man en mer rättvisande bild av året jämfört med att bara redovisa hur det såg ut vid årets slut. Flera resultat i denna rapport är hämtade från befolkningsenkäten Liv & hälsa. Den är en urvalsundersökning (12 7 av länets drygt 2 invånare mellan 18 och 84 år har fått enkäten) Detta gör att slumpen kan spela in i resultaten. När man säger att en skillnad mellan två grupper är statistiskt signifikant är sannolikheten att skillnaden beror på slumpen så liten (mindre än 5 procent) att man bedömer skillnaden som statistiskt säkerställd. Tolka resultaten rätt De resultat som är hämtade från urvalsundersökningen Liv & hälsa inkluderar tillhörande konfidensintervall. Dessa redovisas i kolumnen KI i tabellerna och som antenner som sträcker sig uppåt och neråt i toppen på staplarna i diagrammen. Att redovisa konfidensintervall är ett sätt att ta hänsyn till det slumpfel som urvalsundersökningar är behäftade med. Konfidensintervallet ska tolkas som det intervall inom vilket det sanna resultatet med 95 procents säkerhet befinner sig. Exempelvis innebär ett resultat på 86 ± 3 att sanningen med stor sannolikhet ligger mellan 83 och 89. Det är därför viktigt att beakta att skillnader mellan kommuner där konfidensintervallen överlappar varandra med stor sannolikhet beror enbart på slumpen. I de diagram som visar procentuella andelar går skalorna upp till 25, 5 eller 1 procent. 5

Demografi För att kunna planera verksamheter i kommun och landsting är det viktigt att ha kunskap om områdets demografi. Befolkningen påverkas av exempelvis födslar, dödsfall och migration (flyttning). Födslar och inflyttningar bidrar till befolkningsökning medan dödsfall och utflyttningar verkar i motsatt riktning. Det är inte bara befolkningens storlek som påverkas utan även dess sammansättning. Åldersstrukturen är särskilt intressant och då främst antalet barn och äldre eftersom insatserna för de grupperna är störst. Studerar man en ålderspyramid (se bilaga 1) kan man enkelt se hur stora de olika grupperna är och även ganska säkert förutsäga hur åldersfördelningen kommer att se ut under de närmaste åren. Befolkningsutveckling s folkmängd var från början av 7-talet och fram till mitten av 8-talet relativt konstant runt 25 invånare, därefter ökade befolkningen stadigt fram till 1994. I slutet av 9-talet minskade den något men har de senaste åren återigen visat en stigande trend. En prognos från Statistiska centralbyrån (SCB) förutspår att Södermanlands befolkning kommer att fortsätta öka de närmaste 2 åren. Under 2-talet har befolkningen ökat i Eskilstuna, Gnesta,, och medan den har minskat i Flen och. Befolkningsutveckling 1968-21 ( och Gnesta 1991-21) 98 96 94 92 9 88 86 Eskilstuna 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 18 5 18 17 5 17 16 5 16 15 5 Flen 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 1 5 1 25 1 Gnesta 34 33 5 33 Katrineholm 9 75 9 5 9 25 9 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 32 5 32 31 5 31 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 7 65 6 55 5 45 4 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 16 15 14 13 12 11 1 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 6

35 32 5 3 12 11 5 11 27 5 25 22 5 2 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 1 5 1 9 5 9 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 1 9 8 9 6 28 27 26 Södermanland 9 4 9 2 9 8 8 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 25 24 23 22 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 Riket 1 9 5 9 8 5 8 7 5 7 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 Källa: SCB Folkmängd Vid årsskiftet 21/211 fanns drygt 27 invånare i Södermanland. Eskilstuna är länets klart största kommun med drygt 96 invånare och är minst med knappt 9 invånare. I riket, länet och alla kommuner utom Flen, och är antalet kvinnor högre än antalet män. Folkmängden i Södermanland och riket 21-12-31 Kvinnor Män Totalt Eskilstuna 48 442 47 869 96 311 Flen 7 9 8 128 16 28 Gnesta 5 223 5 137 1 36 Katrineholm 16 388 16 4 32 428 26 28 25 436 51 644 5 531 5 662 11 193 16 314 16 15 32 419 5 755 5 77 11 462 4 39 4 53 8 893 136 151 134 587 27 738 Riket 4 725 326 4 69 244 9 415 57 Källa: SCB 7

Födelsenetto Födelsenettot är skillnaden mellan antalet levande födda och antalet döda. Antalet födda varierar ganska kraftigt. Det föddes många barn på 4- och 6-talen och i början av 9- talet. Antalet döda har däremot hållit sig relativt konstant under åren. Detta har lett till att Södermanland från slutet av 8-talet fram till mitten av 9-talet hade ett relativt stort födelseöverskott. Efter det har det under en period varit ett underskott men 21 var det återigen ett födelseöverskott i länet. 5 4 3 2 1 Källa: SCB Antal döda och antal levande födda i Södermanland 1968-21 Födda Döda 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 Åldersstruktur De saker som främst påverkar befolkningens åldersstruktur är fruktsamheten och medellivslängden. I början av 19-talet föddes i genomsnitt 4 barn per kvinna, hundra år senare är motsvarande siffra 1,5-2 barn per kvinna. Under samma tid har medellivslängden ökat med över 2 år. Tillsammans betyder detta att andelen barn i befolkningen blir mindre och andelen äldre större. Ålderspyramider Åldersgrupperna 15-19 år och 6-64 år är relativt stora, detta beroende på de stora födelsetalen åren runt 199 och på 4-talet, detta gäller för samtliga länets kommuner, se bilaga 1. I de äldsta åldersgrupperna är antalet kvinnor större än antalet män eftersom kvinnor generellt lever längre än män. Södermanland Riket Källa: SCB, 21 8

Andel yngre Andelen yngre, -19 år, har under de senaste 4 åren minskat från 28 till 23 procent. Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Andel -19 år 21-6 år 7-12 år 13-19 år Bland länets kommuner är det som har den klart lägsta andelen yngre, 2 procent. Övriga kommuner har mellan 23 och 26 procent yngre (-19 år) och ligger nära värdet för hela landet. Riket 1 2 3 4 5 Källa: SCB Andel äldre Andel 75 år och äldre 21 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm 75-84 år 85 + år Störst behov av vård och omvårdnad har den äldre befolkningen. Antalet personer i denna grupp ökar kontinuerligt, vilket medför att gruppens andel av befolkningen blir allt större. Riket Källa: SCB 5 1 15 2 25 I länet var andelen 85 år och äldre,7 år 197 och 21 var den 2,8. Andelen äldre är något högre i länet än i riket och varierar mellan kommunerna. Högst andel äldre har, Katrineholm och Flen med drygt tio procent, har den lägsta andelen med 7 procent. Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund har personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Definitionen ändrades 31 december 23, innan dess räckte det med att en förälder var född utomlands för att dennes barn ansågs ha utländsk bakgrund. Ungefär var femte sörmlänning har utländsk bakgrund. Det är stora skillnader mellan länets kommuner, Eskilstuna har nästan tre gånger så stor andel med utländsk bakgrund som. Andel () med utländsk bakgrund, 21 Totalt Eskilstuna 27 Flen 19 Gnesta 12 Katrineholm 18 14 19 14 14 1 19 Riket 19 Källa: SCB 9

Pendling Andelen som pendlar från en kommun till en annan har ökat från 2 till 28 procent mellan åren 1993 och 29. Andelen män som pendlar är högre än andelen kvinnor som pendlar. År 29 var det 33 procent av männen och 23 procent av kvinnorna i länet som pendlade. Andel utpendlare (av förvärvsarbetande 16 + år) över kommungräns i Södermanland 1993-29 5 4 3 2 1 Källa: SCB Kvinnor Män 93 95 97 99 1 3 5 7 9 Andelen pendlare skiljer sig mycket mellan kommunerna i länet. I Gnesta och pendlar mer än hälften av de förvärvsarbetande till en annan kommun. Eskilstuna har den klart lägsta andelen pendlare med 16 procent. Andel () utpendlare över kommungräns, 29 (av förvärvsarbetande 16 + år) Kvinnor Män Totalt Eskilstuna 12 2 16 Flen 3 39 34 Gnesta 49 66 58 Katrineholm 19 29 24 17 31 24 42 33 37 39 48 44 45 58 52 36 45 41 23 33 28 Källa: SCB 1

Livsvillkor Livsvillkor, såsom sociala och ekonomiska förhållanden har visat sig ha ett betydande samband med hälsan. Det är dock svårt att veta om det är de ekonomiska och sociala förhållandena i sig som orsakar ohälsa eller om det är ohälsan som orsakar de ekonomiska och sociala problemen. Utbildningsnivå Andelen med eftergymnasial utbildning ökar i takt med att fler yngre skaffar sig en högre utbildning samtidigt som äldre personer, med en generellt lägre utbildningsnivå, successivt lämnar arbetslivet. Utbildningsnivån i länet är lägre än i riket och skillnaden har ökat de senaste 25 åren. Inte ens den kommun i länet som har högst utbildningsnivå når upp till riksgenomsnittet. 5 4 3 2 1 Andel med eftergymnasial utbildning, 16-74 år, 1985-21 Södermanland Riket 85 87 89 91 93 95 97 99 1 3 5 7 9 Källa: SCB I Södermanland är det, liksom i landet i stort, vanligast att kvinnor har en eftergymnasial utbildning. Störst andel med eftergymnasial utbildning i länet finns i, och Eskilstuna. De minsta andelarna finns i, och Flen. Andel () med eftergymnasial utbildning, 16-74 år, 21 Kvinnor Män Totalt Eskilstuna Eskilstuna 31 24 27 Flen Flen 23 16 2 Gnesta Gnesta 28 2 24 Katrineholm Katrineholm 27 18 23 31 24 27 23 16 2 34 25 29 29 23 26 21 13 17 Riket 29 22 26 Riket 36 29 32 1 2 3 4 5 Källa: SCB 11

Personaltäthet i förskola/skola Förskola Förskolan vänder sig till barn från ett år tills de börjar skolan. Alla barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar har rätt till en plats i förskola. Även barn till arbetslösa eller föräldralediga har rätt till minst 15 timmar per vecka i förskola. Under 199- talet ökade gruppstorlekarna i förskolan och samtidigt minskade personaltätheten. De senaste åren har personaltätheten dock ökat något. Bland länets kommuner har den högsta personaltätheten medan den är lägst i, och. Att det finns personal med pedagogisk högskoleutbildning anges i förskolans allmänna råd för kvalitet som en viktig kvalitetsfaktor. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varierar mycket mellan kommunerna, från Gnestas 29 procent till Eskilstunas och s 6 procent. År 21 Andel () årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Antal inskrivna barn per årsarbetare Eskilstuna 6 5,4 Flen 46 5,5 Gnesta 29 6, Katrineholm 55 5,4 54 5,1 6 6,1 5 5,8 48 6,1 52 6,4 55 5,5 Riket 54 5,4 Källa: Skolverket Skola Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en obligatorisk och kostnadsfri grundutbildning. Den svenska skollagen säger att alla barn ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden samt ursprung. Liksom inom förskolan var personaltätheten inom skolan som lägst i slutet på 199-talet men har sedan ökat något men den är fortfarande lägre än innan 199-talets nedgång. Flest antal lärare per 1 elever har Katrineholm och medan Gnesta och har lägst antal. Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning ligger på mer än 8 procent i alla länets kommuner förutom i Flen. År 21 Andel () lärare med pedagogisk högskoleutbildning Antal lärare per 1 elever Eskilstuna 84 7,8 Flen 79 8, Gnesta 84 7,3 Katrineholm 84 9,1 85 8,2 85 9, 89 7,7 82 7,5 81 7,7 84 8, Riket 88 8,3 Källa: Skolverket 12

Arbetsliv Delaktighet, inflytande, kontroll och möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation är viktiga förutsättningar för en god hälsa och arbetsmiljö. Trivs på arbetsplatsen Andelen anställda som uppger att de trivs bra med sitt arbete har ökat sedan 24. Den enda kommun som påvisbart skiljer sig från länsgenomsnittet är, där en större andel av de förvärvsarbetande invånarna trivs med sina arbeten jämfört med hela länets andel. Andel anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, 18-64 år, 28 1 8 6 4 2 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, 18-64 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 86 3 82 4 84 2 Flen 83 6 82 6 83 4 Gnesta 8 8 86 6 83 5 Katrineholm 88 4 82 5 85 3 84 4 84 4 84 3 87 7 88 6 88 5 87 4 83 5 84 3 88 5 9 5 89 4 92 5 79 8 84 5 86 2 83 2 85 1 Regionen 86,8 84,9 85,6 Källa: Liv & hälsa 28 13

Arbetslösa Arbetslösheten i Södermanland har under hela 2-talet legat högre än genomsnittet för riket. Andelen arbetslösa har tydligt följt konjunktursvängningarna och andelen har hela tiden varit något större bland män. Den kraftiga lågkonjunkturen till följd av den finansiella oron i världen som bröt ut 28 avspeglas tydligt genom en dramatisk ökning av andelen arbetslösa i länet, framförallt för männen. Sedan 21 har dock andelen arbetslösa män sjunkit något i länet. Eskilstuna har den högsta arbetslösheten i länet, medan har den lägsta. 25 2 15 1 5 Andel arbetslösa i Södermanland 21-211*, 12-mån medelvärde Kvinnor Män 21 23 25 27 29 211* Andel arbetslösa 21, 12-mån medelvärde Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Riket 5 1 15 2 25 () *t.o.m. oktober 211 Källa: Arbetsförmedlingen Antal resp. andel () arbetslösa, 16-64 år, 21, 12-mån medelvärde Kvinnor Män Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Eskilstuna 1 584 5,3 2 225 7,2 3 89 6,3 Flen 239 5,1 247 5, 486 5, Gnesta 85 2,7 16 3,3 191 3, Katrineholm 465 4,7 553 5,5 1 17 5,1 483 3,1 593 3,8 1 76 3,4 88 2,7 114 3,3 22 3, 355 3,6 444 4,4 799 4, 86 2,4 9 2,5 176 2,5 93 3,5 16 3,8 199 3,7 3 479 4,2 4 477 5,3 7 956 4,8 Riket 13 145 3,9 127 932 3,5 231 78 4,2 Källa: Arbetsförmedlingen 14

Försörjningsmått Försörjningsmåttet mäter utbetald ersättning i kronor per invånare i arbetsför ålder (16-64 år) och dag. De ersättningar som ingår är ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd), sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, aktivitetsstöd samt arbetslöshetsersättning (s k A-kassa). Räknat per individ betalas det ut mer ersättning för utebliven förvärvsinkomst i Södermanland jämfört med riket totalt. Mellan 25 och 28 minskade utbetalda ersättningar i länet markant, därefter har de legat ganska stabilt kring 6 kr per invånare (16-64 år) och dag. Av länets kommuner betalades det under perioden april-juni 211 ut mest ersättning per individ i arbetsför ålder i Katrineholm och Eskilstuna, minst betalades ut i och under denna period. Försörjningsmått i Södermanland 23-21, fasta priser enligt 21 års prisnivå* (kr) 1 8 Eskilstuna Försörjningsmått i Södermanland april-juni 211 Flen Gnesta Katrineholm 6 4 2 23 24 25 26 27 28 29 21 *Beräknat enligt KPI 8 Riket Källa: RAR Sörmland Försörjningsmåttet* i Södermanland april-juni 211 A-kassa Försörjningsstöd Socialförsäkring Totalt Eskilstuna 6,9 11,8 42, 6,7 Flen 5,1 6,9 47,5 59,5 Gnesta 3,1 3,1 39,9 46,1 Katrineholm 6,9 7,2 47,3 61,4 4, 3,2 38,6 45,8 4,7 2,5 46,6 53,8 5,4 5,7 33,6 44,7 3,2 1,6 33,9 38,8 4,9 5, 46,5 56,4 5,6 7,3 41,2 54,1 Riket 5,9 4,9 36,5 47,3 Källa: RAR Sörmland *Utbetald ersättning i kronor per individ (16-64 år) och dag 2 4 (kr) 6 8 1 15

Ekonomiska förutsättningar Förutsättningarna för hälsan hänger starkt samman med den ekonomiska situationen man befinner sig i. Vid ekonomisk utsatthet påverkas den psykiska och fysiska hälsan negativt. Inkomst Sammanräknad förvärvsinkomst innefattar inkomst av tjänst plus inkomst av näringsverksamhet. Mätt i fasta priser har den sammanräknade förvärvsinkomsten i Södermanland konstant stigit för varje år under 2-talet. Män har under hela perioden haft en medianinkomst på över 5 kronor mer än kvinnor. De högsta medianinkomsterna bland kvinnor återfinns i och och bland män i och. De lägsta inkomsterna har kvinnor och män i Flen, Katrineholm och. Sammanräknad förvärvsinkomst i Södermanland 21-29, 21 års priser, median (tkr) 3 25 2 15 1 5 Kvinnor Män 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Källa: SCB Sammanräknad förvärvsinkomst, 2 år och äldre 29, median Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Riket 5 1 15 2 25 3 (tkr) Sammanräknad förvärvsinkomst, 2 år och äldre, 29, median Kvinnor Män Totalt Eskilstuna 19 9 251 1 22 2 Flen 181 2 243 9 21 4 Gnesta 21 1 264 5 233 6 Katrineholm 185 4 254 8 215 5 198 2 274 6 233 3 193 7 287 8 234 2 29 6 278 5 242 9 217 8 296 2 255 7 185 8 258 2 218 5 194 6 263 4 226 9 Riket 21 1 268 9 232 Källa: SCB 16

Ekonomisk trygghet bland vuxna Med ekonomisk trygghet menas här att ha svarat Nej på frågan Har det under de senaste 12 månaderna hänt att Du har haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande? Under våren 28 befann vi oss i slutet av en högkonjunktur. Detta har bidragit till att andelen med ekonomisk trygghet har ökat sedan undersökningen 24. Skillnaden mellan kommunerna i länet är små och det går inte att påvisa någon tydligt skillnad mellan kvinnor och män. Det finns dock särskilda grupper i befolkningen där den ekonomiska tryggheten är avsevärt mindre än för befolkningen i stort, en sådan grupp är ensamstående föräldrar. Andel som inte haft svårt att klara löpande utgifter under ett år, 28 1 8 6 4 2 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med ekonomisk trygghet, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 84 2 88 2 86 2 Flen 81 4 86 4 84 3 Gnesta 84 5 81 5 82 4 Katrineholm 89 3 87 4 88 2 86 3 86 3 86 2 85 4 89 5 87 3 83 3 85 4 84 3 85 4 89 4 87 3 87 4 86 5 86 3 85 1 87 1 86 1 Regionen 84,6 86,7 85,5 Källa: Liv & hälsa 28 Ekonomisk utsatthet bland barn De ekonomiska förutsättningarna är olika för olika familjer. Den ekonomiska utsattheten är till exempel större bland barn med utländsk bakgrund. Nästan en tredjedel av barnen med utländsk bakgrund lever i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Bland svenska barn är motsvarande siffra tolv procent. 17

Det är stora skillnader mellan länets kommuner. Klart högst andel finns i Eskilstuna, 18 procent och lägst andel finns i med sju procent. I tabellen till höger redovisas andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198- talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Andel () barn -17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, 28 Eskilstuna 18 Flen 17 Gnesta 1 Katrineholm 15 9 8 11 7 12 14 Riket 12 Källa: SCB Andelen elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet som upplever att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar ligger på ungefär 68 procent. Det är en högre andel pojkar än flickor som upplever att de har ekonomiska möjligheter att göra saker tillsammans med sina kompisar. Bland Södermanlands kommuner varierar andelen flickor i årskurs nio som anser sig ha tillräckligt med pengar från 59 procent i till 73 procent i. För pojkarna är motsvarande andelar 59 procent i Gnesta och 79 procent i. Andel () elever som uppger att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar, 211. Årskurs 9 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Totalt 1 Eskilstuna 67 75 71 Flen 64 71 67 8 Gnesta 68 59 63 Katrineholm 72 75 74 6 64 68 79 69 72 69 61 73 74 77 68 75 4 2 59 72 66 67 74 71 Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung 211 Bland de elever där båda föräldrarna antingen arbetar eller studerar är det fyra procent som anger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som har minst en förälder som är arbetslös/sjukskriven är elva procent. Ett liknande glapp kan ses om man tittar på elevernas boendesituation. Bland de elever som bor med både mamma och pappa är det fyra procent som anger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som bor med ensamstående förälder är elva procent. 18

Det är cirka 59 procent av alla elever som bor med båda sina föräldrar. Andelarna för elever i årskurs nio i länets kommuner varierar från 57 procent bland flickorna i och till 67 procent av flickorna i. Motsvarande andelar för pojkarna är 54 procent i och 72 procent i. Andel () elever som uppger att de bor med båda sina föräldrar, 211. Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 61 62 62 Flen 58 57 57 Gnesta 62 62 62 1 8 Katrineholm 61 59 6 6 57 6 59 57 56 57 4 59 67 54 72 57 7 6 6 56 6 57 6 2 Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Trygghet Andelen som känner sig otrygga (Svarat Ja på frågan Händer det att Du avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredat?) är större i Södermanland jämfört med hela CDUST-regionen. Det är framför allt kvinnor, och särskilt de yngsta och de äldsta, som känner oro för att gå ut. Den klart största andelen otrygga finns i Eskilstuna. I och är andelen som känner otrygghet utomhus mindre än länsgenomsnittet. 5 4 3 2 1 Eskilstuna Flen Andel otrygga, 28 Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 19

Andel () otrygga, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 35 3 15 2 25 2 Flen 23 5 1 4 16 3 Gnesta 23 6 9 4 16 3 Katrineholm 28 4 1 3 19 3 26 3 1 3 18 2 3 6 1 4 2 4 26 4 1 3 18 3 19 5 8 3 13 3 18 5 6 3 12 3 29 1 11 1 2 1 Regionen 27,7 1,5 18,4 Källa: Liv & hälsa 28 Tillit definieras som att ha svarat mycket väl eller ganska väl på frågan i vilken utsträckning man tycker att påståendet nedan stämmer Man kan lita på människorna som bor i det här området Andelen som litar på människorna där de bor har generellt sett ökat jämfört med tidigare undersökningar och ligger på runt 9. I och Gnesta är tilliten större än i hela länet, medan den i Eskilstuna är mindre än länsgenomsnittet. Andelen med tillit ökar med stigande ålder. 1 8 6 4 2 Eskilstuna Andel med tillit till människorna i bostadsområdet, 28 Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med tillit till människorna i bostadsområdet, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 87 2 86 3 86 2 Flen 93 3 93 3 93 2 Gnesta 96 3 92 4 94 2 Katrineholm 91 3 94 3 93 2 91 2 93 2 92 2 93 3 91 4 92 3 92 3 91 3 91 2 92 3 95 3 93 2 97 2 95 3 96 2 9 1 9 1 9 1 Regionen 91,5 92,6 91,4 Källa: Liv & hälsa 28 2

Bland ungdomar upplever drygt 9 procent av både pojkar och flickor att de ofta eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde dagtid. Kvällstid/nattetid minskar denna känsla markant bland flickor, endast 55 procent av flickorna känner sig trygga då. Det finns inga stora skillnader mellan kommunerna med avseende på trygghet på dagtid, däremot är det stora skillnader på hur trygga ungdomarna känner sig på kvällen/natten. Högst andel trygga på kvällen/natten finns i och lägst andel finns i Flen. Andel () elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 91 91 91 1 Flen 87 82 85 8 Gnesta 88 88 88 Katrineholm 92 94 93 6 91 93 94 92 93 93 91 89 92 98 92 94 4 2 95 98 97 91 92 92 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Anmälda brott Från att ha haft lägre antal anmälda brott per 1 invånare än riket så ligger Södermanland ungefär i nivå med riksgenomsnittet när det gäller anmälda brott per 1 invånare under de senare åren. Värt att notera är att antalet anmälda brott förändras över tiden på grund av andra faktorer än faktiskt brottslighet, exempelvis attityder i samhället, ändrade försäkringsvillkor, ändrade insamlings- och bearbetningsmetoder, lagstiftning, brottsbekämpande myndigheters prioriteringar samt polisens spanings- och kontrollrutiner. 2 15 1 5 Källa: Brå Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen 199-21 Hela landet Södermanlands län 9 92 94 96 98 2 4 6 8 1 21

Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen, 5-årsmedelvärden 26-21 Totalt Eskilstuna 159 Flen 137 Gnesta 93 Katrineholm 139 127 112 125 94 96 146 Riket 145 Eskilstuna har klart högst frekvens av anmälda brott i relation till folkmängd i Södermanland sett över de senaste fem åren. Det är de små kommunerna Gnesta, och som har de lägsta frekvenserna av anmälda brott. Vid regionala jämförelser av antal anmälda brott finns det några viktiga faktorer att ta hänsyn till. En sådan faktor är ålderstrukturen, där en region med hög andel unga tenderar att ha högre frekvens av anmälda brott än regioner med en äldre befolkning. Antalet anmälda brott är också ofta högre i regioner där en stor andel av befolkningen bor i stadsmiljö istället för på landsbygd. Regioner som är populära turistmål brukar också ha högre antal anmälda brott. Källa: Brå Valdeltagande Att få rösta vid de allmänna valen är en av våra grundläggande demokratiska rättigheter. Inte alla röstberättigade utnyttjar dock denna rättighet. Valdeltagandet ökade i valen år 21 jämfört med valen år 26 i alla länets kommuner vilket var en trend som gällde hela riket. Sett över hela riket så skilde sig valdeltagandet åt mellan olika grupper i samhället. Valdeltagandet var exempelvis lägre bland unga personer, bland personer med utländsk bakgrund och bland personer med låga inkomster. Dessa ojämlikheter i valdeltagande minskade dock en aning jämfört med 26 års val. I åldersgruppen 18-29 år ökade t ex valdeltagandet med närmare fyra procent jämfört med en ökning på två procent i åldergruppen 5-64 år mellan valåren. Några stora könsskillnader i valdeltagande fanns inte i valen 21, kvinnorna i hela riket hade någon procents högre valdeltagande än männen i riksdagsvalet 21. Valdeltagandet i länet låg mycket nära nivån i hela riket. I de flesta enskilda kommuner var dock valdeltagandet högre, klart högst i följt av och. s andel dras ner av Eskilstuna, där valdeltagandet var något lägre än såväl läns- som riksgenomsnittet. Valdeltagandet var generellt högre i riksdagsvalet än i valen till kommun-, respektive landstingsfullmäktige. Andel röstande i kommunvalen 21 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Riket 2 4 6 8 1 Källa: SCB 22

Andel () röstande, 21 Riksdag Landsting Kommun Eskilstuna 83,3 78,7 79,2 Flen 84,7 81,2 81,8 Gnesta 85,3 82,6 83,1 Katrineholm 84,7 81,7 82,5 85,9 83,2 83,6 85, 81,8 82,9 85,5 81,7 82,7 87,8 84,5 85,4 85,9 83,1 84,1 84,7 81,1 81,7 Riket 84,6 81, 81,6 Källa: SCB Politiskt deltagande bland unga Även om ungdomar under 18 år inte är röstberättigade så finns det många sätt att föra fram sina åsikter på och påverka. Andel elever som uppger att de gjort följande det senaste året: Åtta procent av eleverna i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet i Södermanland har det senaste året deltagit i demonstrationer. Det är en större andel av eleverna i årskurs 9 än i årskurs 2 på gymnasiet som har skrivit insändare, 13 procent jämfört med knappt tio procent. Av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet har 13 procent tagit kontakt med politiker jämfört med tio procent i årskurs 9. I båda årskurserna är det kring 42 procent som skulle kunna tänka sig att ta kontakt med en politiker. Drygt fem procent av eleverna i årskurs 9 är medlemmar i ett politiskt parti, i årskurs 2 på gymnasiet är motsvarande andel nästan tio procent. 25 2 15 1 5 Delta i demonstrationer Åk 9 Skriva insändare Åk 2, gymnasiet Ta kontakt med politiker Källa: Liv & Hälsa ung 211 Medlem i parti 23

Levnadsvanor Våra levnadsvanor har ett starkt samband med våra livsvillkor och vår sociala position. Levnadsvanorna är en del av vår livsstil och är en viktig del av vår identitet. De påverkas bland annat av kultur, traditioner och socioekonomisk tillhörighet. Levnadsvanorna påverkar i sin tur vår hälsa. Rökning, alkoholkonsumtion, motionsvanor och övervikt är exempel på riskoch livsstilsfaktorer som har stor betydelse för folkhälsan. Rökning Rökning är en av västvärldens största hälsorisker och är därför en viktig variabel i hälsosammanhang. Många sjukdomar, som till exempel lungcancer, hjärtinfarkt och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), orsakas av rökning. Även små förändringar i en befolknings rökvanor kan ge stora effekter på folkhälsan. Andelen dagligrökare i Södermanland har sjunkit kraftigt under de senaste två decennierna. Enligt hälsoundersökningen 199 (HU-9) rökte nästan 29 medan motsvarande undersökning Liv & hälsa år 28 visar att drygt 13 röker. Gott och väl en halvering av andelen dagligrökare vilket ger stora hälsovinster. 25 2 15 1 5 Andel dagligrökare, 28 I Flen finns högst andel dagligrökare, medan lägst andel finns i Gnesta. Konfidensintervallen överlappar dock varandra vilket betyder att skillnaden inte är statistiskt signifikant. Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Källa: Liv & hälsa 28 CDUST Andel () dagligrökare, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 14 2 15 3 14 2 Flen 2 5 16 4 18 3 Gnesta 11 4 8 4 1 3 Katrineholm 16 3 12 3 14 2 13 3 1 3 12 2 15 5 11 4 13 3 13 3 12 3 13 2 13 4 13 4 13 3 17 5 14 5 16 3 14 1 13 1 14 1 Regionen 13,5 11,6 12,4 Källa: Liv & hälsa 28 24

Rökning är vanligare bland flickor än bland pojkar, det omvända gäller för snusning. Det totala tobaksbruket är högre bland pojkar än bland flickor. Andel () elever som röker så gott som dagligen, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 1 8 9 25 Flen 14 14 14 2 Gnesta 8 1 9 Katrineholm 1 5 7 15 9 11 7 11 8 11 4 17 12 1 8 13 1 5 14 5 9 1 8 9 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Alkohol Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige sedan mitten av 199-talet. I industriländerna rankas alkohol som den tredje största riskfaktorn bakom ohälsa, som inte bara drabbar den som dricker själv utan även dennes omgivning. Levercirros, bukspottkörtelinflammation och vissa cancerformer är exempel på sjukdomar efter långvarig alkoholkonsumtion. Alkoholförgiftning och skador på grund av olycksfall och våld hör däremot ihop med berusningsdrickande. Alkoholkonsumtionen är tydligt åldersrelaterad, yngre dricker mer än äldre. Nästan fyra av tio män och tre av tio kvinnor i åldersgruppen 18-24 år berusar sig minst två gånger per månad. Andelen minskar sedan successivt med stigande ålder. Jämfört med år 24 ses inga stora förändringar i berusningsdrickande. Högst andel som berusar sig minst en gång i månaden finns för kvinnor i och för män i. Andel som berusar sig minst en gång i månaden, 28 25 2 15 1 5 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 25

Andel () som berusar sig minst en gång i månaden, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 11 2 24 3 18 2 Flen 8 3 22 5 15 3 Gnesta 8 4 26 6 17 4 Katrineholm 8 2 26 5 17 3 1 2 27 4 18 2 8 4 24 6 16 4 9 3 26 4 17 3 12 4 24 6 18 3 8 3 19 6 14 4 1 1 25 2 17 1 Regionen 11,5 25,8 18,5 Källa: Liv & hälsa 28 I den vuxna befolkningen är det betydligt högre andel män än kvinnor som berusar sig minst en gång i månaden. Denna skillnad finns inte bland skolungdomar i årskurs 9 men en liten skillnad finns i årskurs 2 på gymnasiet. Lägst andel av niorna som berusar sig minst en gång i månaden finns för flickor i Gnesta,, och för pojkar i, 4. Det är en lägre andel av eleverna som berusar sig minst en gång i månaden 211 jämfört med 28 i båda årskurserna, men störst minskning finns i årskurs 9. Andel () elever som berusar sig en gång i månaden eller oftare, 211 (frågan ställs inte i årskurs 7) Årskurs 9 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Totalt 5 Eskilstuna 1 9 9 Flen 17 9 14 4 Gnesta 9 5 Katrineholm 15 7 11 3 12 14 13 12 12 13 15 23 4 1 1 15 2 1 3 13 9 12 1 11 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Pojkar 26

Motion Under hela mänsklighetens historia har vi varit aktiva större delen av dagen. Vi är genetiskt anpassade till att vara fysiskt aktiva. Viktiga organ som hjärta, lungor, muskler, leder och nerver mår väl av och är byggda för fysisk aktivitet. Vår stillasittande livsstil medför ökande förekomst av vällevnadssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Ökad fysisk aktivitet är ett sätt att motverka dessa. Genom regelbunden motion kan vi få kolesterolhalterna, blodtrycket, blodsockret och kroppsvikten att sjunka. Andelen som motionerar mindre än 2 timmar per vecka är högst i och lägst i, och. 5 4 Andel som motionerar mindre än 2 timmar per vecka, 28 3 2 1 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () som motionerar mindre än 2 timmar per vecka, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 17 2 22 3 2 2 Flen 18 5 21 5 19 3 Gnesta 16 5 19 5 18 4 Katrineholm 14 3 22 4 18 3 16 3 17 3 17 2 17 5 16 5 17 4 14 3 2 4 17 3 15 4 23 6 19 4 23 5 22 6 22 4 16 1 21 1 18 1 Regionen 16,6 19,7 18,5 Källa: Liv & hälsa 28 27

Det är en högre andel pojkar som tränar minst två gånger i veckan, jämfört med flickor. Mellan den kommun, Gnesta, där lägst andel elever i årskurs nio tränar minst två gånger i veckan och den med högst andel,, skiljer det 14 procentenheter. Det är en lägre andel av eleverna som tränar minst två gånger i veckan 211 jämfört med 28 i alla tre årskurserna för både flickor och pojkar. Andel () elever som tränar 2 gånger i veckan eller mer på sin fritid 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 61 72 66 1 Flen 51 72 61 8 Gnesta 47 61 55 Katrineholm 58 62 6 6 58 57 72 74 66 65 57 51 7 72 63 64 4 2 66 72 69 58 7 65 Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Övervikt Övervikt är ett växande folkhälsoproblem i hela västvärlden med alltfler överviktiga personer, ofta som ett resultat av de levnadsvanor man har. Övervikt leder till ökade risker för ett flertal sjukdomar, däribland hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Ett sätt att mäta övervikt och fetma på är Body Mass Index (BMI) som anger relationen mellan individens längd och vikt och beräknas enligt formeln: BMI Kroppsvikt( kg) Kroppslängd( m) * Kroppslängd( m) Världshälsoorganisationen (WHO) anger följande BMI-gränsvärden för indelning av den vuxna befolkningen i viktklasser: Underviktiga -18,4 Normalviktiga 18,5-24,9 Överviktiga 25,-29,9 Kraftigt överviktiga 3,- 28

I Södermanland är trenden densamma som i övriga västvärlden med en ökande andel överviktiga personer sedan 199-talet bland både män och kvinnor. År 28 var över hälften av den vuxna befolkningen överviktig. Det är en högre andel män än kvinnor som är överviktiga. 1 Andel överviktiga/kraftigt överviktiga i Södermanland, 18-74 år, 199-28 8 6 4 2 Kvinnor Män 199 1996 2 24 28 4 Andel överviktiga/kraftigt överviktiga, 18-84 år, 28 1 8 6 2 Källa: HU-9 & 96, Liv & Hälsa 2, 24 & 28 Andelen överviktiga/kraftigt överviktiga varierar mycket mellan länets kommuner. har lägre andel överviktiga män medan Eskilstuna, Gnesta och har högre andelar överviktiga män jämfört med övriga kommuner i länet. Bland kvinnorna har och lägre andelar överviktiga medan och har högre andelar överviktiga än övriga länet. Andel () överviktiga/kraftigt överviktiga i Södermanland 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 5 3 61 3 56 2 Flen 48 5 56 6 52 4 Gnesta 49 7 61 7 55 5 Katrineholm 5 5 57 5 53 3 48 4 58 4 53 3 56 6 58 7 57 5 44 4 54 5 49 3 41 6 57 6 49 4 55 6 63 7 59 5 49 2 59 2 54 1 Regionen 47,8 59,9 53,6 Källa: Liv & hälsa 28 29

För barn och unga är gränsvärdena för viktklasserna enligt BMI satta olika för att vara jämförbara och anpassade efter kön och ålder. Sedan 24 har andelen överviktiga/kraftigt överviktiga pojkar i årskurs 9 ökat något i länet medan flickorna i samma årskurs har legat ganska konstant kring 11 procent. Andel överviktiga/kraftigt överviktiga ungdomar i Södermanland, åk 9 5 4 3 2 1 Flickor Pojkar Andel överviktiga och kraftigt överviktiga ungdomar i Södermanland 211 5 4 3 2 1 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet 24 26 28 211 Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung De kommuner som har högst andel överviktiga/kraftigt överviktiga flickor är Katrineholm, och. Högst andel överviktiga/kraftigt överviktiga pojkar finns i Gnesta och. Lägst andel överviktiga/kraftigt överviktiga flickor finns i och lägst andel överviktiga/kraftigt överviktiga pojkar finns i Flen och. Andel () överviktiga/kraftigt överviktiga elever Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 12 24 18 Flen 9 19 14 Gnesta 9 26 18 Katrineholm 17 21 19 9 19 14 16 24 2 7 25 16 8 21 16 15 2 18 11 22 17 Källa: Liv & Hälsa ung 211 3

Hälsa Hälsan kan ses som ett resultat av våra genetiska förutsättningar, de livsvillkor och de levnadsvanor vi har och lever under. Självupplevd hälsa Människors självupplevda allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. Studier visar att livsvillkor och levnadsvanor i varierande grad påverkar den självupplevda hälsan. Befolkningen i Sörmland uppger i högre utsträckning att de mår bra idag, än de gjorde år 2, vi ser en ökning på tre procentenheter av personer som uppger att de mår bra eller mycket bra. Andelen som uppger sig må dåligt eller mycket dåligt är sju procent vid båda tillfällena, vilket innebär att det är gruppen som uppger att de varken mår bra eller dåligt som har minskat. I bor högst andel kvinnor som anser sig må bra eller mycket bra och lägst andel finns i Eskilstuna. Den högsta andelen bland männen finns i och den lägsta i Flen och. Skillnaderna är dock inte signifikanta. 1 8 6 4 Andel med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, 28 2 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 66 3 73 3 7 2 Flen 72 5 69 5 71 4 Gnesta 7 6 72 6 71 4 Katrineholm 71 4 74 4 74 3 7 3 75 4 72 2 66 6 74 6 7 4 75 4 77 4 76 3 71 5 78 5 74 4 68 6 7 6 69 4 69 1 74 2 72 1 Regionen 71,7 74,8 73,5 Källa: Liv & hälsa 28 31

Det är en högre andel pojkar än flickor som uppger att de mår bra eller mycket bra. I årskurs 9 är det 77 procent av flickorna som uppger att de mår bra eller mycket bra, fem procent som mår dåligt eller mycket dåligt, övriga har svarat varken bra eller dåligt. Bland pojkarna i samma årskurs är det 89 procent som mår bra och tre procent som mår dåligt. Andel () elever som uppger att de mår bra eller mycket bra, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 78 9 84 1 Flen 69 85 77 8 Gnesta 78 88 83 Katrineholm 76 86 82 6 77 9 83 87 86 87 4 79 85 82 2 63 93 82 79 9 85 77 89 83 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Värk Rörelseorganens sjukdomar har länge varit den vanligaste orsaken till nedsättning av arbetsförmågan, långvarig sjukskrivning och förtidspensionering (De psykiska sjukdomarna har dock ökat under de senaste åren och låg år 26 på samma nivå). De kräver sällan sjukhusvård, men orsakar mycket lidande och funktionsnedsättningar. Kvinnorna har i större utsträckning än män besvär eller symtom från rörelseorganen. Andelen med besvär ökar upp till pensionsåldern för att sedan avta. 32

Värk i skuldror, nacke eller axlar Andelen som uppger att de vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden haft värk i skuldror nacke eller axlar under en tremånadersperiod har inte förändrats sedan år 2. Högst andel kvinnor med värk i skuldror, nacke eller axlar finns i Flen och och lägst andel bland kvinnorna finns i. Bland männen finns den högsta andelen i och den lägsta andelen i. Alla skillnader mellan kommunerna ligger dock inom den statistiska felmarginalen Andel med värk i skuldror, nacke eller axlar, 28 5 4 3 2 1 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med värk i skuldror, nacke eller axlar, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 44 3 28 3 36 2 Flen 47 6 29 5 38 4 Gnesta 43 7 25 6 34 4 Katrineholm 45 5 25 4 35 3 44 4 24 4 34 3 46 6 22 6 34 4 37 4 24 4 31 3 42 6 29 6 36 4 4 6 32 6 36 4 43 2 26 2 35 1 Regionen 41,8 26,8 34,6 Källa: Liv & hälsa 28 Liksom i den vuxna befolkningen är det bland ungdomar vanligare med värk hos flickor. Andelen ungdomar med värk ökar med stigande ålder, i årskurs 2 uppger över en fjärdedel av flickorna att de haft värk i axlar, skuldror eller nacke oftare än en gång i veckan. 33

Andel () elever som under de tre senaste månaderna haft värk i axlar/skuldror/nacke mer än en gång i veckan, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 19 4 12 5 Flen 19 9 14 4 Gnesta 24 12 18 Katrineholm 13 1 11 3 18 14 8 12 13 13 17 31 14 7 16 16 2 1 1 7 8 18 8 12 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Värk i rygg eller höfter Det har inte skett någon förändring av andelen som uppger att de vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden haft värk i rygg eller höfter under en tremånaders period sedan år 2. har högst andel kvinnor som uppger att de har värk i rygg eller höfter, lägst andel återfinns i. Högst andel bland männen finns i Flen och och lägst andel finns i. 5 4 3 2 1 Andel med värk i rygg eller höfter, 28 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med värk i rygg eller höfter, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 37 3 27 3 32 2 Flen 38 5 29 5 33 4 Gnesta 37 6 27 6 32 4 Katrineholm 37 4 23 4 3 3 37 4 24 4 3 3 4 6 24 6 32 4 32 4 21 4 26 3 37 6 27 6 32 4 39 6 3 6 34 4 37 2 25 2 31 1 Regionen 35,8 25,8 3,5 Källa: Liv & hälsa 28 34

Det är nästan dubbelt så hög andel flickor som pojkar som uppger att de har värk i ryggen eller höfterna mer än en gång i veckan. Andel () elever som under de tre senaste månaderna haft värk i rygg/höfter mer än en gång i veckan, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 15 6 11 25 Flen 13 6 1 2 Gnesta 29 16 22 Katrineholm 14 8 11 15 13 9 8 15 1 12 11 17 12 6 11 1 1 5 15 1 12 14 8 11 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Värk i händer, armar, ben eller fötter Det går inte att se någon skillnad mellan år 2 och 28 vad gäller andelen som anger att de vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden haft värk i händer, armar, ben, knän eller fötter under en tremånaders period. Eskilstuna, och har högst andel kvinnor med värk i händer, armar, ben, knän eller fötter, lägst andel återfinns i. Motsvarande kommuner för männen är Flen och med högst andel och med lägst andel. Andel med värk i händer, armar, ben eller fötter, 28 5 4 3 2 1 Källa: Liv & hälsa 28 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST 35

Andel () med värk i händer, armar, ben, knän eller fötter, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 38 3 23 3 31 2 Flen 36 5 29 5 32 4 Gnesta 34 6 23 5 28 4 Katrineholm 36 4 23 4 3 3 37 4 25 4 31 3 38 6 2 5 29 4 31 4 21 4 26 3 37 5 26 6 32 4 38 6 29 6 33 4 36 2 24 1 3 1 Regionen 35,7 24,8 29,5 Källa: Liv & hälsa 28 Psykiska besvär Psykisk ohälsa, i form av ängslan, oro, ångest eller sömnbesvär, har under 199-talet ökat. Fram till 2-talets mitt har ökningen fortsatt förutom när det gäller sömnbesvär (enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 29). Dessa ohälsoproblem är, tillsammans med rörelseorganens sjukdomar, de dominerande orsakerna till förtidspensionering och bidrar till den största sjukdomsbördan tillsammans med hjärt- och kärlsjukdomar. Här speglas psykisk ohälsa med stress, ängslan eller oro och sömnsvårigheter. Gemensamt för dessa tre variabler är att det är en betydligt högre andel kvinnor än män som uppger att de är drabbade. Stress Begreppet stress används ibland som ett uttryck för psykisk ohälsa men stress i sig behöver inte vara något negativt. Skadlig blir stressen till exempel om en individ utsätts för den under en lång period och inte får tillfälle till återhämtning. Gnesta är den kommun som har högst andel kvinnor som uppger att de känner sig stressade, de högsta andelarna för männen återfinns i Eskilstuna, Flen, Gnesta och Katrineholm. Andel som känt sig stressade vid ett flertal tillfällen/ i stort sett hela tiden, under tre månader, 28 5 4 3 2 1 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 36

Andel () som känt sig stressade vid ett flertal tillfällen/i stort sett hela tiden, under tre månader, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 27 3 18 3 23 2 Flen 29 5 18 5 24 3 Gnesta 3 6 18 5 24 4 Katrineholm 25 4 18 4 21 3 26 3 14 3 2 2 25 6 15 5 2 4 24 4 14 4 19 3 27 5 16 5 22 4 23 5 16 5 2 4 26 1 16 1 21 1 Regionen 28,7 17,7 22,5 Källa: Liv & hälsa 28 Idag är det vanligt att ungdomar känner sig stressade. Nästan hälften av alla ungdomar känner sig stressade mer än en gång i veckan och högst andel finns bland flickorna i, hela 72 procent. Andel () elever som under de tre senaste månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 6 3 45 1 Flen 63 34 49 8 Gnesta 61 33 46 Katrineholm 54 28 39 6 62 3 45 45 31 38 4 53 51 35 27 44 37 72 59 26 3 43 44 2 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar 37

Ängslan/oro Den högsta andelen kvinnor som känt sig ängsliga och oroliga vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden under en tremånadersperiod återfinns i. Högsta andelen för männen finns i Katrineholm och. Andel som känt ängslan/oro vid ett flertal tillfällen/ i stort sett hela tiden, under tre månader, 28 25 2 15 1 5 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () som känt ängslan/oro vid ett flertal tillfällen/i stort sett hela tiden, under tre månader, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 21 3 11 2 16 2 Flen 21 5 7 3 14 3 Gnesta 21 5 11 4 16 3 Katrineholm 17 3 12 3 15 2 21 3 1 3 15 2 18 5 8 4 13 3 21 4 1 3 15 2 22 5 8 4 15 3 16 5 12 5 14 3 2 1 1 1 15 1 Regionen 21,7 11,6 16,4 Källa: Liv & hälsa 28 38

Sömnproblem I Södermanland är det elva procentenheter fler kvinnor än män som upplever att de har sömnproblem. Inga signifikanta skillnader finns mellan kommunerna. Andel som haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen/ i stort sett hela tiden, under tre månader, 28 5 4 3 2 1 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Källa: Liv & hälsa 28 CDUST Andel () som haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen/i stort sett hela tiden, under tre månader, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 29 3 17 3 23 2 Flen 26 5 18 5 22 3 Gnesta 28 6 2 5 24 4 Katrineholm 27 4 16 4 22 3 28 3 16 3 22 2 28 5 15 5 22 4 24 4 16 4 2 3 27 5 18 5 23 4 26 5 19 6 23 4 28 1 17 1 22 1 Regionen 27,7 16,7 22,5 Källa: Liv & hälsa 28 39

Drygt en femtedel av ungdomarna i Södermanland har mer än en gång i veckan svårt att somna, problemet är vanligare bland flickor än bland pojkar. Andel () elever som under de tre senaste månaderna mer än en gång i veckan haft svårt att somna, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 26 15 21 5 Flen 24 15 2 4 Gnesta 26 22 24 Katrineholm 25 17 21 3 29 23 29 16 2 13 22 22 2 3 27 27 33 17 17 31 2 22 2 1 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Pojkar Tandhälsa Tandhälsan han under de senaste 3 åren blivit mycket bättre i Sverige, allra mest har tandhälsan bland äldre förbättrats. Fortfarande är det stora socioekonomiska skillnader och personer med utländsk bakgrund har sämre tandhälsa än andra. Andelen kvinnor med bra tandhälsa är högst i Katrineholm, de högsta andelarna för männen återfinns i och. Andel med bra eller mycket bra tandhälsa, 28 1 8 6 4 2 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 4