REMISSYTTRANDE 1. Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Yttrande över remissen Psykiatrin och lagen

REMISSYTTRANDE 1 Datum 2012-11-14 Vår beteckning LTV 120546 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remissen Psykiatrin och lagen Socialdepartementet har överlämnat remissen Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd till Landstinget Västmanland för yttrande. Landstinget Västmanland ser behovet av en reformering av lagstiftningen inom det psykiatriska vårdområdet, framför allt gällande den ekonomiska ansvarsfördelningen mellan staten och landstingen för rättspsykiatrisk vård. Landstinget anser dock att det är svårt att ta ställning till flera av delarna i förslaget då konsekvenserna är bristfälligt utredda och beskrivna. Landstinget kan därför inte ställa sig bakom förslaget i sin helhet. Landstinget tolkar förslaget som att en anpassning till gällande lagstiftningen inom EU-området har fått företräde framför patientperspektivet. Förslaget innehåller dock flera goda inslag. Bland dessa kan nämnas: Att villkor om erbjudande av frivillig vård införs Att särskilt undantag för utvecklingsstörning avskaffas Att tvångsvård kan ges om det är nödvändigt för patientens eget skydd Att intagningskriterier förändras Att inskränkningar i patientens rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster införs Att krav på samverkan mellan vårdgivare regleras Landstinget ställer sig tveksamt, för att inte säga kritiskt, till de ökade inslag av tvång, skyddsaspekter samt möjligheter till inlåsning under långa tider som föreslås. Landstinget befarar att förslaget kan leda till ökad tvångsvård för individer och fler vårddagar utan en kompensatorisk ökning av resurser till psykiatrin. Om så sker riskerar den frivilliga psykiatrin att urholkas. Postadress Landstinget Västmanland 721 89 VÄSTERÅS Besöksadress Landstingshuset Centrallasarettet, Ingång 4 Telefon 021-17 30 00 Telefax 021-17 45 09 Org.Nr 232100-0172 VAT nr SE232100017201 E-post landstinget@ltv.se Hemsida www.ltv.se

REMISSYTTRANDE 2 (5) Datum 2012-11-14 Vår beteckning LTV 120546 Vidare finns en risk att förändringen kan medföra en förstärkning av allmänhetens rädsla för psykiskt sjuka. Landstinget ställer sig avvisande till förslaget om att införa åldersgränser för hur patienter får samvårdas. Landstinget har även svårt att förstå organisationen och konsekvensen av förslaget om att inrätta Tvångsvårdsnämnd och dispensförfarande. Landstinget delar inte utredarens ekonomiska analys och anser att såväl landstingens som primärkommunernas beräknade framtida kostnader är underskattade. Nedan kommenteras enskilda delar av förslaget Kapitel 7: Översyn av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Landstinget instämmer i grunden i förslaget att samla den psykiatriska tvångsvården i en lag. Förändringen medför dock att den rättspsykiatriska verksamheten avskaffas och konsekvenserna av detta är svåra att bedöma. Det är viktigt att den rättspsykiatriska kompetensen säkerställs. Landstinget konstaterar att definitioner och begrepp måste harmonieras mot annan lagstiftning. Som exempel kan begreppet vårdplan innebära olika saker samtidigt som en enhetlig definition av begreppet sjukvårdsinrättning saknas. Landstinget instämmer i förslaget att ställa villkor om att frivillig vård ska ha prövats utan framgång. Detta innebär att tvångsvård kan inledas i kända ärenden. Det medför också krav på att sjukvården måste tillhandahålla ett tydligt, frivilligt vårderbjudande. Landstinget tillstyrker också förslaget om att avskaffa särskilt undantag för utvecklingsstörning (7.2.2). Personer med störningar inom autismspektrat har på senare tid ökat. Att nuvarande undantag föreslås tas bort innebär förbättrade möjligheter för dessa personer att erhålla vård med stöd av lagen. Landstinget tillstyrker även förslaget under 7.6 som medför ökat skydd för patienten. Landstinget uttrycker dock tveksamhet inför förslaget om inrättandet av en Tvångsåtgärdsnämnd och dispensförfarande (7.6.9). Enligt förslaget ska Tvångsvårdsnämnden vara tillgänglig dygnet runt alla dagar året runt. Införandet av en tvångsvårdsnämnd med så hög ambitionsnivå verkar onödigt byråkratisk. Att införa en tvångsvårdsnämnd som beslutar om övriga tvångsåtgärder (oklart begrepp) och godkänner ytterligare tid för fastspänning i bälte synes onödigt och dessutom kostsamt. Det är också oklart hur den praktiska lösningen av en tvångsvårdsnämnd ska se ut. Kommer ett kansli som bemannas dygnet och året runt inrättas eller

REMISSYTTRANDE 3 (5) Datum 2012-11-14 Vår beteckning LTV 120546 ska ledamöterna och tjänstemännen vara utplacerade runt om i landet och beslut fattas via telefonmöten? Det sistnämnda förefaller inte rättssäkert. Landstinget instämmer i förslaget (7.7.2) som ger möjlighet till beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård som ej har föregåtts av sluten psykiatrisk tvångsvård. De två enskilt största riskfaktorerna för återinsjuknande och brottslighet i samband med psykisk ohälsa är missbruk och bristande följsamhet till ordinerad medicinering. Här ges möjligheter till depotinjektioner och drogkontroll, vilket är utmärkt. Landstinget anser att det är svårt att överblicka konsekvenserna av förslaget om att ett automatiskt inskrivningsmeddelade ska gå till primärkommunen. Det är dock utmärkt att tidsfristen gällande kommunens betalningsansvar sänks och nu går mot en normalisering Kapitel 8: Barns kontakter med den psykiatriska tvångsvården Landstinget avvisar förslaget om att förbjuda att barn vårdas tillsammans med vuxna. Kronologisk ålder är ofta ett dåligt mått för att bedöma på vilket sätt och med vilka metoder en patient ska vårdas. Detsamma gäller vid anpassning av vårdformer till individens behov. Landstinget anser att god vård måste få vara flexibel vård. Förbud åt något håll förhindrar snarare än frigör utvecklingen av god vård. Landstinget förordar att vården får behålla möjligheten att göra mognadsbedömningar av rätt vårdinsats och vårdform utan en tvingande åldersregel. Det är dock värt att understryka att när det gäller de ungdomar som idag vistas inom den rättspsykiatriska vården föreligger en klar risk för negativ identifiering med äldre patienter som finns i den gemensamma vårdmiljön, patienter som ibland är tungt belastade vad gäller psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Kapitel 9: Psykisk störning brott och ansvar Landstinget instämmer i förslaget att tillräknelighetsbegreppet ska återinföras och att man därmed avskaffar rättspsykiatrisk vård som påföljd. Tillräknelighetsbegreppet är tydligt och pedagogiskt beskrivet i förslaget. Landstinget är tveksamt till förslaget att införa en ny form av verkställighet av fängelse. Vår bedömning är att behovet överstiger de 30 platser som nämns i utredningen. Den nya verkställighetsformen fyller visserligen ett behov, men det är tveksamt om Kriminalvården är en lämplig utförare. Eftersom Kriminalvårdens lagstiftning inte medger samma rehabiliterande och habiliterande arbetssätt finns risk för en hälsomässig försämring för den målgrupp som idag vårdas inom rättspsykiatrin.

REMISSYTTRANDE 4 (5) Datum 2012-11-14 Vår beteckning LTV 120546 Kapitel 10: Särskilda skyddsåtgärder Landstinget uttrycker stor tveksamhet inför förslaget om särskilda skyddsåtgärder. Utredningen föreslår att ett stort antal av dem som idag döms till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning kommer att bli föremål för särskilda skyddsåtgärder. Samhällsskyddsaspekten förefaller att kraftigt överväga, vilket riskerar att medföra fokus på tvång och säkerhet samt långa tider av förvaring och internering. I förslaget saknas en ambition avseende vård och behandlingsinnehåll. Landstinget instämmer i att staten ska stå ansvarig för samhällsskyddet, men för att säkerställa ett gott vårdinnehåll bör landstingen stå som utförare. Kapitel 11: Psykiatrisk tvångsvård i samband med annat frihetsberövande Landstinget instämmer i förslaget att förändra intagningskriterierna. Förändringen medför att kraven sänks vid intagningsbeslut i psykiatrisk tvångsvård. Det är rimligt att anta att detta kan innebära mindre lidande för patienten eftersom insatser kan ges tidigare i sjukdomsprocessen. Det förhindrar att sjukdomsprocessen onödigt fördjupas och därmed tar längre tid att behandla. Landstinget är också positivt till förslaget att göra det så kallade farerekvisitet (att utgöra en fara för sitt eget eller andras liv och hälsa) till en självständig grund för intagning. Det förstärker omgivningsskyddet. Förslaget kommer dock sannolikt att leda till fler intagningar, vilket medför påverkan på den psykiatriska slutenvården. I sammanhanget är det viktigt att notera den kraftiga reduktion av psykiatriska slutenvårdsplatser som genomförts samt den överbeläggningsproblematik som tynger verksamheten. Det är därför rimligt att anta att förslaget kommer att medföra ökade kostnader och risk för undanträngning av frivillig vård. Kapitel 19: Säkerhet på och utanför sjukvårdsinrättningen Landstinget instämmer i förslaget om inskränkningar i patientens rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster. Det gäller även det föreslagna förbudet mot fotografering. Kapitel 20: Samverkan mellan huvudmän Landstinget instämmer i förslaget att reglera samarbetet med kommunen. De psykiskt störda lagöverträdarna är en gemensam angelägenhet för många olika instanser och myndigheter i samhället stat, landsting och kommun.

REMISSYTTRANDE 5 (5) Datum 2012-11-14 Vår beteckning LTV 120546 Landstinget välkomnar en öppnare syn på sekretessfrågor, en gemensamt framtagen vårdplan, individuell plan samt en skyldighet för behandlande läkare att genom inskrivningsmeddelande informera bland annat socialtjänst och primärvård i fall framtida insatser måste övervägas eller förberedas. Kapitel 23: Kostnader för den rättspsykiatriska vården Landstinget anser att den ekonomiska analysen är otillräcklig som beslutsunderlag för en så omfattande reform. Eftersom personalkostnaderna utgör en så stor andel av kostnadsmassan blir den tänkta personaltätheten viktig. Utredaren utgår från en sänkning av bemanningen med 10 procent. Denna beräkning saknar grund. Landstinget menar att landstingens kostnader har underskattats eftersom sänkta kriterier (tröskel) och vidgad målgrupp sannolikt medför ett ökat inflöde med fler patienter. Även risken för återinsjuknanden måste beaktas. Även primärkommunernas kostnader är kraftigt underskattade eftersom beräkningen bygger på tanken att den kommunala insatsen bara ska ges under ett år. FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Monica Berglund Landstingsdirektör

1 (63) Landstingsplan och budget 2013-2015 För ett hälsoinriktat landsting

2 (63) Innehåll 1 Politiskt förord...4 2 Inledning...5 3 Vision och värdegrund...5 4 Landstingsplanen landstingets övergripande styrdokument...6 5 Politiskt prioriterade områden under planperioden...7 6 Övergripande strategier...8 6.1 Det hälsoinriktade landstinget...8 6.2 Det tillgängliga landstinget...8 6.3 Det resursmedvetna landstinget...9 6.4 e-landstinget...9 7 Landstinget Västmanlands sex målområden...9 8 Målområde 1: En god och jämlik hälsa...10 8.1 Dagens situation och framtida utmaningar...10 8.2 Prioriterade områden...11 8.2.1 Fokus på hälsoinriktning...11 8.2.2 Arbetet för en god hälsa...12 8.2.3 Utveckla verktygslådan...13 8.2.4 Kommunikation...13 8.2.5 Jämlik hälsa...13 8.2.6 Evidens...14 8.2.7 Samarbete för folkhälsa...14 8.2.8 Intentioner och mål...15 9 Målområde 2: En livskraftig region...16 9.1 Dagens situation och framtida utmaningar...16 9.2 Prioriterade områden...17 9.2.1 Kollektivtrafik...17 9.2.2 Kultur...18 9.2.3 Intentioner och mål...19 10 Målområde 3: Nöjda och trygga medborgare...20 10.1 Dagens situation och framtida utmaningar...20 10.2 Prioriterade områden...20 10.2.1 Intentioner och mål...23 11 Målområde 4: En säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet24 11.1 Dagens situation och framtida utmaningar...24 11.2 Prioriterade områden...26 11.2.1 Fokus på patientsäkerhet...26 11.2.2 Primärvård första linjens vård stärks...27 11.2.3 Specialiserad vård...28 11.2.4 Psykisk hälsa...28 11.2.5 Kvalitet och resurseffektivitet...29 11.2.6 Miljö...30 11.2.7 IT...31 11.2.8 Intentioner och mål...33 12 Målområde 5: Stolta och engagerade medarbetare och uppdragstagare.34 12.1 Dagens situation och framtida utmaningar...34 12.2 Prioriterade områden...34 12.2.1 Arbetssituation...35 12.2.2 Hälsofokus...35

3 (63) 12.2.3 Kompetensförsörjning...36 12.2.4 Landstingets roll som uppdragsgivare...36 12.2.5 Intentioner och mål...37 13 Målområde 6: En stark och uthållig ekonomi...38 13.1 Dagens situation och framtida utmaningar...38 13.2 Prioriterade områden...39 13.2.1 Intentioner och mål...40 14 Budget för 2013 och planer för 2014 och 2015...41 14.1 God hushållning...41 14.2 Samhällsekonomin...42 14.3 Landstingssektorn...42 14.4 Landstinget Västmanland...43 14.4.1 Skatteintäkter och statsbidrag...43 14.4.2 Utdebitering och landstingsskatt...45 14.4.3 Ekonomiska ramar Landstingsplan 2013 2015 antagen i juni 2012...46 14.4.4 Förändring av ekonomiska ramar vid revidering av Landstingsplan 2013 2015 48 14.4.5 Gemensamma kostnader och intäkter...50 14.4.6 Anslaget till landstingsstyrelsens förfogande...50 14.4.7 Landstinget Västmanlands forskningsfond...50 14.4.8 Anslag till landstingets revisorer...51 14.4.9 Anslag till patientnämnden inklusive kansli...51 14.4.10 Citybanan...51 14.4.11 Investeringar...51 14.4.12 Låneram...54 14.4.13 Finansiella intäkter och kostnader...54 14.4.14 Finansiella nyckeltal...55 14.4.15 Känslighetsanalys...55 14.4.16 Budget för 2013 och planer för åren 2014 och 2015...56 14.4.17 Resultatbudget...58 14.4.18 Kassaflödesbudget...59 14.4.19 Balansbudget...60 14.4.20 Ramar...61 14.4.21 Anslaget till landstingsstyrelsens förfogande...62 14.4.22 Satsningar i reviderad Landstingsplan 2013 2015...63

4 (63) 1 Politiskt förord Detta är ett politiskt dokument som visar hur den folkvalda styrande majoriteten vill utveckla Landstinget Västmanland under de kommande tre åren. Vårt övergripande mandat från väljarna är att vården i Västmanland ska vara allmän, behovsstyrd, skattefinansierad, och styras av det gemensamma. Det gör att vi kan garantera en långsiktig och stabil utveckling av hälso- och sjukvården. De principerna finns det all anledning att slå vakt om nu när det finns starka politiska krafter som vill kommersialisera stora delar av vårdoch omsorgssektorn. På grund av omfattande internationell skuldkris och den icke jobbskapande politiken på nationell nivå kommer landstingets ekonomi att utvecklas långsamt de nästkommande åren. Samtidigt har landstinget allvarliga problem i sin ekonomi. Under de senaste fyra åren har stora delar av verksamheterna som ingår i nuvarande förvaltning Västmanlands Sjukhus genererat accelererande underskott. Det krävs nu kraftfulla åtgärder för att anpassa verksamhetens kostnader till de ekonomiska ramarna. Den rödgröna majoriteten kommer även i fortsättningen att ägna mycket tid och möda på att, tillsammans med tjänstemannaledning och verksamhetsföreträdare, reducera den alltför höga kostnadsutvecklingen i vården. Samtidigt gör vi satsningar för att möta framtidens utmaningar i välfärden. Det handlar om en förstärkning av primärvården, vidareutveckling av det förebyggande hälsoarbetet och en satsning på kollektivtrafiken. För att finansiera dessa satsningar höjs utdebiteringen med 50 öre från 2013. Primärvården - första linjens vård stärks. En väl fungerande primärvård är en framgångsfaktor för att hälso- och sjukvårdssystemet i Västmanland ska klara uppgiften att möta invånarnas behov av vård med rätt kompetens i rätt tid och på mest resurseffektiva sätt. Invånarnas behov av vård kan då i större utsträckning tillgodoses utanför sjukhusen. Resandet på de regionala stomlinjerna (buss) har haft en mycket positiv utveckling under 2011 och ökat med total ca 8 % till och med september 2012. Resandeutvecklingen har dock lett till kapacitetsproblem på vissa sträckor vissa tider och det finns ett behov av att utöka antalet avgångar för att öka komforten och trafiksäkerheten samt för att kunna fortsätta att locka ännu fler resenärer till kollektivtrafiken. Satsningar på förbättrat utbud och kvalitet för busstrafiken innebär främst en fortsatt utveckling av stomlinjerna.

5 (63) Skattehöjningen löser inte de ekonomiska utmaningarna i den sjukhusanslutna vården. Mer av invånarnas vård måste tillgodoses utanför sjukhusen, i samarbete mellan primärvården och kommunerna och vi måste få verksamheterna att fungera i en smalare ekonomi med fortsatt god kvalitet. En utmaning som kräver stort engagemang av samtliga anställda oavsett yrkesroll eller funktion i landstingets organisation. 2 Inledning Eftersom det alltid kommer att finnas mer behov än resurser handlar politik om att göra val och beskriva grunden för dessa val. Det förutsätter i sin tur att man identifierar behoven, och att det finns en klar idé om vad som är viktigt att satsa på. Ramen för viljan sätts av ekonomin. Därför är god hushållning en ledstjärna. Det innebär att verksamheten ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. De pengar som satsas måste värderas mot de mål man satt upp. Ytterst handlar det om att skapa bästa möjliga verksamhet för varje satsad krona. En mycket viktig princip för god hushållning är generationstanken; att nuvarande generation inte får skjuta över ekonomiska obalanser på kommande generationer. Landstingets ekonomi är hårt ansträngd efter flera år av accelererande underskott inom framförallt Västmanlands sjukhus. Orsakerna är flera och hittillsvarande arbete har inte identifierat åtgärder som ger tillräckliga effekter på kort sikt. Kostnadstrycket är högt även inom övrig landstingsverksamhet. Mycket gott arbete görs redan för att komma tillrätta med kostnadsökningarna och arbetet med att identifiera kostnadssänkande åtgärder fortgår med fortsatt hög intensitet. Denna landstingsplan skiljer sig från tidigare i och med att den fokuserar på de områden som ses som extra viktiga när det gäller den framtida färdriktningen. Att många frågor medvetet utelämnats innebär inte att de saknar vikt, utan handlar om att begränsa landstingsplanens omfång till det som den politiska majoriteten särskilt vill framhålla för den kommande treårsperioden. 3 Vision och värdegrund Sedan 2004 har Landstinget Västmanland en vision som täcker både verksamhet och demokrati.

6 (63) Det hälsofrämjande landstinget bidrar till ett gott liv för alla. Alla som behöver ska ha tillgång till vård av hög kvalitet. Invånarna är delaktiga med tilltro till en levande demokrati. All verksamhet ska utgå ifrån landstingets värdegrund som från hösten 2012 lyder: Landstinget Västmanland ska alltid utgå från att alla människor är lika värda och de ska bemötas med respekt. Alla människor ska ges förutsättningar för god livskvalitet. En viktig faktor för livskvalitet är samverkan mellan alla involverade parter. Landstinget ska hushålla med de gemensamma resurserna och fördela dessa efter behov. 4 Landstingsplanen landstingets övergripande styrdokument Landstingsplanen är landstingets främsta politiska styrdokument och formulerar vision, inriktning och övergripande mål för den verksamhet landstinget ansvarar för och finansierar. Den politiska viljeinriktningen ska genomsyra all landstingsfinansierad verksamhet och konkretisera de politiska ambitionerna. För att kunna styra och leda landstingets komplexa och omfattande verksamhet måste landstingets värderingar vara tydliga och väl förankrade. I en demokratisk styrd organisation är det viktigt att politiska beslut ger ett tydligt genomslag i verksamheten. Det är politikernas roll att ange viljeinriktning och de övergripande målen. Landstingsdirektören och landstingets dryga 6000 medarbetare och de aktörer som arbetar på uppdrag av landstinget har att åstadkomma resultat som bidrar till att de politiska målen nås. Ett stort ansvar vilar på chefer på alla nivåer att säkerställa att anställda inom landstinget känner till vilka mål vi jobbar mot, känner till förutsättningar och budget, och följer fattade beslut om förändringar. Dialog och öppenhet kring hur detta ska åstadkommas är viktigt för att nå samsyn och delaktighet, vilket är en framgångsfaktor för att nå målen. Landstingsplanen i kombination med fastställda program, policies och konventioner är utgångspunkten för de förvaltningsplaner som tas för varje förvaltning där förvaltningens uppdrag framgår. Förvaltningsplanerna beslutas av landstingsstyrelsen och inom varje förvaltning ska uppdraget sedan löpa som en röd tråd fram till den enskilde medarbetaren via verksamhetsplaner på respektive nivå. Framtagande av strategier, planer och uppföljning/styrning är en sammanhållen helhet. En utveckling av styr- och ledningsprocessen pågår.

7 (63) 5 Politiskt prioriterade områden under planperioden Under planperioden kommer landstinget att särskilt fokusera på följande prioriterade områden: Hälsoinriktning. Ett hälsoinriktat arbete omfattar såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande åtgärder. En viktig del i detta arbete är att ge råd och stöd till personer som behöver förändra sina levnadsvanor. Det bidrar till minskad sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre livskvalitet. Ett hälsoinriktat arbete står inte i motsatsförhållande till den vård och behandling som ges inom sjukvården. Tvärtom är ett hälsoinriktat arbetssätt nödvändigt för att klara vårdens utmaningar på lång sikt. Tillgänglighet och bemötande. Landstingets verksamheter ska präglas av god tillgänglighet och ett gott bemötande. Inom vården handlar tillgänglighet ytterst om att vården ska vara till för dem som behöver den mest oavsett vem man är och vilken bakgrund man har. Det ska också vara enkelt att komma i kontakt med vården och man ska få sin vård snabbt och inom de tidsgränser som utlovats. Men upplevelsen av tillgänglighet påverkas även av bemötandet. Vänligt bemötande och tydlig information gör det lättare för patienten. Patientsäkerhet. Hög patientsäkerhet är en förutsättning både för god vård och god ekonomi. Den som uppsöker hälso- och sjukvården i Västmanland ska känna sig trygg i att vården är säker och av god kvalitet. De senaste åren har det skett stora framsteg i Landstinget Västmanland när det gäller patientsäkerhet. Vi arbetar vidare för en stärkt kunskapsstyrning och evidensbaserad vård genom att stödja verksamheternas anpassning till de nationella riktlinjerna. Detta är ett omfattande arbete men också ett stöd för att säkra kvaliteten i vården. Ekonomi och styrning. Medicinska framsteg och åldrande befolkning samt ökade statliga krav innebär att landstinget måste styras inom en allt snävare ekonomisk ram. Det ställer stora krav på hur landstinget styrs och leds. Det krävs att alla delar inom landstinget drar åt samma håll. Ett stort ansvar vilar på chefer på alla nivåer att säkerställa att anställda inom landstinget känner till mål och budget. Fattade beslut måste följas. För att bli så effektiv som möjligt måste styrning och ledning vila på en gemensam värdegrund som delas av alla. Systematisk styrning och ledning är även ett måste för att kunna prioritera rätt och för att skapa effektivare processer som frigör resurser.

8 (63) Samverkan. God samverkan är avgörande för all landstingsverksamhet. Medborgare och patienter ska uppleva en god service och en trygghet i frågor där landstinget har ett delat ansvar med andra myndigheter eller organisationer, eller i de fall där ansvar flyttas mellan Landstinget Västmanland och andra. Att skapa och upprätthålla väl fungerande samverkan måste ses som ett ständigt pågående arbete. Det förutsätter en aktiv insats och en vilja att delta i arbetet att utveckla och förbättra landstinget. Samverkan inom landstingets egna verksamheter och nivåer är lika viktigt som samverkan mellan landstinget och andra myndigheter eller organisationer. God samverkan är extra viktig för utsatta grupper, till exempel de mest sjuka äldre som både får landstingsvård och kommunal vård. Miljöprofilen stärks. Landstingets verksamheters negativa påverkan på miljön ska minska. En så stor och omfattande organisation som ett landsting gör avtryck i miljön. Därför har landstinget ett ansvar för hur verksamheten bedrivs och påverkar nuvarande och kommande generationer. Det här handlar både om en förstärkning av landstingets interna miljöarbete och ett förbättrat utbud av kollektivtrafik i länet. Genom att bli grönare och miljövänligare främjar landstinget också folkhälsan både på kort och lång sikt. 6 Övergripande strategier För att möta de utmaningar landstinget står inför och nå målen i landstingsplanen måste landstinget arbeta efter några övergripande strategier. Under planperioden kommer arbetet att inriktas på att utveckla strategier och handlingsplaner inom områdena: 6.1 Det hälsoinriktade landstinget En utveckling av det hälsoinriktade arbetet är ett prioriterat område under planperioden. Det gäller landstingets medlemskap inom nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS), utveckling av hälsocenterverksamheten, uppdrag till både vårdcentraler och sjukhusvård. Som en del i detta arbete måste landstinget utveckla nya metoder och arbetssätt och öka användningen av e-tjänster. Varje möte i vården ska ses som en möjlighet att stärka friskfaktorer och främja hälsa! 6.2 Det tillgängliga landstinget Landstinget Västmanland ska präglas av hög tillgänglighet i alla avseenden. Den som vänder sig till landstinget ska uppleva ett gott bemötande och att man har tillgång till den service man behöver. Detta ställer krav på god kommunikation inom landstinget, mellan landstinget och andra organisationer som landstinget samverkar med. Det ställer också krav på god

9 (63) kommunikation med allmänhet och patienter. Effektivt utnyttjande av IT är en framgångsfaktor för att lyckas med detta. 6.3 Det resursmedvetna landstinget Landstingets resurser utnyttjas på bästa sätt samtidigt som patienter kan erbjudas vård efter behov. Detta innebär ett strategiskt och målmedvetet arbete med: Att främja egenvård och egenansvar innan sjukdom uppstår. Att större andel av vårdbehovet tas omhand utanför sjukhusen - i primärvården och i samarbete med kommunernas hemsjukvård. Att mer vård erbjuds i hemmet även för svårt sjuka. Fördelning av vårdutbudet i regionen. Effektiva vårdprocesser optimera flöden och främja kunskapsstyrning. Patientsäkerhetsfokus. 6.4 e-landstinget Ett effektivt utnyttjade av IT är en förutsättning för att landstinget ska nå uppsatta mål och är en viktig del av strategierna för det hälsoinriktade landstinget, det tillgängliga landstinget, och det resursmedvetna landstinget. För att IT ska kunna få maximal effekt inom varje strategi krävs ett helhetsgrepp. Strategin för e-landstinget fokuserar på de sjukvårdande verksamheterna, och inriktas på e-hälsa, e-tjänster och e-förvaltning. 7 Landstinget Västmanlands sex målområden I syfte att öka tydligheten och underlätta förankringen av landstingets övergripande intentioner och mål har dessa koncentrerats till sex målområden. En god och jämlik hälsa En livskraftig region Nöjda och trygga medborgare En säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet Stolta engagerade medarbetare och uppdragstagare En stark och uthållig ekonomi.

10 (63) 8 Målområde 1: En god och jämlik hälsa En god och jämlik hälsa innebär att alla medborgare ska ha möjlighet till en god hälsa, och själva uppleva att de mår bra. Alla ska ha tillgång till det stöd och den vård man behöver utifrån behov och förutsättningar. 8.1 Dagens situation och framtida utmaningar För att möta flera av de stora utmaningar landstinget står inför spelar ett hälsoinriktat arbete en avgörande roll. Detta omfattar både hälsofrämjande insatser och sjukdomsförebyggande åtgärder. En viktig del i detta arbete är att ge råd och stöd till personer som behöver förändra sina levnadsvanor. Det bidrar till minskad sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Socialstyrelsens riktlinjer om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ställer ökade krav på att hälso- och sjukvården uppmärksammar patienter med ohälsosamma levnadsvanor vid kontakt med vården. Det hälsoinriktade arbetet bidrar till att uppfylla det nationella målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Landstinget har en viktig roll att spela för att främja god och jämlik hälsa. Hälsan är dock beroende av en rad samverkande faktorer ekonomisk och social trygghet, ett rättvist och jämlikt samhälle liksom goda levnadsvanor. Såväl livsvillkoren som levnadsvanorna är grundpelare för en god folkhälsa. För den enskilde individen handlar det om frågor som livsstil och livsmiljö, hur man lever och hur ens sociala liv ser ut. Under de senaste åren har länsinvånarnas hälsa totalt sett blivit bättre. Samtidigt har skillnaderna i hälsa ökat mellan olika grupper i samhället och mellan olika geografiska områden i länet. Det finns skillnader mellan kommuner och bostadsområden och mellan kön. Andelen unga vuxna kvinnor med psykiska besvär är fortsatt hög. De som är i mest behov av vårdens insatser får idag inte vård i den omfattning som de skulle behöva. Landstinget står inför en tudelad utmaning när det gäller att minska gapet i ohälsa mellan grupper. Dels handlar det om att tillhandahålla jämlik vård efter behov, där diskriminering och särbehandling i vården inte tolereras. Dels handlar det om att minska gapet i ohälsa som är relaterat till faktorer som rör levnadsvillkor och levnadsvanor. Att arbeta hälsoinriktat med fokus på de mest utsatta grupperna, är en av landstingets viktigaste uppgifter.

11 (63) 8.2 Prioriterade områden Fysisk och psykisk ohälsa medför inte bara personligt lidande utan också höga kostnader för samhället. Att fånga upp riskpatienter och förhindra uppkomst av levnadsvanerelaterade sjukdomar ger landstinget bättre möjlighet att ge god vård till de mest behövande. Det hälsoinriktade arbetet bidrar också till att stärka de äldres hälsa, och i ett tidigare skede identifiera och hjälpa personer med psykisk ohälsa Under 2012 genomförs undersökningarna Hälsa på lika villkor (ersätter namnet Liv & Hälsa vuxen) och Liv och hälsa ung för att ge regelbundet kunskapsunderlag om hälsoläget i länet. Resultaten utgör viktiga underlag för både länets kommuner och landstinget när det gäller prioriteringar för de kommande årens hälsoinriktade arbete. En satsning på hälsoinriktat arbete är extra angeläget här i Västmanland. Jämförelser med andra landsting visar att vi ligger långt efter, t ex när det gäller att reducera den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten 1. Detta måste vi ändra på. 8.2.1 Fokus på hälsoinriktning Landstinget Västmanland kommer att lägga fokus på att arbeta mer hälsoinriktat. Utvecklingen av detta arbete ska utgå från Socialstyrelsens nationella riktlinjer, som bygger på evidensbaserade metoder för jämlika, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom hälso- och sjukvården. Målsättningen är att åstadkomma ett mer hälsoinriktat arbetssätt bland vårdpersonalen så att patienter med behov av livsstilsförändringar kan identifieras i samband med vårdkontakt, och att dessa patienter erbjuds adekvat rådgivning och stöd. Varje möte i vården ska ses som en möjlighet att stärka friskfaktorer och främja hälsa. I stor uträckning handlar det om att ändra synsätt för att i ett tidigt skede identifiera och hjälpa riskpatienter med både fysisk och psykisk ohälsa. 1 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet mäts och jämförs nationellt. Det avser diagnoser och dödsorsaker som anses möjliga att kunna påverka med bredare hälsopolitiska insatser, De diagnoser och dödsorsaker som ingår i indikatorn är lungcancer, cancer i matstrupe, levercirros och motorfordonsolyckor. Rökning står för ungefär 90 procent av all lungcancer. Alkoholvanorna påverkar insjuknandet i matstrupscancer och levercirros och inte minst finns alkohol ofta med i bilden när det gäller trafikolyckor.

12 (63) Synen på förebyggande hälso- och sjukvård ser olika ut inom landstingets verksamheter. Därför måste det i ett första steg skapas en gemensam målbild av vad ett hälsoinriktat arbete står för. Det yttersta ansvaret för att landstingets vårdverksamheter utvecklar sitt hälsoinriktade arbete ligger på förvaltningarna Västmanlands Sjukhus och Primärvård, Psykiatri och Handikappverksamhet där Kompetenscentrum för Hälsa har en viktig roll för att stödja arbetet. En viktig del för att utveckla landstingets hälsoinriktade arbete är de projekt som drivs inom ramen för Landstinget Västmanlands medlemskap i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). HFS syftar till att utveckla kunskap, kompetens och rutiner för en hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Samverkan med Folktandvården utvecklas för att identifiera riskpatienter och hänvisa dem vidare till vårdcentral eller hälsocenter. Ett gott exempel är Folktandvården i Fagersta där man t ex erbjuder att ta blodtryck på sina patienter. Sjukvården ska arbeta efter de klinikspecifika handlingsplaner för implementeringen av Program för bättre hälsa som ska tas fram under 2012. All personal som verkar på landstingets uppdrag ska erbjudas relevant utbildning i enlighet med rekommendationerna i Socialstyrelsens riktlinjer för ett hälsoinriktat arbete 8.2.2 Arbetet för en god hälsa Centralt i landstingets arbete för att främja en god och jämlik hälsa är att vårdens utförare ges i uppdrag att identifiera patienternas behov av livsstilsförändringar och erbjuda råd och stöd. I det uppdraget ska också ingå att identifiera psykisk ohälsa, särskilt bland unga kvinnor. I det nya primärvårdsprogrammet som träder i kraft den 1 jan 2013, förstärks vårdcentralernas hälsoinriktade uppdrag. Utgångspunkten är Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Vårdcentralerna ska kunna erbjuda rådgivning om goda matvanor, ökad fysisk aktivitet, tobaksprevention och alkoholriskbruk. De ska också kunna erbjuda rådgivning vid tidiga tecken på stressrelaterad ohälsa. För patienter med ohälsosamma levnadsvanor och som är i behov av förändring, finns Hälsocentren som ett komplement. Här finns personal med särskild kompetens för att vägleda och motivera till livsstilsförändringar. Hälsocentren är en del av landstingets primärvårdsutbud, men utgör en resurs för både primär- och länssjukvård, dit patienter som behöver hjälp att

13 (63) förändra sina levnadsvanor kan hänvisas. De är också öppna för personer som själva söker hjälp för att uppnå en hälsosammare livsstil. Hälsocentren har viss mobil verksamhet för att även tillhandahålla aktiviteter på orter som saknar hälsocenter. Dessutom fungerar hälsocentren som en knutpunkt mellan landstinget och aktörer som kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa, föreningsliv och invånare. År 2012 permanentades hälsocenterverksamheten i Fagersta och Västerås. Från 2013 görs en satsning för att ytterligare öka tillgängligheten till hälsocenter i länet med nya hälsocenter i Köping och Sala. Kompetensen vid hälsocentren kommer också att förstärkas. Det hälsoinriktade arbetet vid både vårdcentraler och hälsocenter kommer att följas upp och utvärderas årligen. Ett hälsoinriktat arbete inom tandvården kan innebära ett större fokus på de yngsta barnen och deras föräldrar. Kostvanor etableras tidigt i livet och målsättningen är att 3-åringar som har fått alla mjölktänder ska vara kariesfria. 8.2.3 Utveckla verktygslådan Nya metoder och arbetssätt behöver utvecklas, för att nå fler och för att mer effektivt stödja livsstilsförändringar. Det skulle till exempel kunna handla om webbsändningar av hälsoseminarier ledda av läkare, eller chat med hälsovägledare, samarbete med Ungdomsmottagningen på nätet eller dator- /spelkonsolbaserade träningsspel. Centralt är att landstinget blir mer utåtriktat och kommunikativt. 8.2.4 Kommunikation 8.2.5 Jämlik hälsa För att fler ska få hjälp med livsstilsförändringar är det viktigt att såväl allmänhet som vårdens utförare får ökad kännedom om det hälsoinriktade arbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården. Såväl hälso- och sjukvård som annan landstingsfinansierad verksamhet ska vara jämställd och jämlik. Landstinget ska arbeta för att alla invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning, social tillhörighet eller geografisk hemvist. Att medvetet arbeta för en jämlik vård är en viktig utgångspunkt för en jämlik hälsa. En jämlik vård handlar om att ge varje person vård och behandling utifrån sina behov till exempel kan det vara medicinskt motiverat att behandla män och kvinnor olika för samma åkomma. I annat fall är särbehandling i mötet med vården, till exempel på grund av socioekonomisk bakgrund, inte acceptabelt. Kunskaper om jämlikhet och jämställdhet, och om vad som

14 (63) skapar ojämlikhet i hälsa, ska vara en självklar del i all kontinuerlig vidareutbildning för personalen. Särskilt viktigt är det när det gäller bemötande och behandling. För att motverka trenden av ökande hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället ska landstingets folkhälsoarbete särskilt fokuseras på identifierade utsatta grupper. Ett exempel är nyanlända till Sverige, vilka löper större risk att lida av eller utveckla ohälsa. För att stärka det hälsoinriktade arbetet med nyanlända kommer det framgångsrika arbetet i Asyl- och integrationshälsan att utvecklas. Tandhälsan är en indikator på hälsoskillnader. Sedan tidigare finns ett uppdrag att identifiera barn med den sämsta tandhälsan samt att sätta in såväl hälsofrämjande som förebyggande åtgärder i samverkan med kommun, hälsosjukvård och intresseorganisationer. Detta arbete behöver intensifieras. Landstinget ska tydligare följa upp att alla barn kommer till tandvården och speciell uppmärksamhet ska riktas mot de barn och ungdomar som inte kommer till regelbunden tandvård. 8.2.6 Evidens Det hälsofrämjade och förebyggande arbetet ska bygga på evidens och beprövad erfarenhet. Landstinget arbetar därför med jämförande studier, metodutveckling och forskning för att utveckla folkhälsoarbetet. Metodutveckling och forskning ska särskilt inriktas mot de grupper där hälsoläget är sämst. Landstinget ska stimulera till tvärvetenskaplig forskning, som till exempel sambandet mellan miljö och hälsa. Kompetenscentrum för hälsa har ett ansvar för att stödja landstingets verksamheter i det hälsoinriktade arbetet med evidens och bästa tillgängliga kunskap vad gäller metoder och arbetssätt. 8.2.7 Samarbete för folkhälsa Folkhälsa är ett komplext område som omfattar såväl livsvillkor och levnadsvanor som hälso- och sjukvård. Förutom individerna själva så har kommuner, landsting, såväl som arbetsgivare ett ansvar för hur folkhälsan förbättras. En förutsättning för ett framgångsrikt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är därför ett gott samarbete. I synnerhet mellan landsting och kommuner finns många beröringspunkter exempelvis inom skolhälsovård, familjecentraler, vård och stöd till de mest sjuka äldre och personer med funktionsnedsättning.

15 (63) Det arbete som påbörjats mellan landstinget och Västmanlands kommuner i och med framtagandet av en Länsstrategi för folkhälsoarbetet ska fortsätta. Av den nationella folkhälsopolitiken framgår att folkhälsoarbete är en gemensam angelägenhet för landsting och kommuner där alla måste bidra för optimal effekt. Genom länsstrategin har vi möjligheter att uppnå bättre resultat. 8.2.8 Intentioner och mål Intention Mål Mått Målvärde Nuläge Självupplevd god hälsa hos vuxna ska 73 % 2008 förbättras Västmanlands invånare ska uppleva att de har en god fysisk och psykisk hälsa. Landstinget Västmanland ska stärka sitt hälsoinriktade arbete genom medarbetar-, patient- och befolkningsinriktade satsningar. Varje möte i vården ska erbjuda en möjlighet att stärka friskfaktorer och främja hälsa. Den psykiska hälsan hos unga vuxna, och särskilt unga kvinnor, ska förbättras Skillnader i upplevd hälsa avseende kön, etnicitet, social tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och geografisk hemvist 3 ska ha minskat 2016 jämfört med 2012 Vuxna som fått frågor om, och råd om att förändra sina levnadsvanor ska ha ökat 2016 jämfört med 2012 Hänvisningar till Hälsocenter från hälsooch sjukvården ska öka år från år Andel vuxna med självupplevd god hälsa Andel unga vuxna (18-34 år) med nedsatt psykiskt välbefinnande 2 Andel med upplevd hälsa inom respektive grupp Andel patienter som besökt hälsoo sjukvården och fått frågor om, och råd om att förändra sina levnadsvanor Antal patienter som hänvisats till Hälsocenter från både primär- och slutenvård 2 %-enheter förbättring jämfört med föregående mätning 5 %-enheter förbättring jämfört med föregående mätning Minskad skillnad i hälsa för resp. grupp med 2-3 %- enheter Ökning med 3 %- enheter 2016 jämfört med 2012 för andel patienter som fått frågor om resp. fått råd om levnadsvanor 4 10 % av patienter i behov av livsstilsförändringar 30 % 2008 Skillnader i hälsa för de olika grupperna är mellan 5 och 17 % 13% - 23 % har fått frågor om levnadsvanor 5 4% - 12% har fått rådgivning Nytt mått Landstingsstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar att fastställa redovisade intentioner och mål för området En god och jämlik hälsa. 2 Måttet är satt utifrån de frågor i Liv & Hälsa som finns att tillgå. Det betyder att om denna andel minskar från 30 % till 25% så har det skett en ökning av god psykisk hälsa för denna målgrupp. 3 Skillnader i upplevd hälsa avseende könsöverskridande identitet ingår ej eftersom det inte ingår någon fråga om detta i undersökningen Hälsa på lika villkor. 4 Målvärdet sätts i relation till nuvarande andel som fått frågor inom respektive levnadsvana. 5 Beroende på vilken levnadsvana det är fråga om så varierar andelen som fått frågor respektive råd.

16 (63) 9 Målområde 2: En livskraftig region Västmanlands län ska vara attraktivt att leva i och flytta till. Regional utveckling och kultur är betydelsefulla delar i ett samhälle som är långsiktigt hållbart såväl socialt, ekonomiskt som miljömässigt. Landstinget Västmanland bidrar till regional utveckling med kollektivtrafik, kultur och hälsofrämjande åtgärder. En väl fungerande kollektivtrafik spelar en stor roll för en positiv regionutveckling, och är en viktig faktor för arbete, boende, studier, och tillväxt. Den är också viktigt för miljön och är därmed betydelsefull för en hållbar tillväxt i hela länet. En levande kultur tillvaratar människors kreativitet, stärker förmågan till reflektion och rustar till delaktighet i en föränderlig värld. En kulturpolitik som främjar deltagande och reflektion är avgörande för en stark demokrati. Målet för landstingets kulturpolitik är ett vitt förgrenat kulturliv i hela länet som präglas av mångfald, kvalitet och tillgänglighet. Ett rikt utbud av kulturella aktiviteter gör vårt län attraktivt att leva och arbeta i. Kultur är även en del av folkhälsan och utgör därför en viktig del av det hälsofrämjande landstinget. 9.1 Dagens situation och framtida utmaningar Den 1 januari 2012 blev Landstinget Västmanland kollektivtrafikmyndighet för Västmanlands län. Det betyder att landstinget har det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken i länet samtidigt som kommunerna köper sin lokala trafik. Utvecklingen av och målsättningen för kollektivtrafiken finns specificerat i trafikförsörjningsprogrammet och i trafikplanerna. Rollen som kollektivtrafikmyndighet innebär nya utmaningar och nytt ansvar för landstinget - att planera, finansiera och genomföra en bra kollektivtrafik. Samtrafik samordnar sjukresor och färdtjänst. Det finns fortfarande kommuner som står utanför färdtjänstsamarbetet. Samtrafik arbetar därför med att erbjuda dem medlemskap. Landstinget Västmanland har i samarbete med länets kommuner antagit en gemensam kulturplan. Denna är en väsentlig del av landstingets regionala utvecklingsarbete, liksom när det kommer till samarbete med angränsande län. För att länet ska kunna möta framtida utmaningar revideras nu den regionala utvecklingsplanen. Detta görs av Landstinget Västmanland, kommunerna och länsstyrelsen. Resultatet ska bli en länsplan för kommande år. Detta

17 (63) 9.2 Prioriterade områden arbete är prioriterat och skall ses i sammanhang med landstingets arbete för förändrad kollektivtrafik och kulturpolitik. Vidare är länsplanen en viktig del i det gemensamma arbetet med innovationer och kompetensutveckling i länet. En fråga som ständigt kommer att vara föremål för diskussioner under kommande år är den regionala indelningen av landet. Det är viktigt att debatten och diskussionen om regionfrågan hålls levande i landstinget. 9.2.1 Kollektivtrafik Mälardalen blir en allt mer integrerad region vad gäller boende, arbetsmarknad och studier. Kollektivtrafiken är viktig i denna utveckling. Stockholm klarar inte att växa i den nuvarande takten och behöver avlastning. Detta gör att kollektivtrafiken kan spela en viktig roll för att jämna ut inomregionala skillnader i tillväxt, och ge förutsättningar för Västerås att i ännu högre grad vara en tillväxtmotor i länet för Stockholm Mälardalen. En väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för att möjliggöra en stark och mångsidig arbetsmarknad och underlätta näringslivets och offentliga organisationers, inklusive Landstinget Västmanlands, framtida kompetensförsörjning. Väl fungerande kollektivtrafik har också betydelse för det framtida skatteunderlaget. Resandet på de regionala stomlinjerna (buss) har haft en mycket positiv utveckling under 2011 och har ökat med totalt ca 8 % till och med september 2012. Resandeutvecklingen har dock lett till kapacitetsproblem på vissa sträckor vissa tider och det finns ett behov av att utöka antalet avgångar för att öka komforten och trafiksäkerheten samt för att kunna fortsätta att locka ännu fler resenärer till kollektivtrafiken. Satsningar på förbättrat utbud och kvalitet för busstrafiken innebär främst en fortsatt utveckling av stomlinjerna Tågtrafiken kommer att få allt större betydelse i framtidens kollektivtrafik och för länets utveckling, främst beroende på tågets höga kapacitet och, jämfört med bil, högre hastigheter. Landstinget kommer under planperioden att ta steg i att utveckla tågtrafiken utifrån inriktning i Trafikplan 2017. Den framtida fordonsförsörjningen när det gäller tåg kommer också att vara en prioriterad uppgift. För att utveckla tågtrafiken i Stockholm Mälardalen och i Bergslagen, krävs fler fordon, en utbyggd robust infrastruktur, till exempel i enlighet med Citybaneavtalet. Det behövs också ett större utbud med fler avgångar än vad som erbjuds idag. Från år 2017, när Citybanan är färdigbyggd kommer det

18 (63) att finnas utrymme för fler tåg på Mälarbanan. I dag körs trafiken på Mälarbanan enbart på kommersiell grund och ett utökat utbud är på inget vis självklart i nuvarande form - tvärtom har antalet turer minskat de senaste åren. För att uppnå större kontroll över utbudet och skapa ett stabilare tågtrafiksystem i Mälardalen krävs att frågan om fordonsförsörjning får en lösning. Beslut med långsiktiga åtaganden är aktuella redan under 2013. Det framtida tågtrafiksystemet i Mälardalen utreds nu av MÄLAB 6 i samråd med kollektivtrafikmyndigheterna i den berörda regionen. Landstinget Västmanland behöver ta ställning inför kommande beslut om ett framtida tågtrafiksystem, inte minst utifrån de nuvarande och de kommande behoven av trafik på Mälarbanan. Kommunernas intresse för frågan är stor och det är angeläget att denna fråga också förs i dialog med dem. 9.2.2 Kultur Landstinget kommer att ha en viktig roll i att genomföra de förslag som redovisas inom Kulturplanens sju områden. Enligt planen ska barn och ungdomar samt länsperspektivet prioriteras. För år 2013 prioriteras ytterligare lokaler för Västmanlands museum på Karlsgatan 2. Genom detta arbete kan medborgarna erbjudas ett fullt utbyggt länsmuseum som på ett bra sätt speglar Västmanland och dess historia. I samarbete med länets kommuner prioriteras lokalfrågan för Arkiv Västmanland och Kulturarvsportal, som är en IT-baserad kulturminnesdatabas för länet. Förutom dessa satsningar avsätts medel för att höja bidragen till Västmanlandsmusiken och Västmanlands Teater, avseende länsuppdraget. Särskilda satsningar görs för att ge möjlighet att skapa fasta basutställningar samt utifrån planen gällande scenkonst i länet där samarbete sker med länets kommuner utifrån länsuppdraget. Denna satsning skall ske dels genom Västmanlands teater och dels andra utövare med hälften vardera. Den polska staden Wroclaw har utnämnts till europeisk kulturhuvudstad 2016. Tillsammans med Wroclaw kommer landstinget att genomföra ett kulturprojekt, med syfte att möjliggöra möten mellan konstnärer i respektive länder för att utmynna i gemensamma aktiviteter 2016. Projektet kommer att 6 Mälardalstrafik AB, ett bolag skapat och ägt av Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland och Örebro län gemensamt med uppgift att handlägga frågor av gemensamt intresse vad gäller regionaltågstrafiken i regionen.

19 (63) utvecklas under 2013 och ska utgå från landstingets kulturverksamhet och från Tärna folkhögskola. 9.2.3 Intentioner och mål Intention Mål Mått Målvärde Nuläge Den geografiska spridningen av Ökning med 5 Nytt mål 2012 kulturutbudet i länet ska öka. procent. Ett rikt utbud av kulturella aktiviteter i hela länet som gör vår region attraktiv att leva och arbeta i utifrån kulturplanen. Antal kulturutbud i var och en av länets kommuner. Kollektivtrafiken ska utvecklas så att fler medborgare kan och vill nyttja den för arbets- och studiependling. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka totalt i länet Kollektivtrafikens marknadsandel totalt i länet. Ökning, totalt: 1 procent 15 procent totalt 2011 Landstingsstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar att fastställa redovisade intentioner och mål för området En livskraftig region.

20 (63) 10 Målområde 3: Nöjda och trygga medborgare Vården ska vara lätt att kontakta och finnas när man behöver den. Man ska bemötas vänligt och professionellt oavsett vem man är. Detta kännetecknar en vård som man kan känna sig nöjd och trygg med. 10.1 Dagens situation och framtida utmaningar Allt fler av Västmanlands invånare är nöjda med tillgängligheten till vården och det bemötande man får. Det visar den landsomfattande undersökningen Vårdbarometern. Landstinget når dock inte upp till genomsnittet i landet, och nöjdheten varierar stort i länet. Förtroendet för vården ökar, däremot sjunker andelen invånare som känner sig trygga med att kunna få tillgång till den vård man behöver när man behöver den. Upplevelsen av att lätt få kontakt med vården, till exempel via telefon, varierar med vilken vårdgivare man har. Landstinget når inte kravet för vårdgarantin och kömiljarden inom alla områden. Utvecklingen i samhället skapar fler upplevda och faktiska förväntningar på att alltid vara tillgänglig för sitt jobb även om man är sjuk, vilket medför högre krav och förväntningar på vården. Allt fler medborgare/patienter är också pålästa och ställer krav på vården och dess tillgänglighet. Det finns brister vad gäller kunskap kring HBT-frågor 7, vilket kan försämra bemötandet. Detta är inte bra med tanke på att den psykiska ohälsan är större i denna grupp, framförallt bland ungdomar. 10.2 Prioriterade områden Tillgänglighet är en av landstingets viktigaste frågor. En god tillgänglighet handlar om mycket mer än att klara vårdgarantins tidsgränser eller handikappanpassade lokaler. Under planperioden kommer landstinget att utveckla ett arbete som tar sikte på en god tillgänglighet i ett vidare perspektiv. Detta handlar bl a om: De som är mest behövande ska ha tillgång till den vård de behöver. 7 Homosexuella, bisexuella och transpersoner.