Innehållsförteckning. Fastighetsutvecklingsplan för Malmö sjukhusområde

2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning 4 Sammanfattning 6 Övergripande gemensam strategi för fastighetsutvecklingsplanerna för sjukhusområdena i Malmö och Lund - Vision och övergripande mål 10 - Allmänna utvecklingstendenser för sjukhusplanering 11 - Hållbart byggande 12 - Fastighetsanalys - metod 15 - Trafik- och tillgänglighetsprinciper 16 - Teknisk infrastruktur 18 - Logistik och Service- Konceptprogram 20 - Strategi för genomförande 23 Fastighetsutvecklingsplan för Malmö sjukhusområde 1 Förutsättningar 1.1 Planfrågor 26 2 Nulägesanalys 2.1 Sjukhusområdets fysiska miljö 27 2.2 Nuläge bebyggelsestruktur 28 2.3 Nuläge kulturmiljö 29 2.4 Nuläge grönstruktur 30 2.5 Nuläge trafik 31 2.6 Nuläge teknisk infrastruktur 32 2.7 Nuläge logistik och service 33 3 Utvecklingsstrategi 3.1 Framtida utvecklingsmöjligheter- sjukhusområdet i helhet 34 3.2 Framtida bebyggelsestruktur 36 3.3 Framtida inre flöden 40 3.4 Framtida kulturmiljö 42 3.5 Framtida grönstruktur 43 3.6 Framtida trafik 44 3.7 Framtida teknisk infrastruktur 45 3.8 Framtida utvecklingsmöjligheter- logistik och service 46 3.9 Illustrationsplaner 47 4 Genomförande 4.1 Föreslagna utbyggnadsscenarier 48 4.2 Scenarie Grön och Orange 59 4.3 Genomförande av övriga scenarier 50 Epilog Sammanfattning 56 Fortsatt arbete 56 3

Inledning Inledning Uppdraget Uppdraget gäller att ta fram en långsiktig hållbar fastighetsutvecklingsplan som är en del av en fysisk utvecklingsplan för sjukhusområdena i Malmö och Lund. Fastighetsutvecklingsplanen för Malmö sjukhusområde är en del av uppdraget från Regionstyrelsen enligt beslut 2010-09-06. Ett inriktningsbeslut togs av Regionstyrelsen 2011-11-14 avseende Fastighetsutvecklingsplanen för sjukhusområdena i Malmö och Lund, 2011-08-30, som är uppdelad i en generell del som behandlar övergripande gemensamma strategier för de båda sjukhusområdena och en specifik fastighetsutvecklingsplan för respektive sjukhusområde. Denna uppdaterade fastighetsutvecklingsplan ersätter tidigare inriktningsbeslutade fastighetsutvecklingsplan från 2011-11-14. Den tidigare rapporten för de båda sjukhusområdena är nu uppdelad i en fastighetsutvecklingsplan för Malmö sjukhusområde och en för Lund sjukhusområde. Båda innehåller den gemensamma generella och övergripande delen, som också kan gälla för alla sjukhusområden för i Region Skåne. Behovet av uppdatering av fastighetsutvecklingsplanen från 2011 har föranletts av följande beträffande Malmö sjukhusområde: I det fortsatta arbetet med fastighetsutvecklingsplanen har kompletterande utredningar genomförts i samarbete mellan Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret, och Region Skåne och underlag till detaljplan är därmed klart. Arbetet med dessa utredningar har bidragit till tydligare helhetsgrepp beträffande bebyggelsestruktur, trafik, grönstruktur och kulturmiljöfrågor. Därutöver har utredningar sammanställts för teknisk infrastruktur, logistik och servicecentral m.m. Uppdateringar av bebyggelsestrukturen består huvudsakligen av förflyttning av nybebyggelse i ett tidigare föreslaget östligt kvarter till ett läge längs med Jan Waldenströms gata. Övriga uppdateringar är förtydliganden som redan är beslutade för sjukhusområdena i Malmö och Lund 2011-11-14. Vid framtagandet av fastighetsutvecklingsplanen för sjukhusområdena i Malmö och Lund 2011-11-14 bestod styrgruppen av följande personer och med dåvarande arbetsområden: Harald Lindström, styrgruppens ordförande och direktör för avdelningen för ägarfrågor och strategiska investeringar Anders Thulin, medicinsk direktör Lars Kristensson, produktionsdirektör Ingemar Nilsson, servicechef Regionservice Bent Christensen, förvaltningschef för Skånes universitetssjukhus Per Olof Sjöblom, förvaltningschef för Psykiatri Skåne Bo Carlbark, förvaltningschef för Lab Medicin Skåne Lars-Ole Nielsen, administrativ chef, Habilitering och hjälpmedel Lennart Råstam, Lunds universitet kliniska institutioner i Malmö Hans Wingstrand, Lunds universitet kliniska institutioner i Lund Kjell Gunnarsson. Malmö Högskola Hälsa och Samhälle Ingemar Carlstedt, Ideon Life Science Village, Lund Övriga i styrgruppen: Ingela Andersson Lyberg, projektledare, Marie Jakobsson, Sven Carlsson, Kerstin Gadd. Projektgrupp var: Ingela Andersson Lyberg, Alice Lindström, Klas Göran Björk, Malin Kihlman. 4

Inledning I samband med denna uppdatering av fastighetsutvecklingsplanen för Malmö sjukhusområde har följande personer i Region Skåne medverkat: Ingela Andersson Lyberg, Alice Lindström, Klas Göran Björk Malin Kihlman Leif Nilsson Christina Edlund Jenny Stålhammar Martin Olefeldt-Söderberg Christopher Raushill Marie Rodling Wahlström Samarbetet har fortsatt med Malmö stad vid denna uppdatering av planen. Mats Olsson, Urban Development Strategies, rådgivare till Region Skåne, och White Arkitekter AB har varit konsulter i arbetet med fastighetsutvecklingsplanen för sjukhusområdena i Malmö och Lund och med denna aktuella uppdatering av planen för Malmö sjukhusområde. Beträffande övriga deltagande konsulter hänvisas till referenser vid respektive kapitel. Referensdokument kan erhållas via www.skane.se. Fastighetsutvecklings- och lokalförsörjningsplanens innehåll och syfte En FYSISK UTVECKLINGSPLAN består av två delar: FASTIGHETSUTVECKLINGSPLANEN, FUP, behandlar bebyggelsen, trafikstrukturen, teknikstrukturen och förutsättningarna för logistik. Planen beaktar omgivningen, planförutsättningarna och sjukhusområdets betydelse som en del i staden. Den beskriver områdets möjligheter men även begränsningar och har ett strategiskt långsiktigt utvecklingsperspektiv. LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN, LFP, planen beskriver verksamhetens aktuella lokalsituation, samlade framtida behov av lokaler och ger riktlinjer för kommande lokalprojekt. LFP bidrar till att om- och nybyggnader samt omlokalisering av verksamheter kan ske inom ramen för en helhetssyn inom sjukhusets totala verksamhet. Dokumentet har en kortare tidscykel än FUP och revideras i takt med verksamhetsutvecklingen. Interaktionen mellan fastighetsutvecklingsplanen och lokalförsörjningsplanen utgör grunden för ett säkerställande av kvalitéen i de investeringsbeslut som successivt fattas för sjukhusområdenas förnyelse och utveckling. En kontinuerlig uppföljning av planerna ger framförhållning och en sammanhållen bild över den fysiska utvecklingen. Fastighetsutvecklingsplanen för Malmö sjukhusområde beskriver utvecklingen utifrån ett övergripande perspektiv med bebyggelse illustrerad i tänkbara principiella byggnadsvolymer. För sjukhusområdet redovisas ett antal scenarier med konsekvensbeskrivningar för byggnadsstruktur, grönstruktur, kulturmiljö, trafik, kulvertsystem, teknisk infrastruktur samt logistik - och servicestruktur. 5

Sammanfattning Sammanfattning Strategi för Fastighetsutvecklingsplanerna för sjukhusområdena i Malmö och Lund Sjukhusområdena i Malmö och Lund är båda i stort behov av en modernisering och förtätning av lokalerna för att uppnå bra funktionella samband utifrån ett patientperspektiv. Fastighetsutvecklingsplanen visar på områdenas utvecklingspotential, fastighetens långsiktiga användning, relationen till omgivande stad samt ger en hållbar planberedskap för framtida lokalbehov för verksamheterna på sjukhuset. Strategin för fastighetsutvecklingsplanerna för Malmö respektive Lund sjukhusområde har analyserats utifrån följande aspekter: Vision och övergripande mål enligt beslut Regionstyrelsen, Region Skåne, möte 2011-11-14 Allmänna utvecklingstendenser vid sjukhusplanering Hållbart byggande: generell bebyggelsestruktur och miljöstrategi Fastighetsanalys av befintliga byggnaders tekniska status Principer för Trafik- och tillgänglighet Principer för Teknisk infrastruktur Principer för Logistik och Service- Konceptprogram Strategi för genomförande Ledande värdeord har varit: samhällsnytta, patientnytta, hållbarhet och innovation. En fastighetsanalys har genomförts för att kartlägga de befintliga byggnadernas tekniska status. Teknisk infrastruktur och kulvertar för teknik och transporter har kartlagts utifrån nuläge och kapacitet/utbyggnadsbehov för att klara en utveckling av sjukhusen. Fastighetsutvecklingsplan för Malmö sjukhusområde Framtida utveckling av sjukhusområdet Den övergripande planen för Malmö sjukhusområde visar på en möjlig koncentration av bebyggelsen i den norra delen av sjukhusområdet samt en utbyggnad i sydlig riktning längs Jan Waldenströms gata. Sjukhusområdet får en tydlig zonindelning för vård, forskning och integrationen dem emellan. Förtätningen ger goda förutsättningar för att bedriva effektiv vård med nära samband. Sjukhusområdet i staden Sjukhusområdet går från att ha haft viss barriärverkan till att bli mer öppet och integrerat med omgivande stad och parkområde. Dagligen är det ett stort antal besökare till och från området. Verksamheten är igång dygnet runt så förutsättningarna finns för en levande stadsdel med en egen karaktär. Överordnat i planeringen måste vara samhällsnyttan för sjukhuset. Hållbar och generell bebyggelsestruktur Den nya koncentrerade bebyggelsen, i en sammanhängande generell struktur men indelad i kvartersenheter, möjliggör mer flexibla lokaler för verksamheten och successiv utbyggnad. Långsiktigt hållbara byggnader ska vara långsiktigt användbara byggnader. Det gröna sjukhusområdet Kvalitéer som finns idag ska förstärkas. Den centrala sjukhusparken återskapas i delvis ny form. Kontakten mot Pildammsparken öppnas upp. 6

8

Övergripande gemensam strategi för fastighetsutvecklingsplanerna för sjukhusområderna i Malmö och Lund Allmänna utvecklingstendenser för vårdbyggnadsplanering Patientperspektivet ska medföra tillgänglighet, medicinsk säkerhet, tydligt välkomnande, integritet, komfort, trygg och lugn miljö med ljus och njutbar färgsättning. En evidensbaserad kunskap som grund för ny vårdarkitektur, ska kunna bidra till en förbättra hälsa och sjukdomsupplevelse, förkortar vårdtider och ger förbättrad patientsäkerhet. Patientperspektivet har stor betydelse för skapandet av ny vårddesign. Medarbetarperspektivet avser miljöer som är stödjande och funktionella för multidisciplinära och multiprofessionella team och möten, bästa medicinska och vårdrelaterade omhändertagande och vårdprofessionella arbetssätt. Arkitekturen och lokalerna påverkar arbetsmiljön för sjukvårdspersonal, forskare samt studenter. Perspektiven på lokaler i hälso- och sjukvård är mångfasetterade. Vårdorganisationer och vårdmiljöer ska planeras och stödjas av lokalernas design, logistik och teknik. Lokalerna ska utformas för att påverka ökad vårdkvalitet, patientsäkerhet, effektivitet och minska driftskostnader. Vid Universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna är alla vårdrum enkelrum med separat handikappanpassad toalett med dusch och spolo för att begränsa smittorisken. Bild White Tengbom Team Vård-, forskning- och utbildningsperspektivet innebär att en samordning mellan dessa professioner i sjukhusmiljön sker naturligt och med möjlighet till stimulerande möten. Stärkande forsknings- och studiemiljöer ska integreras med klinisk verksamhet för att uppnå bästa medicinska resultat. Utbildningsmiljöerna skall utvecklas med högteknologiskt perspektiv och förutsätta nya pedagogiska mönster. Kommunikation och information är en naturlig del i vardagen. Samhällsperspektivet innebär att sjukhuset integreras i staden både för att uppnå synergieffekter inom kunskaps- och näringslivsutveckling och för att vara en öppen och lättillgänglig vårdinstitution och arbetsplats. Planeringen och utvecklingen av sjukhusområdet ska ske med respekt för stadens intressen och i nära samförstånd med stadens egen planering. Nya sjukhusbyggnader ska öka de estetiska och arkitektoniska värdena i stadsdelen. Stråk och offentliga miljöer ska utformas för att understödja stadslivet och bottenvåningarna ges en öppen karaktär med ett utbud av service och mötesplatser. Operationssal med renluftslösning, Gävle operationshus, Gävle landsting Bild White Referenser: Universitetssjukhuset i Lund, utvecklingsplan nov 2007 Fullt flexibelt - Flexibilitet och generalitet i sjukhusbyggnader, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, oktober 2008 Förstudie för fysisk koncentration av verksamheterna på Malmö sjukhusområde 2010-04-19 Fysiska utvecklingsplaner för sjukhusområdena i Malmö och Lund, 2011-08-30 11

Övergripande gemensam strategi för fastighetsutvecklingsplanerna för sjukhusområderna i Malmö och Lund Övergripande krav på den generella bebyggelsestrukturen Målbilden är att utveckla morgondagens vårdmiljöer, som ska bidra till att uppfylla Region Skånes vision om livskvalitet i världsklass. Anpassningsförmågan eller möjligheter till förändringar av vårdbyggnaden är avgörande för vårdens utveckling och framtida behov. Anpassningsförmågan har tre dimensioner: Generalitet möjlighet att använda byggnaden för olika funktioner utifrån byggnadens fysiska förutsättningar. Flexibilitet möjlighet att förändra lokalen, layouten för en funktion Elasticitet möjlighet att kunna expandera och minska verksamhetens behov avseende lokalutformning Den generella byggnaden ska ha en enkel och tydlig byggnads struktur. Ändamålsenliga, vårdvärdiga byggnader och omkringliggande miljöer är en förutsättning för trygg vård. Nya lösningar ska planeras och byggas med tanke på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Övriga övergripande planeringsprinciper utgår från patientsäkerhet, det fysiska rummets betydelse, flexibilitet, flöden, effektivitet, närhet, och kommunikation. Infrastrukturen ska stödja både hälso- och sjukvård, och forskning och utbildning. Stora sammanhängande verksamhetsytor för att tillgodose verksamheternas behov. För att åstadkomma fria, stora ytor bör vertikala genomförningar som schakt, hissar, trappor etc koncentreras. Utformningen ska bidra till effektivitet, ökad säkerhet och bättre service för patienter och medarbetare. Den ska också vara anpassad för att kunna möta nya arbetssätt och innovationer, till och med sådana som det idag inte går att förutspå. Ett plan, basenheten, ska också kunna kopplas samman med andra basenheter för att skapa goda fysiska förutsättningar för samarbete med andra verksamheter med korta avstånd i en koncentrerad struktur. Bra dagsljus är förutsättningen för en god miljö för patienter och personal. Detta måste också kunna lösas inom ramen för basenheten. Kommunikationsstrukturen ska ha en klar och tydlig utformning. Avstånden ska vara korta. Orienterbarhet och tillgänglighet ska vara god. Flöden för gods och patienter på bår bör skiljas från de publika utrymmena. Byggnadsstrukturen bör också anpassas för automatisk logistik, t.ex. rörpost och automatiska truckar vilket i sin tur också påverkar hissplaceringar och dimensioneringar. Bärande konstruktioner och ytterväggar ska inordnas i en generell måttstruktur. Rumshöjder, husdjup, bjälklagens lastförmåga, modulmått etc dimensioneras av de tyngsta funktionernas krav, men också av de vanligast förekommande rummens måttkedjor. Ofta förekommande rum kan utformas som standardiserade typrum. Vidare bör det finnas en strategi för ombyggnad framöver samt för inlyft av tung utrustning. Byggnaden bör ha en tydlig och generell installationsstruktur. Schakt bör överdimensioneras för framtida nya installationer. Enligt Locums riktlinjer rekommenderas att utrustningstunga verksamheter som operation, sterilcentral, förlossning och bild förses med separata ventilationssystem, som är lätt anpassbara till respektive verksamhetskrav på klimat, renhet, drifttider etc. För övrig verksamhet kan ventilationen anpassas till en lägre nivå i vertikalt orienterade fläktrum. Nivån på generaliteten är ett ställningstagande. Generaliteten anger ramen och stödjer flexibiliteten. Det är dyrare att bygga generellt och flexibelt än att skräddarsy byggnader för de aktuella verksamheterna. Kostnaden blir något lägre om ambitionen sänks och de lokaltekniskt mest krävande verksamheterna separeras från de mindre krävande. Samtidigt låser det delar av byggnaden för vissa funktioner och om framtidens krav på sjukhusbyggnaden vet vi föga. Det gäller också val av rumshöjder. De höga våningshöjderna möjliggör större öppna, ostörda våningsplan, men med påföljd att byggnadsvolymerna blir högre. Referenser: Konceptprogram för nybyggnad inom Stockholm läns landsting, juni 2009, rev. mars 2014, Locum Fullt flexibelt - Flexibilitet och generalitet i sjukhusbyggnader, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, oktober 2008 Nya Karolinska Solna, projektprogram november 2007, Stockholm läns landsting 13

Övergripande gemensam strategi för fastighetsutvecklingsplanerna för sjukhusområderna i Malmö och Lund Miljöklassificering för sjukhusbyggnader Det finns flera olika system och många av dem är under utveckling eftersom detta är ett nytt område. Få miljöklassificeringssystem är anpassade för sjukhusbyggnader. I Sverige används flera olika miljöcertifieringssystem. Vissa ser enbart till energianvändningen och är därför rena energicertifieringar. Dessa är t.ex. Green Building, Passiv Hus och SIS Energiklassning av byggnader. Andra har ett bredare perspektiv och fler miljöaspekter beaktas. Dessa är t.ex. Miljöbyggnad, LEED, BREEAM och Svanen. Det är vanligt att ett certifieringssystem riktar sig mot specifika byggnadstyper, t.ex. småhus, flerbostadshus, kommersiella lokaler, förskolor m.m., och endast ett par stycken av de större certifieringssystemen som LEED och BREEAM har anpassade kriterier för sjukhusbyggnader. Arbete pågår för att ta fram en version av Miljöbyggnad som ska gälla för sjukhusbyggnader. Region Skånes klimatstrategi 2020 Region Skåne har ett miljöprogram 2010-2020 som är fastställt av Regionfullmäktige. Tyngdpunkten i miljöprogrammet ligger på ett fortsatt effektivt miljöarbete, minskad klimatpåverkan och klimatanpassad verksamhet. Region Skåne har en strategisk roll i både det interna miljöarbetet, det regionala utvecklingsarbetet och folkhälsoarbetet. Regionservice miljöpolicy För att svara upp mot Region Skånes klimatstrategi 2020 arbetar Regionservice Fastighetsdivisionen, inom ramen för Miljöledningsenheten i avdelning för Folkhälsa och miljö, med att utveckla en Klimatstrategi för Region Skåne för Nät och system för nyttigheter samt för Byggnader och byggande. Det nuvarande arbetsmaterialet för klimatstrategi har ett antal mål. Regionservice arbete med energi och miljöfrågor ställer följande krav: Nybyggnation skall ha en energiförbrukning 35% under BBRs (Boverkets byggregler) riktlinjer. Klimatanpassningsåtgärder, som t ex gröna tak, öppna dagvattensystem och regnvattensystem, skall göras vid nybyggnation. Värmeenergi, fjärrkyla och el till alla fastigheter som Region Skånes verksamheter äger, hyr eller använder kommer från fossilbränslefria energikällor. År 2016 kommer minst 80 % och år 2020 100% av värmeenergin från förnybara källor. Regionservice Fastighetsdivisionen eftersträvar idag för nybyggnation att Miljöbyggnad Silver ska gälla. Regionservice deltar, som representant för Region Skåne, tillsammans med andra landsting i en arbetsgrupp som håller på att ta fram nya mål och kriterier som ska gälla för sjukhusbyggnader vid en miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad. Det bakomliggande motivet till detta arbete är att landstingen skall kunna använda de mål och kriterier som arbetas fram i sina miljöprogram även för projekt som inte certifieras. När SGBCs (Sweden Green Building Council) tekniska råd sammanfattat arbetsgruppens förslag till kriteriedokument skall de deltagande landstingen ta beslut om att implementera detta stadigvarande i sin verksamhet. Referenser: Miljöstrategiskt program för Region Skåne, 2010 Region Skånes Verksamhetsprogram för hållbart energisystem, 2011-11-23 Miljö- och energipolicy för fastighetsförvaltningen inom Regionservice, 2009-09-01 Miljöprogram för Region Skåne, 2010-2020 14

Övergripande gemensam strategi för fastighetsutvecklingsplanerna för sjukhusområderna i Malmö och Lund Fastighetsanalys - metod I syfte att skapa en jämförbar och parallell belysning av de fysiska och lokalmässiga förutsättningarna på sjukhusområdena har en fastighetsanalys genomförts. Fastighetsanalysen skall samla kunskap och information om befintligt fastighetsbestånd för att utgöra underlag för bedömningar och prioriteringar av åtgärder med hänsyn till övergripande mål. Fastighetsanalysen bygger på en utarbetad metod som har använts inom många offentliga byggnadsförvaltningar i Norge och Sverige. Framtagna parametrar baseras på Norsk standard (NS 3424) med viss anpassning baserat på svenska erfarenheter. Analysen är översiktlig och beskriver byggnadens status med hjälp av byggnadens fysiska egenskaper, anpassningsbarhet och tekniska tillstånd. För att göra det, har man valt att titta på byggnadernas grundläggande tekniska egenskaper såsom t ex våningshöjd, byggnadsbredd, bjälklagstyp mm och deras tekniska ekonomiska egenskaper i form av tillgång till elkraft, ventilation, kyla m m. Resultaten stäms av mot fördefinierade egenskapsprofiler från hälso- och sjukvårdens kravprofiler. Analysen är ingen renodlad statusbesiktning och omfattar inte en bedömning av enskilda eller specifika fel i byggnaderna utan bedömer generella egenskaper. Analysen inkluderar inte byggnadernas geografiska läge och har därmed inte analyserat exempelvis logistik och tillgänglighet. Modellen består av ett antal delmoment som tillsammans ger en överblickbar och objektiv bild av dagens situation. Delmomenten är: För att analysen ska vara objektiv har de bedömda parametrarna valts för att vara så mätbara som möjligt. I de fall där en parameter inte kunnat bedömas kvantitativt har en kvalitativ bedömning gjorts av sakkunnig. Målet har varit att i möjligaste mån basera analysen på befintlig fastighets dokumentation och utförda miljöinventeringar. Kartläggningen av byggnadernas egenskaper sker med hjälp av en kravmatris. Kravmatrisen beskriver vilka byggnadsegenskaper och installationer som krävs för definierade kravgrader. Kravgraderna är rangordnade i en skala 1-4. Kravgrad 4 motsvarar de strängaste kraven, tex för lokaler för operation och intensivvård och de bästa egenskaperna (tillståndsgrader) och kravgrad 1 motsvarar kraven för kontorslokaler, vilket innebär att höga tal betyder bra tillstånd och egenskaper. Resultatet redovisas i matris och diagram (se bild) som snabbt indikerar vilken kravuppfyllnad som byggnadsdelarnas egenskaper motsvarar. Grön färg uppfyller kraven och vid röd färg saknas kravuppfyllnad. Resultaten av genomförda analyser redovisas inom respektive sjukhusområde i separata utredningar. 4.3.5 KRAVMATRIS - MATCHAT MOT FUNKTIONSKRAV Byggnad 11 del 3 Aktuella funktionskategorier Grundläggande tekniska egenskaper Byggnadstekniska krav Byggnad 11 del 3 Kontor Speciell behandling Gods/avfall/lager Fysio- och ergoterapi Våningshöjd 1 1 2 3 2 2 3 3 2 3 3 3 3 4 Byggnadsbredd 1 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 4 3 4 Bjälklagstyp 4 2 2 2 2 3 3 3 3 3 3 3 3 3 Stomtyp och fria ytor 1 2 3 3 3 2 3 3 4 3 2 3 3 4 Area i den del som omfattas av analysen (BTA) 4 2 3 2 2 2 2 2 3 2 3 4 3 4 Tillåten nyttig last 1 1 2 3 2 2 3 3 2 4 2 3 3 3 Installationsplats på våningen (schakt och stråk) 3 2 3 2 2 3 3 3 3 3 3 4 4 4 Tillgänglighet Hissar 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 3 4 Mottagning öppenvård Laboratorier Sterilcentral Normalvårdavdelning Röntgen (hög klass) Akutmottagning Operation (normal klass) Intensivvårdsavdelning Operation (hög klass) Utrymning 4 2 4 2 4 3 4 2 2 4 4 4 4 4 Systematisk kartläggning av byggnadernas egenskaper Fastställd värdeskala för bedömning Definierade grundläggande krav för sjukvårdsändamål Matchning av egenskaper mot krav Presentation av resultat och skriftliga rapporter Summa grundläggande tekniska egenskaper 21 16 23 21 21 21 26 25 25 28 26 31 29 34 Tekniska ekonomiska egenskaper Elkraft 3 2 3 2 2 3 3 3 3 4 4 4 4 4 Ventilation 1 2 2 1 2 2 3 4 3 3 3 3 3 4 Kyla 1 3 3 2 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4 Installations tekniska krav Planlös Övr nings krav Gaser 4 1 3 1 3 3 2 2 3 3 4 4 4 4 Dagsljus 4 4 3 2 3 3 4 3 3 3 3 3 3 3 Kommunikation 2 1 3 2 2 3 2 3 3 3 4 4 4 4 Rörpost 2 1 3 1 2 3 4 3 3 2 4 4 4 4 Summa tekniska ekonomiska egenskaper 17 14 20 11 17 20 22 22 22 22 26 26 26 27 Uppfyller krav En poäng saknas för kravuppfyllnad Fler än en poäng saknas för kravuppfyllnad Matris för fastighetsanalys Uppfyller Delvis Saknas krav kravuppfyllnad kravuppfyllnad 15

Övergripande gemensam strategi för fastighetsutvecklingsplanerna för sjukhusområderna i Malmö och Lund Trafik- och tillgänglighetsprinciper 16 För trafik- och tillgänglighetsarbetet har målsättningarna för sjukhusområdena delats in i tre kategorier. Tillgänglighet och orientering Trafikmiljö och stadsliv Öppenhet och del av staden Detta innebär att trafikmiljöerna i framtidens sjukhusområden kännetecknas av en hög grad av tillgänglighet för alla grupper. Miljöerna är enkla att överblicka och orientera sig i. Entréer och stråk är tydliga och det är enkelt och bekvämt att ta sig till sjukhusen med de hållbara färdsätten, till fots, med cykel och med kollektivtrafik. Kommunikationsstrukturen för trafiken är tydlig och sammanbindande stråk har bildats. Gatumiljöerna är attraktiva och stadsmässiga och hanteringen av trafiken och utformning av bebyggelse och gator stärker varandra. Sjukhusområdena är kopplade till och integrerade med staden på ett nytt sätt, de har blivit en del i staden. Ett antal principer för att hantera de olika trafik- och tillgänglighetsaspekterna har tagits fram. Dessa ligger till grund för den framtida utvecklingen av sjukhusområdena i Malmö och Lund. Liknande principer har använts vid fler sjukhusområden; Helsingborg, Landskrona mm. Princip maskvidd Gångnätet är det allra mest finmaskiga av trafiknäten och ger god tillgänglighet inom hela området. Det är enkelt att röra sig till fots till, från och inom området. Cykelnätet är något glesare än gångnätet, men samtidigt tätare än bilnätet. Det behöver finnas ett antal bilkopplingar in och ut ur området för att inte trafiktrycket på några få ska bli för höga. Kollektivtrafik förekommer i huvudsak enbart på kringliggande gator. De olika trafiknäten kopplar ihop med den omgivande staden på ett naturligt sätt. Princip hastighetsmiljöer Inom sjukhusområdet föreslås olika hastighetsnivåer. Inne i den centrala delen är tempot lågt och cyklister och bilister färdas på de gåendes villkor. Även i övriga delar av området är hastigheten för biltrafiken låg, 30 km/h. Gator, trafik och bebyggelse samspelar och gatumiljöerna ger tydliga signaler om rätt beteende. Princip cykeltrafik Huvudstråken för cykel går i kanten av sjukhusområdet. Huvudstråken är snabba och gena pendlarstråk med hög framkomlighet. Från stråken finns kopplingar in i området. Det finns också möjlighet att röra sig med cykel inom och genom sjukhusområdet men då är tempot lägre och anpassat till de gåendes villkor. Tillgängligheten till målpunkter inom området är god. Det är också enkelt att parkera i direkt anslutning till målpunkterna. Som cyklist är det bekvämt, tryggt och säkert att färdas såväl runt som inom området. Inom områdena bör läge för en samlad, större cykelparkering av hög kvalitet utredas. Till cykelparkeringen bör olika typer av service kopplas.

Övergripande gemensam strategi för fastighetsutvecklingsplanerna för sjukhusområderna i Malmö och Lund Princip kollektivtrafik Attraktiv och högkvalitativ kollektivtrafik som lockar många resande trafikerar gatorna runt området. Ett verkligt alternativ till bilen erbjuds. Från hållplatserna finns säkra och attraktiva gångvägar in i sjukhusområdet. Inom området kan servicelinjer vara aktuella, kopplade till stadens övriga system. Servicelinjerna trafikeras med mindre fordon, går i ett långsammare tempo och ger en hög tillgänglighet inom området som helhet. Princip akuta transporter Genom att lokalisera akutmottagningar i den yttre delen av sjukhusområdet med nära koppling till det övergripande gatunätet kan transporterna dit underlättas och god framkomlighet säkras utan konflikter med andra intressen. Av samma skäl bör akuta transporter samlas till ett fåtal gator. Princip parkering Bilparkeringen hanteras olika för olika grupper. De grupper som har störst behov av korta gångavstånd och är minst benägna att använda mer hållbara färdmedel prioriteras närmast målpunkter. Här skapas utrymmen för angöring och korttidsparkering. Parkering för anställda förläggs i en zon i den yttre delen och kan även till viss del tillgodoses utanför området. Parkering för besökande prioriteras högre än för verksamma. Parkering skall helst placeras vid områdets tillfartsgator. Parkeringsfrågorna antal, läge, avgifts och tidsreglering hanteras på ett sätt som stärker ett hållbart bilanvändande och minimerar söktrafiken inne i området. Princip varutransporter Principen för framtidens varutransporter bygger på att gods och varor samordnas och effektiviseras, vilket minskar belastningen inne i området. Gods och varor styrs i så stor utsträckning som möjligt till en transportcentral i yttre delen av området med direkt koppling till stadens övergripande gatunät. Transporterna från centralen in i området automatiseras. Flödena till och från samt cirkulationen kring transportcentralen sker effektivt och smidigt. Transporter som är nödvändiga att göra direkt ut i sjukhusområdet sker via det yttre gatunätet på ett fåtal ställen. Referens: Delrapport till Fastighetsutvecklingsplan för Sjukhusområdet i Malmö, Allmänna sjukhuset 7, Trafik PM, Tyréns 2014-02-04 17

Övergripande gemensam strategi för fastighetsutvecklingsplanerna för sjukhusområderna i Malmö och Lund Teknisk infrastruktur Sjukhusbyggnader är i allmänhet stora, komplexa och sammanbyggda på ett avancerat sätt. När det planeras för säkerhet måste hänsyn tas till att de tekniska försörjningssystemen utformas så att det erhålls en god robusthet och redundans. De tekniska systemen ska också utformas så att de klarar av att hantera försörjningen inom sjukhusområdet om oväntade störningar och händelser inträffar. Med en god robusthet kan emellertid konsekvenserna lindras, även om de inte helt kan förhindras. Skadehändelser av mer eller mindre sannolika slag och med greppbar omfattning får inte ge katastrofala konsekvenser. Tekniska installationer, såsom exempelvis fjärrvärmeledningar, eltransformatorer, ställverk, tömningscentraler för medicinska gaser etc. kan orsaka explosioner, utsläpp, strålning, brand m.m. och måste placeras med hänsyn till detta. Sjukvårdsbyggnader innehåller verksamheter i snabb utveckling. Det innebär att lokaler och tekniska system måste utformas med stor generalitet och flexibilitet. Det är också avgörande att tekniska funktioner har hög tillförlitlighet. Avbrott i yttre försörjning såsom exempelvis vatten, värme, el, telekommunikationer och IT får inte få allvarliga konsekvenser för verksamheten. Detta betyder att reserver är nödvändiga. Som exempel på dimensioneringen av reserver kan nämnas reserver i elförsörjningen. För att klara ett avbrott i elförsörjningen ska akutsjukhusen ha egen reservkraft motsvarande som minst täcker 100 % av behoven. Förebyggande åtgärder för att minimera riskerna ingår som en del i detta arbete. I samband med det fortsatta planeringsarbetet är det mycket angeläget att säkerhets- och funktionssäkerhetsfrågor beaktas för att uppfylla kravet på robusthet. Som en del i detta arbete ingår att studera säkerhets- och sårbarhetsrisker. Som stöd för detta arbete ligger MSBs kunskapsöversikt Det robusta sjukhuset. En väl fungerande teknisk infrastruktur är en förutsättning och ett stöd för att kunna bedriva en säker och effektiv vård. Det robusta sjukhuset, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Målsättningen med skriften är att åstadkomma ändamålsenliga och funktionssäkra sjukhus med tillräckliga reservanordningar. Syftet är att förmedla kunskap, erfarenhet och värderingsgrunder för sjukvårdens robusthet, diskutera sätt att möta robusthet och ge tips om goda lösningar. 18

Övergripande gemensam strategi för fastighetsutvecklingsplanerna för sjukhusområderna i Malmö och Lund Logistik och Service konceptprogram Vårdprocesser, serviceprocesser och lokaler De snabba utvecklingstendenserna inom vård och omsorg påverkar behovet av logistik och stödjande servicefunktioner på och omkring sjukhusområdet. Tekniska funktioner ska stödja den vård som ska bedrivas och som är personcentrerad. Samtidigt ska skilda flöden av interna och publika stråk ske av människor, teknik, varor och avkastning, något som fastigheterna ska spegla. Patientsäkerheten är överordnad, exempelvis fordrar nya smittskyddskrav en övergång från dagens flerpatientrum till enkelrum. Lokalerna kommer att bli flexibla och planeras utifrån vårdflöden och processer, och ska bidra till möten och kommunikation mellan olika kompetenser. Gröna miljöer blir ett centralt tema de är läkande för både kropp och själ. Nybyggnationerna ska medföra att fastigheterna blir miljöklassade med betydligt lägre energiförbrukning jämfört med dagens samtidigt som kostnaderna för logistik och service ska sänkas. En sammanhållen IT- och medicinteknisk miljö kommer att bidra till att skapa en effektivare verksamhet. Vårdnära servicetjänster ska frigöra tid för vårdkompetentpersonal. Det innebär att bra logistik i vårdbyggnaderna etableras med ordning och reda på material samt hygien- och patientsäkerhet etableras naturligt. Det främsta målet för serviceprocesserna är hög leveranssäkerhet och kostnadseffektiv försörjning. Serviceprocessernas effektivitet är starkt beroende av fastigheternas utformning och vilka system som finns tillgängliga för att utföra arbetet. Logistik är en kedja av aktiviteter och måste betraktas med helhetssyn via flödesanalys, där flaskhalsar i flödet identifieras och hanteras. Vid driftstörning måste redundanta system finnas tillgängliga så att leveranser kan upprätthållas. Endast robusta system med hög tillförlitlighet bör väljas för att kunna utforma en funktionell process. Placering av Serviceprocesser Den framtida utvecklingen av sjukhusområdet ska förbättra och säkra logistiken och serviceprocesserna. Konceptprogram för logistik och service (Söderberg 2014) ger en översiktlig beskrivning av serviceprocessernas behov av lokaler, samt deras placering på ett framtida sjukhusområde. Det krävs även utrymmen inne i de centrala delarna av sjukhuskvarteren för att en hel försörjningskedja ska fungera. Effektivisering, utnyttjandegrad av resurser, ytor och hissar ska ske genom flödesoptimering. Servicecentral Servicecentralen ska samla all extern logistik på sjukhusområdet till en punkt. Syftet är att minska antalet yttre transporter på området samt att effektivisera och kunna erbjuda en samlad leverans till avdelningarna av flera varutyper. Servicecentralen placeras i ytterkanterna av sjukhusområdena med anslutningsvägar från de större tillfartsvägarna. Via ett redundant kulvertsystem nås alla vårdbyggnader på sjukhusområdet. En servicecentral fungerar som en godsmottagning som hanterar livsmedel, post/paket, läkemedel, tvätt- och avfall m.m. Även andra servicefunktioner, såsom driftcentral, verkstad, lager och inredningsavdelning, kan placeras i en servicecentral. Serviceutrymmen i centrala sjukhuskvarter Nära den centrala vårdproduktionen bör det finnas ett logistikcenter med förråd av bulkpackade textil- och förrådsartiklar. Här packas avdelningsvagnar som går vidare till vården. Det bör även finnas förråd för medicinsk teknik, rullande material och sängar. När vårdlokaler planeras måste hänsyn tas till att det finns rätt förrådsstruktur och anpassade utrymmen för städ, kök, miljörum, avlämningsytor och hämta/lämna-punkter. Dessa centrala serviceutrymmen ska anpassas för det aktuella flödet på sjukhusområdet och konceptet för logistik och service. 20

Övergripande gemensam strategi för fastighetsutvecklingsplanerna för sjukhusområderna i Malmö och Lund Infrastruktur Vikten av att serviceprocesserna får vara med tidigt att utforma lokalerna är avgörande för att uppnå hög leveranssäkerhet och effektivitet av följande anledningar: Byggnaders stommar är svåra/kostsamma att förändra. Funktioner som kulvertar, godsmottagning och avfallshantering är låsande faktorer för utvecklingen av sjukhusområden. Utbyggnad ska kunna ske med bibehållen drift i befintliga system. Utvecklingsstrategier skall kunna genomföras oberoende av varandra. Önskemål om separerade flöden (gods, inneliggande patienter, besökare) måste beaktas i alla flöden. Effektiva logistik- och serviceprocesser behöver lokaler längs hela leveranskedjan. En lagerstrategi med centralt lager respektive lokala lager påverkar slutligen utformningen av förråd inne i vårdlokalerna. Vidare kan det krävas ompackningar på vägen för att uppnå hög fyllnadsgrad samt uppfyllandet av hygienregler för sterilt material. I Region Skåne har koncept med materialförsörjning och textil genomförts med goda resultat så som sänkt lagernivå, minskat sortiment, sänkt hanteringskostnad, kortad hanteringstid, frigjord yta och frigjord personal (Harlenbäck, 2011). Automatiserade transportsystem För att säkra logistik och service bör vedertagna transportsystem inom sjukvården användas för sjukhusområdet. Utveckling, förändrade behov, drift och kostnad respektive nytta bör värderas vid införande av nya system. Automatiska transportsystem ska effektivisera utnyttjandegraden av resurser, ytor, kulvertar och hissar. Rätt lagernivå och god överblickbarhet på kassationer minskar hanterings- och lagerkostnader. Automatiks truck (AGV, automated guided vechicles) obemannad truck med kulvert och hiss logistik för godstransport dygnets alla timmar. Rörpost för mindre gods med vikt upp till 5 kg för stora transportvolymer motsvarande prover, mindre sterilgods etc. Läkemedelsrobot med funktioner för central hantering med distribution och leverans ut till enskilda enheter. Returflöden via sopsugsanordningar ett automatiserat transportsystem för avfallssäckar. 21

Övergripande gemensam strategi för fastighetsutvecklingsplanerna för sjukhusområderna i Malmö och Lund Effekter Effektivisering, utnyttjandegrad av resurser, ytor och hissar ska ske genom flödesoptimering. Automatiska transportsystem effektiviserar utnyttjandegraden av resurser, ytor, kulvertar och hissar. Rätt lagernivå och god överblickbarhet på kassationer minskar hanterings- och lagerkostnader. Vårdnära servicetjänster ska frigöra tid för vårdkompetentpersonal. Det innebär att bra logistik i vårdbyggnaderna etableras med ordning och reda på material samt hygien- och patientsäkerhet etableras naturligt. Separation mellan interna och publika flöden ökar patientens upplevelse av den fysiska miljön. Modularisering av vagnar och förråd ger enkel påfyllnad och flexibilitet vid förändring. Ökad säkerhet med rätt utformade förråd och dedikerade hämta/ lämna-platser. Genom tydlig ansvarsfördelning och tekniska stödsystem skapas spårbarhet och ökad säkerhet i logistikkedjan vilket främjar god patientsäkerhet. Arbetsmiljö, hygien och ergonomi, genom minskad manuell hantering av tunga moment. God yttre miljö, en servicecentral på respektive sjukhusområde samlar de externa flödena till en punkt avskilt från vårdverksamheter och patientflöden. Den tunga godstrafiken minimeras inom områdena. Generalitet/Flexibilitet. Genom att förbereda för och bygga servicecentral och tekniska system flexibla och sjukhusövergripande skapas en generalitet och flexibilitet inför framtida omflyttningar och expansioner. Referenser Söderberg, Olefeldt, Martin, (2014), Konceptprogram för logistik och service, Regionservice flöden, arbetssätt och behov på framtida sjukhusområden, Region Skåne, Malmö. Larsson, Stefan (2013-02-20), Konceptprogram för logistik och försörjning ur ett Region Skåne perspektiv, Region Skåne, Malmö. Larsson, Stefan, (2011-09-02), Slutrapport konceptprogram och underlag för detaljplanering för försörjning och logistik för sjukhusområdena i Malmö och Lund, Region Skåne, Lund. Rudman, Magnus, Holm Anna, (2011-04-12), Nuläge- och handlingsplan för försörjningen i Malmö och Lund, Sweco Industry AB, Stockholm. Rudman, Magnus, Holm Anna, (2011-04-12), Övergripande konceptprogram för försörjning och logistik i Malmö och Lund, Sweco Industry AB, Stockholm. Harlenbäck, Torbjörn (2011), Logistik för Skånes universitetssjukhus 2011, Region Skåne, Lund. Region Skåne, (2010-08-13), Fysiska utvecklingsplaner för sjukhusområdena i Malmö och Lund. 22

Övergripande gemensam strategi för fastighetsutvecklingsplanerna för sjukhusområderna i Malmö och Lund Strategi för genomförande Det krävs en tydlig strategi och en noggrann planering för genomförandet av de byggnadsåtgärder som föreslås i fastighetsutvecklingsplanen för de båda sjukhusområdena. För att få en överblickbarhet har de möjliga utbyggnaderna redovisats i form av olika utbyggnadsscenarier, både vad avser byggnader, trafik, kulvertsystem, tekniska system och transport- och försörjningssystem. Flyttkedjor utan mellanevakuering av verksamheter minskar också störningarna. Även val av upphandlingsform har betydelse för byggtidens längd. Den inbördes ordningen av dessa utbyggnadsetapper är avhängigt av tex: Verksamheternas behov av lokaler och samband, som t ex vårdplatser för inneliggande patienter, operationssalar eller laboratorielokaler m.m. Tillgänglighet av evakueringslokaler som en följd av rivningar av befintliga byggnader. Krav på redundanta tekniska system för att säkerställa en hög driftsäkerhet. Vårdverksamhetens krav på hög produktivitet och patientsäkerhet under byggtiden. Tillgängliga ytor för arbetsplatsetablering av bodar, förråd och upplagsytor samt transportvägar till och från byggarbetsplatsen. Uppdelningen i scenarier underlättar planläggningen och överblickbarheten över vilka etapper som kan genomföras parallellt och vilka som genomförs i tidsföljd samt vilka olika beroenden som finns mellan scenarierna. Omfattande nybyggnader på sjukhusområdena skapar oundvikligen störningar för kringliggande verksamheter. Patientsäkerheten får som nämnts inte äventyras. I syfte att optimera den totala byggtidplanen finns olika åtgärder att beakta. Val av byggteknik kan vara ett sätt. Genom att t ex nyttja en större andel av prefabricerade byggelement än vad som är traditionellt för sjukvårdbyggnader begränsas i möjligaste mån tidsåtgången för byggproduktionen på plats. 23

24

Fastighetsutvecklingsplan för Malmö sjukhusområde-nulägesanalys 2.7 Nuläge logistik och service Sjukhusområdet består av friliggande byggnader som sammanbinds av ett kulvertsystem. Enstaka byggnader är inte kopplade till kulvertsystemet och måste försörjas via gatunätet ovan jord. Både kulvertar och hissar på sjukhusområdet är av varierande kvalitet och på flera håll inte anpassat för ett optimalt logistik- och serviceflöde. Godsmottagningen är tillfälligt placerad i byggnad 73 och underdimensionerad. Rangeringsytan är för liten och hisskapaciteten ner till kulvertplan är begränsad, vilket gör flödet mycket sårbart. Den manuella hanteringen av vagnar är stor. Godsmottagningen är vid tillfällen en besvärande flaskhals i logistikkedjan, framförallt pga hissningen av varor som tar mycket tid i anspråk. Varuflödet till och från sjukhusområdet är splittrat. Det finns flera mindre godsmottagningar utöver den huvudsakliga i byggnad 73. För den största avfallsfraktionen, brännbart, har det tillfälligt uppförts en avfallsstation vid Carl Gustafs väg, men det finns fortfarande ett behov av ett samlat grepp för alla fraktioner i en central avfallsanläggning. De olika flödena innebär att hela sjukhusområdet belastas av mycket och tung trafik och att leveransen av varor till vården blir splittrad. Ett annat problem är att flera olika aktörer (leverantörer, logistikpersonal, sjukvårdspersonal, patienttransporter m.fl.) nyttjar kulvertar och hissar utan sinsemellan samordning. Detta kan leda till onödiga väntetider och sämre framkomlighet. Då godsmottagning, kulvertar och hissar har begränsad framkomlighet, samtidigt som gods- och avfallsflöden hela tiden ökar, har man nu nått en gräns där olika problem blir allt mer tydliga. Inom sjukhusområdet i Malmö finns ett flertal förbättringsområden. Det mest kritiska området att åtgärda är godsmottagningens och kulvertsystemets låga kapacitet och redundans. Den omfattande manuella hanteringen är i dagsläget undermålig ur arbetsmiljösynpunkt. Långsiktigt behöver hela sjukhusområdet en säkrare och mer samlad logistik och service för att fungera tillfredställande. Referens: Malmö sjukhusområde Teknisk infrastruktur, Transportkulvertmotorväg och Servicecentral, version 4, 2014-04-01 - Ramböll Sverige AB (VS), Grontmij AB (el), Danewids Ingenjörsbyrå (konstr.), White Arkitekter (ark.), Telia (infrastruktur). Det robusta sjukhuset, Myndigheten för samhällskydd och beredskap. 33

Fastighetsutvecklingsplan för Malmö sjukhusområde-epilog 55