Miljøvennlig transport i by

Miljøvennlig transport i by verktyg och metoder Linda Kummel, planeringsarkitekt

Varför?

Stockholm växer rekordsnabbt 2500000 Befolkning Stockholms län Befolkning Stockholms stad 2000000 1500000 1000000 500000 0 1990 2000 2010 2020 2030

De nordiska städerna växer rekordsnabbt 700000 600000 Befolkning Oslo kommun 500000 400000 300000 200000 I Norges sex utpekade storstadsregioner har befolkningen vuxit med 20 % eller mer de senaste 30 åren. Prognoser pekar på att det om 40 år kommer bo tre miljoner fler människor i norden. De flesta kommer att vilja flytta till städerna.. 100000 0 1990 1995 2000 2005 2010

Boendet påverkar resandet Resvaneundersökningar visar att täta miljöer ger mindre resande, och framför allt en mer hållbar transportmedelsfördelning. Länsstyrelsen i Skåne: Co2 från hushåll i perifera lägen mer än dubbelt så höga jämfört med centrala lägen.

Hållbart resande = hållbar stadsutveckling Ekonomiska mål Minskade kostnader för utbyggnad av infrastruktur Täta städer=högre inkomstnivå Stadskvaliteter betalar sig i längden Ökad tillgänglighet till staden Minskad trängsel (trängsel kostar pengar) Miljömål Minska klimatpåverkan Klimatanpassning Miljökvalitetsnormer luft Markkonsumtion Buller Sociala mål Ökad social Integration Mångfald Förbättrad närmiljö Fler mötesplatser Trafiksäkerhet Ökad fysisk aktivitet Barn kan röra sig själva i trafiken

Stadsplanerarens verktyg Utformning Lokalisering Täthet Parkering Kollektivtrafik som ryggrad Blandstad

Lokalisering Lokaliser ing Använd Översiktsplanen! (kommuneplan) Lokalisering utbyggnad i bilsnåla lägen Täthet och blandstad Koppla dokument ex Trafikplan eller parkeringspolicy (ex Umeå) Visa på konsekvenser (resbehov) Etappindelning bygg i de bilsnåla områdena först

Metod: Bilsnålanalys Lokaliser ing Hur påverkas resbehov och färdmedelsval? Bedömning av varje enskilt utbyggnadsområde utifrån analys av cykelavstånd till målpunkter, handel samt kollektivtrafikstandard. Utgångsläge RVU Bilresande (km) per person och dag* 40 Dagens bebyggelse 30 Dagens bebyggelse 2050 Ny bebyggelse 2050 20 10 Klimatbasutredningens målnivå 2050 0 Nuläge Noll Utställning Noll Utställning

Bilsnålt betyg efter beräknat resbehov Lokaliser ing 10

Källa: Trafikkontoret Stockholms stad Lokaliser ing

Lokaliser ing Täthet Den täta stadens form är den mest attraktiva stadsmiljö vi idag känner till. För att möta den efterfrågan som finns måste vi helt enkelt bygga en mer tät stad. ( ) Bilens roll kan vara viktig, men den måste underordnas stadens villkor. (Alvendahl 2008)

Täthet Ju högre täthet desto fler urbana verksamheter Handel Restauranger Kultur Antal inom 1000 meter Antal inom 1000 meter Antal inom 1000 meter Boende och arbetande inom 1000 meter Boende och arbetande inom 1000 meter Boende och arbetande inom 1000 meter Täthet Täthet Täthet Källa: Värdering av stadskvaliteter : Resultat från Storstockholmsregionen (Evidens, Spacescape 2011)

Täthet Täthet sparar mark, minskar avstånd och minskar klimatpåverkan

Täthet Urban sprawl i Norden? Befolkningen har ökat med drygt 50 % 1960-1995, tätortsarealen mer än sexdubblats. Göteborg ökade sitt invånarantal med 54 % 1945-1990, samtidigt sexdubblades stadens yta. Cirka 75 procent av de nya bostäderna har byggts i kranskommunerna under de senaste 20 åren, medan ungefär 75 procent av arbetstillfällena har tillkommit i Göteborg.

Täthet Varför har detta skett? Ökade transportmöjligheter, billiga transportkostnader Demografiska förändringar (mindre och fler hushåll) Ökat välstånd Det goda boendet : bättre för barn? Privatekonomi: billigare boende, billigare mat etc. Vinster för kommun och företag

Metod: Förtätningsanalys Analys och strategi för förtätning var och hur? Direkt kopplad till stadskvalitet - vad värderas högst? Sammanfaller med ekologisk hållbarhet Fig. Till vänster visas förtätningspotentialrosen. Framtagen i projektet Tätare Stockholm, De sju stadsbyggnadskvaliteterna i studien Värdering av stadskvaliteter betalningsvilja för bostadsrätter till höger.

Lägenheter Småhus Kontor Fig. Bilderna kommer från studierna Värdering av stadskvaliteter betalningsvilja för bostadsrätter, kontor och småhus, framtagna av Spacescape, Evidens och White för Regionplanekontoret i Stockholm.

Tillgång till urbana verksamheter Blandstad Butiker, restauranger och kultur behöver den täta blandstadens och stadsgatans attraktivitet, lokaler och stadsliv i gatuplan. Hög täthet ger underlag för urbana verksamheter. Tillgång till urbana verksamheter Sparar mark och minskar bilåkande Arbets-tillfällen och blandat stadsliv

Tät funktionsblandad stad ger få bilresor Blad- Blandstad stad Tübingen Südstadt Krav på blandning i fastighet Vauban styr verksamheter till huvudgatan 22

Metod: Plats- och stråkanalys Blad- Blandstad stad Vilka stråk och platser skall man satsa på för ex. handel? För att hitta och prioritera rätt gångstråk och mötesplatser genomförs en space syntax och place syntax analys. En analys över Södermalm visar de bäst integrerade gatorna i rött. Det är långa gator med många tvärgator och som också visat sig vara de mest välbesökta vid observationer.

Byggemenskaper Utformning Grupper med individer eller familjer som går samman för att uppföra en byggnad Övergår oftast till den tyska motsvarigheten till bostadsrättsförening när byggnaden är färdig Marken har annonserats ut och enbart erbjudits till byggrupper Funktionsblandning krav Hög frihet vad gäller byggnadens design- enbart linjen mot gatan fast

Byggemenskaper Utformning Urbana villor, Västra hamnen, Malmö Kasper Sahlin-priset. Bättre miljöprestanda än krav från kommunen då byggarna själva ville gå längre. Tvingades bygga p-platser trots att ingen av familjerna hade bil eller ville ha p-plats.

Plats för cykling! Utformning Rejält med cykelparkering inom fastigheter (ex Malmö och Norra Djurgådsstaden 2,5 cpl/ lgh) Cykelparkering på allmän platsmark (ex torg) Väl tilltagna parkeringsytor vid målpunkter. Detaljerna: ställ, räcken, soptunnor Glöm inte lådcyklarna! Plats både inom fastighet och ytor för parkering på allmän platsmark.

Förenkla för cykling Utformning Förenkla för cykelpendlare: Dusch Omklädningsrum Förvaring Satsa på rätt stråk med hjälp av analys. Erbjud olika typer av stråk. Tillräckliga mått på pendlingsstråk! Bredd!

Attraktiva stadsmiljöer! Utformning Plats för gående och cyklister! Analysera var gång- och cykelflöden har potential att bli stora och dimensionera därefter. Ett väl utvecklat och sammankopplat gång och cykelnät. Omvänd trafikhierarki Ex. Norra Djurgårdsstaden. Trygga stadsmiljöer: god överblickbarhet, orienterbarhet och entrétäthet. Ex. Slussen.

Metod: Stadslivsanalys Utformning En stadslivsanalys visar en plats tillgänglighet, trygghet, rekreation och mötesplatspotential. Analys av befintlig miljö ger stöd åt planering av nya miljöer. Exempel: Trygghetsanalys Slussen

Metod: Cykelnätsanalys Utformning En cykelnätsanalys visar vilka cykelstråk som är gena (direkta) och hur väl de kopplar mot befintligt cykelnät. Cykelnätet kan även klassificeras och betygssättas för att ytterligare visa på dess potential att locka nya, och olika typer av cyklister.

Kollektivtrafik som ryggrad Stadskvalitet för småhus, lägenheter och kontor: tillgång till kollektivtrafik! Spårvagnslinje eller tät busstrafik stomme i trafiken. Ex. Sharnhauser Park: alla bostäder inom 500 m från hållplats. Ex. Lund: Lundalänken Ex: Freiburg: Vauban och Rieselfeld uppbyggda med kollektivtrafik och service samlad i ett tätt stråk. Kollektivtrafik

Stadskvalitetsstudier Stockholms län, 2011 & 2012 Det är gångavståndet till stationens entré som mätts. + Resultaten bekräftar spårstationers starka dragningskraft för stabil regional tillgänglighet. - Alla analyser kring biltillgänglighet korrelerade också sämre med priset, vilket sätter ett stort frågetecken kring bilens legitimitet i stadsutvecklingen. Närhet till spårstation Kollektivtrafik

Metod: Planindikatorer En planindikator används för att bedöma mål om diverse olika aspekter inom planering. Ger struktur och fokus i planarbetet. En planindikator ska kunna utläsas ur planen eller kartan. GIS ett bra hjälpmedel. Ex. på planindikator: Andel av hushållen med max 500 m till spårstation = det är målen som är grunden i indikatorarbetet Inga mål inget att mäta! Kollektivtrafik

Planidé fördjupning av översiktsplanen Södra Sandby, Lund 1. Förtätning och stärkt centrum 2. Utbyggnad prioriteras vid kollektivtrafik-stråk 3. Fortsatt tillväxt utåt Kollektivtrafik

Slutsatser från FÖP S Sandby Planindikatorer ger struktur och fokus i planarbetet. Tidig utvärdering krävs om planförslaget ska påverkas Svårt för kommunen att stå emot Sprawl 1. Förtätning och stärkt centrum 2. Utbyggnad prioriteras vid kollektiv-trafikstråk 3. Fortsatt tillväxt utåt Kollektivtrafik

Internationella certifieringssystem BREEAM Communities LEED Neighborhood

Parkeringseffekten 120 Parkering 100 80 60 40 20 0 Annat Kollektivtrafik Biltrafik Källa: Samfaerdsel

Hur göra i Norra Djurgårdsstaden? Parkering 15,4 p/1000 bta 3,3 p/1000 bta 36 p/1000 bta

Parkering Parkering Långa avstånd till parkering - Angöring nära! P-hus/garage möjliggör samutnyttjande Friköp Attraktiva reserver Använd låg eller min/max P-norm Prissätt parkeringarna Glöm inte cykelparkeringen! 42

Metod: Gröna resplaner Parkering Gröna resplaner är en hjälp som kommunen kan erbjuda byggherrar, företag eller andra aktörer för att nå de högt uppsatta kraven på trafik i ett miljöprofilområde. Kunskap om åtgärder: parkeringar, bilpoolsmedlemskap, cykelservicedagar etc. Avtalshjälp

Bilsnål planering är inte kvantfysik! Bygg i sådana lägen där avstånden till butiker, arbetsplatser och bra kollektivtrafik är korta Bygg tätt i områden med bra kollektivtrafik Bygg blandstad Stöd hållbart resande ner på detaljnivå: väderskyddade hållplatser, cykelställ nära entréer, cykel- och gångprioriterade nät, avtala om bilpooler, främja funktionsblandning i bostadsplaner etc.

Superenkelt. Lokalisering Täthet Blandstad Utformning Parkering Kollektivtrafik som ryggrad men jättesvårt!

Nyckeln till hållbara transporter Våga prioritera!

Stadsboendet ökar- Grå vågen Var tredje barnfamilj ångrar flytten. Flyttlassen går tillbaka till staden : Bobarometern 2007 Svensk fastighetsförmedling Grå vågen : Mäklarsamfundets nyhetsbrev Mars 2012 Peak Car : Internationell forskning pekar på att bilanvändandet är på väg att minska.

Gymnasieungdomars bilder av framtidsstaden Uppdrag av Riksdagens utredningstjänst

teknikutveckling stora parker mindre kriminalitet bra skolor alla lämnar bilen hemma miljövänligare fler cykelvägar Kungsträdgården enligt Tensta gymnasium

öppna kulturhus bilfri innerstad omställning från oljeberoende kulturell mångfald gröna tak och parker Slussen enligt Globala gymnasiet

Tack! www.spacescape.se linda.kummel@spacescape.se