Utdrag från studiehandledningen för Hälsa och förebyggande av ohälsa 1, 30 hp Undervisningsformer och examinationer... 1 LÄSLOGG- Vetenskapsteori och sjuksköterskans profession... 1 FOLKHÄLSOARBETE... 2 KVINNANS HÄLSA OCH BARNETS HÄLSA... 4 PSYKISK HÄLSA... 6 IPL Interprofessionellt lärande: det goda mötet... 7 UNDERVISNINGSFORMER OCH EXAMINATIONER Utdrag: Obligatoriska moment i kursen Ett obligatoriskt moment kan vara föreläsning, seminarium, inlämningsuppgift i grupp eller individuellt, dugga, skriftlig tentamen, klinisk färdighetsträning, examination av klinisk färdighet/praktiska moment och VFU. Med dugga menas en tentamen av ett delmoment. Delmomentet examineras oftast även senare, i andra examinationsformer.// De icke obligatoriska moment som är inplanerade i kursen finns för att underlätta inläsning av kurslitteratur, ge ytterligare perspektiv på ämnet samt för att underlätta inlärning av praktiska moment. Det rekommenderas att du deltar även vid dessa tillfällen för att optimera dina möjligheter att bli godkänd vid kommande examinationer. Frånvaro vid obligatoriskt seminarium eller praktiskt moment Är du frånvarande vid ett obligatoriskt seminarium eller praktiskt moment måste du delta i motsvarande undervisning i en kommande termin. I vissa fall kan det bli aktuellt med en skriftlig inlämningsuppgift efter bedömning av ansvarig lärare. Inlämningsuppgifter Inlämningsuppgifter såsom hemtentor, essäer och PM ges möjlighet till komplettering om godkänt inte uppnåtts vid den första inlämningen. Två tillfällen till komplettering ges under innevarande termin om inget annat anges. Sedan rättas nästa komplettering påföljande termin. LÄSLOGG- VETENSKAPSTEORI OCH SJUKSKÖTERSKANS PROFESSION Introduktion En läslogg är en text där man funderar och tänker högt i text (reflekterar) omkring det man har läst. t med denna läslogg är att få förståelse för det vetenskapliga tankesättet och kännedom om sjuksköterskans profession och dess kärnkompetenser. Innehåll Underlaget för läsloggen i denna uppgift är Thuréns (2007) samt Leksell och Lepps (2013) respektive böcker, se Litteratur. Uppgiften utförs individuellt. I momentet ingår även besök vid Medicinhistoriska museet, Uppsala, där guidning i sjuksköterskans historia sker. 1
Uppgift Läs kapitel 4, 8, 9, 13, 17-20 av Thurén (2007) och samtliga kapitel, förutom kapitel 9, 11 och 15, i boken Sjuksköterskans kärnkompetenser (Leksell & Lepp, 2013). Välj ut ett resonemang eller påstående från varje kapitel som väcker tankar eller känslor hos dig. Använd dig av den mall för läsloggen som finns i Studentportalen under Filareor, Övrigt kursmaterial, Läslogg. Sammanfatta kort det resonemang eller påstående som du reflekterar kring i vänsterspalten. Om citat/direkt utdrag ur texten: ange från vilken sida du hämtat detta. I högerspalten skriver du ner de tankar och/eller känslor som detta väcker hos dig. Varje kapitel-reflektion ges max en sidas utrymme. Den färdiga läsloggen lämnas in i Studentportalen, för deadline se Tabell 1. Kriterier för godkänt på uppgiften är inlämnad egen läslogg, enligt beskrivning. Uppgiften ingår i provkoderna Vetenskaplig metod 1 respektive Etik 1. Del av Att kunna analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod. Litteratur Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber Leksell, J. & Lepp, M. (Red.). (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber Ansvarig för momentet Ulrika Pöder ulrika.poder@pubcare.uu.se Utdrag från slumpmässigt utvald läslogg: Valt från kapitel: Personcentrering har internationellt sett blivit välkänt inom vård och omsorg. Begreppet innebär att patienten står i centrum. Den personcentrerade omvårdnaden kan beskrivas utifrån ett ramverk med fyra komponenter, vilka är förutsättningar, vårdmiljö, personcentrerade processer och förväntade resultat. Reflektion: I och med att den personcentrerade omvårdnaden har blivit så aktuell är det viktigt att sjuksköterskestudenter blir uppmärksammade om detta på en gång. Detta innefattar därför en stor del av vår utbildning, vilket visar på hur viktig denna vårdform är. Det nya upplägget på sjuksköterskeprogrammet med verksamhetsförlagd utbildning redan i termin ett ger stor möjlighet till att öva på personcentrerad vård. Det är många faktorer att ta hänsyn till för att uppnå en bra personcentrering. Först måste förutsättningarna vara bra, vilket fokuserar på sjuksköterskans egenskaper så som kompetens, lojalitet och god självkännedom. Därefter är de viktigt med en bra vårdmiljö som handlar om de sammanhang där vården ges. Den personcentrerade processen fokuserar på patienten och att se till just den personens behov. Resultatet är såklart det viktigaste och det är då det visar sig om patienten verkligen känt sig delaktig och tillfredställd i vården. FOLKHÄLSOARBETE Introduktion Sjuksköterskans folkhälsoarbete kan beskrivas som två riktningar, att förebygga sjukdom och att främja hälsa. Osv t med uppgiften är att du skall utifrån sjuksköterskans perspektiv förstå, tillämpa och analysera metoder och strategier vid folkhälsoarbete på samhälls- grupp och individnivå. 2
Förberedelse Se webbföreläsningar Folkhälsa del 1, Grundläggande folkhälsa och folkhälsouppdrag Folkhälsa del 2, Historik, jämlik hälsa och framtidens utmaningar Fysisk aktivitet del 1, Fyss och Far Fysisk aktivitet del 2, Fyss och Far Alkohol Stress Tobak Läs kurslitteratur, se nedan Studiebesök Besök Hälsoäventyret (se gruppindelning och schema). Skriftlig gruppuppgift (halv basgrupp) Del 1. Sjuksköterskan har en unik roll i det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet. Målet för omvårdnad är att stärka patientens hälsa. Hälsobegreppet har förändrats över tid och kan ses utifrån olika perspektiv. Beskriv två viktiga perspektiv på hälsa och resonera kring vad det kan får för konsekvenser i omvårdnadsarbetet. Del 2. WHO- deklarationerna har spelat en viktig roll för utvecklingen av befolknings- och samhällsinriktat hälsoarbete i världen. Ge en kort presentation av WHO- konferensernas deklarationer från 1977 fram tom 2009. Lyft fram några viktiga delar från WHOdeklarationerna som ni anser ni har haft stor betydelse för den globala hälsan. Om ni fick bestämma, vad anser ni behöver göras ytterligare för att förbättra den globala hälsan? Del 3. Beskriv folkhälsoarbetets utveckling i Sverige från prevention och promotion ur ett historiskt perspektiv. Vilka folkhälsoproblem kommer ni att se i framtiden och hur tycker ni att vi ska arbeta med dessa problem? Del 4. Ni skall ta fram underlag för och beskriva hur ett relevant hälsoprojekt kan se ut inom en kommun i Uppsala län. Först väljer ni en kommun inom Uppsala läns landsting som ni vill jobba med. Gör en områdesanalys av er valda kommun genom att: A. Hämta data om hälsa och levnadsvanor från hälsoundersökningen Liv och Hälsa www.lul.se. Liv och hälsa- undersökningen görs vart fjärde år i Landstinget I Uppsala län, Landstinget Sörmland, landstinget Västmanland och Örebro läns landsting (undersökningen görs inte på Gotland). Ge en kort beskrivning av hur befolkningen mår, beskriv befolkningens levandsvanor i förhållande till övriga kommuner, gör en analys av data. Vilka folkhälsoproblem kan ni se inom er kommun? B. Ge en kort beskrivning av kommunens fysiska miljö, som ni anser intressant ur ett hälsofrämjande perspektiv. Vilka bestämningsfaktorer i samhällsorganisationen och i människors levnadsförhållanden kan bidra till hälsa eller ohälsa, t ex. 3
cykelbanor, idrottsanläggningar, ungdomsgårdar. Ni kan göra egen undersökning men ni kan också hämta information på kommunernas hemsida. Mot bakgrund till er områdesanalys bestäm vilket eller vilka folkhälsomål ni vill arbeta med inom er valda kommun Presentera därefter ert folkhälsoprojekt utifrån ert valda folkhälsomål och följande tre miljöer Samhällsmiljön (beslutsfattande) Närmiljön (vad kan t ex. göras inom skola och arbetsplats) Individen (hur kan du som sjuksköterskan/distriktssköterska/barnmorska arbeta med frågan när du träffar patienten/familjen) I er skriftliga presentation skall det klart framgå: Hur ert tänkta projekt ser ut, vem/vilka ni kommer att samarbeta med. Hur ert projekt kan bidra till att skapa stödjande miljöer för hälsa och öka möjligheten för hela befolkningen i er kommun att leva ett hälsosamt liv. Hur ert projekt kan bidra till jämlik hälsa. Att följande begrepp finns med och användas korrekt i löpande text; hälsa, folkhälsa, prevention, promotion, bestämningsfaktorer, friskfaktorer, skyddsfaktorer. Att ni presenterar en hälsoteori som kan vara applicerbar på ert hälsoprojekt. Gruppuppgiften (halv basgrupp [4-5 studenter]) skall redovisas skriftligt. Skriftlig redovisning skall omfatta minst 6-8 A4 sidor, 1,5 radavstånd, plus försättsblad och referenslista. För deadline, se Tabell 1. För godkänt krävs att ni fullgjort ovanstående uppgift enligt instruktion. Del av Att särskilja metoder och strategier inom folkhälsoarbete samt analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod Litteratur Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap, 3., kompletterade uppl. Stockholm: Liber. Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1. Hälsa och välbefinnande; Kapitel 2. Känsla av sammanhang) Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 13. Hälsobegreppet synen på hälsa och sjuklighet; Kapitel 14. Livsstil och hälsa) Valbar resurslitteratur Ansvarig lärare Eva Thörnqvist: eva.thornqvist@pubcare.uu.se Uppgiften är ännu inte genomförd, varför exempel inte kan ges. KVINNANS HÄLSA OCH BARNETS HÄLSA t med uppgiften är att du ska kunna redogöra för vad som kan påverka barns möjlighet till trygga och goda uppväxtvillkor. 4
Innehåll Momentet innehåller webbföreläsningar samt examinationsuppgift i form av essä. Föreläsningarna är inplanerade i schemat i studievecka 14. Grundläggande kunskap innan momentet är utvecklingspsykologi, se schemat veckan innan, och fortplantning och sexualfysiologi inom anatomi och fysiologi, se schemat direkt efter momentet. Vad är en essä? Det finns ingen entydig definition, men här är några korta beskrivningar; Förberedelser Se annonserade webbföreläsningar Uppgift Essä om Trygga och goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är Folkhälsomål 3. Barns uppväxtvillkor har betydelse för barns och ungdomars hälsa på kort så väl som lång sikt. Genom essä kan det beskrivas. med uppgiften Att i essäform beskriva vad som kan påverka barns möjlighet till trygga och goda uppväxtvillkor Genomförande - Inled essän med en lockande inledning som t.ex. en erfarenhet/berättelse/anekdot. - Presentera därefter frågeställningen: Vad underlättar och försvårar för barn och unga att få trygga och goda uppväxtvillkor? Du kan modifiera frågeställningen eller snäva in den genom att välja en åldersgrupp, t.ex. barn i förskoleåldern, skolbarn 6-12 år, tonåringar 13-17. - I mitten av texten resoneras kring frågeställningen samt reflekteras kring företeelser/begrepp utifrån kurslitteratur/vetenskapliga artiklar/rapporter/föreläsningar. - Essän avslutar på ett personligt sätt med återknytning till inledningen och frågeställningen. - Använd APA som referenshanteringssystem. En essä får gärna skrivas i jag-form, det är okej att anknyta till egna erfarenheter i texten. Men det personliga måste vara så allmängiltigt att det känns relevant att läsa även för andra än för dig själv och dina kurskamrater. Skilj på att vara personlig och privat. Tänk att du skriver din essä på ett personligt sätt för en intresserad allmänhet. Resonemang skall vara relevant. Försök att formulera dig på ett bra sätt och trevligt så att det uppfattas som välskrivet. I den här essän är det tillåtet att förutom kurslitteratur och webbföreläsningar även ta in skönlitteratur och film som handlar om barns uppväxtvillkor ur ett mer självbiografiskt perspektiv. Du har kanske egna förslag. Här följer några exempel på litteratur: - Mig äger ingen av Åsa Linderborg - Ett öga rött av Jonas Hassen Khemir - Du är hos mig ändå. Ungdomar och barn om att mista en förälder av Suzanne Sjöqvist - I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell - Flyga drake av Khaled Hosseini - Jenny av Jonas Gardell - Det du inte såg av Patrik Sjöberg - Kärlek och stålull av Lisbeth Pipping Inlämning av skriftlig individuell uppgift 5
- Essän ska omfatta minst 2 sidor och max 3 sidor exklusive försättsidan. - Essän skickas in på två ställen, via Studentportalen under diskussionsforum/din basgrupp och under Inlämningar Essä Trygga och goda uppväxtvillkor. För deadline, se Tabell 1. Reflektion på essä - Du ska läsa/granska en studiekamrats essä i diskussionsforum. // Använd rubrikerna: Det här var bra och Det här skulle kunna förbättras. // - Läs kriterierna för godkänd innan du skriver essän och innan du läser/granskar en studiekamrats essä så hjälper det dig i skrivandet och i läsandet/granskningen. Kriterier för godkänd essä: - Inledning som lockar till fortsatt läsning. - Frågeställning som presenteras tydligt. - Reflektion kring företeelser och begrepp utifrån kurslitteratur, webbföreläsningar inklusive konventionen om barns rättigheter och minst en vetenskaplig artikel med anknytning till den valda frågeställning. - Essän avslutar på ett personligt sätt med återknytning till inledning och frågeställning. - Referenshanteringssystem är enligt APA och är korrekt. Del av analysera människans utveckling och hälsa ur ett livscykelperspektiv, analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod och förklara människokroppens anatomi och fysiologi ur ett livscykelperspektiv Litteratur Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1. Omvårdnad ur livscykelperspektiv identitetens betydelse; Kapitel 2. Familj och sociala relationer; Kapitel. Från barndom till ungdom den växande människans omvårdnadsbehov) Valbar resurslitteratur Vetenskapliga artiklar, se länksamling/vårdvetenskap i Studentportalen. Ansvarig för momentet Institutionen för kvinnors och barns hälsa: Gunn Engvall (ansvarig lärare), Christine Rubertsson, Elin Ternström, Maria Cederblad; förnamn.efternamn@kbh.uu.se (utan åäö) Uppgiften är ännu inte genomförd, varför exempel inte kan ges. PSYKISK HÄLSA Introduktion Kursmomentet psykisk hälsa tar sin utgångspunkt i hälsobegreppet. Vad som påverkar psykisk hälsa, vad man kan göra för att bevara psykisk hälsa, vad som kan leda till psykisk ohälsa, och vilka evidensbaserade åtgärder som kan vara relevanta. t med kursmomentet psykisk hälsa: att i ett livscykelperspektiv kunna särskilja mänskliga uttryck för vad som är förväntade reaktioner, vad som är ohälsa och vad som är sjukdom 6
att kunna förhindra utveckling av psykisk ohälsa att tidigt kunna upptäcka tecken på psykisk ohälsa samt kunna planera anpassade omvårdnadsåtgärder Innehåll Begrepp: Stress och sårbarhetsmodellen, Autonoma nervsystemet, KASAM, Livscykelperspektiv, Livsstilsfaktorer av betydelse för psykisk hälsa, Stress, Oro, Nedstämdhet, Depression och Ångest, Stigmatisering, Subtilt och beskäftigt tvång Uppgifter Introduktionsföreläsning Psykisk hälsa Utgångspunkten: Migrän, stress, nedstämdhet Webbföreläsning: Lagar och författningar specifika för psykiatrisk vård Uppföljning av utgångspunkten Migrän, stress och nedstämdhet Tentamensfrågor på Individuell skriftlig tentamen Delar av analysera människans utveckling och hälsa ur ett livscykelsperspektiv, analysera teorier, modeller och begrepp, samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod, särskilja vanligt förekommande tillstånd och folksjukdomar samt kunna planera anpassade omvårdnadåtgärder Litteratur Passande kapitel från bokpaketet Omvårdnadens grunder Ansvarig för momentet Matilda Iversen Arhén: mathilda.iversen.ahren@neuro.uu.se Caisa Öster: caisa.oster@neuro.uu.se Resultat av momentet (tentamen) kan inte ges, inte genomförd ännu. IPL INTERPROFESSIONELLT LÄRANDE: DET GODA MÖTET Introduktion Varje dag sker tusentals möten mellan patienter, närstående och vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Hur dessa möten uppfattas av både patient, närstående och personal har en avgörande betydelse för vårdkvaliten. Goda möten påverkar patientens självskattade hälsa och personalens arbetstillfredställelse, goda möten ger dessutom en mer kostnadseffektiv hälsooch sjukvård (Hertig & Kristenson, 2012). Samtidigt vet vi att varje år sker tusentals anmälningar till de olika patientnämnderna i Sverige med klagomål på hälso- och sjukvården. Ca 15 procent av samtliga anmälningar handlar om dåligt bemötande. Patienterna upplever bland annat bristande delaktighet, brist på information, respekt och empati (Jangland, 2011). Att från ett interprofessionellt perspektiv reflektera över varför vissa vårdmöten uppfattas goda respektive mindre bra av patient, närstående och personal. 7
Förberedelse inför och under VFU Läs kurslitteratur om interaktionen mellan profession-patient i vårdmötet. Reflektera över några vårdmöten som du själv har varit delaktig i/observerat under VFU, eller som du själv har upplevt som patient. Hur uppfattades mötena av patienten, närstående, övrig personal och dig själv? Vad var det som gjorde att mötet uppfattades som bra eller mindre bra? Uppgift efter VFU Grupparbete i mindre, tvärprofessionella grupper: Resonera först professionsvis kring vad det goda mötet innebär för er profession med fokus kring begreppen; delaktighet, information, respekt och empati. Diskutera därefter gemensamt i den tvärprofessionella gruppen. Skiljer sig resonemanget åt mellan professionerna? Vad förenar? Diskutera även hur ni förhåller er till tystnadsplikten under- och efter arbetstid? Diskutera hur ni kan använda sociala medier under VFU/arbetstid på ett professionellt sätt? Varje grupp redovisar diskussionen på ett blädderblocksblad (enligt separat instruktion) hur de olika professionerna tänker kring rubrikerna delaktighet, information, respekt och empati. Vernissage: Ni går gruppvis runt och reflekterar över vad de andra grupperna har redovisat. Välj slutligen tillsammans i gruppen en punkt som förvånade er som ni såg under vernissagen eller något som kom upp under den egna gruppdiskussionen som ni vill lyfta. Seminarium: Varje grupp ska presentera sin utvalda punkt som ges möjlighet till bemötande och diskussion. För godkänt krävs aktivt deltagande vid grupparbete och seminarium. Delar av analysera teorier, modeller och begrepp samt tillämpa metoder och styrdokument, i relation till omvårdnad, utveckling och lärande samt vetenskaplig metod ; visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Referensförslag Hertting, A. & Kristenson, M. (red.). (2012). Hälsofrämjande möten: från barnhälsovård till palliativ vård. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. Jangland, E. (2011). The patient-health-professional interaction in a hospital setting [Elektronisk resurs]. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2011. Uppsala. Lagar och annan relevant litteratur relaterat till ämnet Valbar resurslitteratur Uppgiften är genomförd och det blev givande diskussioner som belyste skillnader, men framförallt likheter mellan de olika studentgruppernas erfarenheter av och förståelse kring vad det goda mötet innebär mellan vårdtagare och olika professioner inom vården (läkare, sjuksköterska oh fysioterapeut). 8