Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015 2015-08-14 Redovisning av regeringsuppdrag A2014/2021/A

Sida: 2 av 31

Sida: 3 av 31 Dnr: Af-2014/262875 Datum: 2015-08-14 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att göra en utvärdering av kurser i folkhögskolan, den s.k. folkhögskolesatsningen. I den mån det är möjligt bör utvärderingen vara en effektutvärdering. Syftet med uppdraget är att i en utvärdering studera hur folkhögskolesatsningen har påverkat deltagarnas övergång från arbetslöshet till arbete eller studier. Analysen ska ske mot bakgrund av befintlig kunskap om arbetslösa personer som saknar gymnasieutbildning och om ungdomar, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 31 mars 2015 (Regeringsbeslut A2014/2121/A) Regeringen beslutar, med ändring av beslutet 22 maj 2014 (A2014/2121/A), att Arbetsförmedlingen senast den 14 augusti 2015 ska redovisa uppdraget att göra en utvärdering av kurser i folkhögskolan. (Regeringsbeslut 2015/811/A) Rapporten har skrivits av utredarna Maria Cheung och Gülay Özcan vid Analysavdelningen. Beslut i detta ärende har fattats av biträdande generaldirektör Clas Olsson. Ärendet har föredragits av Maria Cheung. I den slutliga handläggningen har enhetschefen vid Analysavdelningen Susanna Okeke deltagit Clas Olsson Maria Cheung

Sida: 4 av 31

Sida: 5 av 31 Innehållsförteckning 1. Inledning... 6 2. Bakgrund... 7 2.1 Vad motiverar folkhögskolesatsningen?... 7 2.2 Vad vet vi om folkhögskoleinsatser?... 9 3. Folkhögskolesatsningen... 10 3.1 Studiemotiverande kurser... 11 4. Utvärderingsstrategi... 12 4.1 Matchningsansatsen...12 5. Data... 14 5.1 Datakällor och avgränsningar... 14 5.2 Uppföljningsperiod och mätbara variabler... 15 6. Beskrivande statistik och resultat... 16 6.1 Beskrivning och uppföljning av deltagarna... 16 6.2 Resultat... 20 7. Sammanfattning och slutsatser... 27 Referenser... 29

Sida: 6 av 31 1. Inledning Arbetsförmedlingen har ett regeringsuppdrag att utvärdera, och om möjligt effektutvärdera, kurser i folkhögskola, den s.k. folkhögskolesatsningen. Folkhögskolesatsningen är en arbetsmarknadspolitisk insats framförallt riktad till ungdomar 16-24 år som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och varken har högskolebehörighet eller gymnasieexamen. Sedan 2013 omfattar folkhögskolesatsningen även personer som fyllt 25 år och som är inskrivna i jobb-och utvecklingsgarantin och varken har högskolebehörighet eller avslutad gymnasieexamen. Syftet med satsningen är att motivera deltagarna att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. I denna rapport redovisar vi om, och i vilken utsträckning, satsningen har bidragit till att ungdomars övergång från arbetslöshet till utbildning eller arbete förbättrats. Ungdomar, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska enligt uppdraget särskilt beaktas vid analysen. Folkhögskolesatsningen är en temporär satsning som påbörjades 2010 och som har förlängts flera gånger, senast fram till utgången av år 2015. Den genomförs av folkhögskolorna i nära samarbete med Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. Arbetsförmedlingen har tillsammans med Folkbildningsrådet satt målet med insatsen att minst 25 procent av deltagarna ska motiveras till att gå vidare till fortsatta studier (se Folkbildningsrådet, 2015). Satsningen innebär att deltagarna går en kurs på 65 utbildningsdagar under tre sammanhängande månader på heltid vid en folkhögskola. Kurserna avser förberedande utbildning av orienterande, repeterande och motivationshöjande karaktär. Den pedagogik och utbildningsmiljö som finns på folkhögskolorna har enligt tidigare bedömningar varit särskilt lämplig för denna målgrupp (se regeringsrapporter från Folkbildningsrådet 2012; 2013; 2014 och 2015). I denna rapport finner vi positiva effekter för övergång till ordinarie studier för unga (16-24 år) som har tagit del av folkhögskolesatsningen under åren 2010 2012. Deltagarna lämnar arbetslösheten i högre grad för att övergå till studier än en jämförelsegrupp. Insatsen leder dock till negativa effekter vad det gäller övergång till arbete. Detta kan tolkas som att folkhögskolesatsningen motiverar deltagarna till fortsatta studier snarare än att söka jobb. Effekterna är dock mindre för unga som har en kod för funktionsnedsättning och personer som är födda utomlands.

Sida: 7 av 31 De data som ligger till grund för utvärderingen är individdata från Arbetsförmedlingens datalager. Till detta har vi kopplat data från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Skolverket för att kunna ta hänsyn till olika bakgrundsvariabler i analysen. I analysen använder vi oss av en matchningsansats (så kallad Coarsened Exact Matching) för att skapa en jämförelsegrupp till deltagarna. Denna rapport är strukturerad enligt följande. I kapitel 2 återger vi en kort resumé över tidigare studier som handlar om arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar. I kapitel 3 beskriver vi Folkhögskolesatsningen och i kapitel 4 beskriver vi vår metod. Data och resultat återges i kapitel 5 och i kapitel 6. I det sista kapitlet 7 sammanfattar vi resultaten och drar slutsatser. 2. Bakgrund 2.1 Vad motiverar folkhögskolesatsningen? Den höga ungdomsarbetslösheten är en aktuell och omdiskuterad fråga i hela Europa. Sverige har under stora delar av 2000-talet haft en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder och snittet för EU-28 1. Finanskrisen har satt sina spår i många länder men de senaste tre åren har ungdomsarbetslösheten börjat falla i Sverige. Ungdomar är överlag en relativt mobil och flexibel grupp som gynnas vid högkonjunkturer och drabbas hårdare vid lågkonjunkturer. Från tidigare studier vet vi att ungdomars arbetslöshetsperioder karakteriseras av relativt korta perioder jämfört med den äldre befolkningens. Men även korta perioder av arbetslöshet har visat sig ge upphov till negativa konsekvenser flera år efter arbetslöshetsperioden (se Nordström Skans, 2004). Eftersom ungdomar är en väldigt heterogen grupp tenderar ungdomsarbetslösheten att inte slå helt blint utan träffa vissa ungdomsgrupper relativt hårdare. Studier visar att unga med funktionsnedsättningar, unga med utländsk bakgrund och unga utan gymnasieexamen har väsentligt större problem med att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (se Engdahl, M. och Forslund, A. 2015). Internationella studier bekräftar att det är just dessa grupper som löper störst risk att bli långtidsarbetslösa (se till exempel Scaretta m.fl., 2010). Eftersom det i allt högre grad krävs slutförda grund- och gymnasiebetyg för att kunna etablera sig på dagens arbetsmarknad blir det mer angeläget att utforma verkningsfulla insatser som kan öppna upp vägar för ungdomar som saknar slutförd grund- eller gymnasieutbildning att återuppta sina studier. En central fråga blir därför att veta vilka insatser som faktiskt fungerar och i sådana fall för vilka grupper. 1 Man ska dock vara försiktig när man jämför ungdomsarbetslöshet mellan länder eftersom arbetskraftens storlek för unga mellan 15-24 år varierar mellan länderna. I länder där de flesta unga är heltidsstudenter som inte söker jobb är det bara en mindre andel av ungdomarna som räknas till arbetskraften.

Sida: 8 av 31 I denna rapport undersöker vi om och i vilken utsträckning folkhögskolesatsningen har någon effekt på utflöde till vidare studier och/eller arbete för ungdomar 16-24 år. För att få en förståelse för de resultat vi finner gör vi här en kort genomgång över utvärderingar av insatser riktade till ungdomar. Tyvärr vet vi väldigt lite om effekterna av förberedande utbildningar. Det vi vet är att valet av utbildning verkar spela roll för när inträdet på arbetsmarknaden sker (se Engdahl, M. och Forslund, A. 2015). Ungdomar som har läst en yrkesförberedande gymnasieutbildning kommer ut på arbetsmarknaden tidigare än de som läst en studieförberedande utbildning. Detta beror på att ungdomarna som valt en studieförberedande utbildning oftare läser vidare på högskola eller universitet. I samband med avslutade högskolestudier har man observerat ökade arbetsinkomster för dessa ungdomar. När det gäller arbetsmarknadsutbildningar som riktas till samtliga ungdomar har man enbart funnit kortvariga effekter (se Forslund och Vikström, 2011, för en genomgång av litteraturen). 2 Utbildningarnas kurslängd har också visat sig ha en liten betydelse. En studie från USA visade att en veckas längre kurslängd i och för sig innebar högre inkomst efter avslutad utbildning, men att marginalavkastningen var avtagande med kurslängden (se Flores-Lagunes m fl, 2007). I Sverige har man funnit att en arbetsmarknadsutbildning som är längre än 100 dagar inte har någon märkbar signifikant skillnad i effekt gentemot en kortare utbildning som är kortare än 100 dagar (se Harkman, 1997). Eftersom de flesta ungdomar har en relativ problemfri väg in i arbetslivet förespråkar Engdahl, M. och Forslund, A. (2015) riktade åtgärder till grupper av unga med väsentligt sämre arbetsmarknadsutfall än de typiska, snarare än att ha insatser riktade till samtliga ungdomar. Folkhögskolesatsningen är en sådan riktad insats som syftar till att motivera arbetssökande som saknar fullständiga slutbetyg från grund- och gymnasieskolan att studera vidare. Tidigare rapporter visar att folkhögskolan verkar spela en betydande roll vid övergången till fortsatta studier för många människor med en kort tidigare skolutbildning (se Andersén 2003; Paldanius 2007). Eftersom studenter från vad som ofta benämns studieovana miljöer får svårigheter inom den akademiska miljön (se Malmgren 2006) anses folkhögskolans utbildningsvägar vara ett sätt för dessa att ta sig in på universitets- och högskoleutbildningar (se Midholm 2006). 2 Till exempel visar utvärderingar av Ungdomsgarantin gällande åren 1998 och 1999-2003 på nolleffekter gällande utflöde till arbete och att det dessutom fanns annonserings- och inlåsningseffekter (se Carling och Larsson, 2005, och Forslund och Nordström Skans, 2006). Utvärderingar av arbetsmarknadsutbildningar verkar ha haft måttliga effekter för unga (se Engdahl och Forslund, 2015).

Sida: 9 av 31 2.2 Vad vet vi om folkhögskoleinsatser? I dagsläget finns enbart ett fåtal studier som utvärderar effekterna av folkhögskoleinsatser på arbetslösas möjlighet att få ett arbete och benägenhet att studera vidare. Statskontoret har genomfört en kvantitativ utvärdering av de folkhögskoleinsatser som genomfördes innan 2007 (se Statskontoret, 2007). Studien redovisar små och obefintliga effekter av insatserna och sammanfattar med att det är omotiverat att förlänga eller att föreslå en ny satsning. En annan mer beskrivande studie drar emellertid en annan slutsats om de tidigare folkhögskolesatsningarna. 3 Den visar att verksamheten fungerade bra, både ur ett individperspektiv och från folkhögskolornas sida. Slutsatsen var att satsningen överlag var lyckad. Att skolorna fick fria händer att utforma verksamheten och att samarbetet mellan folkhögskolorna och arbetsförmedlingarna fungerade bra var bidragande faktorer till goda resultat. Notera att båda dessa studier gällde de tidigare folkhögskoleinsatserna och att både insatserna och målgruppen skiljde sig från den nuvarande folkskolesatsningen. Den nuvarande folkhögskolesatsningen följs årligen upp och utvärderas kvalitativt av Folkbildningsrådet (se rapporter från 2011-2014). I dessa rapporter har man genomfört både enkätundersökningar och fokusgrupper med deltagarna. Från enkätundersökningarna finner man att majoriteten av deltagarna upplever att de har fått bättre självförtroende, att de blivit sedda och fått ta plats, att de funnit gemenskap i gruppen samt att de fått bra stöd av kursledare. Vidare upplever majoriteten av deltagarna att kursen skapat förväntningar på att utbildning är en väg till jobb. Majoriteten ser också fler möjligheter och känner att de fått ökad motivation att studera och att de blivit bättre rustade för fortsatta studier. Det framgår även att kurstiden som bedrivs på heltid under tre månader är tillräcklig för att deltagarna ska kunna motiveras till vidare studier (se Folkbildningsrådet 2012 och 2013). Utifrån fokusgrupperna har man funnit att det är folkhögskolans trivsamma miljö, den trygga studiemiljön, stödet av lärarna, ett individuellt bemötande och möjlighet att validera kunskaper och erfarenheter (sedan 2012) samt att andra i gruppen har valt att studera vidare som är de viktigaste faktorerna som kan förklara varför deltagarna motiveras till att fortsätta studera (se Folkbildningsrådet 2012 och 2013). 3 Utvärderingen var beställd av Folkbildningsrådet och genomförd av Ramböll Management, se Folkbildningsrådet, 2006.

Sida: 10 av 31 3. Folkhögskolesatsningen Folkhögskolesatsningen är en temporär arbetsmarknadspolitisk insats som påbörjades 2010 och som sedan har förlängts flera gånger, senast fram till utgången av år 2015. Den genomförs av folkhögskolor i ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. På central nivå samarbetar Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet med att fördela platser, sprida information och följa upp insatsen. På lokal nivå samarbetar Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna genom att se till så att platserna utnyttjas optimalt. I januari varje år sluts samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. Omfördelning av platser sker i april och i början av hösten (augustioktober) för att möta den lokala efterfrågan. 4 Målgruppen för denna satsning omfattar idag alla ungdomar 16-24 år samt personer som fyllt 25 år i jobb- och utvecklingsgarantin (JOB:en) som saknar fullständiga grundskoleeller gymnasiebetyg. När insatsen startades 2010 omfattade målgruppen enbart ungdomar 16-24 år i jobbgarantin för ungdomar (UGA:n). Detta krav togs dock bort ett år senare så att målgruppen kom att omfatta samtliga ungdomar 16-24 år från och med 2011. 5 Eftersom man så småningom såg ett behov bland fler än ungdomar utvidgades målgruppen från och med 2013 till att även inkludera deltagare som fyllt 25 år inom Jobb- och utvecklingsgarantin. I denna rapport kommer vi specifikt att fokusera på ungdomar som fick insatsen 2010-2012. 6 Inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen som tillhör målgruppen kan anvisas en folkhögskolekurs (SMF-kurs) på folkhögskola. Utifrån behov av utbildning gör Arbetsförmedlingen en bedömning om anvisning och upprättar en handlingsplan. Folkhögskolan utgår generellt från den arbetssökandes handlingsplan då de utformar kursen. Vid folkhögskolan upprättas en skriftlig individuell studieplan för samtliga deltagare som anvisats där behoven av utbildning och kompetensutveckling identifieras. Sedan 2012 får deltagaren ett komptensintyg av skolan där det ska framgå vilka kunskaper och färdigheter som deltagaren uppnått i de olika insatserna. 7 Under utbildningstiden har deltagaren rätt till ekonomiskt stöd i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Själva utbildningen finansieras centralt av Arbetsför- 4 Utöver detta brukar man ha månadsvisa avstämningar om platsfördelningen där man även diskuterar eventuella problem och åtgärder. 5 Arbetsförmedlingen såg att ett fåtal ungdomar föll mellan stolarna; de som hade fyllt 25 år men var kvar i UGA. 6 Datamaterialet är begränsat till personer som påbörjade en kurs perioden 2010-2012, då endast ungdomar 16-24 år var berättigade till insatsen. 7 Sedan 2013 har man kunnat validera kurserna med kursintyg (vilket dock inte ger högskolebehörighet). SMFkurserna har även kunnat integreras med övrig verksamhet så att deltagarna kan läsa delar av kursen tillsammans med allmän kurs som i sin tur ger behörighet till högskola. Detta påverkar dock inte vår studie eftersom vår analysperiod sträcker sig till och med år 2012.

Sida: 11 av 31 medlingen. 8 Annat stöd som logi och dubbelt boende bekostas av Arbetsförmedlingen 9 medan resekostnader sedan 2012 ersätts av respektive folkhögskola efter behovsprövning. 10 Folkhögskolorna får statsbidrag per deltagare. Avbryter deltagare utbildning inom de två första veckorna efter kursstart utgår ingen ersättning till folkhögskolan för den platsen. Andra utbildningar vid folkhögskolorna kan inte finansieras med dessa medel och det är Folkbildningsrådet som ansvarar för att insatsens kvalitet håller en jämn och hög nivå samt att arbetsmiljöfrågor hanteras enligt gällande lagstiftning på området. 3.1 Studiemotiverande kurser Den kursen omfattar tre månader på heltid och avser en och förberedande utbildning som kan innehålla kurser av orienterande, repeterande och motivationshöjande karaktär. Den omfattar 65 utbildningsdagar under tre sammanhängande månader som genomförs på heltid. Per vecka innebär detta minst 20 x 60 minuter eller 30 x 40 minuters organiserad studietid där övrig tid används för enskilda studier eller studier i grupp. Kursen syftar till att underlätta för deltagaren att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Träning i studieteknik med inriktning på kärnämnen som samhällskunskap, svenska, engelska och matematik är centrala. Yrkesvägledning kan också vara ett inslag i kursen. Temaarbeten blandas med studiebesök och andra aktiviteter i syfte att hitta deltagarens motivation, samtidigt som det finns möjlighet att repetera vissa kärnämnen. Tanken är att deltagaren ska få möjlighet att prova på olika ämnen, förbättra sin studieteknik och lägga en plan inför framtiden. På folkhögskolan är gruppen viktig och att det ska finns tid för samtal och erfarenhetsutbyte. Den pedagogik som betonas vid folkhögskolorna är att kurserna har ett praktiskt upplägg med teman, mindre studiegrupper, ett lägre tempo, rikt innehåll av studiebesök, dialoger och reflektioner (se Andersson m.fl., 2013). 11 SMF-kursernas upplägg varierar också beroende på skolans inriktning och profilområde, lärarnas erfarenheter, Arbetsförmedlingens bedömning samt på deltagarnas individuella handlingsplaner och egna önskemål. Om man efter en avslutad kurs vill fortsätta studera kan man till exempel söka till en allmän kurs på en folkhögskola som motsvarar grundeller gymnasieskolans studienivå eller läsa kurser på Komvux. 8 Hur det praktiskt går till finns reglerat i ett samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. 9 Se mer i Förordningen 1996:1100 om aktivitetsstöd. 10 Logi har om det förekommit använts i ytterst lite. Att bo på folkhögskolornas internat har inte varit aktuellt för dem som går kurs. 11 Se även www.folkhogskola.nu för mer generell information om Folkhögskolan.

Sida: 12 av 31 4. Utvärderingsstrategi En effektutvärdering syftar till att svara på frågan om en insats har ökat deltagarnas chans att nå det önskvärda resultatet (t.ex. arbete eller utbildning) jämfört om personen inte fått insatsen. Det vi vill undersöka är resultatet av att en person deltar i en insats jämfört med att hen inte gjort det. Eftersom en person under samma tidsperiod inte både kan delta och inte delta i en insats, måste vi jämföra deltagaren med en annan person. En sådan så kallad jämförelseperson måste vara så lik deltagaren som möjligt med avseende på alla faktorer som kan förväntas påverka utfallet. Om vi kan identifiera en sådan jämförelseperson kan effekten mätas som skillnaden i utfallet mellan deltagarpersonen och jämförelsepersonen. Deltagandet i SMF-kurser har inte varit slumpmässigt och tilldelningen av kurser har inte varit upplagt som ett renodlat experiment (dvs. där personer slumpas till behandlingsrespektive kontrollgrupp). Hade detta varit fallet kunde de som randomiserats in till kontrollgruppen kunnat fungera som idealiska ställföreträdare för kursdeltagare och utfallet för kontrollgruppen hade kunnat utgöra ett kontrafaktiskt utfall för deltagarna. Istället har vi en kvasiexperimentell design där vi använder oss av en matchningsansats som syftar till att ta fram de genomsnittliga behandlingseffekterna. 4.1 Matchningsansatsen För att identifiera en relevant jämförelsegrupp till deltagare i SMF-kurser använder vi oss av en matchningsmetod som heter Coarsened Exact Matching (se Blackwell m fl., 2009, Iacus m fl., 2012), härefter förkortad CEM. Metoden innebär i korthet att deltagarna i insatsen matchas med relevanta jämförelsepersoner så att de blir lika i ett antal individegenskaper som antas påverka såväl deltagandet i insatsen som utfallet. Grundidén för matchningsansatsen är att om vi kan kontrollera för den selektion som ligger till grund för att delta i insatsen samt andra egenskaper som kan påverka utfallet så kan vi hävda att de återstående skillnaderna i utfallet beror på insatsen. Ett antagande som ligger till grund för denna ansats är att vi med hjälp av registerdata kan skapa en jämförelsegrupp som är lik deltagarna vad det gäller både observerbara och icke-observerbara egenskaper. Exempel på en icke-observerbar egenskap som är viktig i sammanhanget är en individs förmåga att studera. I denna studie använder vi oss av medelbetyg från årskurs nio som en approximation för denna förmåga. På så sätt försöker vi skapa en jämförelsegrupp som är så lik deltagarna som möjligt, även i termer av deras förmåga som normalt inte går att observera i registerdata. Andra egenskaper som vi baserar matchningen på över är antalet arbetslöshetsdagar fram till påbörjad kursstart, ålder, kön, utbildningsnivå, civilstånd, om deltagaren är inom ett garantiprogram, är inrikes eller utrikes född, har eller inte har en kod för funktionsnedsättning, söker jobb på heltid,

Sida: 13 av 31 samt om individen är matchningsbar. I estimeringarna kontrollerar vi även för kommunfixa effekter. Man kan såklart argumentera att all förmåga inte går att predicera med medelbetyg från årskurs nio eller att en persons förmåga eller motivation kan ha ändrats över tid. Det är befogade invändningar eftersom betyg inte kan fånga upp all icke-observerbar selektion in i insatsen i fråga. Vi argumenterar emellertid för att medelbetyg från årskurs nio till stor del fångar upp skillnaderna, särskilt gällande studieförmåga för denna målgrupp. Därtill kan tilläggas att betyg har använts som en indikator för förmåga i flera tidigare studier som har använt sig av registerdata. 12 CEM går ut på att datamaterialet delas upp i olika stratum utefter de värden matchningsvariablerna tar för deltagarna. För varje deltagare i ett stratum hittas minst en jämförelseperson som hamnar i samma stratum, d.v.s. som har samma värden i de variabler matchningen görs på. Eftersom en deltagare kan bli matchad med en eller flera jämförelsepersoner får personerna i jämförelsegruppen en vikt som anger hur viktig denna är för matchningen. Dessa vikter används senare i regressionsanalysen som jämför utfallen mellan deltagare- och jämförelsepersoner. Matchningen görs för varje månad under 2010 2012. Personer som påbörjar en SMFkurs vid en viss månad under det aktuella året matchas med personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, som är berättigade till insatsen och som inte har deltagit insatsen under det aktuella året och månaden. Så länge personer som ingår i jämförelsegruppen inte deltar i insatsen finns de med i jämförelsegruppen. Vi har lagt in en ytterligare restriktion; att personen inte ska ha deltagit i insatsen under ett år framåt (vilket motsvarar uppföljningsperioden) för att kunna vara med i jämförelsegruppen. Resultaten från matchningsansatsen kan tolkas som genomsnittliga effekter av att ha påbörjat kurser på folkhögskolan vid en viss tidpunkt. Dock bör man ha klart för sig att det alltid är svårt att uttala sig om mätbara kausala effekter av en insats som implementeras för samtliga inom en målgrupp eftersom det då är svårt att hitta en naturlig jämförelsegrupp som inte tagit del av insatsen. Till exempel kan det finnas en viss självselektion in till insatsen som vi inte har möjlighet att kontrollera för (som till exempel deltagarnas motivation). Därför bör storleken på de redovisade effektskattningarna i resultatavsnittet tolkas med viss reservation. 12 Se till exempel Holmlund m.fl. 2014.

Sida: 14 av 31 5. Data 5.1 Datakällor och avgränsningar De data som ligger till grund för utvärderingen är individdata från Arbetsförmedlingens datalager. Datalagret innehåller detaljerade uppgifter om alla som varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen sedan 1991 och omfattar uppgifter om de arbetssökandes arbetslöshetshistoria och personliga egenskaper såsom till exempel ålder, kön, födelseland, utbildningsnivå och bostadskommun. Till detta har individdata från LISA-databasen 13, som administreras och tillhandahålls av Statistiska Centralbyrån (SCB), kopplats, vilket gör att vi kan följa personernas inkomster fram till och med 2013. Databasen innehåller även information om personens civilstånd och utbildningsnivåer vilket gör att vi kan kontrollera för dessa socio-ekonomiska bakgrundsfaktorer. SCB har även en registerbaserad aktivitetsstatistik (RAKS) som används för att studera individernas inkomstkälla år 2013. Vi har även via SCB kopplat på skoldata från Skolverket där vi har information om personers slutbetyg från årkurs nio, examensår från gymnasiet och om de har behörighet till högskola och universitet. I denna studie analyserar vi effekterna av insatsen för de personer som är 16-24 år gamla och som har tagit del av satsningen perioden 1/1 2010 31/12 2012. Anledningen till denna tidbegränsning är att inkomst- och sysselsättningsuppgifterna baserade på SCB:s LISA-databaser endast finns tillgängliga fram till slutet av 2013. Då vi följer deltagarna fram till ett år efter att de har påbörjat en SMF-kurs begränsar vi studien till att inkludera deltagare som påbörjat insatsen senast år 2012. Detta eftersom vi då får möjlighet att följa upp dem ytterligare ett år framåt d.v.s. till och med år 2013. Eftersom insatsen är riktad till de ungdomar som saknar gymnasieutbildning eller har gymnasieutbildning men saknar högskolebehörighet, begränsar vi urvalet ytterligare till att enbart inkludera unga som saknar en gymnasieexamen och/eller högskolebehörighet. Som tidigare nämnts använder vi oss av medelbetyget från årskurs nio året innan påbörjad SMF-kurs för att kontrollera för vissa icke-observerbara individegenskaper (exempelvis förmåga att studera och studiebegåvning). För de som har en utbildningsnivå kortare än nio år ersätts medelbetyget med värdet noll. Personer med en utbildningsnivå som motsvarar minst nio år men som inte har något betyg från årskurs nio, ingår däremot inte i analysen. Denna avgränsning gör att vi får ett selekterat urval av utrikesfödda i analysen, de som antingen har gått ut årskurs nio i Sverige eller inte alls har gått ut årskurs nio. 13 LISA-databasen (Longitudinell integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier) integrerar befintliga data från arbetsmarknads-, utbildnings- och den sociala sektorn och omfattar samtliga personer 16 år och äldre som var folkbokförda 31 december respektive år. LISA-databasen innehåller främst individdata, men även kopplingar till familj, företag och arbetsställe finns.

Sida: 15 av 31 Vi har vidare exkluderat personer som någon gång under tidsperioden har omfattats av etableringsuppdraget. De personer som har exkluderats på grund av denna avgränsning är dock väldigt få. 14 Återstående urval av deltagare som någon gång tagit del av en SMFkurs vilka utgör grunden till analysen består av 5 685 personer. 5.2 Uppföljningsperiod och mätbara variabler Utfallsvariablerna mätts inom ramen för två olika uppföljningsperioder: 6 månader och ett år efter insatsstart. Två huvudsakliga utfallsmått studeras i analysen: övergång till ordinarie studier samt övergång till arbete. För övergång till arbete studerar vi två separata utfall: arbete utan stöd samt arbete med stöd. Utfallsmåtten baseras på Arbetsförmedlingens registerinformation om de arbetssökande. En persons övergång till ordinarie studier definieras som att en person har lämnat Arbetsförmedlingen på grund av ordinarie studier. 15 Övergång till arbete utan stöd innebär att man antingen har lämnat Arbetsförmedlingen på grund av en anställning 16, eller att man har fått en anställning men kvarstår som registrerad på Arbetsförmedlingen 17 6 respektive 12 månader efter insatsstart. Övergång till arbete med stöd innebär att en person har fått arbete med stöd 18 vilket också inkluderar ett nystartsjobb 6 respektive 12 månader efter insatsstart. 19 Vi studerar även utfallet i vilken utsträckning en person har påbörjat en allmän kurs på folkhögskolan senast höstterminen 2014. Anledningen till att vi är intresserade av denna utfallsvariabel är att allmän kurs på folkhögskolan leder till att personen får högskolebehörighet. Då deltagarna redan har kommit i kontakt med folkhögskolor via SMF-kurser kan de ha lättare att söka till en allmän kurs efter insatsen. Slutligen tittar vi även på om personen har registerat sig vid en högskola innan höstterminen 2014 samt vad personen har för huvudinkomstkälla år 2013 (endast för deltagare som påbörjade en SMF-kurs år 2010). 14 33 personer har uteslutits från analysen. 15 Avaktualiseringsorsak 7. 16 Avaktualiseringsorsakerna 1 (tillsvidareanställning), 2 (tidsbegränsad anställning) och 3 (fortsatt anställning hos samma arbetsgivare). 17 Sökandekategorierna 21 (deltidsarbetslös), 22 (timanställd), 31 (tillfälligt arbete) och 41 (ombytessökande). 18 Sökandekategorierna 38, 39, 40, 42, 43, 45, 49, 56, 58, 78. 19 Sökandekategorierna 33, 36 och 37.

Sida: 16 av 31 6. Beskrivande statistik och resultat 6.1 Beskrivning och uppföljning av deltagarna I detta avsnitt återges en beskrivning och uppföljning av arbetssökande som har tagit del av SMF-kurser åren 2010 2012. I tabell 1 visas deskriptiv statistik för deltagarna perioden 2010 2012. Vi ser att andelen deltagare inom garantierna minskar från 92 procent till 81 procent år 2011 då UGA-kravet togs bort. Andelen deltagare som har en kod för funktionsnedsättning ökar från 12 till 15 procent mellan åren 2010-2012. Vidare minskar antalet inskrivningsdagar fram till insatsstart för varje år. Vi ser dock inga andra stora förändringar för hur selektionen av deltagare har skett över åren gällande de variabler som inkluderas i analysen. Andelen kvinnor ligger kring 40 procent över alla åren. Majoriteten av deltagarna söker heltidsjobb och bedöms att vara matchningsbara. Vad gäller utbildningsbakgrund ser vi att majoriteten av deltagarna är personer som inte har en avslutad gymnasieutbildning. 20 En möjlig förklaring kan vara att arbetsförmedlare ser ett större behov av en SMF-kurs för de som saknar gymnasieutbildning och anvisar dessa oftare jämfört med personer som har gått ut gymnasium (dock utan högskolebehörighet). Alternativt kan det vara så att de som gått klart en gymnasieutbildning är skoltrötta och således är svårare att motivera till att påbörja insatsen. Ungefär 29-42 procent har läst en SMF-kurs vid en folkhögskola som ligger i en annan kommun än den egna boendekommunen. Antalet deltagande personer i en SMF-kurs åren 2010-2012 som inkluderas i analysen summerar till 5 685. 20 Andelen som inte har avslutat gymnasium är större mellan deltagarna jämfört med andra arbetssökande som är berättigade till insatsen (enligt tabell som inte visas i rapporten).

Sida: 17 av 31 Tabell 1: Beskrivande statistik deltagare i SMF-kurs, per år 2010 2011 2012 Kvalificerad till UGA/JOB 0,92 0,81 0,78 Kvinna 0,39 0,43 0,41 Ålder 21,51 21,23 21,21 Född i Sverige 0,86 0,85 0,84 Gift/Sambo 0,05 0,04 0,05 Har kod för funktionsnedsättning 0,12 0,12 0,15 Söker jobb heltid 0,99 0,99 0,99 Matchningsbar 0,83 0,82 0,81 Arbetslöshetsdagar fram till SMF-start 301 255 235 Gymnasial utb.(ej behörighet till högskola) 0,37 0,33 0,34 Förgymnasial utb. >= 9 år 0,65 0,71 0,69 Förgymnasial utb. <9 år 0,04 0,04 0,05 Medelbetyg årsskurs 9 110,91 111,48 109,78 Läst SMF-kurs i en annan kommun 0,29 0,37 0,42 Antal individer 1 416 1 543 2 726 I tabell 2 redovisas utfall till studier och arbete 6 respektive 12 månader efter att deltagarna har påbörjat insatsen. Vi ser att 30 procent av deltagarna som har påbörjat en SMFkurs under 2010 har skrivit ut sig från Arbetsförmedlingen för ordinarie studier inom ett år efter kursstart. Andelen som har fått ett osubventionerat arbete inom ett år (fr.o.m. SMF-start) är 25 procent för deltagarna som har startat utbildningen under 2010. Andelen deltagare som har gått vidare till ordinarie studier ökar till 40 procent år 2012 medan andelen som har fått osubventionerat arbete (inom ett år) minskar till 19 procent. Andelen som påbörjar ett subventionerat arbete är låg över alla åren. Av tabellen framgår även att 21-28 procent av deltagarna har gått en allmän kurs vid en folkhögskola någon gång innan höstterminen 2014. Andelen som påbörjat en högskoleutbildning innan höstterminen 2014 minskar från 5 till 2 procent från 2010 till 2012. Förklaringen är förmodligen att deltagarna som påbörjar utbildningen 2012 har en kortare uppföljningsperiod fram till höstterminen 2014, vilket gör att vissa ännu inte hunnit avsluta sina gymnasiekompletterande kurser innan mätningen görs. Fler har gått vidare till studier och arbete ett år efter utbildningsstart än efter ett halvår, vilket indikerar att övergång till studier och/eller arbete tar längre tid än 6 månader för vissa av deltagarna.

Sida: 18 av 31 Tabell 2: Utfall deltagare SMF-kurs, per år (andelar) Utfall 6 månader efter SMF-start 2010 2011 2012 Osubventionerat arbete 0,15 0,12 0,11 Arbete med stöd 0,03 0,02 0,02 Ordinarie studier 0,22 0,29 0,30 Utfall 12 månader efter SMF-start Osubventionerat arbete 0,25 0,19 0,19 Arbete med stöd 0,06 0,04 0,05 Ordinarie studier 0,30 0,38 0,40 Andra utfall (skoldata) Har registrerat sig på högskola senast HT 2014 0,05 0,03 0,02 Har registrerat sig på allmän kurs senast HT2014 21 0,21 0,27 0,28 Antal individer 1 416 1 543 2 726 I Tabell 3 och 4 visas beskrivande statistik respektive utfall för olika grupper av deltagare, de som har och inte har en kod för funktionsnedsättning respektive de som är födda i och utanför Sverige. 22 Vi vill dock återigen påpeka att de utrikes födda i vårt urval är en selekterad grupp av de utrikes födda totalt sett. För de personer som har minst nio års utbildningsnivå inkluderar vi endast de som har gått ut årskurs nio i Sverige, det vill säga personer som förmodligen har flyttat till Sverige i tidiga åldrar. Detta bör beaktas vid tolkning av resultaten. 21 Personer som har ett registrerat avbrott i studierna i allmän kurs har exkluderats från andelarna. 22 Funktionsnedsättningskod sätts av Arbetsförmedlingen för de arbetssökande som bedöms att ha funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Sida: 19 av 31 Tabell 3: Beskrivande statistik deltagare i SMF-kurser, undergrupper (1) (2) (3) (4) Kod för Ej kod för Född Född funktions funktions I Sverige utanför nedsättning nedsättning Sverige Kvalificerad till UGA/JOB 0,80 0,83 0,83 0,82 Kvinna 0,37 0,42 0,41 0,40 Ålder 21,47 21,27 21,19 21,87 Född i Sverige 0,90 0,84 1,00 0,00 Gift/Sambo 0,03 0,05 0,02 0,21 Har kod för funktionsnedsättning 1,00 0,00 0,14 0,09 Söker jobb heltid 0,97 0,99 0,99 0,99 Matchningsbar 0,58 0,86 0,82 0,82 Arbetslöshetsdagar fram till SMF start 348 243 252 290 Har behov av tidiga insatser 0,11 0,04 0,05 0,06 Har gått ut gymnasium utan behörighet 0,04 0,05 0,01 0,23 till högskola Förgymnasial utb >= 9 år 0,75 0,68 0,71 0,55 Förgymnasial utb <9 år 0,22 0,27 0,27 0,23 Medelbetyg årsskurs 9 100,38 112,10 117,12 73,35 Läst SMF-kurs i en annan kommun 0,43 0,36 0,38 0,32 Antal individer 766 4 919 4 828 857 Bland de som har en kod för funktionsnedsättning ser vi högre andelar arbetssökande födda i Sverige, lägre andelar som har en avslutad gymnasieexamen och lägre andelar som bedöms vara matchningsbara jämfört med de som inte har en sådan kod. Vi ser även stora skillnader i utfallet mellan dessa två grupper. Andelen som påbörjat ordinarie studier eller fått ett osubventionerat arbete ett år efter SMF-start är 39 respektive 22 procent för personer utan en kod för funktionsnedsättning medan motvarande andelar är 27 respektive 10 procent för personer som bedöms att ha funktionsnedsättning.

Sida: 20 av 31 Tabell 4: Utfall efter SMF start, fördelat på vissa grupper (1) (2) (3) (4) Kod för Ej kod för Född Född funktions funktions I Sverige utanför nedsättning nedsättning Sverige Utfall 6 mån efter SMF-start Osubventionerad arbete 0,05 0,14 0,13 0,10 Arbete med stöd 0,04 0,02 0,02 0,04 Ordinarie studier 0,19 0,29 0,28 0,25 Utfall 12 månader efter SMF-start Osubventionerad arbete 0,10 0,22 0,21 0,18 Arbete med stöd 0,08 0,05 0,05 0,08 Ordinarie studier 0,27 0,39 0,38 0,33 Andra utfall (skoldata) Har registrerat sig på högskola 0,02 0,03 0,03 0,03 Har gått på allmän kurs 0,25 0,26 0,27 0,19 Antal individer 766 4 919 4 828 857 Deltagare födda utanför Sverige har kod för funktionsnedsättningen i mindre utsträckning, har längre väntetider för start av insats, har lägre medelbetyg från årskurs 9, men har en gymnasieexamen i högre utsträckning jämfört med personer födda i Sverige. Utrikes födda har något lägre utfall till studier och arbete jämfört med de som är födda i Sverige. Vi har även gjort en uppdelning i data efter kön (visas inte här). Vi ser inga markanta skillnader varken i termer av bakgrundsvariabler eller i termer av utfall mellan män och kvinnor. Män bor dock i större utsträckning i de kommuner som har en folkhögskola och kvinnorna är gifta eller sambo i större utsträckning. 6.2 Resultat I detta avsnitt redovisas resultat från matchningsansatsen där vi försöker mäta effekten av att delta i insatsen (dvs. att påbörja en SMF-kurs) vid en viss tidpunkt. Observationerna till matchningen består av inskrivningsperioder snarare än personer eftersom en person som tagit del av SMF-kurser kan vara en jämförelseobservation (individ) så länge personen inte har deltagit insatsen. Därför använder vi uttrycket observationer snarare än personer när vi presenterar resultaten från matchningsansatsen i detta avsnitt.

Sida: 21 av 31 Tabell 5 presenterar antal matchade och icke-matchade observationer separat för deltagar- och jämförelsegruppen. Tabellen visar att det finns personer i deltagargrupper som det inte går att hitta lämpliga jämförelsepersoner till. Detta beror på att vi har ett stort antal variabler som vi försöker göra en exakt matchning på. När man använder denna matchningsmetod måste man göra en avvägning mellan antalet variabler man tar hänsyn till i matchningen och hur många personer som kan matchas. Ju fler variabler som används i matchningen desto svårare blir det att hitta en jämförelseperson. Å andra sidan ökar chansen att jämförelsepersonerna blir mer lika deltagarna när man matchar på fler variabler. Efter matchningen har vi 3 771 observationer i deltagargruppen till vilka en jämförelsegrupp på 31 511 jämförelseobservationer har hittats. Till varje observation i deltagargruppen finns det minst en, men ofta flera jämförelseobservationer. Varje jämförelseobservation kommer att viktas i effektskattningarna nedan. Tabell 5: Antal matchade och ej matchade observationer. Matchade Ej matchade Behandling 3 771 1 914 Kontroll 31 509 335 706 Tabell 6 visar skillnader i medelvärden mellan deltagar- och jämförelsegruppen efter matchning för de variabler som inkluderas i matchningen. Vi ser inga skillnader i medelvärden, förutom i antalet dagar till insatsens start och i medelbetyget. Eftersom dessa två variabler är kontinuerliga har vi ingen möjlighet att göra en exakt matchning med dessa, varför vi istället matchar data för dessa inom givna intervaller. 23 Skillnaderna efter matchning är små i relation till medelvärdet för dessa variabler. 24,25 Arbetslöshetsdagar fram till SMF-start är mätt som antal arbetslöshetsdagar fram till att en deltagare startar en SMF-kurs under den aktuella arbetslöshetsperioden. För jämförelsepersonerna mäts denna variabel som antalet arbetslöshetsdagar i den aktuella arbetslöshetsperioden fram till den 15:e i den månad personen blev matchad för. Med andra ord approximerar vi datumet för insatsstart till den 15:e för jämförelseobservationerna. 23 Vad det gäller medelbetyg har individer som hamnar inom samma decil matchats med varandra. Vad det gäller antal dagar till start av SMF-kurs, har individer inom samma percentil matchats med varandra. 24 Medelvärdet för tid till insats är 175 dagar, medelvärdet för betyg från årskurs 9 är 129. 25 I skattningarna som redovisas i denna rapport har vi i matchningen inte tagit hänsyn till vilken kommun personen bor i. Vi har istället kontrollerat för detta i regressionerna. Som en känslighetsanalys har vi däremot utfört två ytterligare matchningsprocedurer. I den ena har vi matchat deltagarna med jämförelseobservationer endast från de kommuner där andra deltagare finns, i den andra matchningen har vi matchat deltagare med personer från samma kommun (genererar dock få matchningar). Resultaten i rapporten kvarstår även med de alternativa matchningsansatserna.

Sida: 22 av 31 Tabell 6: Skillnad i medelvärde för matchningsvariabler mellan deltagar- och jämförelsegrupperna Skillnad i medelvärden Arbetslöshetsdagar framtill SMF-start 6,4 Ålder 0,0 JOB/UGA 0,0 Född i Sverige 0,0 Kvinna 0,0 Kod för funktionsnedsättning 0,0 Söker jobb heltid 0,0 Matchningsbar 0,0 Förgymnasial utb <9 år 0,0 Förgymnasial utb >=9 år 0,0 Gymnasial utb. 0,0 Medelbetyg årskurs 9-2,5 Tabell 7 visar resultaten från effektskattningarna 6 och 12 månader efter påbörjad SMFkurs. Resultaten indikerar att deltagarna i SMF-kurser har cirka 20 procentenheters högre sannolikhet att lämna Arbetsförmedlingen för ordinarie studier jämfört med jämförelsegruppen efter 6 månader. Däremot har deltagarna 13,5 procentenheters lägre sannolikhet att lämna arbetslösheten för arbete utan stöd efter 6 månader. Skillnaderna i utfall till studier och arbete efter ett år går i samma riktning men estimaten är större. Deltagarna har även signifikant lägre sannolikhet att få arbete med stöd efter både 6 och 12 månader än jämförelsegruppen, men skillnaderna är små. Resultaten indikerar att SMF-kurser leder till att deltagarna går vidare till ordinarie studier i större utsträckning men går vidare till arbete i mindre utsträckning jämfört med jämförelsegruppen. Detta är inte förvånande eftersom syftet med kursen är att motivera unga till vidare studier.

Sida: 23 av 31 Tabell 7: Utfall till studier och arbete 6 resp. 12 månader efter SMF-start Ordinarie studier Utfall efter 6 månader Arbete utan stöd Arbete med stöd Ordinarie studier Utfall efter 1 år Arbete utan stöd Arbete med stöd Deltagare 0,201*** -0,135*** -0,007*** 0,246*** -0,176*** -0,016*** (0,006) (0,008) (0,002) (0,007) (0,009) (0,003) Konstant 0,074*** 0,224*** -0,004 0,100*** 0,327*** 0,046*** (0,027) (0,038) (0,009) (0,032) (0,043) (0,014) Antal 35 280 35 280 35 280 35 280 35 280 35 280 R2 0,063 0,042 0,035 0,069 0,050 0,042 Not: Standard fel inom parenteser. *** p<0.01,** p<0.05,*p<0.1 Binära variabler för kommun och år inkluderade i regressioner. Separata estimeringar per år (visas i Tabell 8) indikerar att såväl den positiva effekten för utfallet till studier som den negativa effekten för utfallet till arbete utan stöd förstärks över åren 2010-2012. Den tilltagande effekten för utfallet till studier skulle exempelvis kunna bero på att de som utformar kurserna har fått ökad erfarenhet med åren, vilket kan ha höjt kvalitén i kursinnehållet och utbildningsmiljön. Tabell 8. Utfall till studier och arbete 12 månader efter insats. Separata estimeringar per år. 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Ordinarie studier Ordinarie studier Ordinarie studier Arbete utan stöd Arbete utan stöd Arbete utan stöd Deltagare 0,181*** 0,253*** 0,274*** -0,138*** -0,187*** -0,189*** (0,014) (0,013) (0,009) (0,018) (0,0166) (0,012) Konstant -0,048 0,169*** 0,097** 0,381* 0,320*** 0,341*** (0,162) (0,057) (0,039) (0,210) (0,073) (0,052) Antal obs. 6 868 9 414 18 998 6 868 9 414 18 998 R2 0,115 0,134 0,089 0,118 0,108 0,072

Sida: 24 av 31 Separata estimeringar för personer med och utan kod för funktionsnedsättning Tabell 9 visar resultaten från separata estimeringar för personer som har kod för funktionsnedsättning och personer som inte har en sådan kod. 26 Övergångar till ordinarie studier samt till arbete utan stöd studeras. Resultaten indikerar att effekten gällande utfallet utbildning av att starta SMF-kurs är mindre positiv för arbetssökande som bedöms att ha funktionsnedsättning jämfört med arbetssökande som inte bedöms att ha funktionsnedsättning. Detta är trots att grupperna inte skiljer sig åt i många avseenden vad det gäller de individegenskaper som kan påverka utfallen (redovisades i tabell 3). Å andra sidan är effekten för utfallet till arbete utan stöd mindre negativ för personer med en kod för funktionsnedsättning. Den negativa effekten för arbete blir dock lika stor som för jämförelsegruppen om man mäter utfallet till arbete totalt (dvs. när även arbete med stöd inkluderas). 27 Tabell 9: Resultat av effektskattningar. Utfall till studier och arbete 12 månader efter SMFstart Har funktionsnedsättningskod Har ej funktionsnedsättningskod Ordinarie studier Arbete utan stöd Ordinarie studier Arbete utan stöd Deltagare 0,170*** -0,101** 0,251*** -0,186*** (0,038) (0,045) (0,007) (0,009) Konstant -0,086 0,026 0,125*** 0,378*** (0,127) (0,153) (0,034) (0,045) Antal Obs. 833 833 34 447 34 447 R2 0,375 0,335 0,070 0,055 Not: Standard fel inom parenteser. *** p<0.01,** p<0.05,*p<0.1 Binära variabler för kommun och år inkluderade i regressioner. Separata estimeringar för inrikes- och utrikes födda I Tabell 10 ser vi separata skattningar för personer födda i Sverige och utanför Sverige. 28 Resultaten indikerar att SMF-kurser har mindre positiva effekter gällande utfallet till ordinarie studier för de som är utrikes födda. Den negativa effekten för övergångar till 26 289 deltagare med kod för funktionsnedsättning har matchats med 544 jämförelseobservationer. 27 Estimeringar (som inte visas här) visar att deltagare som har en kod för funktionsnedsättning även har negativ effekt för utfallet till arbete med stöd (-0.108**), medan effekten är nära noll för deltagare som inte har en kod för funktionsnedsättning. 28 419 deltagare som är födda utanför Sverige har matchats med 995 jämförelseobservationer.

Sida: 25 av 31 arbete är mindre för denna grupp jämfört med inrikes födda. Detta indikerar att SMF kurser har mindre betydelse för att skifta deltagarna från att söka jobb till att studera vidare för personer födda utanför Sverige jämfört med personer födda i Sverige. Vi vill återigen påpeka att urvalet för utrikes födda är selekterade och att det inte säkert att vi skulle få samma resultat om vi hade möjlighet att studera hela gruppen utrikes födda. Tabell 10: Utfall till studier och arbete 12 månader efter insats Född i Sverige Född utanför Sverige Ordinarie studier Arbete utan stöd Ordinarie studier Arbete utan stöd Deltagare 0,256*** -0,183*** 0,167*** -0,131*** (0,007) (0,009) (0,033) (0,042) Konstant 0,103*** 0,344*** 0,083 0,147 (0,032) (0,043) (0,173) (0,216) Antal obs. 33 866 33 866 1 414 1 414 R2 0,074 0,051 0,255 0,221 Not: Standard fel inom parenteser. *** p<0.01,** p<0.05,*p<0.1 Binära variabler för kommun och år inkluderade i regressioner. Vad innebär det att lämna arbetslösheten för ordinarie studier? Resultaten ovan visar att deltagarna har högre sannolikhet att lämna arbetslösheten för ordinarie studier men lägre sannolikhet att lämna arbetslösheten för ett arbete utan stöd. Det är svårt att uttala sig om detta är ett positivt eller negativt utfall för deltagarnas framtida arbetsmarknadssituation. Svaret på denna fråga beror på flera faktorer, till exempel vilken typ av studier deltagarna går vidare till, om deltagarna slutför sina studier, om studierna leder till att de får jobb i större utsträckning och högre inkomster än jämförelsegruppen när de har studerat klart. För att svara på dessa frågor behöver vi en längre uppföljningsperiod, vilket inte är möjligt eftersom folkhögskolesatsningen startade 2010 och det senaste tillgängliga datamaterialet är från år 2013. Vi kan dock närma oss svaret på frågan genom att använda oss av de personer som har längst uppföljningsperiod, nämligen de som startade SMF-kurser under 2010, och studera flera utfallsvariabler, se tabell 11. Vi estimerar regressioner för utfallen att påbörja en allmän kurs på folkhögskola och att registrera sig på en högskola senast höstterminen

Sida: 26 av 31 2014. Vidare tittar vi på löneinkomst (kolumn 3) 29 och en indikator för om individen har studiestöd, förvärvsinkomst, ekonomiskt bistånd eller arbetslöshetsinkomst (omfattar alla former av ersättning till arbetslösa) som huvudinkomstkälla (kolumn 4-7) 30 under 2013. Deltagarna har ca 15 procentenheters högre sannolikhet att påbörja en allmän kurs vid en folkhögskola senast höstterminen 2014. Även sannolikheten att gå över till högre studier är större för deltagarna i SMF-kurser. De har ca 1,3 procentenheters högre sannolikhet att ha registrerat sig vid en högskola senast höstterminen 2014. När det gäller övriga utfall ser vi att sannolikheten för att ha sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete i genomsnitt är 11,7 procentenheter lägre för deltagarna jämfört med jämförelsegruppen. Vi ser också att den genomsnittliga löneinkomsten 31 är lägre för deltagarna samtidigt som sannolikheten att ha studier eller ekonomiskt bistånd som huvudinkomstkälla är högre för deltagarna som påbörjat en SMF-kurs år 2010. Detta kan ha sin förklaring i att fler av deltagarna studerar och färre arbetar vilket håller ner deras inkomster. Vidare ser vi inga signifikanta skillnader i sannolikheten att ha någon form av arbetslöshetsersättning som huvudinkomst. Tabell 11: Utfall fram till och med ht 2014 samt år 2013. Endast deltagare år 2010. (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) Allmän kurs senast Registrerad högskola senast Löneinkomst Huvudink. källa studier Huvudink. källa arbete Huvudink. källa ek.bistånd Huvudink. källa arbetslöshet Ht 2014 Ht 2014 2013 2013 2013 2013 2013 Deltagare 0,146*** 0,013* -332,0*** 0,068*** -0,117*** 0,051*** 0,015 (0,010) (0,007) (42,55) (0,011) (0,018) (0,010) (0,012) Konstant -0.001-0,005 2,071*** -0,028 0,729*** -0,018 0,286** (0,122) (0,083) (499,3) (0,125) (0,212) (0,114) (0,144) Antal obs. 6 819 6 819 6 819 6 819 6 819 6 819 6 819 R2 0,138 0,098 0,111 0,101 0,111 0,087 0,101 Not: Standard fel inom parenteser. *** p<0.01,** p<0.05,*p<0.1. Utfallsvariablerna i samtliga kolumner förutom kolumn (3) är binära variabler. Binära variabler för kommun och år inkluderade i regressioner. 29 Från SCB:s databas LISA (Longitudinell integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier). 30 Från SCB:s register RAKS (Registerbaserad aktivitetsstatistik). 31 Detta är kontant bruttolön under året enligt kontrolluppgift till Skatteverket från arbetsgivare. Beloppet anges i hundratals kronor. Estimatet -332 betyder alltså att deltagargruppen i genomsnitt har 33 200 kr lägre bruttolön på årsbasis.