UTREDNING OM E-LÄRANDE OCH MOOCS

Projektplan 1 UTREDNING OM E-LÄRANDE OCH MOOCS Upprättad av: Åsa Lindberg-Sand Datum: 2013-06-14 med ändringar 2013-10-17 Postadress Box 117, 221 00 LUND Besöksadress CED, Sölvegatan 16 Växel 046-222 39 00 Tel 046-2227722 E-post asa.lindberg-sand@ced.lu.se Internet www.ced.lu.se

2 SAMMANFATTNING Sedan några år tillbaka har flera ledande internationella universitet börjar lägga ut kurser på nätet via olika företag eller i egen regi, s.k. MOOCs (Massive Open Online Courses). Kurserna utgör fristående digitala lärandemiljöer och drar till sig mycket stora grupper deltagare. Studierna är oftast gratis och vem som helst kan registrera sig. Utbudet av MOOCs har ökat mycket snabbt. Förutom att spela en ökande roll för universitetens marknadsföring finns också signaler om att det stora utbudet av dessa kurser och andra öppna resurser för lärande på längre sikt kommer att påverka utvecklingen av hela högskolelandskapet. Universitetens förmåga att utveckla digitala lärandemiljöer för alla studenter kommer i fokus på ett nytt sätt. Frågan är hur Lunds universitet ska utveckla sina digitala lärandemiljöer och hur MOOCs kan ingå i det universitetet erbjuder omvärlden. Projektets uppdrag är att genomföra en utredning om utveckling av e-lärande och etablering av open access-kurser, bl.a. MOOCs, vid Lunds universitet. Utredningen ska 1) genomföra en lägesbeskrivning och behovsinventering vad gäller e-lärande inom universitetet och föreslå hur stöd för utveckling av digitala lärandemiljöer bör utformas genom att lägga fram en policy och handlingsplan, 2) belysa juridiska, ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska aspekter av MOOCs i svensk högre utbildning, samt 3) lägga förslag till utformning av ett konkret projekt för att kunna starta MOOCs vid Lunds universitet under 2014. Utredningen bedrivs från maj 2013 till 30 juni 2014. Uppdragsgivare är Utbildningsnämnden. Förutom en styrgrupp som leds av prodekan Bo-Anders Jönsson ska tre projektgrupper arbeta med de olika delarna av uppdraget. Projektets effektmål är att universitetets ledning, Utbildningsnämnden och fakulteterna får en tydlig bild av status och utvecklingsbehov avseende utvecklingen av digitala lärandemiljöer och e-lärande vid LU, som grund för vidare beslut, att utbildningsansvariga vid LU kan skaffa sig en välgrundad bild av vad den snabba utvecklingen av MOOCs kan komma att betyda för svensk högre utbildning i allmänhet och för LU i synnerhet, att Lunds universitet kan fatta ett välgrundat beslut om en satsning på att utveckla MOOCs under 2014.

3 UPPDRAGSGIVARE Uppdragsgivare för projektet är Utbildningsnämnden. BAKGRUND En ny utmaning för universitetet Sedan några år tillbaka har flera ledande internationella universitet, som t.ex. Stanford, Harvard och MIT, börjat lägga ut kurser på nätet via olika företag eller i egen regi. Kurserna har hittills huvudsakligen varit gratis och vem som helst kan registrera sig. De utgör fristående digitala lärandemiljöer och drar till sig mycket stora grupper: kurser med mer än 100 000 deltagare har genomförts. Utbudet av dessa s.k. MOOCs (Massive Open On-line Courses) har ökat mycket snabbt. Då kurserna enkelt kan nås från vilken del av världen som helst skapas en ny konkurrenssituation mellan universiteten. Specialister på digital utveckling talar om ett möjligt systemskifte inom högre utbildning där några få universitet kommer att dominera på global nivå medan flertalet på några decenniers sikt kommer att förlora sina studenter. Oavsett hur situationen tolkas är det fullt klart att många högt rankade universitet i världen nu satsar stora resurser på att utveckla sina digitala lärandemiljöer för att kunna erbjuda MOOCs. Både inom LERU och U21 diskuteras läget och olika utvecklingsprojekt initieras. Skälen för att delta i utvecklingen av MOOCs är av två slag. På kort sikt kan det handla om t.ex. att öka den internationella rekryteringen till universitetets masterprogram, att visa upp viktiga profilområden inom forskningen, att bidra till samhällsutvecklingen eller att göra universitetet känt. På lång sikt och om det visar sig handla om ett systemskifte kan det handla om handlingsberedskap; att ha utvecklat så goda infrastrukturer för e-lärande och så många framgångsrika MOOCs att man kan delta i denna nya typ av konkurrens mellan internationella universitet även när det gäller reguljära kurser och program. För att kunna delta i denna utveckling krävs att universitetets digitala lärandemiljöer håller hög kvalitet. Vad kännetecknar MOOCs? Det som vanligen skiljer MOOCs från rena campus-kurser eller kurser som ges som blended learning är två saker. För det första är kurserna ofta mycket påkostade och genomarbetade, för det andra bedrivs de helt som e-lärande på plattformar som klarar av mycket stora grupper studenter samtidigt. En form av MOOCs är konstruerad så att inga insatser av lärare behövs efter att kursen är färdigutvecklad. Hela pedagogiken är inbyggd i kursen som kan sägas fungera som ett högstrukturerat läromedel. Andra är utvecklade för att även inkludera socialt samspel med deltagarna t.ex. genom återkoppling från andra deltagare eller från moderatorer. Utvecklingen av MOOCs kräver således goda resurser för nätbaserad kursutveckling och design av läraktiviteter som kan utgå t.ex. från filmade inslag, interaktiva tester, kamratgranskningsfunktioner, kvalificerad visualisering och stegvisa redovisningar med återkoppling på det studenterna redovisar. MOOCs ställer därför generellt krav på att lärare har tillgång till och har utvecklat kompetens för att arbeta med lärplattformar och olika digitala redskap för undervisning. Införandet av MOOCs i svensk högre utbildning reser olika formella frågor. Deltagare i MOOCs är inte antagna till någon utbildning. De examineras på olika sätt inom ramen för en MOOC, men får inget formellt giltigt kursbevis. Frågan är därför vilken ställning MOOCs kan ges inom den svenska högskolan. Tilldelningen av statsanslag till svensk högre utbildning bygger på att studenter är antagna till de kurser som de är registrerade på och att de också tar poäng. Högskolelagen och Högskoleförordningen utgår från en sådan definition av vem som är student vid ett lärosäte. Det råder därför oklarhet om flera förhållanden: Vilket ansvar har ett universitet, som lägger ut en MOOC för tusentals deltagare, för kvaliteten det som erbjuds? För vilka medel kan svenska

universitet utveckla och erbjuda MOOCs? Kan MOOCs räknas som en del av universitetets utbildningsuppdrag? 4 Förutsättningar för utveckling av MOOCs vid Lund universitet Om Lunds universitet ska kunna utveckla ett antal MOOCs de närmaste åren behöver några förutsättningar klargöras. Den första handlar om läget för fortsatt utveckling av digitala lärandemiljöer. Universitetet har en mycket decentraliserad utbildningsorganisation och den digitala utvecklingen har till stora delar ägt rum i olika miljöer på institutions- eller kursnivå och varierar sannolikt i stor utsträckning. T.ex. används ett stort antal lärplattformar utöver LUVIT som har centralt stöd. De senaste åren har vissa digitala redskap gjorts tillgängliga, men i stort sett saknas universitetsövergripande kunskaper om kvaliteten i de digitala lärandemiljöer som erbjuds studenterna. Universitetet behöver vidareutveckla de infrastrukturer som krävs för nätburen undervisning. Lärare behöver ges ökade möjligheter att utveckla sin kompetens att använda e-lärande vid kursutveckling. För det andra behöver MOOCs ställning som en kommande verksamhet inom universitetet klargöras. Syftet med att inrätta MOOCs kan bottna i vart och ett av universitetets uppdrag: samverkan, forskning eller utbildning, men om MOOCs ska kunna ingå som en del av svensk högskoleutbildning behöver de formella och juridiska förutsättningarna för detta belysas. Helt klart är däremot att MOOCs kan komma att utgöra viktiga inslag både i samverkan och vid marknadsföring av universitetet. SYFTE Lunds universitet planerar för att med början under 2014 kunna erbjuda MOOCs. Den här utredningen har i uppdrag att klargöra vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att universitetet ska kunna fullfölja denna plan samt lägga förslag till uppläggning av ett projekt för att starta MOOCs under 2014. Utredningen ska 1) genomföra en lägesbeskrivning och behovsinventering vad gäller e-lärande inom universitetet och föreslå hur stöd för utveckling av e-lärande bör utformas samt 2) belysa juridiska, ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska aspekter av open access-kurser/moocs. MÅL Effektmål: Utredningen ska leda till: att universitetets ledning, Utbildningsnämnden och fakulteterna får en tydlig bild av status och utvecklingsbehov avseende utvecklingen av digitala lärandemiljöer och e-lärande vid LU, som grund för vidare beslut, att utbildningsansvariga vid LU kan skaffa sig en välgrundad bild av vad den snabba utvecklingen av MOOCs kan komma att betyda för svensk högre utbildning i allmänhet och för LU i synnerhet, att Lunds universitet kan fatta ett välgrundat beslut om en satsning på att utveckla MOOCs under 2014.

Leveransmål: Utredningen ska lägga fram: 5 förslag till policy och handlingsplan för utveckling av e-lärande och digitala lärandemiljöer vid Lunds universitet, förslag till de beslut som behöver fattas när det gäller organisation, etablering och formell status för open access-kurser inklusive MOOCs, förslag till utformning av projekt för att etablera och genomföra MOOCs vid Lunds universitet inklusive förslag till lärplattform för att erbjuda MOOCs. AVGRÄNSNINGAR Projektet har inte i uppdrag att ge kurser eller workshops för att stimulera nätburet lärande vid universitetet. RISKER Om projektet inte lyckas kan universitetet på kort sikt komma att starta MOOCs med otillräcklig förberedelse. En MOOC som ges för många internationella studenter, men som misslyckas eller kraschar innebär en väsentlig skada för universitetets rykte. Om projektet misslyckas kanske Lunds universitet inte kan starta några MOOCs. På lång sikt kan universitetet då tappa i prestige och ranking i jämförelse med internationella lärosäten på samma nivå. Fortsatt långsam eller bristande utveckling av nätburet lärande och digitala lärandemiljöer innebär att Lunds universitet kommer att halka efter övriga stora internationella lärosäten som kan erbjuda bättre förutsättningar för distansutbildning och locka till sig fler internationella studenter. Om utvecklingen av MOOCs vid LU kommer att vara en högprioriterad och framgångrik satsning som tar resurser från universitets utbildningsuppdrag, men som ändå sker isolerad från utvecklingen av övriga nätburna lärandemiljöer inom universitetet kan kvaliteten i det reguljära utbildningsutbudet påverkas negativt. Om frågan om finansiering av MOOCs inom den svenska högskolan inte kan ordnas finns en risk att Lunds universitet inte kan starta några MOOCs. ORGANISATION Projektets uppdrag inrymmer flera aspekter som när de behandlats tillsammans ska ge underlag för beslut. Det handlar först om att klargöra hur dagens infrastruktur beträffande digitala lärandemiljöer och e-lärande ser ut vid Lunds universitet och hur utvecklingsbehoven ser ut. Samtidigt ska de formella förutsättningarna för att anordna MOOCs utredas. Dessutom ska ett ställningstagande till hur ett projekt för att konkret utforma MOOCs vid LU kan länkas till de organisationer, företag och plattformar som kan vara aktuella arbetas fram. Därför behöver projektet delas upp i tre delar som vart och ett samordnas inom styrgruppen som mot slutet av hösten också bör adjungera de tre delprojektledarna. Uppdragsgivare är Utbildningsnämnden Projektägare är prodekan Bo-Anders Jönsson Projektledare är Åsa Lindberg-Sand

Styrgrupp: Ordförande prodekan Bo-Anders Jönsson, sektionschef Tarmo Haavisto, utvärderingschef Kristina Josefson samt studentrepresentant. Sekreterare: Kristina Arnrup Thorsbro. Tre delprojekt: 1) Status e-lärande och digitala lärandemiljöer 2) Formella och organisatoriska aspekter på MOOCs, 3) Utveckling av MOOCs vid LU. Referensgrupper: En särskilt utsedd samt Sam-IT. 6 1. Status e-lärande och digitala lärandemiljöer Idag är för lite känt om vilken omfattning och nivå e-lärandet inom universitetet håller. Delprojektet ska följa upp och utvärdera e-lärande och digitala lärandemiljöer för att kunna beskriva både omfattning och nivå, såväl avseende de plattformar och redskap som används som var man kan finna uttryck för särskilt god praxis när det gäller den pedagogiska användningen. Delprojektets resultat ska ligga till grund för utveckling av policy och handlingsplan när det gäller utveckling av digitala lärandemiljöerna inom Lunds universitet. Styrgruppen för projektet ansvarar för utformningen av slutligt förslag till policy och handlingsplan inom ramen för hela projektets resultat. 2. Formella och organisatoriska aspekter på MOOCs MOOCs som ska erbjudas av svenska lärosäten reser formella problem. Denna typ av kurser regeleras inte i HL och HF. Projektgruppen ska belysa under vilka villkor MOOCs som anordnas av svenska lärosäten kan ingå i reguljär högskoleutbildning. Gruppen ska också belysa vilka formella aspekter som kan/bör läggas på MOOCs som anordnas som del av universitetets samverkan med det omgivande samhället, som forskningsinformation eller som marknadsföring, då denna typ av kvalificerade pedagogiska insatser inte förut har varit en del av dessa uppdrag. En viktig aspekt är under vilka premisser resultat från deltagande i en MOOC anordnad av LU kan valideras inom reguljär högskoleutbildning. 3. Utveckling av MOOCs vid LU Projektet ska ta fram underlag, diskutera och föreslå en organisation för att utveckla och bedriva MOOCs inom Lunds universitet avseende strategi, inriktning, finansiering, internationell samverkan och plattformar. Uppdraget innebär att utforma förslag till ett projekt som med början under 2014 kan starta MOOCs. I vilket syfte bör MOOCs vid LU initialt utvecklas? Projektet ska, med utgångspunkt i vad de andra projektgrupperna successivt redovisar, pröva hur olika syften för MOOCs inom ramen för samverkan, forskning eller utbildning kan länkas till ämnesområden som är särskilt framstående i arbetet med digitala lärandemiljöer. DEFINITIONER OER - Open Educational Resources. En samlingsbenämning för allt material som publiceras eller läggs ut på nätet gratis och för fri användning av vem som helst som kan komma åt det. Inom området inryms också den rörelse som verkar t.ex. för open access till vetenskapligt material eller som ser det som en väsentlig ideologisk fråga att tillgången till böcker, filmer artiklar och bilder öppnas upp och görs kostnadsfri i så stor utsträckning som möjligt. Open access-kurser en synonym till benämningen Open On-line Courses som avser alla typer av fristående nätburna kurser för vilka tillträdet är fritt och det inte krävs något antagningsbeslut för att kunna delta. MOOCs Massive Open On-line Courses. En särskild sorts Open On-line Courses men med ett plattformsstöd som gör det möjligt att nå ut till mycket stora studentgrupper i hela världen. Kurser utformas för att kunna ta emot över 100 000 deltagare samtidigt.

KOMMUNIKATIONSPLAN Utvecklingen av MOOCs har på den internationella scenen uppfattats främst som en viktig fråga för ledningar vid stora universitet. På kort sikt kan det för LU handla om profilering och marknadsföring av universitetet. Om utvecklingen däremot även innebär de första tecknen på ett systemskifte inom högre utbildning baserat på fortsatt utveckling av digitala lärandemiljöer kommer detta på lång sikt att innebära konsekvenser för utbildningsansvariga och lärare inom hela universitetet. Det här projektet är ett begränsat och inledande uppdrag, men som då också bör inriktas på att informera om vad denna utveckling kan komma att innebära. Därför bör projektet informera på flera nivåer: 7 De formella frågor som inrättande av MOOCs på svenska lärosäten innebär, berör alla lärosäten. Det finns anledning att kommunicera med SUHF och UKÄ beträffande konsekvenser av utvecklingen. I det syftet planeras en nationell hearing i Lund den 27 augusti. Projektets huvudsakliga mottagare är Utbildningsnämnden, universitetsledningen och fakulteterna. Projektet kommer successivt att avrapporteras vid Utbildningsnämndens sammanträden med början 19 juni. Redovisning av projektets förslag t.ex. genom LUM och på nationella konferenser. Deltagande i internationella konferenser och nätverk för att informera och samverka kring utvecklingen. INTRESSENTANALYS Inom Lunds universitet: Universitetsstyrelse, universitetsledning, Utbildningsnämnden samt fakulteterna. Stödfunktioner för utveckling och upprätthållande av nätburna lärandemiljöer inom LU. Ansvariga för universitetets lärplattformar, såsom LUVIT m.fl. Pedagogiska utvecklingsenheter inom LU: CED, MedCul och Genombrottet. Samt övriga fakulteters stöd för pedagogisk utveckling. Universitetets lärare och studenter På nationell nivå: SUHF, UKÄ: De formella frågor som inrättande av MOOCs innebär är inte ett intresse enbart för LU utan berör alla svenska lärosäten. Internationellt: Lunds universitets nätverkspartners som i LERU och U21. Presumtiva partners i utveckling och genomförande av MOOCs (Coursera, Futurelearn m.fl.)

8 BUDGET Till utredningen avsätts personalresurser för projektledarskap, sekreterarfunktion för styrgruppen, specialister på e-lärande m.m. under 6 månader, samt kostnader för resor och internationell samverkan. Dessutom kommer lärare och administrativ personal både inom gemensamma förvaltningen och vid fakulteterna att medverka inom ramen för sina anställningar. Resurserna föreslås avsättas ur rektors strategiska utbildningsmedel. Projektet föreslås få 500tkr som ställs till styrgruppens förfogande för att löpande ta ställning till delprojektens aktiviteter: Projektledning, sekreterarstöd och resor ca 200tkr Utvärdering status e-lärande ca 200tkr Hearing 27 augusti ca100tkr TIDSPLAN Utredningen ska vara helt avslutad 30 juni 2014. Delprojekten bedrivs parallellt. Förslag till policy och handlingsplan för utveckling av e-lärande (delprojekt 1) läggs fram under våren 2014. För att förverkliga MOOCs under 2014 behöver delprojekt 2 & 3 redovisa sina resultat till UN i december 2013. 20-21 maj: Projektet redovisade förslag till Utbildningsnämnden att alla förslag om att inrätta MOOCs vid LU måste gå via UN samt att inga MOOCs ska startas innan utredningen är klar. 19 juni: Projektplanen samt en lägesrapport från utredningen presenteras för utbildningsnämnden på dess sammanträde. 27 augusti: Nationell hearing i Lund angående formella aspekter av svenska MOOCs. Förutom inbjudan till universitet och högskolor bör SUHF och UKÄ bjudas in. Under hösten informeras utbildningsnämnden löpande om utredningens arbete.