Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010
Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning Ann-Gerd Melin Beroendekliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anneli Jäderland och Marita Minell Socialstyrelsen Arne Gerdner Mittuniversitetet Östersund
Föreläsningens innehåll Utredningsmodell AUDIT/ DUDIT/CAGE - återkoppling resultat ADDIS, SCID och MINI ASI Förändringsinriktad utredning Behandlingsplanering Dokumentation
Nationella riktlinjerna: En 4-stegs utrednings- och bedömningsmodell i missbrukssammanhang. III II IV I Problemidentifiering Problembedömning Personbedömning Uppföljning Låg kostnad Hög kostnad
Gallring AUDIT - Alcohol Use Disorders Identification Test DUDIT - Drug Use Disorders Identification Test CAGE
Konsumtionsfrågor Kontrollförlust Oförmåga att fullgöra plikter "Återställare" Skuldkänslor Minnesluckor Skadligt bruk Oro från andra
Frekvens per vecka/månad Multidrog-användning Frekvens per dag Tung användning "Drogsug" Kontrollförlust Oförmåga att fullgöra plikter "Återställare" Skuldkänslor Skadligt bruk Oro från andra
Att räkna ihop poängen Frågor 1-8 (AUDIT) och 1-9 (DUDIT) 0,1,2,3 eller 4 Frågor 9-10 (AUDIT) och 10-11 (DUDIT) 0, 2 och 4. Maxpoäng: 40 (AUDIT) 44 (DUDIT)
Återkoppling av testresultat www.somra.se
Fyra steg i återkopplingssamtalet (U-E-U) 1. Öppna samtalet/be om lov 2. Ta reda på klienten redan vet (Utforska) 1. Du har fått fylla i ett frågeformulär om alkohol/droger - är det OK om vi pratar om det lite grand? 2. Vad vet du om alkoholens (drogers)effekter? 3. Ge informationen (Erbjuda) 4. Ta reda på klientens uppfattning om det du sagt! (Utforska) 3. Dina poäng visar att du Jämfört med andra i befolkningen är du Man brukar rekommendera att 4. Hur ser du på det jag berättat? Vad vill du veta mer om?
www.escreen.se Webbaserad självhjälp eller komplement till befintlig rekrytering, behandling och eftervård en webbtjänst i utveckling http://ki.se/escreen
Hur ska jag börja? Ladda ner formulären på www.beroendecentrum.com under Testformulär Se till att du har manualer och referensmaterial som du behöver. Stöd/utbildning via Kunskap till praktik och/eller Riskbruksprojektet Vid behov, hänvisa klienter/patienter till www.escreen.se För en dialog med kollegor om vad screeningen får för roll hos er och hur informationen hanteras
CAGE för alkoholscreening 1. Har du känt att du borde minska ner på ditt drickande? (Cut down) 2. Har andra personer irriterat dig genom att kritisera ditt drickande? (Annoying) 3. Har du mått dåligt eller känt skuld beträffande ditt drickande? (Guilt) 4. Har du någonsin druckit direkt på morgonen för att bli lugn eller för att få bort en baksmälla (återställare)?(eye-opener)
Tolkning av CAGE resultat 1 poäng för varje ja svar 2 poäng eller mer anses peka på skadligt bruk Bra resultat bland somatiska och psykiatriska sjukhuspatienter Varierande resultat bland primärvårdspatienter Dhalla, S. & Kopek, J. (2007). The CAGE Questionnaire for Alcohol Misuse: A Review of Reliability and Validity Studies. Clinical & Investigative Medicine, 30(1), 33-41.
ADDIS, SCID, MINI
ASI- Addiction Severity Index
ASI En strukturerad grund och uppföljningsintervjuintervju med cirka 180 frågor, uppföljningsintervju har cirka 150 frågor Kartläggning av resurser och problem Ger svar på frågor som har betydelse för val av insats Visar klientens upplevda behov av hjälp Ger intervjuare och klient tydliga och öppna beslutsunderlag Ger möjlighet för uppföljning / utvärdering av insatser, vid systematisk användning även för grupper av individer.
Metoden ger beskrivningar av resurser och problem inom sju viktiga livsområden Fysisk hälsa Arbete och försörjning Alkohol Narkotika Rättsliga problem Familj och umgänge Psykisk hälsa
Centrala frågeställningar i intervjun: Bakgrund och social situation Problemdagar Kritiska objektiva frågor inom sju livsområden Klientens skattning av oro och hjälpbehov Intervjuarens skattning av hjälpbehov
Klientskattningar (KS) Två på varje område Hur oroad eller besvärad har du varit av dessa problem under de senaste 30 dagarna? Hur viktigt är det för dig nu att få hjälp för dessa. problem?
ASI- flera användningsomr ndningsområden den Kartläggning före insats I klientarbete Förbättring Uppföljning efter insats Klientens situation och behov Klientens situation och behov under/efter insats Systematik I verksamhet Klientgruppens situation och behov Klientgruppens situation efter insatser
Att lära sig och att tillämpa metoden ASI kräver utbildning - Du lär dig vad ASI är och hur du ska använda metoden under utbildningen Efter utbildning krävs övning för att du ska bli bekväm med det nya arbetssättet Se till att du får möjlighet att göra intervjuer direkt efter utbildningen och uppmärksamma chefer och kollegor på att det ofta finns behov av övning och reflektion när man lär sig något nytt Att använda ASI-metoden systematiskt involverar flera nivåer i en organisation. Systematisk användning av ASI kan leda till kunskap och utveckling för klienter/patienter, profession och ledning
ASI och MI Förändringsinriktad utredning Karolinska institutet www.ki.se
Förändringsinriktad utredning börjar med en MI-präglad diskussion om problemen (steg 1), går över till en mer formaliserad bedömning alternativt genomgång av tidigare bedömning (steg 2) och återgår sedan till en MI-diskussion kring förändring(steg 3).
Hittills har vi pratat på ett öppet sätt om hur du ser på din situation. (s 6) MI innan bedömningetablera kontakt och samarbete. Öppna frågor, reflektivt lyssnade Var i förändringsprocessen? Motstånd som kan uppstå? Motiv för förändring? Informationsinsamling (t ex ASI) MI efter bedömning dialog där klienten tar ställning till resultatet. Utveckla diskrepans, locka fram och förstärka förändringsprat
Bedömningar Bedömnings -arbete Bedömnings -metoder Standardiserade bedömningsmetoder
Frågeställningar vid bedömning och val Hur kan jag sortera all den information jag samlat in? Vad är viktigt? Hur kan jag beskriva det som är viktigt? Hur fattar jag beslut?
Socialarbetares bedömningar och val vinjettstudie (Blomqvist & Wallander 2005) Ideologiska övertygelser Budgetmässig hänsyn Tillgängligt utbud Lokala traditioner Skillnader mellan kommuner och handläggare
Behandlingsplanering Missbrukets/beroendets svårighetsgrad och omfattning Medicinska komplikationer Känslomässiga,beteendemässiga och/eller kognitiva komplikationer Motivation till förändring Risk för återfall eller fortsatt missbruk Levnadsförhållanden Var i en rehabiliteringsprocess man befinner sig
Dokumentation Dokumentationens syfte Säkerställa den enskildes rättssäkerhet Arbetsredskap för personalen Underlag för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av verksamheten Underlag för statlig tillsyn, officiell statistik och forskning Underlag för kunskapsutveckling (evidensbaserad praktik)
Krav på utformning (11 kap. 6 SoL) Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas.
SOSFS 2006:5 Dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS
Krav på struktur Det ska vara enkelt och överskådligt att följa och granska handläggningen och genomförandet SOSFS 2006:5 4 kap 6
Utvecklingsarbete enhetliga termer och begrepp Vårdplaner Behandlingsplaner Genomförandeplaner Arbetsplaner Individuell plan