iotamed journalkomplement, beslutsstöd och kvalitetsregister i ett

iotamed journalkomplement, beslutsstöd och kvalitetsregister i ett Mål för projektet: Att skapa en grundläggande plattform för ett beslutsstöd på ipad, med möjligheter för diverse aktörer att enkelt tillfoga nya moduler. Med denna utveckling kommer antalet misstag i vården och tiden till diagnos att drastiskt minska, samt den vetenskapliga nivån avsevärt höjas. iotamed är: * en open source produkt * ett skikt (overlay) ovanpå nuvarande journalsystem * ett interaktivt beslutsstöd baserat på standard vårdprogram * den organiserande principen över informationsmassan som finns i journalen Vad gör iotamed: * ger läkaren en möjlighet till målinriktad behandling enligt nya vetenskapliga rön * hjälper läkaren att arbeta effektivt och på ett optimalt sätt ( lean healthcare ) vilket gör att man undviker onödiga kostnader och, inte minst, onödigt lidande * sparar läkaren dubbelarbete (t.ex. genererar remiss och journalanteckningar från data som läkaren fyller i i rutorna av temabladet issue worksheet ) * ger enkel koppling till kvalitetsregister Projekt utfört av MITM AB (Martin Wehlou), i samarbete med Ortopedkliniken UAS (Anders Westermark). Kopplingsprocess till Cross (SYSteam Health&Care) har börjat i februari 2011. Hemsidan: http://iota.pro, kontakt: Hanna Uscka-Wehlou, hania@mitm.se, tel. 073-960.01.23. 1

2 MITM - Man In The Middle AB: iotamed - PROJEKTBESKRIVNING 2011-03-14. MITM AB utvecklar ett beslutsstöd system som kommer att fylla det stora hålet som finns i nuvarande elektroniska medicinska journaler. Hålet utgörs av frånvaron av begreppet sjukdom i journaler vilken leder till mängder av svårigheter. Vår projektledare, Martin Wehlou, är allmänläkare och IT utvecklare sen decennier och senaste åren har han koncentrerat sig på att försöka reda ut vad som egentligen är grundproblemet med våra journaler. All uppmärksamhet journaler får från ägare och utvecklare hittills verkar handla om administrationen av vården, inte vården i sig. Journaler förs fortfarande på i stort sett samma sätt ( papperstänkandet ) som före datoriseringen av journalsystemen - kronologiskt och i löpande text med lös koppling till rubriker och sökord. Det är svårt till omöjligt att följa långa sjukdomsförlopp. Det går inte att koppla ihop en anteckning med ett labsvar eller en röntgenbild. Informationen är inte sökbar på ett vettigt sätt och rutiner, checklistor och riktlinjer ligger helt utanför och sällan följs. Det går inte längre att få information ur journalen: Det har gått så långt att så gott som alla allmänläkare vi tillfrågat har slutat att använda journalen som källa för information om patienten, vilket ju är katastrofalt. Detta verkar vara fallet för alla större gemensamma journalsystem. Martin började med att först helt informellt fråga ett antal kollegor hur dom använder journalerna och nästan alla som tillfrågades medgav skamset att dom egentligen inte längre läser journalen, åtminstone inte förbi dom senaste 2-3 notaten och i stället frågar patienten vad han eller hon har för sjukdomar. Det finns helt enkelt ingen möjlighet längre att destillera den nödvändiga informationen från den ostrukturerade massa prosa de större gemensamma systemen innehåller. En bra liknelse är att det är som att försöka hitta en bok på ett bibliotek där man bara har listan av böcker enligt ordningen som dom köptes in, i.s.f. enligt tematisk (och sen alfabetisk) gruppering. Med mer gemensamma system blir problemet bara större, det blir som om man samlade alla böcker från hela landstinget eller landet i ett enda stort bibliotek, även då i ordning av inköpsdatum. Dubbelarbete och reverse engineering : Läkare måste ofta utföra dubbelarbete som att upprepa i remisser eller sjukskrivningar samma beskrivningar som man redan gjorde i journalnotat. Journalens konstruktion förhindrar nästan helt varje återanvändning av dokumentation. Dessutom måste man bygga dyra system (engines i Figur 1) för att extrahera nödvändiga data till kvalitetsregister, alltså få ut datan med hjälp av reverse engineering. Skälet till detta är inte brist på data men att datan är felrepresenterad och journaler felstrukturerade. Begreppet sjukdom finns faktiskt inte i journalsystemen som ett första klassens begrepp trots att det ju är primerande i vården som sådan. Dessutom har man aldrig analyserat vad läkarens och övrig vårdpersonals arbete består i utan man snarare automatiserat en medicinsk journal vars struktur och uppbyggnad uppstått i en helt annan era och under andra förutsättningar då patienten hade en fast läkare. Den läkaren hade den väsentliga översikten i huvudet och bara detaljer noterades. Med förlusten av den fasta läkarens huvud försvann översikten. Vi har beskrivit det här mer i detalj på bloggen http://vard-it.se och på http://itivarden.idg.se och skapat ett forum http://vard-it.se/vi som har över 170 användare (från företag, utvecklare,

3 Läkaren Kronologiska journalanteckningar Lab Remiss och Svar DYRT! SVÅRT! Engines Termkataloger Parsers,... Kvalitetsregister Figur 1. Såhär arbetar läkaren nu och så försöker man att få fram data till kvalitetsregistret. läkare, studerande, tjänstemän m.m.). I april 2010 började vi utveckla vår lösning som vi presenterar under namnet iotamed TM (Issue Oriented Tiered Architecture for Medicine); se http://iota.pro. Denna lösning är baserad på att man lägger ett skikt (overlay) ovanpå den befintliga patientjournalen och låter det eller de vårdprogram som är aktuella för den enskilde patienten (det kan t.ex. vara vårdprogram för diabetes, bröstcancer och huvudvärk) integreras med patientjournalen som ett verktyg för kunskapsstöd med inbyggd checklistfunktion. Läkaren kommer att arbeta direkt enbart med beslutsstödet i form av checklistbaserade temablad (issue worksheets) genererade för patientens issues från respektiva vårdprogram. Resten (remisser, sjukskrivningar, etc) kommer att skapas automatiskt med bibehållen möjlighet för läkare att göra ändringar om det skulle behövas (Figur 2). Detta är ingen modifiering av nuvarande journalsystem men en helt ny och innovativ lösning som drastiskt ändrar läkarens arbete och bidrar till kraftig förbättring av vårdflödet, minskning av antal felbehandlade fall och därmed reducerar kostnaden för samhället. Vetenskapliga studier som styrker vår lösning presenterar vi i delen Bakgrund till projektförslaget. Begreppet sjukdom ska vara primärt: Vi hävdar att en korrekt journal för dagens användning borde rimligtvis ha som primärt begrepp sjukdom eller symptom. Det begreppet kan med stor fördel utgöras av en standardvårdplan som kan användas som arbetsunderlag när man följer patienten. På så sätt tillför man inte bara det nödvändiga primära elementet men även ett verktyg för kunskapsstöd i själva vårdprocessen i ett slag. Eftersom kvalitetsregister visar stora paralleller med väl utformade standardvårdplaner kompletterade med kliniska data vilket är själva definitionen av iotamed issues, så behövs ingen tolkning eller bearbetning för koppling till kvalitetsregister. Införandet av sjukdomen som issue ger också direkt en lösning på problematiken runt kontraindikationer och sekretess

4 utan invecklade omvägar. Kontraindikationer i synnerhet är ett allvarligt problem som sällan nämns eftersom nuvarande system inte har förutsättningar att kunna varna för dessa. Sekretess är även det ett gigantiskt problem eftersom man i nuvarande system inte har sjukdomsbegreppet som borde ligga till grund för sekretessgränser, så man tvingas att lösa detta suboptimalt med gränser runt läkare, avdelningar, möten, mediciner, eller i bästa fall processer. Läkaren Kvalitetsregister Issues i beslutsstödet iotamed FÖLJER DIREKT Kronologiska journalanteckningar Lab Remiss och Svar Figur 2. Så här kommer läkarens arbete och koppling till kvalitetsregister att se ut efter införandet av av beslutsstödet iotamed. Samarbetet med Ortopedkliniken: Vi har redan kontakt med Dr Anders Westermark från Ortopedkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala (UAS) och dom är intresserade av att testa ut detta i sin verksamhet. Ortopeden på UAS blir en projektpartner i iotamed projektet med Anders som huvudrepresentant. Den 1:a oktober 2010 fick vi ett bekräftelse på vårt samarbete av Katarina Lönn, verksamhets chef på ortopeden. 1. BAKGRUND TILL PROJEKTFÖRSLAGET: Nuvarande system och strukturer är ej patientsäkra eller effektiva: Elektroniska journaler som måste användas av läkaren stöder knappast det verkliga arbetet som ju är att ställa diagnoser och behandla sjukdomar. Det är i stort sett omöjligt att skapa sig en fullständig bild av patientens problematik när man läser det som finns i en större gemensam journal. Detta kan leda till katastrofala fel på grund av missad information. Geriatriken och primärvården är tidigast och mest utsatt för den här problematiken men med tilltagande datamängder kommer även specialistvården att bli utsatt. Vi behöver ett aktivt vetenskapsbaserat stödverktyg i vårdprocessen, ett verktyg som stöder kunskapsbaserad vård och kvalitetsuppföljning. Vad vi föreslår är precis en sådan lösning 1. Beslutsstödet iotamed kommer att installeras som skikt (overlay) ovanpå nuvarande patientjournaler vilket tillåter oss att hämta upp och lagra kronologiska journalnotat, använda patientdata, ha tillgång till lab, remiss och svar, etc. (Figur 2). Meningen med iotamed är att ge beslutsstöd för vårdgivaren och därmed tillfoga mervärde till befintliga journalsystem. I regioner där man ännu inte installerat journalsystem eller ett patient management system (Indien, Afrika), kan dessa funktioner 1 Vi har en del exempel på http://iota.pro/iotameduse och på http://www.youtube.com/watch?v=fnwf5s6zdxg finns det en demo-movie.

5 med fördel fyllas med hjälp av andra open source produkter eller proprietära system. Patientjournaler som vi har nu är bristfälliga på många sätt: Kvaliteten i dagens dokumentationssystem har belysts i managementföretaget Grufman Rejes utredning Ändamålsenlig vårddokumentation [1]. I region Skåne respektive Västra Götaland studerade man journalföringens kvalitet avseende diagnoserna stroke, akut hjärtsvikt och höftfraktur. Resultatet jämfördes sedan med en framtagen gyllene standard baserad på nationella riktlinjer, handläggningsprogram och konsensusdokument. Rapporten påvisade stora brister. Vitala uppgifter saknades ofta eller var ofullständigt dokumenterade, strukturen i journalerna var bristfällig och hanteringen av omvårdnads- och läkarjournaler bedömdes som oklar och med ett stort inslag av upprepningar. Man framhöll särskilt att den nödvändiga intellektuella bearbetningen av journalerna i form av bedömningar och sammanfattningar många gånger saknades. Liknande resultat rapporterades efter en analys av dokumentations- kvaliteten vid förstagångsinsjuknande i stroke i Stockholm [2]. Brister när det gäller medicinsk dokumentation är ett stort problem i vården och innebär därmed ett allvarligt medicinskt säkerhetsproblem. Revisionsrapporten för Uppsala länslandsting [3] visar många brister i Cosmic. En del av dom är förorsakade av beställningsprocessen där många essentiella element saknades helt (bl.a. behovsanalys). Ett av de konkreta förslagen inom det pågående utvecklingsarbetet inom hälsoinformatik i Sverige är att journalen bör utvecklas till ett interaktivt hälsoanalyssystem [4]. Cambio COSMIC, som är Sveriges snabbast växande system för sjukvården med sju landsting (Landstinget i Uppsala län, Jönköpings län, Östergötland, Värmland, Kronoberg, Kalmar och Västmanland) och flera privata hälso- och sjukvårdsorganisationer som kunder, fick väldigt mycket negativ uppmärksamhet i media för sina brister, se t.ex. [5]. I sin uppsats [6] kommer Rebecka Janols i närheten av vår lösning när hon påpekar att det bör finnas ett översikt av patientens hälso-issues (vilket inte finns i Cosmic, finns däremot t.ex. i TakeCare) i alla patientjournaler. Varken Janols eller TakeCare tar dock sista steget: att länka varje issue till ett respektive standard vårdprogram (clinical guideline) som innehåller dom nyaste vetenskapsdata om den nödvändiga behandlingen och samtidigt göra detta vårdprogram interaktivt. Bevisad nytta av checklistor: Vår lösning är baserad på en idé av en checklista. I sin bok [7] presenterar kirurgen Atul Gawande ett antal studier som bevisar de enorma fördelar man kan uppnå med användning av enkla checklistor. I operationssalar har checklistor bevisat lett till stor minskning av sjukvårdsrelaterade fel och infektioner [8,9]. Det första steget till produktion av iotamed är ett projekt i samarbete med Ortopedkliniken vid UAS. Projektet innebär programmering på ipad av ortopedisk handläggning av fotledsfrakturer på akutmottagningen och sedermera för patienter med multipla skador och sjukdomar för att testa möjligheterna vid stora informationsmängder. Eftersom grunden är vårdprogram är det väldigt lite text man inför och många checkboxar och val, vilket lämpar sig alldeles utmärkt just för en touch-baserad plattform och blir lätthanterbart i stressituationer, plus att verktyget är självinstruerande.

6 Hur pass bra utnyttjar man vetenskapen: En nyligen genomförd granskning visade att den genomsnittliga tiden mellan en ny påbörjad medicinsk studie och det effektiva införandet av dess resultat i medicinsk praktik är 17 år [10]. En viktig skäl till detta är en försening mellan offentliggörandet och den faktiska tillämpningen och grundar sig otvivelaktigt i att nya rön inte presenteras på rätt sätt, på rätt plats och på rätt ögonblick. Från vision till verklighet: Vi behöver ett aktivt vetenskapsbaserat stödverktyg i vårdprocessen, ett verktyg som stöder kunskapsbaserad vård, kvalitetsuppföljning och klinisk forskning. [11] Ett nationellt nätverk för resultatmätning i vården med utgångspunkt i en vidareutveckling av de nationella kvalitetsregistren http://www.kvalitetsregister.se/ har etablerats på initiativ av Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen med inriktning på klinisk utveckling via register (KUR-projektet [12]). Denna utveckling stöds av IFK2 - Gemensam utveckling av informationshantering för Nationella Kvalitetsregister. Man tar bl.a. fram referensarketyper (mallar) för strukturerad dokumentation i patientjournalen i syfte att stödja överföring till nationella kvalitetsregister. För detta arbete ansvarar en expertgrupp inom Arkitekturledningen vid SKL för Tillämpad Informationsstruktur (TIS). Vår idé av issues och vårdprogram som kopplas till dom kommer att ge ett verkligt verktyg som hjälper realisera Delegationens vision. Bakgrunden till projektförslaget är beskriven i större detalj (på engelska) i [13]. Där specifierar vi 11 problem i vården som iotamed löser och sättet på vilket det kommer att ske, samt ger en del konkreta exempel. Vi har just visat med hjälp av vetenskapliga referenser att nuvarande kronologiska journaler är bristfälliga och att en rätt väg att gå är att bygga upp ett beslutsstöd som består av interaktiva mallar baserade på standard vårdprogram som kan sparas individuellt för varje patient för varje sjukdom eller tema som ett temablad (issue worksheet) vilket kommer att hjälpa läkaren att genomföra en konsekvent och målinriktad behandling. Det är viktigt att notera att vi inte förlorar någonting av funktionaliteten i nuvarande patientjournaler. iotamed lägger till funktionalitet utan att ta bort något. Låt oss nämna bara några fördelar och vinster vilka vi åstadkommer med iotamed. iotamed ger oss: helt nya förutsättningar att sprida kunskap och tillåta alla att utreda och behandla på korrekt sätt, något som inte stöds i nuläget, helt nya förutsättningar att få fullständig och korrekt kunskap om patienten, potential att minska mängden dubbelarbete, felarbete och överarbete, helt nya förutsättningar för kvalitetsarbete med register och uppföljning, inklusive klassifikationer och sjukdomskriterier, helt nya förutsättningar för att bygga verksamhetsanpassade system som är robusta och inte är beroende av en enda leverantör tack vare open source-upplägget, tidigare oanade möjligheter till forskning och inventering av hälsoläget genom att t.ex. se hur många rygg-issues som för närvarande är aktiva i primärvård och ännu inte remitterade till specialist,

möjligheten att lägga systemet utanpå befintliga vilket gör att de fördelarna med nuvarande system kan bevaras: vill man ha en kronologisk/administrativ journal så finns den fortfarande; dessutom är driftsättningen av iotamed enkel tack vare detta och kan ske gradvis; den gamla journalen försvinner inte heller utan uppgår i den nya. 7 Bibliografi: [1 ]Ändamålsenlig vårddokumentation [rapport]. Stockholm: Grufman Reje Management (2002): http://www.skane.se//upload/webbplatser/revisionen/dokument/ Granskningsrapporter/Slutrapport145.pdf [2 ] Hassler E., Krakau I.: Journalen - bristfällig informationskälla om patienter som vårdats för stroke. Läkartidningen 2005; 102, pp. 2226 2229. [3 ]Granskning av effekthemtagning av elektronisk patientjournal [revisionsrapport för Landstinget i Uppsala län]. Öhrlings PriceWaterhouseCoopers (2008-06-11): http://www.lul.se/upload/13796/granskning %20av%20effekthemtagning%20av%20elektronisk%20patientjournal.pdf [4 ] Gunnar Akner: Analys och handläggning av äldres multisjuklighet måste samordnas. Med DBU-metod tillämpad vid äldrevårdcentral kan behandling utvärderas, Läkartidningen 2005; 102, pp. 758 765. [5 ] Cambio Cosmic; Kompletterande användarundersökning maj 2006 - Redovisning av användarenkäten. Projektgruppen för Vård-IT-kartan (Kenneth Jönsson et al.): http://svt.se/content/1/c6/63/15/72/cosmic060602.pdf [6 ] Rebecka Janols: A usability study in primary care; Conceptual design of the representation of health problem in computer based medical. Examensarbete 20 p. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten, Uppsala Universitet. Mars 2008. [7 ] Atul Gawande: The Checklist Manifesto. Profile Books Ltd 2010. [8 ] P.J. Pronovost et al.: Improving Communication in the ICU Using Daily Goals, Journal of Critical Care 18 (2003), pp. 71 75. [9 ] M.A. Erdek, P.J. Pronovost: Improvement of Assessment and Treatment of Pain in the Critically Ill, Intern. Journal of Quality Improvement in Healthcare 16 (2004) pp. 59 64. [10 ] Medical Research: What s it worth? Estimating the economic benefits from medical research in the UK. Wellcome Trust, Medical Research Council, The Academy of Medical Sciences. Briefing November 2008: http://www.wellcome.ac.uk/stellent/groups/corporatesite/ @sitestudioobjects/documents/web_document/wtx052110.pdf [11 ] Gunnar Akner: Stort behov av generalistorienterad analysstödjande hälsoinformation, Läkartidningen 34 (2007) vol. 104, pp. 2356 2358: http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/7/7276/lkt0734s2356_2358.pdf. [12 ] Projektet Klinisk Utveckling via Register (KUR), initierad av Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen inom Näringsdepartementet: http://www.sou.gov.se/samverkanklinforsk/pdf/091216%20kur%20lk_sl.pdf

8 [13 ] Martin Wehlou: http://iota.pro/presentation, http://iota.pro/iotameduse. 2. DRIVKRAFTER OCH MOTIV: Vi har utarbetat ett antal exempel på hur en journal ska fungera för att effektivt hjälpa till med snabbare och mer korrekta diagnoser och behandlingar genom att direkt i det normala arbetsflödet bygga in vårdprogram enligt evidence based medicine. Dessa exempel har mötts med stort bifall hos de läkare vi presenterat dom för. Även företag inom branschen förefaller intresserade; vårt forum för dessa diskussioner (vard-it.se/vi) har nu över 170 medlemmar från många kända och mindre företag, utvecklare, läkare, tjänstemän m.m. och diskussionerna är stundom aktiva. Vidare har vi en aktiv blogg på vard-it.se och IT i Vården (en site som Dagens Medicin och Computer Sweden håller i). Dessa inlägg möts i stort sett av intresse av utvecklare och stor entusiasm av vårdpersonal. Konkret har vi börjat med att utveckla ett skikt (overlay) ovanpå patientjournaler där huvudelementet är sjukdom, och där planeringen runt denna sjukdom är huvudtemat. Med detta system kommer antalet misstag i vården att drastiskt minska, tiden till diagnos avtaga, samt den vetenskapliga nivån avsevärt öka. Ett allvarligt problem i vården idag är att ny kunskap tar mycket lång tid att tränga igenom till det utförande lagret, i många fall 5, 10 eller mer år [10]. Vårt system tillåter lokala och nationella medicinska auktoriteter att omsätta senaste rön till vårdprogram som går direkt in i journalsystemet så att det på mycket kort tid kommer ut i verksamheten. Besparingarna man kan åstadkomma med bättre vård är potentiellt mångfaldigt större både i pengar och livskvalitet för befolkningen än vad man ens i bästa fall kan bespara i administration med våra nuvarande system. Det nya systemet har en mängd andra olikheter med nuvarande system: medicinering är helt omarbetat på en annan bas där en issue utgör indikationen och basen för doseringsberäkning, behandlingar noteras och görs systematiskt, remisser ersätts ofta nästan helt, samarbete runt en patient blir en del av verktyget själv inklusive möjlighet till sociala media teknologier på vårdavdelningsnivå, sekretessgränser läggs om från avdelningar till sjukdomar, m.m. Det finns m.a.o. inte mycket likheter med nuvarande system, men ändå bevaras samma informationsutgång som administrationen behöver idag, trots att vården själv äntligen skulle få ett verktyg som hjälper i.s.f. att hindra. Även kvalitetsregister blir en enkel och naturlig aspekt av systemet. Marknadsbehov och ekonomisk potential Vi har ett stort antal medicinska journaler på svenska marknaden. Till dom viktigaste kan man räkna Melior och Soarian (Siemens), Cosmic (Cambio), TakeCare (Profdoc Care), Journal III och PMO (Profdoc / CompuGroup Medical Sweden), BMS Cross (SYSteam), VAS (Norrbotten) och Asynja (Lorensberg Communication). Några av dom är omtyckta av användarna (TakeCare i Stockholm), andra har mer problem (Cambio i Uppsala mm.). Domänanalysen av vården är fel i nuvarande system. Man har inte analyserat vårdarbetet, man har analyserat gamla pappersjournaler, och dom har aldrig reflekterat vårdarbetet eftersom dom utvecklades med andra fysiska förutsättningar ( papperstänkandet och en fast läkare). Vi måste

helt enkelt göra om den analysen och utveckla efter detta, i.s.f. som man nu gör klämma in alltmer småfixar som inte fungerar i ett system som är från grunden felaktigt koncipierat. 9 Medicinskt kunskaps- och beslutsstöd är en naturlig del i den kliniska informationsprocessen. Så måste exempelvis etablerade diagnostiska kriterier vara uppfyllda för att strukturerade diagnosspecifika patientdata skall vara meningsfulla. Det finns olika webbaserade tjänster för sådant av kunskapsoch beslutsstöd, t.ex. VISS, Internetmedicin och NEL. Sådana tjänster är dock i nuläget sällan integrerade i de elektroniska journalsystemen. Protokollstöd för strukturerad journalföring, tillsammans med kunskaps- och beslutsstöd, är en grundförutsättning för säker och uppföljningsbar vård och även ett nödvändigt rekvisit för utveckling av kliniska forskningsregister och nationella kvalitetsregister och iotamed bjuder på detta. Lösningen iotamed är avsett som ett öppet projekt. Affärsidén ligger i framtida konsulttjänster som MITM AB kommer att erbjuda i samband med nya moduler som kommer att behövas för specifika vårdssituationer. Samtidigt kommer själva existensen av iotamed att skapa en ny marknad med nya möjligheter för andra företag. iotamed och dess datadefinitioner kommer att vara en standardplattform öppen för nya moduler och applikationer för vården. Vi ser också en stor marknad utanför Sverige, en marknad där det saknas infrastruktur. Detta är t.ex. Indien och Afrika, där Svenska företag redan är aktiva. Forsknings- utvecklings/innovationsinsats För MITM AB är det övertydligt att nuvarande journalsystem är ofullständiga och det är lika tydligt att ett system som iotamed skulle föra det kliniska arbetet kraftigt framåt. Dock finns det inte mycket tidigare exempel på liknande försök vare sig inom företaget eller utanför, så konceptet bryter ny terräng både för oss och för andra. Samtidigt som vi konstruerar ett nytt sorts kliniskt verktyg som vi tror kan till största delen ersätta de journaler vi nu har i läkarens arbete, byter vi även användarparadigm från klassiska arbetsstationer och diktering till bärbara touch-baserade tablets. Vi är övertygade om att synergismen mellan iotamed som arbetsverktyg och touch tablets som plattform är grundläggande, men samtidigt betyder det ju att vi innoverar grundligt på både arbetssätt och utvecklingsplattform samtidigt. iotamed kan naturligtvis även utvecklas för klassiska desktops. För att verifiera att detta är rätt väg att gå måste vi utveckla konkreta system som sedan kan tjäna som introduktion till koncepten vi utvecklar för både inköpare, användare och programproducenter. Vi är övertygade om att inget annat företag i Sverige på detta ögonblicket intar vår unika position, där vi inte bara har medicinsk kunskap och gehör hos vårdpersonal, men även lång erfarenhet av utveckling med nya plattformar. Sist men inte minst har vi också den unika, men som vi tror sanna, visionen om hur ett kliniskt verktyg bör se ut för att äntligen realisera de vinster med informatisering vi så länge väntat på i vården.