Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.



Relevanta dokument
Chefsutbildning basblock ett

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: 1

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress?

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Hitta ditt personliga ledarskap. Hitta ditt personlig ledarskap

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Konsten att hitta balans i tillvaron

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Det räcker inte att le vackert

Hjärnan tänker som den lärt sig DUS. Mental träning. Mental träning. Den mänskliga hjärnan. Man kan faktiskt tänka sig sjuk

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Information om gruppsykoterapi

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA

Riktlinjer för anhörigstöd

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

DISA din inre styrka aktiveras

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Lärande från olyckor och insatser

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

PsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas

CheckUp

Bengts seminariemeny 2016

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Hållbara och miljövänligare val i vardagen för bostadsföretag och boende

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Lära om diabetes eller lära för livet

Så använder du boken. Kroppens signaler Du kommer att träna att uppmärksamma och förhålla dig till kroppens signaler,bland annat olika sorters hunger.

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Plan för Hökåsens förskolor

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Kommunikation och bemötande. Empati

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

En sjukförsäkring i förändring

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? Olika typer av självskadande

NISSAN HÄLSOCENTER KURSER VÅREN

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1

Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Åtgärda och följ upp (3 min), och SAM-hjulet.

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Kärlekens språk En analys

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Bättre hälsa: antagande

Det kanadensiska föräldrautbildningsprogrammet COPE (The Community Parent Education

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Kurs: Högskolepedagogik för lärare/handledare i verksamhetsförlagd utbildning

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Hej Ångest. - ett utbildningsmaterial för att hantera. stress och undvika sjukskrivningar

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Inspirationsdag. Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län. 5 februari 2008 Dokumentation

Om tröst och att trösta 1

Kursen syftar till att sprida kunskap och fördjupad förståelse om förskoleklassens, fritidshemmets och skolans uppdrag gällande stödinsatser.

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Transkript:

Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig stress. I dagens föränderliga och komplexa samhälle utsätts vi dock regelbundet för situationer och händelser som är stressande och mycket av den stress vi utsätts för kan vi inte undvika. Många av oss har redan utvecklat stressrelaterade sjukdomstillstånd eller sjukdomsnära tillstånd. En ökad förmåga att hantera den stress vi utsätts för i vardagen och den stress det innebär att vara sjuk eller sjukdomsnära är en viktig del av tillfrisknandeprocessen. Vårt behandlingsprogram utgår från den modell för typ A-behandling M.dr. Meyer Friedman vid Friedman institute, USA utvecklade i arbetet med hjärt- och kärlsjuka patienter. 40 års forskning i USA och andra länder visar att genomgången behandling signifikant minskar risken för insjuknande och återinsjuknande i hjärt- kärlsjukdom. Nyare forskning visar att behandling har effekt även på andra stressrelaterade tillstånd. Behandlingsprogrammet vänder sig till personer som utvecklat eller ligger i riskzonen för att utveckla stressrelaterade sjukdomstillstånd. Behandlingen sker i grupper om fem till tio deltagare och varje grupp träffas 20 gånger fördelade över cirka ett år. Varje träff har ett tema med tillhörande arbetsmaterial, såsom texter, filmer, fallbeskrivningar, bilder och konkreta övningar. Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma. Varje träff inleds med en enkel avslappningsövning som kan användas i alla vardagssituationer. Därefter diskuteras hemuppgiften, feedback ges och förändringar och individualiseringar föreslås. Ett nytt tema introduceras med faktapresentation och material. Temat konkretiseras i en ny hemuppgift som deltagarna ska arbeta med till nästa gruppträff. En stor del av tiden används till att reflektera över den egna situationen och individuella förändringar i 1 / 5

förhållningssätt och livskvalitet. Behandlingens syfte är att: - Genom deltagarnas ömsesidiga aktiva deltagande och diskussioner lära sig mer om stress, dess uttryck och hur stress påverkar hälsa och välbefinnande. - Genom ökad kunskap och medvetenhet öka deltagarnas förutsättningar att hantera sin egen stress och minska risk för insjuknande och/eller återinsjuknande i stressrelaterad ohälsa och sjukdom. - Öka deltagarnas förutsättningar att se och förstå andras stressreaktioner och utifrån detta kunna kontrollera sina egna motreaktioner - Öka deltagarnas möjligheter att skapa positiva och hälsofrämjande livsstilsvanor. Utbildningen mål är att: - Öka deltagarnas kunskap. - Öka deltagarnas insikt i det egna förhållningssättet. - Öka deltagarnas möjligheter att tillämpa kunskaperna i sitt eget liv. - Öka deltagarnas möjligheter att skapa en hälsosam livsstil. - Öka förutsättningarna för bättre hälsa och välbefinnande. Kurskomponenter: - Kunskap. Vad är stress, vad orsakar stress, hur reagerar vi på stress. Vad är Typ A-beteende och vilken betydelse har det för stressrelaterad ohälsa. Stressrelaterade sjukdomar, skador och olyckor. 2 / 5

Psykologiska reaktioner. Hälsovanor och livsstilsvanor. - Medvetenhet. Självobservation av det egna beteendet genom självskattningstester och enkla dagböcker. Diskussion om fallbeskrivningar, texter och bild- videomaterial. Systematisk observation av specifika beteenden. - Färdighetsträning. Träna och utveckla nya beteenden som alternativ till stressbeteenden, ilska, oro och nedstämdhet genom systematiska beteendeövningar. - Tillämpning i vardagslivet. Hantera irritation och ilska. Avslappning. 3 / 5

Hantera stressymtom. - Kognitiv omstrukturering. Uppmärksamhet på tankar och tankemönster som väcks av händelser i vardagslivet. Gruppdiskussioner för att bli medveten om, och granska, attityder, föreställningar, krav och självuppfattning. Omtolkning av innebörd av händelser och andras beteenden. - Existentiell utveckling. - Gruppdiskussioner om frågor som rör livskvalitet, värden, mål och mening. Tema för träffarna 1. Introduktion och riskfaktorer 2. Stressrelaterade sjukdomar 3. Hälsa, avslappning 4. Stress 5. Bomben Diskussion om egna stubiner 6. Avslappning 7. Stressbeteende 8. Stressbeteende, fortsättning 9. Stressbeteende, depressiv stress, uppgivenhet 10. Riktlinjer, alternativa beteenden 11. Målsättning 12. Ilska, fientlighet 13. Ilska 4 / 5

14. Alternativ till ilska 15. Ilska, irritation och negativa tankar 16. Strategier för ilska 17. Problemlösning 18. Problemlösning 19. Jag är en människa 20. Mål, framtid och vidmakthållande 5 / 5