tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever

- Jag röker bara på fester! Får du smaka på alkohol hemma? Snusar du varje dag? Snusar du ibland? - Min pappa snusar ju... Alla dricker, eller? Dricker du för att bli berusad? - Jag kunde sitta i flera timmar och spela!

Är det langaren eller du som ska ge din tonåring fakta och attityder om alkohol och knark? NU HÅLLER DU I EN LITEN SKRIFT som presenterar statistik och frågeställningar som bland annat berör gotländska ungdomars alkoholoch drogvanor! Vartannat år genomför Gotlands kommun en drogvaneenkät bland eleverna i grundskolans årskurs 9 och i gymnasiets årskurs 2. Syftet med enkäten är att följa utvecklingen och att svaren ska ge underlag för att planera olika åtgärder. Svaren är viktiga för de politiskt styrande och de kommunala verksamheterna som har ansvar för ungdomar, skolan, fritidsgårdarna och socialtjänsten och naturligtvis även för polisen och andra myndigheter. Men föräldrar och andra vuxna kring ungdomarna är den viktigaste målgruppen. Ett flertal av de uppgifter som finns i denna skrift har redan presenterats i olika sammanhang under hösten 2006, men här kommer en mer samlad presentation av statistiken. Många av frågorna har vi möjlighet att presentera i form av statistiska tidsserier och några av uppgifterna har vi valt att presentera mest i form av skriven text. Några kapitel har kommentarer kring hur statistiken för våra gotländska ungdomar förhåller sig till nationella jämförelser. Generellt följer dock de gotländska siffrorna de nationella. Skriften innehåller även ett antal kommentarer från skola, fritidsgårdar, socialtjänst och polis mest för att du ska få lite hjälp att tänka vidare och för att ge dig ingångar till samtal. I slutet av skriften finns en sammanställning av olika instanser dit du kan vända sig till för att få hjälp eller ytterligare svar på frågor. SKRIFTEN ÄR PRODUCERAD AV FOLKHÄLSOTEAMET INOM GOTLANDS KOMMUN Innehåll: SID 4 RÖKER DU? SID 5 SNUSAR DU? SID 6 DRICKER DU ALKOHOL? SID 7 ALLA DRICKER, ELLER? SID 8 BJUDER DU DIN TONÅRING? SID 9 HUR OFTA DRICKER DU? SID 9 ALKOHOL & TRAFIK SID 10 SNIFFAR DU? SID 11 HUR OFTA SPELAR DU? SID 12 KNARKAR DU? SID 13 TIDIGA KÄNNETECKEN SID 14 UNDERSÖKNINGEN SID 15 SNABBKURS I FÖRÄLDRASKAP SID 16 VI ARBETAR MOT SAMMA MÅL SID19 VART VÄNDER JAG MIG?

Elever åk 9 som uppger att de röker Elever åk 2 gymnasiet som uppger att de röker Röker du? OFTA BÖRJAR UNGDOMAR RÖKA UTAN ATT TÄNKA EFTER. Det är ofta kompisar som hejar på. De röker då och då, vänjer sig och till slut blir det en vana. För många ungdomar blir rökningen en vana, eller snarare en ovana, ganska fort. Övergången till högstadiet, men framförallt sommarmånaderna efter årskurs 9 och första månaderna i gymnasiet är en kritisk period då många börjar röka. Till en början ser man inte de negativa effekterna av rökningen, men efter hand vill merparten sluta. Men att sluta är svårt. Det bästa är naturligtvis att hitta sina egna goda skäl till att aldrig börja röka! I undersökningen finns flera svarsalternativ för både Nej- respektive Ja-svaren. Tabellerna redovisar de samlade Ja-svaren. Röker du varje dag? Feströker du? Det händer mycket mellan årskurs 9 och gymnasiet när det gäller rökvanorna. Betydligt större andel av gymnasieungdomarna uppger att de röker. - Jag röker bara på fester! Hur ska ungdomar som inte röker förhålla sig till sina rökande kompisar? Varför röker ungdomar, i synnerhet flickor, i så stor omfattning? 4

Snusar du? MÅNGA UPPLEVER ATT SNUSNING INTE ÄR LIKA FARLIGT SOM RÖKNING. Det är en falsk föreställning. Snusning ger kroppen en mycket hög halt av nikotin, vilket leder till att kroppen långsiktigt utsätts för skade- och sjukdomsrisker av olika slag. Under de senaste två åren har snusandet minskat något bland ungdomar. Men för tio år sedan var det nästan inga flickor alls som snusade, vilket det är i dag. Elever åk 9 som uppger att de snusar I undersökningen finns flera svarsalternativ för både Nej- respektive Jasvaren. Tabellerna redovisar de samlade Ja-svaren. Snusar du varje dag? Snusar du ibland? - Det är i alla fall bättre än att röka! Hur gör vi vuxna när vi möter ungdomar utanför butiken som ber oss köpa cigaretter eller snus till dem? Elever åk 2 gymnasiet som uppger att de snusar 5

Elever åk 9 som uppger att de druckit alkohol de senaste månaderna Dricker din tonåring? Elever åk 9 som uppger att de druckit alkohol senaste veckan FÖR MÅNGA AV OSS VUXNA är det svårt att prata om alkohol på ett naturligt sätt. Kanske beror det på den kulturella dubbelhet som ofta är förknippat med alkoholen. Fest, god mat och umgänge men också våld, missbruk, olyckor och ohälsa. Åldersgränserna för alkohol är till för att skydda mot alkoholens skadliga verkningar. Vi älskar våra barn och ungdomar och vill skydda dem från allt ont. Men eftersom det kan vara svårt att själv sätta alla gränser kan samhällets uppsatta åldersgränser vara ett stöd för oss vuxna. Har du druckit alkohol den senaste månaden? Har du druckit alkohol den senaste veckan? Den nationella trenden är en viss nedgång både bland pojkar och flickor, men våra gotländska flickor skiljer sig från denna och visar på en större andel som dricker. Vad vill jag säga till min tonåring? Hur har min tonåring reagerat tidigare när vi samtalat om alkohol och droger? Vilken reaktion förväntar jag mig att få? 6

Alla dricker, eller? FRÅN VÅRA TIDNINGAR, RADIO OCH TV får vi kanske intrycket av att alla dricker. Så är det inte! Den senaste tidens utveckling visar att det finns en ökande andel ungdomar som inte dricker alls och som dessutom tydligt tar avstånd från alkohol. Den utvecklingen är vanligare bland pojkarna än bland flickorna. Fast som en motpol finns också en tendens att de fåtal ungdomar som dricker mycket tenderar att dricka ännu mer. När det gäller gymnasieungdomarna har i princip de flesta åldern inne för att få dricka alkohol. Under årskurs 2 i gymnasiet fyller man 18 år. I en nationell jämförelse ser vi att de gotländska gymnasieungdomarna i större omfattning uppger att de druckit alkohol. Dricker du mer än en halv kvarting sprit vid ett tillfälle? Med intensivkonsumtion menas att du dricker alkohol motsvarande minst 18 cl sprit vid ett och samma tillfälle. Det kan vara i form av en halv kvarting, en flaska vin, fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk, fyra burkar starköl eller sex burkar folköl. De som dricker så mycket är i en högriskgrupp för alkoholskador! De gotländska pojkarna intensivkonsumerar inte lika mycket som de uppgav år 2000 och 2002 och följer således den nationella trenden, men flickornas konsumtion ökar. Elever åk 2 som uppger att de druckit alkohol de senaste månaderna Elever åk 2 som uppger att de intensivkonsumerar en gång i månaden eller oftare Har du valt det bästa tillfället för samtalet? Hur skulle jag själv reagerat som tonåring om mina föräldrar tog upp frågan med mig? Vilken kunskap och vilka argument behöver jag? - Jag dricker mig aldrig full 7

% Elever åk 9 som uppger att dom blev bjudna på alkohol av sina föräldrar Bjuder du din tonåring? 60 40 % 20 60 0 40 20 0 Nej, jag blir aldrig bjuden Ja, jag får smaka ur mina mina föräldrars glas Ja, jag får enstaka glas Ja, jag blir ofta bjuden ATT BJUDA SIN TONÅRING PÅ ALKOHOL eller inte i hemmet är en återkommande fråga för tonårsföräldrar. Åldersgränserna är till för att hållas - även hemma, är ett argument. Som kontrast kan man säga: Min tonåring får ett glas öl, vin eller cider här hemma för då vet jag i alla fall vad han/hon dricker. Alla undersökningar visar dock klart och tydligt att de tonåringar som blir bjudna hemma, oavsett hur litet eller mycket, dricker både mer och oftare i andra sammanhang tillsammans med sina kompisar. Det är en myt att man kan begränsa tonåringars drickande genom att själv bjuda dem på ett glas. Det här gäller givetvis inte bara alkohol utan även föräldrarnas förhållningssätt när det gäller exempelvis tobak och narkotika. % Dricker du ofta hemma? Får du smaka på alkohol hemma? 60 40 % 20 60 Elever åk 2 som uppger att dom blev bjudna på alkohol av sina föräldrar Både nationell och internationell forskning visar ett tydligt samband mellan föräldrars vanor att bjuda och tonåringarnas totala alkoholkonsumtion och efterföljande ökad risk för alkoholskador. 0 40 20 0 Nej, jag blir aldrig bjuden Ja, jag får smaka ur mina mina föräldrars glas Ja, jag får enstaka glas Ja, jag blir ofta bjuden Pratar du med föräldrarna till din tonårings kompisar? Och hur har dom diskuterat detta hemma? Hur kan man som förälder, tillsammans med andra föräldrar, diskutera fram till ett gemensamt förhållningssätt om att bjuda eller inte bjuda på alkohol? 8

0 Hur ofta dricker du? % 60 Elever åk 9 som uppger hur ofta dom dricker sig berusade NATURLIGTVIS FINNS DET INGEN allmängiltig definition på ordet berusad utan varje ungdom gör sin tolkning. Oavsett vilken tolkning man gör av ordet så kan man konstatera att nära på alla tonåringar som dricker alkohol tycks göra det i ett berusningssyfte. Vi ser återigen en tydlig skillnad mellan pojkar och flickor. Dricker du för att bli berusad? Har du åkt med någon som druckit? ALKOHOL OCH TRAFIK ÄR EN KOMBINATION som är förknippad med omedelbar livsfara. Ändå uppger drygt 20 procent, var femte elev, fler flickor än pojkar, att han/hon under det senaste året åkt med en berusad chaufför. Bland svarsalternativen kunde man även ange hur många gånger. Nästan var fjärde elev av de som hade åkt med en berusad chaufför uppgav att det skett mer än tre gånger det senaste året. På nationell nivå är ungefär en fjärdedel av alla dödsfall i trafiken orsakade av en alkohol- eller drogpåverkad förare. Här på Gotland är det nästan hälften av olycksfallen med dödlig utgång som beror på alkohol eller droger. Denna fråga har aldrig varit med i tidigare undersökningar, men vi kan ändå göra en jämförelse på nationell nivå, då Vägverket ställt en identisk fråga i sin befolkningsenkät. 40 20 0 % 20 15 % 20 10 155 100 5 0 % 20 Någon g/vecka Ett par ggr/mån Någon g/mån Någon ggr/år Mer sällan Aldrig Elever som uppger om dom åkt med någon förare som varit påverkad av alkohol det senaste året? Åk 9 GOTLAND ÖVRIGA SVERIGE Åk 2 Kan vi gotlänningar göra något för att minska andelen alkoholrelaterade dödsolycksfall i trafiken? Hur ska vi som föräldrar vara säkra på att våra ungdomar inte åker med en påverkad förare? 15 % 20 10 155 9 100 5 15-17 år 18-19 år

Sniffar du? ATT SNIFFA ELLER BOFFA ÄR ETT SÄTT ATT BERUSA SIG genom att andas in ångorna från lättflyktiga lösningsmedel eller olika drivgaser. Även om det sker vid enstaka tillfällen är det farligt och skadligt. Långvarigt missbruk kan ge hjärnskador och skador på bland annat lever och njurar. Typiska tecken på att någon sniffat kan vara kvarlämnade limtuber, tändare, sprayflaskor och påsar. Ungdomar som sniffat kan ha huvudvärk, hosta, sömnsvårigheter, konstiga drömmar, hallucinationer eller rent av lukta lösningsmedel. Andelen elever som svarat att de sniffat ligger ganska stadig över åren på 6-8 procent. Flickor har prövat i större utsträckning än pojkar. Man bränner ganska många hjärnceller - Jag blev alldeles tom i huvudet! Diskutera gärna om riskerna för hjärnskador vid sniffning. Är det OK att snoka igenom sin tonårings rum? 10

Hur ofta spelar du? UNGEFÄR EN TREDJEDEL AV UNGDOMARNA i både årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 uppger att de deltagit i spel om pengar under det senaste året. I bägge åldersgrupperna uppger en större andel pojkar att de spelat. Det handlar om spelautomater, Triss, Bingolotto, Tipset, Oddset och spel om hästar samt olika former av spelande på Internet. 7 procent av pojkarna och 4 procent av flickorna i årskurs 9 samt 13 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna i gymnasiet uppger att de spelat för mer än 100 kronor den senaste månaden. EN STOR DEL AV UNGDOMARNA TILLBRINGAR MÅNGA TIMMAR FRAMFÖR DATORN och det skapar förutsättningar för spel på Internet. Där förekommer både spel om pengar lika väl som olika former av rollspel, nätsurfande och annan tidsförströelse. Många tycks vara beroende av att sitta framför datorn utan att veta om det. Det missbruk som mest liknar drogberoende är en spelmani där suget tycks vara lika starkt som somliga beskriver längtan efter droger. En person med spelmani som tvingas avstå kan drabbas av absti - nenssymptom som liknar en drogmissbrukares. Spelmani kan leda till att man missköter hygien, hälsa, mat, arbete och skola och inte klarar att upprätthålla normala relationer till familj och kompisar. - Jag kunde sitta i flera timmar och spela! Ska man begränsa tiden framför datorn och i så fall hur? Hur ska man som förälder veta att undomarnas spelande på datorn inte är sunt? 11

Elever åk 9 som uppger att de någon gång använt narkotika Knarkar du? ALLT FÄRRE AV VÅRA UNGDOMAR TESTAR NARKOTIKA trots att tillgången är stor. Vanligast är hasch och marijuana. Men även andra droger förekommer frekvent på Gotland. Det är inte bara ett sommarfenomen. Droger finns på Gotland året runt! Vem är det då som prövar narkotika? Erfarenheten säger att det inte bara är ungdomar i problemfamiljer. De flesta som provar narkotika första gången är vanerökare och påverkade av alkohol. Därför minskar risken att ungdomar prövar narkotika om de inte röker eller dricker. Andra typiska skäl för att prova narkotika kan vara nyfikenhet, en tendens att testa gränser, kamrattryck eller behov av verklighetsflykt. Flickor som prövar narkotika umgås oftast med äldre killar. Det finns även en liten grupp ungdomar som uppger att de använt olika former av läkemedel för att öka på berusningseffekten. Elever åk 2 som uppger att de någon gång använt narkotika Narkotikaproblem kan kännas övermäktiga, men du behöver inte vara maktlös. Du har i första hand ett ansvar för ditt barn men du kan behövas även för andras barn och deras föräldrar. Lär känna dina barns kompisar och deras föräldrar! Det är en tillgång och en skyddande faktor. Till polisens tipstelefon 29 35 80 kan du alltid ringa anonymt till en telefonsvarare. Har du rökt cannabis? Har du provat ecstasy? Har du tagit amfetamin? Färre personer uppger att de använt narkotika. Flickor på Gotland har inte minskat sin användning av narkotika i lika stor grad jämfört med resten av Sverige. Grundskolans elever fick även svara på om de har använt narkotika den senaste månaden. Två och en halv procent svarade Ja, en tredjedel av dessa var pojkar och två tredjedelar var flickor. I jämförelse med nationell statistik så uppger flickorna på gymnasiet i större grad att de använt narkotika och pojkarna i mindre omfattning. 12

Tidiga kännetecken DET ÄR INTE ALLTID LÄTT ATT VARA VAKSAM utan att vara misstänksam. Ibland är det svårt att upptäcka narkotikamissbruk eftersom de yttre tecknen kan likna vanligt tonårstrots. Dessutom vill man som förälder inte tro att det är så illa. Därför förnekar man ibland sin egen oro och magkänsla. Många ungdomar som missbrukar narkotika visar tecken som slöhet och trötthet. Var uppmärksam på om pengar och prylar försvinner hemifrån eller om nya kompisar dyker upp. De missbrukande ungdomarna föraktar kanske sina tidigare kamrater eller värderingar. Man upplever dem ofta som svårnådda och att de alltid är på väg ut. Har du någon gång känt dig nyfiken på att prova? Som mamma såg jag bara tonårstrots! På vilka sätt kan man som vuxen ingripa om man misstänker narkotikamissbruk? Många förespråkar liberalisering av narkotikaanvändning. Vilka är dina skäl till att ha ett restriktivt förhållningssätt och noll-tolerans mot narkotika? 13

Så här är undersökningen gjord SEDAN MITTEN PÅ 1990-TALET har kommunen genomfört en drogvaneenkät i grundskolans årskurs 9. Motsvarande enkät för gymnasiet, men med ett betydligt färre antal frågor, har använts sedan 2004. Enkätfrågornas utformning inom tobaks-, alkoholoch drogområdet samordnas nationellt av CAN, Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning. Deras arbete ger också ett underlag för jämförelser mellan kommuner, län och hela landet. Enkäterna fylls i av eleverna i klassrummet och kommunens Folkhälsoteam ansvarar för sammanställningen. Enkätsvaren hanteras anonymt i en databas. Undersökningarna är så kallade totalundersökningar vilket innebär att samtliga elever deltar. Svarsfrekvensen, i förhållande till inskrivna elever, för redovisade siffror i årskurs 9 är cirka 90 procent och för gymnasiets del något lägre. Syftet med enkäten är att följa utvecklingen och att svaren ska ge underlag för att planera olika åtgärder. Svaren är viktiga för de politiskt styrande och de skilda kommunala verksamheter som har ansvar för ungdomar, skolan, fritidsgårdarna och socialtjänsten, och naturligtvis även för polisen och andra myndigheter.

Tänk om det fanns en snabbkurs i det goda föräldraskapet... DEN ENKLA VÄGEN är kanske en dröm för många. Men det goda föräldraskapet är något som man måste arbeta fram själv. För somliga är det lätt, för andra blir det en kämpig uppgift. DE HÄR FEM PUNKTERNA är några grundläggande frågor. Använda dem i kombination med ett kärleksfullt förhållningssätt till din tonåring och inte bara i ett kontrollerande syfte. Var är din tonåring i kväll? Att veta var han/hon är någonstans och att ha en uppfattning om det är en bra miljö. Vem umgås min tonåring med? Känner du din tonårings kamrater och kamraternas föräldrar? Har ni en naturlig kontakt med samtal om gränssättning och samtal om föräldraskap? Vad gör min tonåring? Har din tonåring bra aktiviteter och en meningsfull fritidssysselsättning? Vad är det som gäller när det gäller normer omkring alkohol, rökning och droger i dessa samemanhang? När ska min tonåring vara hemma? Finns det gränser, vilka är dom och vad händer om man, medvetet eller omedvetet, överträder gränserna? Gör överenskommelser med kompisarnas föräldrar om gränser när det gäller tider, tobak och alkohol! Hur ska min tonåring komma hem? Är jag som förälder vaken då? Hur har hämtning eller annan samåkning samordnats med andra föräldrar? 15

Skolan ska arbeta för att... Vara en miljö där eleverna blir sedda, bekräftade och tagna på allvar. Öka kunskapen om hälsa och livskvalité. Aktivt arbeta med värderings- och attitydfrågor. Upprätthålla en tobaksfri skola. Stödja föräldrarna i deras föräldraansvar genom att väcka intresse, ge tips och stödja nätverk mellan föräldrar i en klass eller skola. Vi jobbar tillsammans för en bra tonårstid Fritidsgården finns för att... Fritidsgården är en trygg miljö som stimulerar och erbjuder ungdomar en meningsfull fritid. All fritidsgårdsverksamhet är drogfri, ungdomar ska känna sig trygga i verksamheten och vår nolltolerans gör det lättare att säga nej. Nolltolerans för oss innebär att vi alltid tar en hemkontakt om någon ungdom upptäcks ha provat alkohol eller droger. Som förälder eller vuxen är du alltid välkommen att kontakta fritidsledare på gårdarna om du har frågor kring tonåringar eller vill ha stöd i hur man bemöter ungdomar i olika sammanhang. 16

Vi på ungdomsgruppen... Vi på ungdomsgruppen för en diskussion med föräldrar om att ha uppsikt över sitt barskåp eller där man förvarar sin alkohol. Idag träffar vi på flera föräldrar och andra vuxna som har pallar med öl, vin och sprit i sitt garage eller förråd. Det kan leda till att kontrollen och uppsikten blir omöjlig. I samtal med ungdomar uppfattar vi att tillgången på alkohol har ökat de senaste åren. I vårt uppsökande arbete, framförallt sommartid, påträffar vi mer och mer alkohol som kommer ifrån Danmark och Tyskland, i form av stora ölburkar och alkoholläsk som ej går att handla på Systembolaget. Vi ser även en negativ förändring i flickors alkoholkonsumtion, fler tonårsflickor hamnar på akutavdelningen på grund av akut alkoholförgiftning. Förändringen kring flickors alkoholkonsumtion har gjort att vi förändrat förhållningssätt i vårt uppsökande arbete. Vi lägger mycket mer fokus på att se flickorna som ofta finns bakom pojkarna. Tillgången på alkohol har ökat och mycket kommer från utlandet Viktiga råd från polisen... Var uppmärksam på förändringar i dina ungdomars intressen och vanor. Om de slutar med idrott, sover längre på dagarna etc. Intressera er för era ungdomars bekantskapskrets. Vilka vänner har de? Vilka är föräldrarna? Var bor de? Prata med ungdomarna om vad de gör när de är ute. 17

Mina egna tankar:

Vart vänder jag mig? Socialtjänstens Ungdomsgrupp Österväg 21, Visby. tel 26 89 35. Socialjouren Når du på tel 112. Polisen på Gotland når du på tel 114 14 eller anonymt via tipstelefonsvararen tel 29 35 80. Elelvvården, skolkurator, skolhälsovården på din skola se i Skolkatalogen. Tryggve Omkring barn och ungdomar som växer upp i familjer med missbruk finns en särskild verksamhet, Tryggve, som nås på tel 26 87 71 eller 0704-47 79 87. Fritidsgårdarna på Gotland finns presenterade i vanliga telefonkatalogens gröna sidor på Kultur- och fritidsförvaltningen. Via internet kan du läsa om de olika verksamheter på Gotlands kommuns hemsida www.gotland.se www.ettnarkotikafrittgotland.nu Fler bra hemsidor: www.alkoholkommitten.se www.mobilisera.nu www.mobilisera.nu www.can.se www.drugsmart.se www.vuxnamotdroger.se www.alna.se/foraldrar www.fhi.se www.nonsmoking.se www.tobaksfakta.org www.slutaspela.nu Rapporten produceras på initiativ av Gotlands kommun, Folkhälsoteamet, 621 81 Visby. Tel 0498-26 90 00 Kontakt: Håkan Jonsson, hakan.jonsson@gotland.se. Tel 0498-26 90 17. Ansvarig utgivare: Håkan Jonsson, Folkhälsostrateg, Gotlands kommun. Grafisk form: Louise Sörensen, Oss Reklambyrå. Foto: Jesper Hammarlund, Micke Andersson. Nicka Hellenberg. Tryck: Gotlands Grafiska. Upplaga: 3 000 ex. Produktion: Oss Reklambyrå, Södertorg 12, 621 57 Visby. Tel 0498-20 22 50. info@tilloss.se Stort tack till elever och lärare på Elfrida André gymnasiet, som ställt upp som fotomodeller.

Så mycket mer än en baksida! Åldersgränserna som samhället satt upp beträffande tobak och alkohol är till för att skydda mot dess skadliga konsekvenser. Tala öppet med din tonåring om oro, misstankar och aningar. Samråd med andra föräldrar om när era tonåringar ska vara hemma och var uppe när de kommer hem. Håll koll på den alkohol ni har i hemmet. Var observant på ändrat beteende, nya okända kompisar för din tonåring eller om pengar eller andra värdeföremål försvinner eller dyker upp hemma. Kolla av med kompisarnas föräldrar om din tonåring ska sova över hos en kompis. Kolla andra typer av arrangemang, så att du inte låter dig föras bakom ljuset. Ofta räcker ett enkelt telefonsamtal. Gör överenskommelser föräldrar emellan om gränssättning när det gäller tobak, alkohol, tider och så vidare. Rapport 1:2007