Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 3. Enkla satser och argumentstruktur (forts.)



Relevanta dokument
Enkla satser och argumentstruktur (del 1) grundläggande antaganden: o

Kasus & kongruens. Världens språk, 7,5hp vt Markering av grammatiska relationer (II) 6. Lingvistisk typologi III: Kasus & kongruens (& valens)

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Satslära introduktion

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Koreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon.

Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Enkla satser och argumentstruktur

Funktionell grammatik I Tempus, aspekt och modalitet (TAM)

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

Ordklasser och satsdelar

Grammatik för språkteknologer

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

Musen Martina vinner en baktävling

Skriva berättande texter

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Grammatisk teori III Praktisk analys

Svensk minigrammatik

Förord KERSTIN BALLARDINI

Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22

Relativsatser i svenska som andraspråk

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över.

Mer om bisatser och skillnaden mellan de och dem

Slovenska kasus. Genitiv

Kungliga Tekniska Högskolan Patrik Dallmann

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Datorlingvistisk grammatik

SKRÄCK I FÖRRÅDET Jørn Jensen

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna plus facit ur Svenska i fokus 1.

Döda bergen Lärarmaterial

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Träna ordföljd. Meningar börjar alltid med stor bokstav och slutar alltid med punkt, frågetecken eller utropstecken (.?!)

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Innehåll. Användarstudier. Användarstudier enligt Microsoft. Varför? Aktivt lyssnande. Intervjuteknik. Intervju Observation Personor Scenarier Krav

Tankar om språkundervisning

Ordbok arabiska - svenska

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: minuter.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

75059 Stort sorteringsset

Uppsats på grundnivå. Independent degree project first cycle. Litteraturvetenskap B 7,5 hp

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4

NOLLINSTANSIERING AV OBJEKTSARGUMENT En fallstudie av verben läsa och döda

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

2. (7) Ryck kort i spel. Djurkort. 4 Röda Djur. 4 Grå Djur

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI Tidsram: minuter.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Förord KERSTIN BALLARDINI

Mäta effekten av genomförandeplanen

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Vilja lyckas. Rätt väg

1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Vad händer med de svenska dialekterna? 19/ Margareta Svahn

Från tal till skrift. Susan Nieland Välkomna!

Semantik och pragmatik

En tjuv i huset VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR PÅ FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

Återuppbyggandet. JOHAN Ny stadsplan? Ska det vara nödvändigt? AMANDA Kan vi inte bara bygga upp våra hus igen på tomterna där dom stod?

12 Programstege Substantiv

Spinderella Tarantella 1 - en dramatisering

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Konsten att leda workshops

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: Uppdaterat

Studiebrev 5. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska

Världens språk, 7,5hp vt 2012

ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER Tidsram: minuter. Mark 12: (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare)

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

MENING MED LIVET? FINNS DET NÅGON

Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik

Tilldelning av roller + Meddelanden i MinPlan

Kapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon

Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt

Kommentar om Bevara Flatlusen på Nyheter24.se vii

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.

Studiebrev 6. lära dig skillnaden mellan substantiviska och adjektiviska pronomen. lära dig de vanligaste underkategorierna för pronomen

Det var en gång en man som såg ut som en groda.

Utan blommor dog mammutarna ut

Krister Velander, c/o DKCO Advokatbyrå Ab, PB 236, Mariehamn

Den magiska dörren. Elsa hallén

Vad har du för övrig erfarenhet? Mina tidigare arbetslivserfarenheter utanför nationen består av arbete inom storkök samt som brevbärare åt Posten.

Satsdelar Subjekt, predikat och objekt

Transkript:

Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 3 Enkla satser och argumentstruktur (forts.)

Klassifikation av verb och enkla satser (s. 117ff) verb med platshållarsubjekt ( dummy-subjects ) saknar objekt och tycks även sakna semantiska deltagare överhuvudtaget kopulasatser och -verb semantiskt uttrycker kopulasatser permanenta eller temporära tillstånd subjektet har den semantiska rollen patient eller dativ verbet (i den mån det finns något) är semantiskt tomt, istället utgör NPeller adjektivpredikatet den semantiska kärnan Han är (en dålig) fotbollsspelare Hon är (mycket) lång i vissa språk saknas kopula helt eller är optionell, t ex i swahili: yeye (ni) mwalimu han/hon är lärare

Klassifikation av verb och enkla satser (forts.) refererande kontra icke-refererande nominala predikat, jmf.: 1. A: Vad jobbar han med?/vad gör han? B: Han är (en) lärare. 2. A: Vem är det där? B: Han är en lärare jag hade i tyska. o i (1) är (en) lärare attributiv (icke-refererande), medan i (2) är en lärare refererande o i andra språk är skillnaden mer markerad, t ex i bemba: 1. uyumuuntu muupuupu uyu- muuntu muu- puupu den.här- människa ICKE.REF- tjuv den här personen är en tjuv 2. uyumuuntu umupuupu uyu- muuntu umu- puupu den.här- människa REF- tjuv den här personen är en tjuv/tjuven (som jag talade om)

Enkla intransitiva satser kodar antingen statiska tillstånd, händelser eller handlingar subjektet kan vara agent, patient eller dativ: Hon arbetade/sjöng/gick/talade (handling; subjekt = agent) Hon sov/stod (tillstånd; subjekt = patient) Hon föll/halkade/dog/växte upp (händelse (process); subjekt = patient) Hon mediterade/led/drömde (mentala tillstånd; subjekt = dativ)

Enkla transitiva verb prototypiska transitiva verb kodar: skapandet av ett objekt: t ex bygga, måla, göra, tillverka förstörelse av ett objekt: t ex demolera, slå sönder, ta sönder, äta upp förändring av ett objekt: spräcka, förstora, hugga (upp/av), klippa, skära, böja, döda, värma förflyttning av ett objekt: flytta, släppa, samla (upp), hämta m.fl. (se s. 127-8) mindre prototypiska verb (exempel; fler se s. 130-6): dativsubjekt (saknar avsikt eller aktivt orsakande): Han såg henne, Han hörde musiken, Han förstod problemet, Han visste svaret dativobjekt (mental påverkan snarare än fysisk): Hon förolämpade dem, Hon skämmer bort dem, Hon roade dem, Hon chockerade dem transitivitet med ospecificerade objekt De åt (tidigt), De drack (för mycket), De jagade (varje höst), De körde (för fort)

Intransitiva verb med indirekt objekt (!) dessa verb tar ett indirekt objekt vanligtvis markerad med en adposition prototypiskt med ett lokativt indirekt objekt Hon gick in i trädgården, Hon kom från affären, Hon anlände till huset swahili: Aliingia bustani, Alitoka dukani, Alifika nyumbani verb med dativ/patient-indirekt objekt Hon såg på honom, Hon lyssnade på honom/musiken, Hon talade till honom verb som dessa kan karaktäriseras som intransitiva men två-valenta

Valens valens, precis som transitivitet, har att göra med hur många argument ett verb har/tar skillnaden är att transitivitet definiera utifrån närvaro/frånvaro av ett direkt objekt medan valens beskriver antalet obligatoriska argument (inkl. adverbial)

Ditransitiva/bitransitiva verb kodar 3 obligatoriska deltagare subjektet är typisk agent; ett av objekten är typiskt patient prototyp: lokativt indirekt objekt (PP) [Han S ] lade [boken DO ] [på bordet LOK.IO ] [Han S ] skickade [varorna DO ] [till affären LOK.IO ] [Han S ] ledde [hästen DO ] [in i stallet LOK.IO ] dativ-benefaktiva objekt [Hon S ] gav [boken DO ] [till honom IO ] (DO = patient) [Hon S ] gav [honom DO ] [boken IO ] (DO = dativ; dative-shift ) alternerande instrumentala-lokativa objekt lokativt indirekt objekt: Hon hällde vatten i kannan, Hon lade duken på bordet instrumentalt indirekt objekt: Hon fyllde kannan med vatten, Hon täckte bordet med duken

Semantiska roller kontra grammatiska relationer: ett test först ska vi visa att semantiska roller och grammatiska relationer är två ifrån varandra fristående egenskaper, t ex: o multipla semantiska roller hos subjekt : a. She is tall (subjekt = patient i ett tillstånd) b. She is falling asleep (subjekt = patient i en förändring av tillstånd inkoativ) c. She is dreaming (subjekt = dativ) d. She is writing a letter (subjet = agent)

Formella egenskaper hos grammatiska relationer huvudsakliga typer av overt markering av grammatiska relationer: o ordföljd: Kajsa slog Åsa, Åsa slog Kasja (se s. 175-6) o verbkongruens: Mwizi alikimbia Tjuven sprang o nominal morfologi (kasus, nepali): Raj-le citthi-ø lekhyo Raj-ERG skrev ett brev/brevet-abs o (eller en kombination av flera av dessa)

exempel o aktiv är grundformen (den enkla satsen) som de övriga formerna jämförs med och beskrivs utifrån uppvisar verbens inherenta/lexikaliska transitivitet noll-valent : Det regnade. intransitiv: Jag gäspade. transitiv: Jag lyfte stenen. ditransitiv: Jag gav pojken en present.

o passiv objektet i den aktiva satsen uppgraderas i den passiva till nytt subjekt (O > S) subjektet i den aktiva satsen nedgraderas till oblik (S > oblik) satsen förlorar ett kärnargument: ditransitiv > transitiv He gave the girl a gift. > The girl was given a gift. transitiv > intransitiv Hon stängde fönstret. > Fönstret stängdes. intransitiv > noll-subjekt Studenterna gäspade mycket. > Det gäspades mycket.

o dativväxling: a. He gave the book to Mary b. He gave Mary the book här används både ordföljd och kasus (preposition) för att markera grammatiska roller: i (a) är the book DO, IO markeras med preposition; (b) är morfologiskt omarkerad, men ordföljden markerar Mary som DO a. The book was given to Mary (DO>S) a. *Mary was given the book to (*IO>S) b. Mary was given a book (DO>S) b. *A book was given Mary (*IO>S) enligt (a, a, b, b ) kan inte det indirekta objektet bli subjekt vid passivisering, endast det direkta objektet dessa konstruktioner/processer skulle inte kunna förklaras utan att involvera de grammatiska relationerna subjekt och/eller direkt objekt

o medial ( middle ) liknar passiv i det att O > S men S försvinner helt transitivt > intransitivt aktiv: She opened the box. passiv: The box was opened (by the girl). medial: The box opened (*by the girl). (tolkas som lokativt)

o antipassiv subjektets status förstärks objektet finns kvar men nedgraderas från argumentstatus (O > oblik) ibland inkorporeras objektet i verbet (som i yucatecmayaexemplet) transitiv > intransitiv

yup ik Yerom kemeq nerrellrua. Yero -m keme -q nerre -llru -a Yero -ERG kött -ABS äta -PRET -3SG/3SG Yero åt köttet. Yeroq (kememeng) nerrellruuq. Yero -q (keme -meng) nerre -llru -u -q Yero -ABS (kött -INST äta -PRET -INTR -3SG Yero åt (kött).

o inversiv/direct skiftar S och O d.v.s. påverkar inte transitiviteten cree: nipẽhãnãnak ni- pẽh -ã -nãnak 1.EXKL- vänta.på -DIR -1PL/3PL Vi (exkl.) väntar på dem. nipẽhikonãnak ni- pẽh -iko -nãnak 1.EXKL- vänta.på -INV -1PL/3PL De väntar på oss (exkl.).

o kausativ vanligtvis S > O och nytt subjekt tillkommer Boken låg på bordet > Jag la boken på bordet The glass broke > John broke the glass.

o reciprok lägger till extra subjekt; O > S (+ S) uttrycker ömsesidighet ( varandra ) swahili Juma anampenda Asha. Juma a- na- m- penda Asha Juma 3SG.SUBJ- PRES- 3SG.OBJ- älska Asha Juma älskar Asha. Juma na Asha wanapendana. Juma na Asha wa- na- penda -na Juma KONJ Asha 3PL.SUBJ- PRES- älska -REC Juma och Asha älskar varandra.

o reflexiv S och O (om det finns) är koreferenta S agerar på sig själv liknar intrasitiv swahili: Wanyama wanaweza kuwaua wanyama wengine, lakini wanaweza kujiua? wanyama wa- na- weza ku- wa- ua wanyama wengine, djur.pl 3PL.S- PRES- kunna INF- 3PL.O- döda djur.pl andra lakini wa- na- weza ku- ji- ua? men 3PL.S- PRES- kunna INF- REFLX- döda Djur kan döda andra djur, men kan de döda sig själva?

o applikativ lägger till ett object ökar transitiviteten swahili Ninasoma hadithi. ni- na- soma hadithi 1SG.S- PRES- läsa saga.sg Jag läser en saga. Ninawasomea watoto wangu hadithi. ni- na- wa- som -ea watoto wangu hadithi 1SG.S- PRES- 3PL.O- läsa -APPL barn.pl mina saga Jag läser en saga för mina barn.

o stativ vanligtvis transitiv > intrasitiv uttrycker tillstånd O > S och S försvinner swahili: Nitauza nyumba yangu. ni- ta- uza nyumba yangu 1SG.S- FUT- sälja hus.sg mitt Jag ska sälja mitt hus. Nyumba yangu inauzika. nyumba yangu i- na- uz -ika hus.sg.kl9 mitt KL9.S- PRES- sälja -STAT Mitt hus är till salu. ( är säljbart )

Valens - summering: 1. valenshöjande strategier adderar nytt kontrollerande argument uppgraderar argument 2. valenssänkande strategier slår samman kontrollerande och påverkade argument nedgraderar kontrollerande argument nedgraderar påverkat argument kausativ applikativ dativväxling reflexiv reciprok passiv medial inversiv stativ antipassiv