Sveriges stora insamlingsorganisationer 2009 13 maj 2011

Sveriges stora insamlingsorganisationer 2009 13 maj 2011

Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 3 Metodik... 3 Sammanfattning... 4 Styrelsearbete och ersättningsnivåer... 6 Ersättning till Generalsekreterare... 7 Insamlade medel och verksamhetsintäkter... 8 Medel till ändamål... 9 Finansiella investeringar... 10 2

Bakgrund och syfte Charity Rating arbetar med informationsspridning, analys och utvärdering av ideella organisationer. Vår målsättning är att bland givare öka engagemanget för och kunskapen om ideella organisationers verksamheter. Även om det i Sverige finns mängder av ideella verksamheter är stor del av den Svenska insamlingsmarknaden centrerad kring ett fåtal organisationer som årligen samlar in stora summor från allmänheten. Privata givare ställer ofta frågor till oss kring hur dessa organisationer drivs, vilken ersättning de ger sina befattningshavare och styrelseledamöter, och hur mycket av deras gåvor som egentligen går till ändamålet. De allra flesta givare anser att deras gåvor så snart och oavkortat som möjligt skall nå ändamålet. Samtidigt som man som givare är förstående inför att dessa organisationer håller reserver, anser man att organisationerna bör ha en låg riskexponering. Många undrar hur det ser ut i dessa stora insamlingsorganisationer efter de senaste årens svängningar på finansmarknaderna. För att reda ut dessa frågeställningar genomför Charity Rating för andra året följande analys. De undersökta organisationerna är: Rädda Barnen, Cancerfonden, Röda Korset, Unicef, Plan Sverige, SOS - Barnbyar, Svenska Kyrkan, Läkare Utan Gränser, Världsnaturfonden, Hjärt- och Lungfonden och Barncancerfonden. Dessa 11 stora insamlingsorganisationers samlade verksamhetsintäkter 2009 var drygt 6 miljarder kronor och deras egna kapital uppgick i slutet på året till ca 9,7 miljarder kronor. Dessa organisationer motsvarar med detta drygt 50% av verksamhetsintäkter och kapital inom samtliga ca 350 organisationer med insamlingskonton (90- konton). Metodik De rubriker, nyckeltal och analyser som utgör denna rapport är baserade på Charity Ratings kunskap kring vad givare är intresserade av för information kring de ideella organisationernas verksamheter. För att sammanställa underlaget till denna rapport har Charity Rating i första hand använt årsredovisningar samt annan relevant information som respektive ideell organisation tillgängligör via sin hemsida. I de fall där kompletteringar behövts har Charity Rating ställt direkta frågor till respektive organisation. Där organisationen inte besvarat Charity Ratings frågeställningar har information sökt via andra källor exempelvis via Svensk Insamlingskontroll. I de fall där Charity Rating inte kunnat erhålla tillräcklig information för analys har detta noterats. Om detta bortfall av information gett otillräcklig grund för analys har organisationen utelämnats från det aktuella analysområdet. 3

Sammanfattning Ersättningsnivåer Som tidigare år sker styrelsearbete, även inom dessa, de största insamlingsorganisationerna, till stor del utan ersättning. De 6 organisationer som ger ersättning för styrelsearbete har under året höjt ersättningen med i snitt 3% dvs. strax under höjningen av prisbasbeloppet. Trots en 10 procentig höjning av arvodet till Generalsekreterare ligger Läkare Utan Gränsers Generalsekreterare fortfarande i botten av löneligan under 2009 med 569 000kr/år eller 47 500kr/mån. Toppar ersättningsnivån gör Cancerfondens Generalsekreterare med 1 173 000kr/år eller 97 750kr/mån. Medelarvodet höjdes under året med 4% till 916 936kr/år eller 76 400kr/mån. Charity Rating anser att det är för svårt att få fram uppgifter om ersättning till Styrelseordförande och Generalsekreterare. Dessutom bör organisationerna alltid öppet redovisa andra uppdrag som styrelse och ledning har för organisationens räkning Insamlade medel Hjärt- och Lungfonden ökade under året sin insamling med hela 22% från 144 miljoner till 175 miljoner. Endast Svenska Kyrkan och Plan Sverige minskade sina insamlingar under året, Svenska Kyrkan med hela 12% och Plan Sverige med 4%. Totalt sett ökade dock samtliga organisationer förutom Röda korset sina totala verksamhetsintäkter under året. I topp låg Hjärt- och Lungfonden med en ökning av 21% och i botten Röda Korset med en minskning på 8% som troligtvis till stor del kan kopplas till det bedrägeri som uppdagades under året. Sammantaget ökade organisationernas insamlade medel från allmänheten från 2 772 miljoner till 2 872 miljoner, en ökning med 3,6% och de totala verksamhetsintäkterna från 5 864 miljoner till 6 061 miljoner, en ökning med 3,3%. Medel till ändamål Dessa organisationers höga omsättning och etablerade varumärken gör att den andel som går till ändamål marginellt förändras mellan åren. Under 2009 gick i snitt 89% av dessa organisationernas kostnader till ändamålet. Plan Sverige och Röda Korset skiljer ut sig ur mängden med en minskning av sitt bidrag till ändamålet. Plan Sverige minskar sitt bidrag till ändamålet med 2,7% från 81% ner till 78,9% och intar en bottenplacering bland de undersökta organisationerna. Röda Korset minskar sitt bidrag till ändamålet med 2,3% från 90,5% ner till 88,5%. På samma sätt som under 2008 utmärker sig Cancerfonden med att 80% av de totala kostnaderna går till ändamålet. Positivt är dock att SOS - Barnbyar lyckats förbättra sitt bidrag till ändamålet med 3,1% från 82,3% till 84,9%. Skillnaderna i nyckeltal kan till viss del bero på hur organisationen väljer att fördela sina kostnader och de eventuella investeringar som gjorts under året. Charity Rating anser att både Plan Sverige och Röda Korset öppet bör motivera den negativa utvecklingen och att Cancerfonden bör förklara varför organisationen ligger så långt under genomsnittet. Finansiella investeringar Organisationernas finansiella portföljer steg i genomsnitt 13% (-12%) vilket indikerar relativt återhållsamma finansiella placeringspolicys relativt börsutvecklingen. Frågan är om givaren anser att det är rimligt att insamlingsorganisationerna spekulerar i aktier med insamlade medel? Och om så är fallet, vilken riskprofil bör organisationerna hålla sig till? Även de ideella organisationernas branschorgan FRII (Frivilligorganisationernas Insamlingsråd) skriver i sin policy Vägledning för Utformning av placeringspolicy insamlingsorganisationer att: Placeringspolicyn ska vara förtroendefull gentemot den enskilde givaren. Därvidlag skall säkerhet och trygghet, risk och avkastning vägas in i utformningen. Svenska Kyrkans avkastning på finansiella investeringar blev 15%, Hjärt- och Lungfondens 14% och Cancerfondens 11%. På detta sätt återtog dessa tre organisationer under 2009 de 1,1 miljard kronor som de tillsammans förlorade på finansmarknaden under 2008. Det är i första hand organisationer med stort kapital som ägnar sig åt finansiella placeringar, ett kapital som i regel redan är uppbundet i framtida projekt och verksamheter. Organisationer med lågt eget kapital väljer generellt sätt att helt att avstå från finansiellt risktagande. 4

I genomsnitt omsatte dessa organisationer sitt egna kapital 0,5 gånger under 2009. Detta innebär att organisationerna i snitt under året gör finansiella avyttringar och förvärv som motsvarar halva det egna kapitalet. Cancerfonden (0,9 gånger) och Världsnaturfonden (1,5 gånger) har dock en betydligt högre omsättning vilket tolkas som att de bedriver en högaktiv förvaltning av sitt kapital. Enligt Charity Ratings bedömning borde dessa organisationer öppet motivera sin höga kapitalomsättning. Flera organisationer förbinder sig i vissa fall till verksamheter och projekt som bedrivs under lång tid. På detta sätt knyts kapital upp och organisationerna behöver följaktligen ett större eget kapital som säkerhet. I genomsitt klarar dessa organisationer att upprätthålla sin verksamhet i nästan 2 år på sitt eget kapital. De forskningsfinansierande organisationerna Hjärt- och Lungfonden som klarar sin verksamhet 4,4 år, Barncancerfonden 3,2 år och Cancerfonden 3 år står dock ut ur mängden. Charity Rating vill återigen lyfta frågan kring ideella organisationers finansiella risktagande i relation till vad givaren anser vara ett rimligt risktagande. Charity Rating anser vidare att dessa organisationer öppet bör motivera sin kapitalomsättning och sin nivå av aktiv kapitalförvaltning. Charity Rating anser även att organisationerna öppet bör motivera sitt egna kapital och tydliggöra vad dessa medel är ämnade för. Likaledes bör organisationerna, flera vilka har stabila intäkter år från år, motivera varför de behöver kapital buffrar som skulle räcka för flera års drift och åtagande, utan att de behöver ha några intäkter. 5

Styrelsearbete och ersättningsnivåer I en ideell organisation är det styrelsens ansvar att utse den generalsekreterare som ansvarar för, och leder organisationens arbete. Styrelsen fastställer och godkänner årligen verksamhetsplan/ verksamhetsbudget och håller vanligtvis styrelsemöten 5-8 gånger per år. Det är vanligt att styrelsearbete inom ideella organisationer sker utan ersättning. Även inom de största insamlingsorganisationerna sker styrelsearbete till stor del utan ersättning. De organisationer som ger ersättning för styrelsearbete har under året höjt ersättningen med i snitt 3% dvs. strax under höjningen av prisbasbeloppet. Läkare Utan Gränsers ersättning till sin ordförande är direkt kopplad till prisbasbeloppet som under året ökade med 4%. Hjärt- och Lungfondens relativt sett höga ökning kan delvis kopplas till det faktum att organisationen under året valt koppla sin ersättning till två prisbasbelopp. Organisation Ers. Styrelseordf 2009 Ers. Styrelseordf 2008 Procentuell förändring Rädda Barnen 240 000 240 000 0% Cancerfonden 72 000 69 000 4% Röda Korset 822 000 822 000 0% Unicef Sverige 0 0 Plan Sverige 0 0 SOS Barnbyar 0 0 Svenska kyrkan 0 0 Läkare Utan Gränser 256 800 246 000 4% Världsnaturfonden 0 0 Hjärt- Lungfonden 85 600 66 000 30% Barncancerfonden 252 276 240 564 5% Medelvärde 157 152 153 051 3% Charity Rating anser att det är för svårt att få fram uppgifter om ersättning till Styrelseordförande. Detta är uppgifter som bör finnas väl synliga på organisationernas webbplatser vilket inte alltid är fallet. Dessutom bör organisationerna alltid öppet redovisa andra uppdrag som styrelse och ledning har för organisationens räkning. 6

Ersättning till Generalsekreterare Trots en 10 procentig höjning av arvodet till Generalsekreterare ligger Läkare Utan Gränsers Generalsekreterare fortfarande i botten av löneligan under 2009 med 569 000kr/år eller 47 500kr/mån. Toppar ersättningsnivån gör Cancerfonden med 1 173 000kr/år eller 97 750kr/mån tätt följd av Röda Korset på 1 077 000kr/år eller 90 000kr/mån. Medelarvodet höjdes under året med 4% till 916 936kr/år eller 76 400kr/mån. Förklaringen till Hjärt- och Lungfondens 7% höjning är att Generalsekreteraren gått från 80 100% tjänst under september 2009. Organisation Ers. GS 2009 Ers. GS 2008 Procentuell förändring Rädda Barnen 960 000 924 000 4% Cancerfonden 1 173 000 1 139 000 3% Röda Korset 1 077 042 1 068 000 1% Unicef Sverige 906720 907000 0% Plan Sverige 832 142 801 000 4% SOS Barnbyar 847 000 847 000 0% Svenska kyrkan 906 000 864 000 5% Läkare Utan Gränser 569 452 520 000 10% Världsnaturfonden 945 000 903 000 5% Hjärt- Lungfonden 849 944 791 000 7% Barncancerfonden 1 020 000 978 000 4% Medelvärde 916 936 885 636 4% Charity Rating anser att det är för svårt att få fram uppgifter om ersättning till Generalsekreterare. Detta är uppgifter som bör finnas väl synliga på organisationernas webbplatser vilket inte alltid är fallet. Dessutom bör organisationerna alltid öppet redovisa andra uppdrag som styrelse och ledning har för organisationens räkning. 7

Insamlade medel och verksamhetsintäkter De undersökta organisationerna är samtliga till stor del beroende av gåvor från allmänheten. Hjärtoch Lungfonden och Cancerfonden är nästan helt uteslutande beroende av privata medel och även Unicef, SOS - Barnbyar och Plan Sverige är till största del beroende av privatpersoners goda vilja. Detta faktum ställer krav på hög transparens, effektivitet och ett lågt finansiellt risktagande för att garantera att givarens medel skall nå ändamålet. Hjärt- och Lungfonden ökade under året sin insamling med hela 22% från 144 miljoner till 175 miljoner vilket skall jämföras med att insamlingarna i snitt ökade med 4% under året. Endast Svenska Kyrkan och Plan Sverige minskade sina insamlingar under året, Svenska Kyrkan med hela 12% och Plan Sverige med 4%. Totalt sett ökade dock samtliga organisationer förutom Röda korset sina totala verksamhetsintäkter under året. I topp låg Hjärt- och Lungfonden med en ökning av 21% och i botten Röda Korset med en minskning på 8% som till stor del troligtvis berodde på det bedrägeri som uppdagades under året. Sammantaget ökade organisationernas insamlade medel från allmänheten från 2 772 miljoner till 2 872 miljoner, en ökning med 3,6% och de totala verksamhetsintäkterna från 5 864 miljoner till 6 061 miljoner, en ökning med 3,3%. 8

Medel till ändamål Dessa stora organisationers höga omsättning och etablerade varumärken gör att den andel som går till ändamål marginellt förändras mellan åren. Under 2009 gick i snitt 89% av dessa organisationernas kostnader till ändamålet. Plan Sverige och Röda Korset skiljer ut sig ur mängden med en minskning av sitt bidrag till ändamålet. Plan Sverige minskar sitt bidrag till ändamålet med 2,7% från 81% ner till 78,9%. Denna minskning belastar främst de internationella utvecklingsprojekt som Plan bidrar till. Samtidigt har de nationella ändamålskostnaderna fördubblats pga. ökade insatser på opinionsbildning och påverkansarbete, samt som en konsekvens av större bidrag från institutionella givare, vilket medfört att organisationen satsat ytterligare resurser på planering, uppföljning och rapportering. Plan Sveriges insamlingskostnader har även ökat med 25% från 2008 till 2009 vilket organisationen förklarar med en ökad konkurrens som tvingat organisationen att pröva och utveckla nya insamlingsformat och koncept. Sammantaget gör detta att Plan Sverige intar en bottenplacering bland de undersökta organisationerna. Röda Korset minskar sitt bidrag till ändamålet med 2,3% från 90,5% ner till 88,5%, främst inom katastrofinsatser. På samma sätt som under 2008 utmärker sig även Cancerfonden genom att endast 80% av de totala kostnaderna går till ändamålet. Positivt är dock att SOS - Barnbyar lyckats förbättra sitt bidrag till ändamålet med 3,1% från 82,3% till 84,9%. Organisation Ändamålskostnader 2009 (tkr) Verksamhetskostnader 2009 (tkr) Medel till ändamål 2009 Ändamålskostnader 2008 (tkr) Verksamhetskostnader 2008 (tkr) Medel till ändamål 2008 Procentuell förändring Rädda Barnen 669 829 762 803 87,81% 580 602 666 314 87,14% 0,77% Cancerfonden 421 562 523 886 80,47% 422 208 528 824 79,84% 0,79% Röda Korset 703 548 795 339 88,46% 782 437 864 224 90,54% -2,29% Unicef Sverige 431 620 496 403 86,95% 383 609 442 538 86,68% 0,31% Plan Sverige 163 026 206 705 78,87% 172 427 212 819 81,02% -2,66% SOS Barnbyar 193 152 227 562 84,88% 177 546 215 672 82,32% 3,11% Svenska kyrkan 2 346 387 2 463 706 95,24% 1 744 959 1 830 079 95,35% -0,12% Läkare Utan Gränser 279 569 315 442 88,63% 257 809 289 413 89,08% -0,51% Världsnaturfonden 227 606 258 005 88,22% 217 142 246 807 87,98% 0,27% Hjärt- Lungfonden 194 859 226 508 86,03% 179 095 209 604 85,00% 1,21% Barncancerfonden 142 480 166 593 85,53% 145 805 169 401 86,00% -0,55% Medelvärde 524 876 585 723 89,61% 460 331 515 972 89,22% 0,40% Skillnaderna i nyckeltal kan till viss del bero på hur organisationen väljer att fördela sina kostnader och de eventuella investeringar som gjorts under året. Charity Rating anser att både Plan Sverige och Röda Korset öppet bör motivera den negativa utvecklingen och att Cancerfonden bör förklara varför organisationen ligger så långt under genomsnittet. 9

Finansiella investeringar Även om de flesta givare helst vill att dess gåvor så direkt som möjligt skall användas för ändamålet har ideella organisationer mer eller mindre stora behov av finansiella reserver. Det kan bero på den katastrofberedskap som måste upprätthållas eller på att forskningsfinansiering innebär långsiktiga åtaganden som knyter upp medel under lång tid framöver. Det är med andra ord inte generellt sett fel att dessa organisationer har stora finansiella reserver utan det viktiga är att organisationerna balanserar sitt risktagande så att insamlade medel skyddas så bra som möjligt. Organisationernas finansiella portföljer steg i genomsnitt 13% (-12%) vilket indikerar relativt återhållsamma finansiella placeringspolicys relativt börsutvecklingen. Frågan är om givaren anser att det är rimligt att insamlingsorganisationerna spekulerar i aktier med insamlade medel? Och om så är fallet vilken riskprofil bör organisationerna hålla sig till. Även de ideella organisationernas branschorgan FRII (Frivilligorganisationernas Insamlingsråd) skriver i sin policy Vägledning för Utformning av placeringspolicy insamlingsorganisationer att: Placeringspolicyn ska vara förtroendefull gentemot den enskilde givaren. Därvidlag skall säkerhet och trygghet, risk och avkastning vägas in i utformningen. Svenska Kyrkans avkastning på finansiella investeringar blev 15%, Hjärt- och Lungfondens 14% och Cancerfondens 11%. På detta sätt återtog dessa tre organisationer under 2009 de 1,1 miljard kronor som de tillsammans förlorade på finansmarknaden under 2008. Det är i första hand organisationer med stort kapital som ägnar sig åt finansiella placeringar, ett kapital som i regel redan är uppbundet i framtida projekt och verksamheter. Organisationer med lågt eget kapital väljer generellt sätt att helt att avstå från finansiellt risktagande. I genomsnitt omsatte dessa organisationer sitt egna kapital 0,5 gånger under 2009. Detta innebär att organisationerna i snitt under året gör finansiella avyttringar och förvärv som motsvarar halva det egna kapitalet. Cancerfonden (0,9 gånger) och Världsnaturfonden (1,5 gånger) har dock en betydligt högre omsättning vilket tolkas som att de bedriver en högaktiv förvaltning av sitt kapital. Enligt Charity Ratings bedömning borde dessa organisationer öppet motivera sin höga kapitalomsättning. Bland de kapitalstarka organisationerna är det endast Röda Korset som visar ett positivt finansiellt resultat för de båda åren. Röda Korsets riskprofil 2008-12-31 var 63% räntebärande och 37% aktier en profil som 2009-12-31 förändrats till 58% räntebärande och 42% aktier. Detta skall jämföras med exempelvis Hjärt- och Lungfondens riskprofil 20% räntebärande och 80% aktier som under 2008 gav en finansiell förlust och under 2009 en finansiell vinst, sammantaget 29 miljoner kronor (2008 och 2009). Med en placeringspolicy där 40% är räntebärande och 60% aktier gör Svenska Kyrkan 2008 en förlust och under 2009 en finansiell vinst, sammantaget görs dock sammantaget en förlust av -23 miljoner kronor (2008 och 2009). Cancerfondens riskprofil 2008-12-31 till trots (69% räntebärande och 31% aktier) gav en finansiell förlust. Detta kan dock bero på att en förändring som skedde sent under året. 2009-12-31 hade profilen reviderats till 49% räntebärande och 51% aktier vilket gav en vinst av sammantaget 3 miljoner kronor (2008 och 2009). Även Världsnaturfonden gör ett positivt resultat 2008 och 2009 eller sammantaget 19 miljoner kronor. Världsnaturfondens riskprofil var 2008-12-31 61% räntebärande och 39% aktier vilket marginellt förändrades till 2009-12-31 då profilen var 56% räntebärande och 44% aktier. Per den 31 december 2009 utgjordes Rädda Barnens finansiella innehav av 41,5% räntebärande, 45,8% aktier och 12,7% i hedgefonder. Barncancerfondens innehav utgjordes 2009-12-31 av 56 (66) % räntebärande 29 (23) % i fonder och 15 (19) % i svenska börsnoterade aktier. 10

Flera av dessa organisationer förbinder sig i vissa fall till verksamheter och projekt som bedrivs under lång tid. På detta sätt knyts kapital upp och organisationerna behöver följaktligen ett större eget kapital som säkerhet. I genomsitt klarar dessa organisationer att upprätthålla sin verksamhet i nästan 2 år på sitt eget kapital. Tre forskningsfinansierande organisationer står ut ur mängden. Hjärt- och Lungfonden som klarar sin verksamhet 4,4 år, Barncancerfonden 3,2 år och Cancerfonden 3 år. Charity Rating vill återigen lyfta frågan kring ideella organisationers finansiella risktagande i relation till vad givaren anser vara ett rimligt risktagande. Charity Rating anser vidare att dessa organisationer öppet bör motivera den höga omsättningen av förvaltat kapital och organisationernas nivå av aktiv kapitalförvaltning. Charity Rating anser även att organisationerna bör öppet motivera sitt egna kapital och tydliggöra vad dessa medel är ämnade för. Likaledes bör organisationerna, flera vilka har stabila intäkter år från år, motivera varför de behöver kapitalbuffrar som skulle räcka för flera års drift och åtagande, utan att de behöver ha några intäkter. 11