Öppna föreläsningar Våren 2011

Öppna föreläsningar Våren 2011

Öppna föreläsningar Våren 2011 Anmälan: Senast tre dagar före respektive föreläsning till Lnu.se/oppna. Tid: Vi bjuder på frukost från 07.30, föreläsningen startar 07.45 Plats i Kalmar: Stora studion i Universitetsbiblioteket, Stagneliusg. 4, ingång via gaveln. Plats i Växjö: Multimediasalen, plan 3 i Universitetsbiblioteket. Frågor kontakta: Christina Dahlgren, Tel: 0470-70 85 51, E-post: christina.dahlgren@lnu.se Vi vill hälsa alla välkomna till Linnéuniversitetets Öppna föreläsningar där universitetets forskning presenteras i populärvetenskaplig form. Ämnena är breda stora och små, nationella och internationella och presenteras av forskare från Linnéuniversitetet. Efter varje föreläsning följer en frågestund som ger möjlighet till dialog mellan forskaren och åhörarna. Föreläsningarna är kostnadsfria och hålls i distansstudion i Kalmar eller Växjö och sänds via telebild till runt 50 distansstudior i hela Sverige. Föreläsaren är på plats antingen i Kalmar eller Växjö men kan ses via storbild på båda orterna samtidigt och vart man än befinner sig som åskådare är det möjligt att direkt ställa frågor till föreläsaren! Föreläsningarna går av stapeln tidiga torsdagsmorgnar och förutom trevlig populärvetenskaplig föreläsning bjuder vi på frukost. Föreläsningar via mp3 Är du rädd för att missa en föreläsning? Ingen fara, nu går det att ladda ner frukostföreläsningarna till din dator eller mp3-spelare! Du kan även prenumerera på våra föreläsningar så kallad podcasting. Mer information om vår podcasting och hur du går tillväga hittar du på Lnu.se/oppna.

10 Kalmar Catherine Legrand Alger i havet: en del av framtidens energikälla? Alger, precis som växter, behöver solljus, koldioxid och vatten för att producera biomassa. Alger använder koldioxid och omvandlar det till organisk biomassa som i sin tur kan konverteras till energi: vätgas, biodiesel, alkohol, metan, rå biomassa, djurfoder och andra hög värdiga produkter. Alger kan växa snabbt i havsvatten, är koldioxid neutrala och konkurrerar inte med spannmål och annan livsmedelsproduktion. Medan användandet av alger som förnyelsebar och hållbar energikälla har utforskats de senaste årtionden finns det inget kommersiellt fungerande produktionssystem. Åtskilliga anspråk har gjorts på produktivitet av biomassa och högvärdiga produkter från alger baserat på småskaliga experiment och det är nödvändigt att ta reda på om dessa anspråk kan överföras till storskalig produktion. Catherine Legrand är professor i marinekologi vid Linné universitetet. Hennes arbete berör algernas ekologi i havet, deras interaktioner med andra mikroorganismer, samt hur algerna reagerar på klimatförändringar. En viktig del är också den potentiella användningen av algerna som energikälla och mer i Östersjö regionen. 17 Kalmar Erika Lundby Vad kostar en kompis? Barns tankar om konsumtion och kamrater I svenska barns vardag utgör konsumtion av moderiktiga kläder, ny teknik och dyra leksaker ett väsentligt och ständigt återkommande inslag. Konsumtionens ökade betydelse har medfört att social delaktighet i allt högre utsträckning kräver ekonomiska resurser. Det kostar pengar att exempelvis följa med sina vänner på bio, att ta del i olika fritidsverksamheter eller åka på klassresor. Detta kan få problematiska konsekvenser för de barn som växer upp med knappa ekonomiska resurser. Genom att lyssna till barnens egna röster skapas bättre förståelse för hur det kan vara att växa upp i ett konsumtionssamhälle. Erika Lundby är doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Hennes avhandlingsarbete berör frågor om barn, konsumtion och social delaktighet. Att föra fram barns egna röster är en central del i avhandlingsarbetet.

24 Växjö Björn Idlinge Tystnaden på jobbet Organisationsförändringar i offentlig verksamhet och personalens tystnad Det offentliga uppdraget är mångfacetterat och den offentligt anställde har bland annat ett viktigt demokratiuppdrag. Under 1990-talet etablerades uttrycket det nya arbetslivet som står för en ökad flexibilitet när det gäller organisationers anpassningsförmåga, men också nya anställningsvillkor. Den offentligt anställdes reaktioner på förändringarna varierar. Den offentligt anställde har grundlagsskyddad yttrandefrihet. Det moderna ledarskapet talar om vikten av att de anställda motiveras och engageras. Paradoxalt nog avstår många anställda från att säga sin mening utan väljer tystnaden i samband med organisations förändringar. För demokratin, för organisationens utveckling och inte minst för den enskilda individen är detta en katastrofal lösning. Björn Idlinge är universitetsadjunkt i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Han ingår även i forskargruppen CALV, Centrum för arbetslivsforskning, som verkar för att bidra med kunskap i skapandet av ett hållbart arbetsliv. 31 Växjö Bo Hagström Att återhämta sig efter en kris Är det organisationen eller individen som avgör? På samma sätt man talar om naturens sätt att återhämta sig efter stormar, bränder och andra naturkatastrofer, talar man inom psykiatrin och psykologin om individer med en särskild förmåga att resa sig efter katastrofer, sammanbrott och sjukdom. Man brukar benämna dessa resilienta personlighetstyper. På senare tid har fenomenet också kommit att intressera organisationsforskare. Kan man tala om mer eller mindre resilienta organisationer? Organisationer som förmår återhämta sig bättre och/eller snabbare efter en kris. Och är det i så fall egenskaper hos själva organisationen som avgör detta eller handlar det om summan av organisationsmedlemmarnas individuella egenskaper? Bo Hagström är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, tidigare enhetschef vid Arbetslivsinstitutet samt har närmare trettio års erfarenhet som lärare och forskare i statsvetenskap. På senare år har hans forskningsintresse kretsat kring chef- och ledarskap och ledarskapets karaktär och betydelse för bland annat arbetsmiljö och hälsan i arbetslivet.

7 april Växjö Maria Lindgren 14 april Kalmar Lars Lindkvist Kvinnligt och manligt språk? Kvinnor och män förutsätts ha olika samtalsstilar, och kön eller genus brukar betraktas som en avgörande faktor i samtal. Maria Lindgren har studerat utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare och menar att i detta fall är denna generalisering alltför stark och att genus bara är en aspekt av flera i språkbruket. När hon jämfört kvinnliga och manliga deltagares agerande i utvecklingssamtal framträder ingen stereotyp bild för kvinnor respektive män. I stället visar jämförelsen att kvinnorna ibland agerar på ett sätt som betraktas som manligt och att männen ibland agerar på ett sätt som betraktas som kvinnligt. Kvinnorna konkurrerar mer om samtalsturerna än männen, och skvaller finns i samtal mellan män. Maria Lindgren är lektor i nordiska språk vid Linnéuniversitetet. Makt, beslut och ledarskap Makt, beslut och ledarskap är nödvändiga förutsättningar för att grupper, företag och organisationer ska fungera och utvecklas. Speciellt maktbegreppet är komplicerat då makt kan anta oändligt många former och finns överallt där människor ingår i relationer. I denna föreläsning presenteras sex maktdimensioner, som fokuserar relationerna mellan makt, beslut och ledarskap. Det handlar om direkt och indirekt makt, makt över människornas uppfattningar och intressen, makt i en beslutande soptunnesituation, relationell och institutionell makt. Såväl den märkbara maktutövningen som de maktdimensioner som sker i det tysta och obemärkta lyfts fram. Makt och ledarskap är tätt förenade vilket gör det naturligt att se på makt i ett ledarskapsperspektiv och på ledarskap i ett maktperspektiv. Lars Lindkvist är professor i företagsekonomi med inriktning mot organisering och ledarskap vid Linnéuniversitetet.

Linnéuniversitetet 391 82 Kalmar / 351 95 Växjö Telefon 0772-28 80 00 E-post info@lnu.se Omslagsfoto: David Holtti