av kulturnämndens förslag till Sametingets Kulturpolitiska handlingsprogram 2014-2017
Innehåll Utgångspunkter för förslag till handlingsprogram... 2 Kulturanslagets utveckling... 2 Definitionen av Samisk kultur... 3 Kulturnämndets budget... 4 Medlemsintäkten som grund för verksamhetset... 5 Intäkt per medlem för respektive organisation... 6 Intäkt per medlem för respektive sameförening... 7 Bedömning av medlemskap... 7 Fördelning av medel enligt ny beräkningsmodell... 8 Sameföreningar... 8 Organisationer... 10 Riksorganisationer... 10 Samnordiska konst- och kulturorganisationer... 11 Idrottsorganisationer... 11 Särskilda intresseorganisationer... 12 Idrottsorganisationer... 12 Samernas svenska idrottsförbund... 12 Beräkning utan samebymedlemmar... 13 Riksorganisationer... 13 Svenska Samernas Riksförbund... 13 Sáminuorra... 13 Scenario; medlemmar anslutna via samebyar räknas inte med... 14 Ny fördelningsmodell; ett verktyg för att uppnå en omfattande och kvalitativ verksamhet... 14 Möjliga scenarier vid höjning av medlemsavgift... 15 Scenario 1, inklusive medlemmar anslutna via samebyn... 16 Scenario 2, inklusive medlemmar anslutna via samebyn... 17 Sammanfattande slutsatser... 18 1
Utgångspunkter för förslag till handlingsprogram I detta dokument vill Sametingets kulturnämnd tydliggöra utgångspunkterna för det slutliga förslaget till samt vilka effekter förslaget till skulle ge. I Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Sametinget, från Landsbygdsdepartementet, anges att: Sametinget ska bidra till utvecklingen av ett starkt och mångfaldigt konst- och kulturliv. I Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende anslag 1:2, från Kulturdepartementet, anges att anslag 1:2 ap.5 Bidrag till samisk kultur som disponeras av Sametinget, ska gå till verksamhet med samisk bibliotekskonsulent samt till Giron Sámi Teáhter. Hur anslaget samt Samefondsmedlen har använts ska redovisas genom att ange antalet ssökande, antalet beviljade samt summan av beviljade. Redogörelsen ska delas upp på olika kulturyttringar såsom duodji, bild- och formkonst, musik och jojk samt litteratur. Redovisningen ska också delas upp i till media, forskning och utbildning samt till organisationer. Vidare är Sametinget förvaltningsmyndighet för samisk kultur, se 1 Förordning med instruktion för Sametinget. Kulturanslagets utveckling Trots att Sametinget har dessa viktiga och omfattande uppdrag har inte anslaget uppräknats sedan inrättandet. Anslaget till samisk kultur har däremot sänkts med totalt 1 289 000 kr från 1995 till 2013, om man räknar bort det till Giron Sámi Teáhter som tidigare var öronmärkt. Bidraget till Giron Sámi Teáhter tillkom 1999 i kulturanslaget. Sedan dess har det övriga kulturanslaget minskat. Till detta ska tilläggas att anslagets värde förstås har minskat då kostnaderna i samhället stadigt ökar för varje år. Hela kulturanslaget, inklusive Giron Sámi Teáhter, uppgick år 1999 till en summa av 14 515 000 kr. Enligt prisomräknaren, som tar hänsyn till inflationen, skulle kulturanslaget 2
2013 uppgå till 17 662 739 kr för att motsvara värdet år 1999. För mer information om SCB:s prisomräknare se länk: http://www.scb.se/pages/pricescrib.aspx?id=258649 För 2014 sänktes kulturanslaget återigen och uppgick till 14 407 000 kr. Sametinget får alltså ett anslag till samisk kultur som är 3 255 739 kr lägre i värde än 1999. Kulturanslagets utveckling 1995-2014 (Tkr) År Kultur Teater Totalt 1995 10 515 1996 10 515 1997 10 515 1998 10 515 1999* 10 000 4 515 14 515 2000 10 000 4 515 14 515 2001 10 000 4 515 14 515 2002 10 000 4 515 14 515 2003 10 000 4 515 14 515 2004 10 000 4 515 14 515 2005 8 961 5 467 14 428 2006 8 908 5 467 14 375 2007 8 913 5 467 14 380 2008 8 929 5 454 14 383 2009 8 929 5 454 14 383 2010 8 929 5 482 14 411 2011 8 915 5 500 14 415 2012 8 922 5 500 14 422 2013 9 226 5 200 14 426 2014 9 107 5 300 14 407 *1999 tillkom anslaget till Giron Sámi Teáhter i Kulturanslaget från Kulturdepartementet. Definitionen av Samisk kultur Som beskrivs i handlingsprogrammet så innefattar begreppet samisk kultur två aspekter. Den ena är den kultur man gör, det vill säga skapandet av konst- och kulturyttringar. Den andra är den man är, det vill säga att man är bärare av en samisk identitet och identifierar sig som same. Sametingets kulturnämnd har hela tiden, genom sin sgivning, försökt och kommer även fortsättningsvis att försöka stödja kulturprojekt som innefattar båda dessa aspekter. Sametingets kulturnämnd har dock det ovan beskrivna förutsättningarna för det statliga kulturanslaget att förhålla sig till. Ett anslag som inte har ökat sedan 1993. Det innebär att Sametingets kulturnämnd inte kan tillgodose alla de behov som finns. Kulturnämnden har 3
länge sett behovet av ett ökat anslag och har vid varje budgetäskande påttalat behovet. Kulturnämnden ser dock att ett mer aktivt arbete för att utöka anslaget krävs för att nå resultat. Sametingets kulturnämnd har i sin sgivning sett att det är viktigt att, utöver ett utökat kulturanslag, jobba fram särskilt destinerade medel till tre områden där kulturnämndens resurser inte kan tillgodose behoven. Områden som till viss del berör de nytillkomna nämnderna; språknämnden, näringsnämnden och rennäringsnämnden. Dessa områden är de samiska språken, samiska näringar samt utbildning och forskning. Genom verksamhets och kulturprojekt stödjer dock Sametingets kulturnämnd även dessa områden till viss del: De samiska språken: såsom projekt till språkbad, litteraturutgivning, verksamhets till teaterverksamhet och media. Samiska näringar: såsom projekt till festivaler och andra evenemang där de samiska näringarna har möjlighet att synliggöras samt verksamhets till Sámi Duodji. Samisk forskning: såsom stipendier i samarbete med CeSam- Centrum för Samisk forskning. Det är mycket viktigt att stärka både den skapande samiska kulturen samt att revitalisera och stärka samisk identitet och kultur, i betydelsen den man är som same. Samisk litteratur, teater och bildkonst uttrycker och berättar om våra livsvillkor och hur det är att var same. Genom det är den skapande samiska kulturen också med och stärker och revitaliserar vår samiska identitet. Detta, i sin tur, bidrar till att uppnå målet om en livskraftig och hållbar samisk livsmiljö. Kulturnämndets budget De som kulturnämnden beviljar till verksamhets och projekt är ett verktyg för att stärka och främja mångfald i det samiska konst- och kulturlivet. Kulturnämnden har föreslagit en budget för mandatperioden 2014-2017 som i princip följer tidigare fördelning. Kulturnämnden vill inte på något sätt bidra till försvårande omständigheter för samiska verksamheter som erhåller. Däremot ser kulturnämnden att situationen med den oförändrade budgeten sedan starten är akut. Ett aktivt arbete för utökade resurser måste inledas omgående. Det är med ett utökat anslag som utvecklingsinsatser kan genomföras. 4
Med verksamhetsen till föreningar, organisationer och stiftelser säkerställer kulturnämnden att den samiska allmänheten har mötesplatser, aktörer som arbetar aktivt med viktiga samiska intressefrågor och organisationer och institutioner som, med sin sakkunskap, förvaltar och utvecklar samiska kulturyttringar. Med de fristående medlen, som beviljas till samiska kulturprojekt, har Sametingets kulturnämnd möjlighet att bedriva en aktiv kulturpolitik och säkra att de uppsatta kulturpolitiska målen uppnås. Genom att fastställa kriterier, som ska uppfyllas i de projekt som beviljas, kan kulturnämnden styra beviljade till att uppnå såväl de kulturpolitiska målen som Sametingets övergripande mål. På så sätt kan kulturnämnden, tills utökade resurser erhålls, säkerställa att de små resurser som finns ändå ger ett resultat som utvecklar och stärker det samiska konst- och kulturlivet. En stor brist i den samiska kulturpolitiken, som kulturnämnden vill åtgärda, är att ge samiska konstnärer möjligheten att ansöka om arbetsstipendium inom litteratur, duodji, bildkonst, dans, film, musik, foto och teater. Detta och många andra utvecklingsinsatser kan möjliggöras genom att kulturanslaget utökas. Medlemsintäkten som grund för verksamhetset Medlemsintäkten utgör ett slags kvalitetsmått på hur aktiv en organisation är och vilken kvalitet på verksamheten som organisationen kan erbjuda sina medlemmar. Antalet medlemmar kan vara mycket stort i en förening/organisation. Men det behöver inte betyda att verksamheten som bedrivs varken är omfattande eller av hög kvalitet. Om föreningen/organisationen har valt att ta ut en mycket liten, eller ingen, medlemsavgift kräver inte heller medlemmarna lika mycket tillbaka, i form av högkvalitativ verksamhet, som om en förening/organisation skulle ta ut en högre avgift. En förening/organisation som bedriver en verksamhet av hög kvalitet och som ger medlemmarna något som de värdesätter högt har också större möjlighet att ta ut en lite högre medlemsavgift. Därför kan medlemsintäkten fungera som ett kvalitetsmått på föreningens/organisationens verksamhet. I dagsläget är den genomsnittliga intäkten per medlem i de samiska organisationerna mycket låg. Den genomsnittliga intäkten för en medlem, om man tittar på de samiska organisationerna som helhet, är 63,25 kr. För sameföreningarna är den genomsnittliga intäkten totalt för en medlem 58,81 kr. Det krävs alltså inga stora höjningar av medlemsavgifter för att höja medlemsintäkterna avsevärt för såväl föreningar som organisationer. Se sammanställning nedan för genomsnittlig intäkt per medlem för respektive organisation samt respektive sameförening. 5
Intäkt per medlem för respektive organisation Uppgifterna är hämtade från ansökningar om verksamhets 2014. Sökande Medlemsantal Medlemsintäkt Riksorganisationer Intäkt per medlem Sáminuorra 293 40 389 137,85 LSS-Landsförbundet Sv Samer 526 1 500 2,85 Slow Food Sápmi 87 20 500 235,63 Renägarförbundet 103 5 060 49,13 Same Ätnam 28 4 750 169,64 Riksorganisation Samerna 1 145 22 500 19,65 SSR-Svenska Samernas Riksförbund 4 853 270 750 55,79 Samnordiska kost- och kulturorganisationer Sámi Komponisttat 10 2 150 215,00 Juoigiid Searvi 44 12 950 294,32 Sámi Dáiddačehpiid Searvi 64 44 900 701,56 Sámi Teáhter Searvi 29 9 400 324,14 Sámi Girječálliid Searvi 40 12 900 322,50 Sámi Jienat 59 12 810 217,12 Idrottsorganisationer Samisk fotbollsförbund* 0 0 0 Genomsnitt totalt 7 281 460 559 63,25 * Inga uppgifter då ansökan inte var komplett. 6
Intäkt per medlem för respektive sameförening Uppgifterna är hämtade från ansökningar om verksamhets 2014. Sameförening Medlemsantal Medlemsintäkt Intäkt per medlem Soppero Sf 170 7 200 42,35 Silbonah Sámesijdda 203 7 260 35,76 Noerthe naestie/vnl sf 95 7 050 74,21 Kiruna sameförneing 304 19 510 64,18 Fatmomakke Sf 70 8 650 123,57 Ammarnäs Sf 167 9 700 58,08 Lule-Boden Sf 88 2 300 26,14 JulevSámega 127 1 545 12,17 Samer i Syd (SiS) 75 4 000 53,33 Arjeplogs samefö 47 2 990 63,62 Vueltjere Duodji 125 3 250 26,00 Vadtejen Saemiej Sijte 55 1 630 29,64 Duoddaras 198 15 175 76,64 Sameföreningen i Göteborg 80 6 970 87,13 Storlule sf 103 2 690 26,12 Faepmie Saavreme Sibrie 132 2 020 15,30 Malå sf 283 19 800 69,96 Lycksele sf 35 1 700 48,57 Sf i Stockholm 397 42 800 107,81 Vaisa Sf 116 4 600 39,66 Arvidsjaurs sf 125 7 300 58,40 Unna Čeruš G.S 60 700 11,67 Pessinki sf 150 6 100 40,67 Orrestaare saemien sibrie/ö-viks sf 75 4 220 56,27 Staare Sibrie/ Östersunds Sf 76 2 300 30,26 Såhkie, Umeå Sf 128 7 300 57,03 Vaapsten Sijte 140 14 350 102,50 Totalt Genomsnitt 3 624 213 110 58,81 Bedömning av medlemskap Bedömningen av medlemskap, som presenteras på sidan 13, är möjlig att införa inför ansökan om verksamhets 2016. Detta för att tydlig information ska hinna gå ut till berörda organisationer samt att de ska hinna anpassa sina redovisningsdokument som ska finnas med i ansökan om verksamhets. Denna bedömning av medlemskap görs därför att Sametingets kulturnämnd anser det viktigt att medlemskap i föreningar och organisationer ska bygga på individens 7
självständiga val och inte på tvång. Detta i linje med delmål 5, Ökad jämställdhet och demokratisk utveckling i det samiska samhället. Då man i Sverige, enligt lag, måste vara medlem i en sameby för att få bedriva renskötsel så kan en kollektivanslutning av samebymedlemmar till en organisation inte betraktas som ett frivilligt medlemskap. Det är inte rimligt att konsekvenserna av att välja bort medlemskapet i en riksorganisation ska beröra hela din försörjning och livssituation, vilket blir fallet om du måste välja bort rennäringen. En kollektivanslutning av en sameförening till en organisation är en helt annan sak. Varje enskild medlem kan, utan stora konsekvenser, välja att vara medlem i en förening som är medlem i en organisation eller att säga upp sitt medlemskap om man personligen inte vill förknippas med aktuell organisation. Fördelning av medel enligt ny beräkningsmodell Vid införandet av fördelningen enligt den nya beräkningsmodellen ska tydlig information gå ut till organisationer och föreningar så att de har möjlighet att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Sameföreningar Nedan finns en sammanställning över sameföreningarna som blev beviljade verksamhets 2014. Uppgifterna är hämtade från ansökningarna om verksamhets 2014. I den nya beräkningsmodellen utgör 20 % ett grund som är lika för alla föreningar. Föreningens medlemsintäkter är den faktor som avgör storleken på det rörliga et, som utgör 80 % av verksamhetset. I den blå kolumnen framgår vad grundet för respektive förening skulle bli, enligt den aktuella budgeten och det aktuella antalet sameföreningar. I den gröna kolumnen framgår vad det rörliga et skulle bli för respektive förening utifrån siffrorna för medlemsintäkt i ansökningarna om verksamhets 2014. I den gula kolumnen framgår vad det totala verksamhetset skulle bli för respektive förening, utifrån den nya beräkningsmodellen. I den lila kolumnen framgår det beviljade verksamhetset för respektive förening år 2014. 8
Sameföreningar Ny modell för beräkning Sameförening Antal Medlem Andel medlem (%) Medlems intäkt Andel medlems intäkt Intäkt per medlem Grund 20 % Rörligt 80 % Summa Bidrag Beviljat 2014 Soppero Sf 170 4,7% 7 200 3,4% 42,35 3 704 13 514 17 218 23 455 Silbonah Sámesijdda 203 5,6% 7 260 3,4% 35,76 3 704 13 627 17 330 28 008 Noerthe naestie/vnl sf 95 2,6% 7 050 3,3% 74,21 3 704 13 233 16 936 13 107 Kiruna sf 304 8,4% 19 510 9,2% 64,18 3 704 36 620 40 323 41 943 Fatmomakke Sf 70 1,9% 8 650 4,1% 123,57 3 704 16 236 19 939 9 658 Ammarnäs Sf 167 4,6% 9 700 4,6% 58,08 3 704 18 207 21 910 23 041 Lule-Boden Sf 88 2,4% 2 300 1,1% 26,14 3 704 4 317 8 021 12 141 JulevSámega 127 3,5% 1 545 0,7% 12,17 3 704 2 900 6 604 17 522 Samer i Syd (SiS) 75 2,1% 4 000 1,9% 53,33 3 704 7 508 11 212 10 348 Arjeplogs sf 47 1,3% 2 990 1,4% 63,62 3 704 5 612 9 316 4 000 Vueltjere Duodji 125 3,4% 3 250 1,5% 26,00 3 704 6 100 9 804 17 246 Vadtejen Saemiej Sijte 55 1,5% 1 630 0,8% 29,64 3 704 3 059 6 763 7 588 Duoddaras 198 5,5% 15 175 7,1% 76,64 3 704 28 483 32 187 27 318 Sameföreningen i Göteborg 80 2,2% 6 970 3,3% 87,13 3 704 13 082 16 786 11 038 Storlule sf 103 2,8% 2 690 1,3% 26,12 3 704 5 049 8 753 14 211 Faepmie ss 132 3,6% 2 020 0,9% 15,30 3 704 3 791 7 495 18 212 Malå sf 283 7,8% 19 800 9,3% 69,96 3 704 37 164 40 868 39 045 Lycksele sf 35 1,0% 1 700 0,8% 48,57 3 704 3 191 6 895 4 829 Sf i Stockholm 397 11,0% 42 800 20,1% 107,81 3 704 80 334 84 038 54 774 Vaisa Sf 116 3,2% 4 600 2,2% 39,66 3 704 8 634 12 338 16 004 Arvidsjaurs sf 125 3,4% 7 300 3,4% 58,40 3 704 13 702 17 406 17 246 Unna Čeruš G.S 60 1,7% 700 0,3% 11,67 3 704 1 314 5 018 8 278 Pessinki sf 150 4,1% 6 100 2,9% 40,67 3 704 11 449 15 153 20 695 Orrestaare ss 75 2,1% 4 220 2,0% 56,27 3 704 7 921 11 624 10 348 Staare Sibrie/ Östersunds Sf 76 2,1% 2 300 1,1% 30,26 3 704 4 317 8 021 10 486 Såhkie, Umeå Sf 128 3,5% 7 300 3,4% 57,03 3 704 13 702 17 406 17 660 Vaapsten Sijte 140 3,9% 14 350 6,7% 102,50 3 704 26 934 30 638 19 316 3 624 100% 213 110 100% 58,81 100 000 400 000 500 000 497 515 Budget 2014 500 000 Andel grund 100 000 Andel rörligt 400 000 9
Organisationer Nedan finns sammanställningar på organisationerna, indelade i de nya kategorier som föreslås i kulturpolitiskt handlingsprogram. Uppgifterna är hämtade från ansökningar om verksamhets 2014. För respektive kategori framgår vad verksamhetset skulle bli per organisation, utifrån den nya beräkningsmodellen. Grundet, som utgör 20 % av verksamhetset, framgår för respektive organisation i kolumnen Grundbelopp att fördela. I nästföljande kolumn, Medlemsintäkt relaterat, framgår storleken på det rörliga et. Detta utifrån siffror för medlemsintäkter i ansökningarna om verksamhets 2014. Sedan framgår den slutliga summan för verksamhetset, i kolumnen Totalt verksamhets, utifrån den nya beräkningsmodellen. I den sista kolumnen, Beviljat 2014, framgår vad respektive organisation beviljades i verksamhets för 2014. Riksorganisationer Riksorganisationer Budgeterat 4 580 000 Förslag 20 % / 80 % Organisationer Medlems intäkter 2012 Procentuell andel medlemsintäkt Grundbelopp (20 %) 916 000 kr Medlemsintäkt relaterat (80 %) 3 664 000 kr Totalt verksamhets Beviljat 2014 Sáminuorra 40 389 11,1% 130 857 404 941 535 798 450 000 LSS-Landsförbundet Sv Samer 1 500 0,4% 130 857 15 039 145 896 90 000 Slow Food Sápmi 20 500 5,6% 130 857 205 533 336 391 66 000 Renägarförbundet 5 060 1,4% 130 857 50 732 181 589 396 000 Same Ätnam 4 750 1,3% 130 857 47 624 178 481 256 000 Riksorganisation Samerna 22 500 6,2% 130 857 225 586 356 443 496 000 SSR-Svenska Samernas Riksförbund 270 750 74,1% 130 857 2 714 546 2 845 403 2 826 000 365 449 100% 916 000 3 664 000 4 580 000 4 580 000 20 % / 80 % Grund 916 000 Rörligt 3 664 000 Summa 4 580 000 10
Samnordiska konst- och kulturorganisationer Samnordiska konst- och kulturorganisationer Budgeterat 220 000 Förslag 20 % / 80% Organisationer Medlems intäkter 2012 Procentuell andel medlemsintäkt Grundbelopp (20 %) 44 000 kr Medlemsintäkt relaterat (80 %) 176 000 kr Totalt verksamhets Beviljat 2014 Sámi Komponisttat 2 150 2,3% 7 333 3 979 11 312 12 897 Juoigiid Searvi 12 950 13,6% 7 333 23 964 31 297 40 591 Sámi Dáiddačehpiid Searvi 44 900 47,2% 7 333 83 087 90 420 50 850 Sámi Teáhter Searvi 9 400 9,9% 7 333 17 395 24 728 27 038 Sámi Girječálliid Searvi 12 900 13,6% 7 333 23 871 31 205 38 745 Sámi Jienat 12 810 13,5% 7 333 23 705 31 038 47 137 95 110 100% 44 000 176 000 220 000 217 258 20 % / 80 % Grund 44 000 Rörligt 176 000 Summa 220 000 Idrottsorganisationer Budgeterat 300 000 Idrott Organisationer SSIF- Samernas Svenska Idrottsförbund Medlems intäkter 2012 Procentuell andel medlemsintäkt Beviljat 2014 Ingen uppgift Ingen uppgift 0 Beviljat Kommentar 2013 Ej komplett ansökan 300 000 11
Särskilda intresseorganisationer Särskilda intresseorganisationer undantas från medlemsintäktsbaserat verksamhets. Detta för att de bedriver verksamhet som är av särskild vikt för det samiska samhället. Inför decembermötet var det två ansökningar som inte var kompletta. En inkom för sent och den andra saknade obligatoriska uppgifter. Därmed fick de avslag. Särskilda intresseorganisationer Budgeterat 400 000 Beviljat för Organisationer 2014 Totalt beviljat 2014 Beviljat 2013 Sámi Dáiddárraddi 108 000 108 000 108 000 Sámi Dáiddaguovddáš 108 000 108 000 0 Samerådet- sv sektionen* 0 260 000 260 000 Samiska rättsförbundet** 0 0 32 000 216 000 476 000 400 000 *Ansökan avslogs i december, ej komplett. Beviljades verksamhets i februari 2014. ** Ansökan inkommen för sent, behandlades ej. Idrottsorganisationer Samernas svenska idrottsförbund Sametingets kulturnämnd anser att kulturmedel inte ska gå till idrottsverksamhet. Sametingets kulturnämnd anser det självklart att samiska idrottsorganisationer ska få ta del av de statliga medel som varje år fördelas till idrott i Sverige. Sametingets kulturnämnd följer med intresse det regeringsuppdrag som Centrum för idrottsforskning har fått 1. CIF ska svara på om idrottsrörelsen uppnår statens mål om att idrotten ska nå så många som möjligt. 1 http://www.gih.se/cif/uppfoljning-av-statens-idrottsstod/ 12
Beräkning utan samebymedlemmar En ny bedömning av medlemskap är möjlig att införa inför ansökan om verksamhets 2016. Här följer en redovisning av vad den nya bedömningen skulle innebära om den nya bedömningen infördes idag, då en del organisationer har medlemmar som är kollektivanslutna via sin sameby. Presentationen visar effekten både för de organisationer som har samebyar som medlemmar och för de organisationer som inte har samebyar som medlemmar. Om den nya bedömningen av medlemskap skulle införas idag skulle ändringen få följande effekt: Riksorganisationer Bland riksorganisationerna finns två organisationer med samebyar som medlemmar. Det är SSR och Sáminuorra. Svenska Samernas Riksförbund Enligt uppgifter från ansökan om verksamhets 2014 så hade SSR, år 2012, 43 samebyar som medlemmar och 17 betalande sameföreningar. Det betyder en medlemsintäkt på 270 750 kr. Från den totala medlemsintäkten ska medlemsintäkten från samebyar, på 258 000 kr, dras bort. Det betyder en medlemsintäkt på 12 750 kr för SSR. Sáminuorra Enligt uppgifter från ansökan om verksamhets 2014 hade Sáminuorra, år 2012, 20 samebyar anslutna till organisationen. Samebyarna betalar en medlemsavgift på 500 kr. Det betyder att 10 000 kr ska dras bort från den totala medlemsintäkten, som var på 40 389 kr. Den totala medlemsintäkten blir då 30 389 kr. Se sammanställning av effekterna för Riksorganisationer nedan (jämför med sista kolumnen, där framgår per organisation om samebymedlemmar räknas in): 13
Scenario; medlemmar anslutna via samebyar räknas inte med Budgeterat 4 580 000 Riksorganisationer- utan samebymedlemmar Förslag 20 % / 80 % Organisationer Medl antal Medlems intäkter 2012 Genomsnitt medl avgift Andel medl intäkt (%) Nytt antal utan sameby medl Ny medl intäkt Ny andel medl intäkt (%) Grund (20 %) 916 000 kr Rörligt (80 %) 3 664 000 kr Totalt verksamhets Beviljat 2014 Differens fr grund förslag Totalt, m sameby medl, grundförslag Sáminuorra* 293 40 389 137,85 11,1% 220 30 389 31,2% 130 857 1 142 601 1 273 458 450 000 737 660 535 798 LSS-Landsförbundet Sv Samer 526 1 500 2,85 0,4% 526 1 500 1,5% 130 857 56 399 187 256 90 000 41 360 145 896 Slow Food Sápmi 87 20 500 235,63 5,6% 87 20 500 21,0% 130 857 770 783 901 640 66 000 565 249 336 391 Renägarförbundet 103 5 060 49,13 1,4% 103 5 060 5,2% 130 857 190 252 321 109 396 000 139 520 181 589 Same Ätnam 28 4 750 169,64 1,3% 28 4 750 4,9% 130 857 178 596 309 453 256 000 130 972 178 481 Riksorganisation Samerna 1 145 22 500 19,65 6,2% 1 145 22 500 23,1% 130 857 845 981 976 838 496 000 620 396 356 442 SSR-Svenska Samernas Riksförbund** 4 853 270 750 55,79 74,1% 229 12 750 13,1% 130 857 479 389 610 246 2 826 000-2 235 157 2 845 403 7 035 365 449 100% 97 449 100% 916 000 3 664 000 4 580 000 4 580 000 4 580 000 * Här beräknas att medlemmarna som ej tillhör en sameby utgör 75,2 % av medlemsantalet, då intäkten från dessa medlemmar utgör 75,2 % av den totala medlemsintäkten. **Här beräknas att medlemmarna som ej tillhör en sameby utgör 4,7 % av medlemsantalet, då intäkten från dessa medlemmar utgör 4,7 % av den totala medlemsintäkten. 20 % / 80 % 916 000 3 664 000 Summa 4 580 000 Ny fördelningsmodell; ett verktyg för att uppnå en omfattande och kvalitativ verksamhet Sametingets kulturnämnd föreslår att medlemsintäkten ska vara den faktor som styr den rörliga delen av verksamhetset. Detta då, som ovan beskrivet, medlemsintäkten kan ses som ett kvalitetsmått på organisationens/föreningens verksamhet. Genom att införa den nya beräkningsmodellen ges organisationerna/föreningarna ett incitament till att höja medlemsintäkten. Som tidigare redovisats krävs en mycket liten höjning av medlemsavgiften för att avsevärt höja medlemsintäkten. Höjningen av medlemsintäkten bidrar till att stärka organisationernas/föreningarnas egenfinansierade bas vilket gör dem mindre sårbara och beroende av. Men dessutom bidrar den nya modellen till att ju högre medlemsintäkt en organisation/förening har desto högre blir 14
verksamhetset. Ju högre inkomsterna blir desto mer omfattande och kvalitativ verksamhet kan också organisationerna/föreningarna bedriva. Risken med denna modell är förstås att det skulle kunna skapas en trend där medlemsavgifterna skjuter i höjden. Detta är dock inte någon större risk i nuläget då alla organisationer/föreningar har mycket låga medlemsavgifter. Det krävs därför inga stora höjningar för att uppnå effekt. Dessutom måste organisationerna/föreningarna räkna med att det finns en smärtgräns för medlemmarna vad gäller storleken på medlemsavgiften. Höjs den alldeles för mycket riskerar man istället att förlora medlemsintäkter då medlemmar väljer att gå ur organisationen/föreningen. Trots den minimala risken är detta dock en utveckling som ska bevakas. Genom den nya fördelningsmodellen kan Sametingets kulturnämnd främja en utveckling vad gäller såväl omfattning som kvalitet på verksamheten bland de samiska organisationerna och föreningarna som i sin tur bidrar till ett berikat och berikande samiskt samhälle. Möjliga scenarier vid höjning av medlemsavgift Genom en mycket liten höjning av avgiften per medlem kan organisationerna höja sin medlemsintäkt ganska mycket. Nedan presenteras två olika scenarier för riksorganisationerna som, bland organisationerna, har den lägsta genomsnittliga medlemsavgiften. 15
Scenario 1, inklusive medlemmar anslutna via samebyn Nedan visas utfallet om alla riksorganisationer, med en genomsnittlig medlemsavgift under 50 kr, skulle höja sin avgift till 50 kr/medlem. I kolumnen Höjning av avgift framgår vad den nya medlemsavgiften skulle bli. För Sáminuorra, Slow Food Sápmi och Same Ätnam som behåller sina gamla medlemsavgift framgår avgiften i kolumnen Genomsnitt medlemsavgift. I den mörkrosa kolumnen framgår vad det totala et per organisation skulle bli. I den gröna kolumnen framgår differensen från grundförslaget, som framgår i den sista, ljusrosa, kolumnen (finns också under rubriken Fördelning av medel enligt ny beräkningsmodell, Riksorganisationer). Scenario: Höjning av medlemsavgiften, till 50 kr/ medlem, för alla organisationer som har en genomsnittlig avgift under 50 kr Riksorganisationer Budgeterat 4 580 000 Förslag 20 % / 80 % Organisationer Antal medl Medlems intäkter 2012 Genomsnitt medlems avgift Procentuell andel medlems intäkt Höjning avgift till 50 kr/ medlem Ny Medlems intäkt Ny procentuell andel medlems intäkt Grundbelopp (20 %) 916 000 kr Medlintäkt relaterat (80 %) 3 664 000 kr Totalt Diff fr grund förslag Grundförslag Sáminuorra 293 40 389 137,85 11,1% 0 40 389 9,5% 130 857 348 128 478 985-56 813 535 798 LSS-Landsförbundet Sv Samer 526 1 500 2,85 0,4% 50 26 300 6,2% 130 857 226 689 357 547 211 651 145 896 Slow Food Sápmi 87 20 500 235,63 5,6% 0 20 500 4,8% 130 857 176 697 307 554-28 837 336 391 Renägarförbundet 103 5 060 49,13 1,4% 50 5 150 1,2% 130 857 44 390 175 247-6 342 181 589 Same Ätnam 28 4 750 169,64 1,3% 0 4 750 1,1% 130 857 40 942 171 799-6 682 178 481 Riksorganisation Samerna 1 145 22 500 19,65 6,2% 50 57 250 13,5% 130 857 493 459 624 316 267 874 356 442 SSR-Svenska Samernas Riksförbunnd 4 853 270 750 55,79 74,1% 0 270 750 63,7% 130 857 2 333 695 2 464 552-380 851 2 845 403 365 449 100% 425 089 100% 916 000 3 664 000 4 580 000 4 580 000 Grund Rörligt 20 % / 80 % 916 000 3 664 000 Summa 4 580 000 16
Scenario 2, inklusive medlemmar anslutna via samebyn Nedan visas utfallet om alla riksorganisationer, med en genomsnittlig medlemsavgift under 150 kr, skulle höja sin avgift till 150 kr/medlem. I kolumnen Höjning av avgift framgår vad den nya medlemsavgiften skulle bli. För, Slow Food Sápmi och Same Ätnam som behåller sina gamla medlemsavgift framgår avgiften i kolumnen Genomsnitt medlemsavgift. I den mörkrosa kolumnen framgår vad det totala et per organisation skulle bli. I den gröna kolumnen framgår differensen från grundförslaget, som framgår i den sista, ljusrosa, kolumnen (finns också under rubriken Fördelning av medel enligt ny beräkningsmodell, Riksorganisationer). Scenario: Höjning av medlemsavgiften, till 150 kr/ medlem, för alla organisationer som har en genomsnittlig avgift under 150 kr Budgeterat Organisationer Antal medl Medlems intäkter 2012 Genom- snitt medlems avgift Procentuell andel medlems intäkt Riksorganisationer 4 580 000 Förslag 20 % / 80 % Höjning avgift till 150 kr/ medlem Ny Medlems intäkt Ny procentuell andel medlems intäkt Grundbelopp (20 %) 916 000 kr Medlintäkt relaterat (80 %) 3 664 000 kr Sáminuorra 293 40 389 137,85 11,1% 150 43 950 4,1% 130 857 151 453 282 311-253 487 535 798 LSS-Landsförbundet Sv Samer 526 1 500 2,85 0,4% 150 78 900 7,4% 130 857 271 892 402 750 256 854 145 896 Slow Food Sápmi 87 20 500 235,63 5,6% 0 20 500 1,9% 130 857 70 644 201 501-134 890 336 391 Renägarförbundet 103 5 060 49,13 1,4% 150 15 450 1,5% 130 857 53 241 184 098 2 509 181 589 Same Ätnam 28 4 750 169,64 1,3% 0 4 750 0,4% 130 857 16 369 147 226-31 255 178 481 Riksorganisation Samerna 1 145 22 500 19,65 6,2% 150 171 750 16,2% 130 857 591 857 722 714 366 272 356 442 SSR-Svenska Samernas Riksförbunnd 4 853 270 750 55,79 74,1% 150 727 950 68,5% 130 857 2 508 543 2 639 401-206 002 2 845 403 Totalt Diff fr grund förslag Grundförslag 365 449 100% 1 063 250 100% 916 000 3 664 000 4 580 000 4 580 000 20 % / 80 % Grund 916 000 Rörligt 3 664 000 Summa 4 580 000 17
Sammanfattande slutsatser Sametingets kulturnämnd lämnar över detta förslag till kulturpolitiskt handlingsprogram till Sametingets plenum. Sametingets kulturnämnd vill tydliggöra att förslaget till handlingsprogram 2014-2017 har formats utifrån de förutsättningar som nämnden möter i sin sgivning. Resurserna, kulturanslaget och Samefondsmedlen, är knappa och räcker inte för att uppfylla varken det mål som anges i regleringsbrevet från Kulturdepartementet eller de egna mål som kulturnämnden har, utifrån de behov som finns inom samiskt kulturliv. Kulturanslaget har inte uppräknats sedan Sametingets kulturnämnd bildades, 1993. Sametinget får idag ett anslag till samisk kultur som är 3 233 592 kr lägre i värde än 1999. Verksamhetsen är oerhört viktiga för samiska organisationer, stiftelser och föreningar. Aktörer som bidrar med samlingspunkter för det samiska samhället men också till arbetet med viktiga samiska samhälls- och kulturfrågor. Det är dock med de fria projekten som Sametinget, genom kulturnämndens sgivning, kan bedriva en aktiv kulturpolitik och uppnå de kulturpolitiska målen. Utifrån de beskrivna förutsättningarna ser kulturnämnden att ett aktivt arbete för att öka kulturanslaget är den enda möjliga vägen till utveckling. Verksamhetsen utgör 85 % av Sametingets kulturnämnds totala budget. Den nya beräkningsmodellen bidrar till att beviljandet av verksamhetsen blir mer objektiv då det är storleken på medlemsintäkten som avgör storleken på et. Åtgärden gör också organisationerna och föreningarna mindre sårbara. Detta genom att främja en utveckling där organisationerna/föreningarna stärker sin egenfinansierade bas, genom höjda medlemsintäkter. Kulturnämnden vill än en gång betona vikten av att få fram medel till språk-, närings-, utbildnings- och forskningsområdet är viktigt. I synnerhet nu då de nya nämndernas arbete är i full gång. Fortlöpande tvingas kulturnämnden, på grund av medelsbrist, avslå ansökningar om språkstudier, samisk forskning, läromedel, ordböcker med mera. Förslaget till kulturpolitiskt handlingsprogram innefattar de åtgärder som Sametingets kulturnämnd anser nödvändiga för att komma i närheten av det kulturpolitiska målet: Ett starkt och mångfaldigt samiskt konst- och kulturliv som, i sin tur, ska bidra till Sametingets övergripande mål: En livskraftig och hållbar samisk livsmiljö 18