Februari 2009 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Nystart Europeiska antibiotikadagen Smitta i förskolan Hygienregler Landstinget Sörmland Anmälningsstatistik för 2008 Vinterkräksjukan Influensaläget Nya medarbetare på Smittskydd/Vårdhygien Nystart Smittskydd/Vårdhygiens informationsblad har inte utkommit på några år. Detta beror på att vi satsat på enhetens hemsida, både internt och externt, som informationskanal. För att sprida aktuell information och budskap till så många kunder och intressenter som möjligt har dock ett informationsblad många fördelar. Vi har därför bestämt oss för att väcka liv i bladet och samtidigt modernisera detsamma. Bland annat hade vi tänkt satsa på enbart elektronisk utgåva och ingen papperstidning. En webbtidning har både fördelar och nackdelar. Den är enklare och billigare att producera och belastar inte miljön, men når bara dem som har dator och somliga tycker att det är lättare att läsa från papper än från skärmen. Hör gärna av er om ni har synpunkter på utgivningssättet! En nyhet är att publikationen även blir organ för landstingets Strama-grupp. Arbetet mot utveckling av resistens hos mikroorganismer och för att våra antibiotika skall behålla sin goda effekt blir allt viktigare. Det visas inte minst av att EU och SKL engagerar sig i frågor om antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Vi har tänkt oss att ge ut 2-3 nummer av skriften per år. Hör av er om ni har synpunkter på innehållet eller vill tillfogas eller strykas på sändlistan! Sven Blomqvist Redaktör och bitr. smittskyddsläkare 1
Europeiska antibiotikadagen Den 18 november hade EU genom europeiska smittskyddsinstitutet, ECDC, utlysts till Europeiska antibiotikadagen (European Antibiotic Awarness Day). Över hela EU förekom kampanjer och aktiviteter och man hade som tema behandling av övre luftvägsinfektioner. I Stockholm ordnades ett nationellt symposium om arbete mot antibiotikaresistens. Symposiet inleddes av folkhälsominister Maria Larsson. Hon framhöll hur viktig regeringen anser frågan om ökande antibiotikaresistens vara, både nationellt och internationellt. Under Sveriges ordförandeskap i höst kommer man bl a att fokusera på behovet av nya antibiotika. I september kommer ECDC att lägga fram en analys av detta behov och i december ordnas ett hälsoministermöte om antibiotikaresistens. Sverige är pådrivande i dessa frågor både inom EU och WHO. Maria Larsson har dialog med sina kollegor både i Indien och Kina om antibiotikavanor och resistens. I Halland hade man 2007 en kraftig ökning av antibiotikaanvändningen, inte minst till små barn. Man tror att förändringen till stor del berodde på införandet av vårdval i primärvården. En massiv kampanj drogs igång under våren 2008 med faktablad, utbildningar av sjuksköterskor, BVC och sjukvårdsupplysning. Diskussioner i smågrupper med allmänläkare om förskrivningsmönster och vad man trodde att patienterna hade för förväntningar. Efter alla dessa insatser har siffrorna i Halland vänt och ser betydligt bättre ut för 2008. På Akademiska sjukhuset i Uppsala hade man 2005-2008 ett stort utbrott av resistenta tarmbakterier med ESBL (en faktor som ger multiresistens). Genom mycket strikta regler för basal hygien och smittspårningsodlingar samt en restriktiv antibiotikapolicy har man lyckats stoppa smittspridningen. Man har tagit bort frukostbuffén och skapat fler enkelrum och toaletter. Att nya regler och rutiner kommer från högsta sjukvårdsledningen ansåg man helt nödvändigt. Socialstyrelsen redovisade en inventering av antibiotikaanvändningen inom hälso- och sjukvården. Man skickade en enkät till 222 verksamhetschefer inom öppen och sluten vård, besökte 18 kliniker samt gjorde journalgenomgångar. Man fann att 90 % av sjukhusklinikerna hade tillgång till infektionskonsult men endast hälften av vårdcentralerna. Det visade sig att 75 % hade riktlinjer för behandling av lunginflammation och urinvägsinfektioner, men endast hälften för postoperativa infektioner. PM för diagnostik av infektioner saknades nästan helt. Det var dåligt med rapportering av resistensdata från laboratorier och program för egenkontroll av antibiotikaanvändning. Smittskyddsinstitutet anser att man bör förbättra både den nationella övervakningen av resistens hos bakterier och användningen av antibiotika i öppen och sluten vård. Det borde finnas ett system som regelbundet tankar ned data från de lokala mikrobiologlaboratorierna så att förändringar kan analyseras. På alla recept och ordinationer borde behandlingsdiagnos anges. Det är viktigt att Apotekets antibiotikastatistik som finns sedan 1974 inte upphör om apoteksverksamheten avmonopoliseras. Göran Stiernstedt, infektionsläkare och nytillträdd chef för Vård och Omsorg på SKL, kom avslutningsvis med ett antal glada tillrop: Odla mera! Det är fint att inte få antibiotika. Infektionsläkare bör prioritera konsultverksamhet. SKL bör medverka i utbildning och information till allmänheten. Patienter är utmärkta kravställare. Han berättade också att nya Karolinska sjukhuset i Solna projekteras enligt principen: 1 patient 1 rum 1 toalett. 2
Sammanfattningsvis kan man konstatera att regering, myndigheter och sjukvårdens högsta ledning är väl medvetna om problemen. Och att de går att åtgärda; men att det kostar mycket arbete och resurser. Smitta i förskolan En ny, reviderad upplaga av Socialstyrelsens bestseller Smitta i förskolan har utkommit. Kan rekvireras därifrån (www.socialstyrelsen.se). SoS planerar, i samråd med kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor en tillsynskampanj av förskolornas hygienregler och städrutiner. Vissa kommuner i Sörmland planerar att delta. För några år sedan gjordes en stor studie i landet om man med hjälp av handsprit kunde sänka sjukfrånvaron på förskolor. Resultatet har nu äntligen kommit. Det visar dels att det är ofarligt och enkelt att låta små barn använda handsprit och dels att sjukfrånvaron sjönk med 12 % jämfört med de daghem där man använde vanlig handtvätt. Resultaten skall bearbetas ytterligare. Landstinget Sörmlands hygienregler Hygienregler för landstinget Sörmland är fastställda sedan drygt 1 år tillbaka. Kännedomen bland personal är relativt god efter utbildningsinsatser och genomgångar på arbetplatsträffar och liknande. Dock krävs ständig påminnelse om dessa viktiga regler. Dessutom är det viktigt att våra patienter och anhöriga känner till hygienreglerna. I detta syfte har hygienregler riktade till både personal och patienter/anhöriga tryckts upp. Broschyrerna skall delas ut till samtliga anställda och i samband med nyanställning. Patient- och anhörigbroschyrerna skall delas ut till samtliga patienter som läggs in på landstingets Sörmland sjukhus. Broschyrerna kan beställas på Insidan - Vår service- Trycksaker och kopiering - Beställning av lagerförda trycksaker. 3
FALLANMÄLNINGAR ENLIGT SMITTSKYDDSLAGEN SÖRMLAND 2008 Allmänfarliga sjukdomar 2008 Genomsnitt 2003-2007 Campylobacter 186 159 varav inhemsk smitta 60 59 Difteri 0 0 EHEC 2 2 Giardia 40 27 varav inhemsk smitta 2 3 Gonorré 15 9 Hepatit A 1 5 Hepatit B 43 35 varav sjukdomsfall 2 6 Hepatit C 85 70 Hepatit D 1 <1 Hepatit E 1 <1 HIV 11 8 HTLV I eller II 0 <1 Klamydia 1338 1137 Kolera 0 0 MRSA 18 11 Mjältbrand 0 0 Paratyfoidfeber 0 0 Pest 0 0 Infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G 13 10 Polio 0 0 Rabies 0 0 Salmonella 132 106 varav inhemsk smitta 15 23 Shigella 18 11 varav inhemsk smitta 2 1 SARS 0 * Syfilis 5 3 Tuberkulos 13 18 Tyfoidfeber 2 0 Virala hemorragiska febrar 0 0 Smittspårningspliktiga sjukdomar *Anmälningspliktiga sjukdomar 1/7 2004 4
Övriga anmälningspliktiga sjukdomar 2008 Genomsnitt 2003-2007 Atypiska mykobakterier 6 5 Botulism 0 0 Brucellos 0 * Cryptosporidium 0 * Denguefeber 0 * Echinokockinfektion 0 * Entamöba histolytica 1 3 varav inhemsk smitta 0 0 Gula febern 0 0 -hemolyserande grupp A-streptokocker, invasiv infektion 16 * Haemophilus influenzae invasiv infektion 8 * Harpest 6 17 Kikhosta 21 26 Legionellainfektion 5 3 Leptospirainfektion 0 * Listeriainfektion 1 1 Malaria 0 2 Meningokockinfektion invasiv infektion 0 2 Mässling 1 <1 Papegojsjuka 0 0 Pneumokockinfektion invasiv infektion 50 * Påssjuka 1 1 Röda hund 0 0 Sorkfeber 0 <1 Stelkramp 0 0 Trikinos 0 0 Q-feber 0 * VRE 2 <1 Vibrioinfektion exkl kolera 2 * Viral meningoencefalit (t ex TBE) 12 * Yersiniainfektion 16 23 ESBL lab-anmälningspliktig 63 Smittspårningspliktiga sjukdomar *Anmälningspliktiga sjukdomar 1/7 2004 5
Kommentarer till statistiken Klamydia Som framgår av statistiken har antalet fall sjunkit från toppåret 2007. Minskningen kan dock bero på att den muterade klamydiastam som vår diagnostik inte kunde upptäcka ledde till en falsk minskning av fall året 2006, vilket vi under år 2007 tog igen med ny testmetod för klamydia. Siffrorna för år 2008 kan ändå möjligtvis innebära att ökningen av klamydiaincidensen som pågått sedan 1996 bromsats upp. Cirka 2000 prover har skickats in via vår testningsmöjlighet på webben, klamydia.se. Cirka 8 % är positiva av dem. Till skillnad från övrig testning är nästan 50 % av dem som testar sig via nätet pojkar eller män, en viktig grupp att fokusera på när det gäller bekämpning av klamydiaepidemin. En annan grupp som gynnas av nättestning är personer över 30 år. Frikostig provtagning samt professionell smittspårning är viktiga instrument för att hejda spridningen av klamydia. Under året har laboratoriet undersökt möjligheterna av att utöka självtestningen via urinprov hos kvinnor med ett egen-test med vaginalprov. Med den apparatur som f n finns på laboratoriet har resultatet dock visat att 25 % av vaginalproverna inte är bedömbara pga hämmande faktorer i provmaterialet. Laboratoriet planerar att byta sin apparatur och vi planerar att införa självtest med vaginalprovtagning både på mottagningarna och via klamydia.se. Klamydia Sörmland Ant klin anm 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Män Kvinnor Gonorré Ökningen när det gäller gonorré hänförs framför allt till en liten spridning bland yngre personer i norra länsdelen. Smittspårning pågår fortfarande och något indexfall med utlandssmitta har man ännu inte funnit. Syfilis Ingen ökning. HIV Majoriteten av de anmälda är personer från högendemiska områden, främst Afrika och Thailand. Inga inhemska fall av HIV utanför de kända riskgrupperna. Observera dock att stor fara föreligger för HIV-spridning med tanke på att så många ungdomar har oskyddat sex, vilket avspeglas i den pågående klamydiaepidemin. 6
Hepatiter Majoriteten av personer med Hepatit B är kroniska bärare från högendemiska områden i världen. Hepatit C har under året varit aktuellt pga de kampanjer som vi i Sörmland och övriga landet har riktat mot personer som ev kan ha smittats vid blodtransfusion innan år 1992. Två sådana kampanjer har genomförts och man har vid dessa funnit en knapp procent med positiv serologi mot Hepatit C. Landstinget Sörmland avser också att genomföra s.k. aktiv spårning och sända ut brev till personer som mellan åren 1974 och 1991 som barn vårdats med diagnoser där blodtransfusioner är möjliga eller troliga. Dessa personer kommer att kallas för provtagning. Alla som upptäcks under dessa kampanjer och aktiva spårning remitteras till Infektionsklinik för vidare utredning och ställningstagande till eventuell behandling. Tarmsmittor Relativt stabila incidenssiffror. Majoriteten smittas vid utlandsresor där de vanliga resmålen ligger i topp, t ex Thailand. Tuberkulos Samtliga utom en person är utlandsfödda. Majoriteten kommer från Somalia. En svenskfödd person smittad i Thailand. MRSA Liten minskning jämfört med föregående år, men fortfarande ligger vi klart över genomsnittet de senaste fem åren. Som tidigare är majoriteten sporadiska fall i samhället. Inga utbrott av MRSA inom sjukvården. Däremot två kopplade fall där möjlig smittoöverföring kan ha skett på en mottagning. ESBL Endast lab-anmälningspliktig. ESBL är den vanligaste resistenta bakterien som kan hota vår sjukvård. Även här är samhällssmitta vanligast. Inga utbrott än så länge! VRE VRE är en bakterie som drabbat sjukvården i Huddinge, Västerås och Halland senaste året. Vi har inte funnit mer än enstaka fall. Ovanstående tre resistenta bakterietyper, MRSA, ESBL och VRE, brukar benämnas MRB (multiresistenta bakterier) och utgör ett hot mot vår sjukvård och som i Sörmland bekämpas med framför allt två strategier: - Det ena är adekvat antibiotikaanvändning med bra diagnostik, riktad antibiotikaterapi och undvikande av all behandling med antibiotika för säkerhets skull. - Det andra är ett upprätthållande av de basala hygienrutinerna. Nyligen har två punktprevalensstudier genomförts, delvis för att klarlägga antibiotikavanor och följsamheten mot hygienregler i sjukvården. Dessa två faktorer är intimt förknippade med förekomsten av MRB. 7
STRAMAs nationella punktprevalensstudie, PPS, om användningen av antibiotika inom sluten vård, från 2008 (den 4:e i ordningen) visar glädjande tendenser när det gäller minskad användning av cefalosporiner och kinoloner inom sjukvården. När det gäller vårdhygien har landstinget Sörmland deltagit i en punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner, som anordnats nationellt av SKL och regionalt av Patientsäkerhetsfunktionen och Smittskydd/Vårdhygien. Vi finner där att antalet vårdrelaterade infektioner i Sörmland har minskat mellan de två senaste mätningarna och ligger något under riksgenomsnittet. Fortsatta mätningar kommer förhoppningsvis att visa fortsatt minskning av vårdrelaterade infektioner, men det kräver ett idogt arbete när det gäller följsamhet till vårdhygienrutinerna. Influensaläget Årets influensaepidemi har nu nått sin kulmen under v 5 och antal rapporter från våra rapporterande sentinelläkare och från laboratorierna visar en nedåtgående kurva. Årets epidemi har kommit tidigare med således en topp i v 5 jämfört med de senaste årens epidemier där toppen nåtts omkring v 9. Vaccinationsanslutningen har legat högt inför årets influensasäsong. I landstinget Sörmland har 40 000 doser levererats jämfört med 33 000 doser under tidigare toppsäsong 2006/2007. Vinterkräksjukan Årets epidemi av vinterkräksjuka har, om man ser på laboratorierapporterna nationellt, varit den värsta någonsin. Dock har utbrotten av vinterkräksjuka på sjukhus och sjukhem varit ojämnt fördelat över landet. Sörmland har klarat sig relativt lindrigt men även här har flera äldreboenden drabbats liksom vårdavdelningar på sjukhusen. Toppen nåddes under v 5 och är nu på nedåtgående. Nya medarbetare på Smittskydd/Vårdhygien Hygiensjuksköterska Karin Hedborg har gått i pension. Vi tackar henne för ett skickligt och engagerat hygienarbete genom åren. Hon har ersatts av Marita Graff, som nu är hygiensjuksköterska med ansvarsområde södra och västra länsdelarna. Marita kommer närmast från operationsavdelningen MSE. Genom ett avtal mellan landstinget och Sörmlands nio kommuner har en hygiensjuksköterska för kommunal hälso- och sjukvård anställts på 75 %. Hon heter Anna Lejdegård och har tidigare arbetat inom Kungsörs kommun och har där bl a varit hygienombud. Genom ett avtal med Gotlands kommun är Sven Blomqvist ordinarie smittskyddsläkare på Gotland samt biträdande smittskyddsläkare i Sörmland. Carl-Gustaf Sundin, ordinarie smittskyddsläkare i Sörmland, är bitr smittskyddsläkare på Gotland samt vårdhygieniker Gotland. Sven arbetar även som överläkare på Infektionskliniken, Mälarsjukhuset. 8
Smittskydd/Vårdhygien www.landstinget.sormland.se/smittskydd e-post: smittskydd.vardhygien.sorml@dll.se Carl-Gustaf Sundin Smittskyddsläkare/Vårdhygieniker 016-10 35 69 Sven Blomqvist Bitr smittskyddsläkare 016-10 35 23 Inger Svensson Smittskyddssjuksköterska 016-10 35 68 Ingela Nilsson Hygiensjuksköterska 016-10 38 68 Marita Graff Hygiensjuksköterska 0155-22 22 02 Anna Lejdegård Hygiensjuksköterska mot kommunerna 016-10 55 42 Inger Döckner Smittskyddsassistent 016-10 35 85 Medlemmar STRAMA Sörmland Carl-Gustaf Sundin Smittskyddsläkare (sammankallande) Carl-gustaf.sundin@dll.se Svend Iversen Öronkliniken, NLN Svend.iversen@dll.se John Rylander Barn- och ungdomsklin, MSE John.rylander@dll.se Maria Mechti Medicinkliniken, NLN Maria.mechti@dll.se Malin Widercrantz VC Stadsfjärden, Nyköping Malin.widercrantz@dll.se Håkan Lindroth Infektionskliniken, MSE Hakan.lindroth@dll.se Göran Stenlund Infektionskliniken, MSE Goran.stenlund@dll.se Faiz Fendukly Unilabs Faiz.fendukly@unilabs.com Gösta Lööf Sjukhusapoteket, MSE Gosta.loof@dll.se Roger Andersson Privatläkarföreningen 6640andersson@telia.com 9