PÄ 40/2005. Kvalitetsprogram för den offentliga miljön Stångby Väster

PÄ 40/2005 Kvalitetsprogram för den offentliga miljön Stångby Väster Stadsbyggnadskontoret mars 2008

Innehåll Bakgrund... 3 Inledning... 3 Mål... 3 Syfte... 4 Projektet... 4 Stångby... 4 Trädgårdsstaden... 4 Grönstruktur...16 Det gröna stråket - parkgata... 17 Den inre gröningen... 18 Mötet med landskapet - det gröna bältet. 19 Närparken i norr... 19 Mötet med gatan - häckar och plank... 20 Dagvatten... 20 Bebyggelsestruktur... 5 Utformning... 6 Den offentliga miljön... 6 Trygghet och tillgänglighet... 7 Lussättning av området... 7 Markmaterial... 7 Färgsättning och utrustning... 8 Gatustruktur... 8 Huvudgata... 9 Lokalgata, typ A - parkgata... 10 Lokalgata, typ B, uppsamlande funktion.. 12 Lokalgata, typ C... 13 Parkering... 14 Cykelnät... 15 Gång och vistelse... 15 Följande har deltagit i arbetet med programmet: Lisa Östman, landskapsarkitekt, Sbk Jenny Lindström, planingenjör, Sbk Kent Ratcovich, projektcontroller, Sbk Anna Karlsson, trafikmiljöingenjör, Tf Svante Törnvall, landskapsarkitekt, Tf Urban Linse, byråingenjör, Tf

Översiktsbild av det framtida Stångby Bakgrund Inledning I arbetet med att ta fram detaljplaner för Stångby Väster har även ett kvalitetsprogram tagits fram för att förstärka och samordna gestaltningen och intentionerna för den yttre miljön. Utbyggnaden av Stångby kommer att ske under en lång tid. För att säkerställa områdets kvaliteter och få en samsyn på utvecklingen av såväl den allmänna platsmarken som kvartersmarken har detta kvalitetsprogram tagits fram av stadsbyggnadskontoret i samarbete med tekniska förvaltningen. Illustration: Alan Morvall I fördjupningen av översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige 2002-08-29, slås det fast att Stångby ska vara det goda stationssamhället, fristående med egen identitet men med närhet till Lund. Mål Målet för kvalitetsprogrammet är att säkra en bestämd kvalitetsnivå för området och ge en samsyn för vad man vill uppnå, vilken gestaltning, val av material m m som ska genomsyra upplevelsen av området. Programmet ska ge inspiration för det fortsatta området och ge praktisk vägledning för berörda parter i det kommande arbetet. Målsättningen för programmet är att ta fram allmänna mål för den offentliga miljön där Stångby Väster ska upplevas och präglas av

småskalighet, vackra gaturum, parker och byggnader. Byn ska ha en utvecklad inre grönstruktur med kopplingar till stråk ut i landskapet. Planeringen ska präglas av höga ambitioner vad gäller hållbart, miljöanpassat och energisnålt byggnade och boende. Syfte Stångby Väster är ett större utbyggnadsområde. Utbyggnaden kommer därför att pågå under en längre tidsperiod. Området innehåller också en rad olika aktörer som kommer att bearbeta sin del av området. Huvudsyftet med programmet är därför att skapa en gemensam bild för alla inblandade för att säkerställa den karaktär och de kvaliteter som eftersträvas. Programmet ska fungera som ett hjälpmedel för såväl kommunen, byggherrar och projektörer samt att vara vägledande vid projektering, bygglovshantering och genomförandeprocessen. Projeket Stångby Stångby har sitt ursprung i södra stambanans framväxt över Vallkärratorns marker 1857. När banan drogs fram uppstod en smal kil mellan järnvägen och gränsen till Stångbys marker. Denna vara svår att bruka och uppläts därför till bebyggelse. 1865 fanns här fyra hus markerade väster om järnvägen. Stångby station öppnade 1901, initialt troligen p g a behovet av en betlastningsplats. Stationen gav förutsättningar för att ett litet samhälle skulle kunna växa fram. 1917 fanns här 25 stycken hus, huvudsakligen placerade på den smala kilen mellan järnvägen och Stångbys byagräns. Idag är Stångby en egen by i anslutning till Lund. Den har en tydlig egen identitet genom stationen och den sammanhållna bebyggelsen. Trädgårdsstaden Begreppet trädgårdsstad formades redan för drygt 100 år sedan i England. Den var en reaktion på de överbefolkade storstäderna och lyfte fram ett annat typ av ideal med ett annat typ av boende. Trädgårdsstaden ville förena den småskaliga staden och landsbygdens grönska och möjlighet till odling. Inspiration från Bedford, tidig trädgårdsstad

I dagens planering så karaktäriseras trädgårdsstaden framför allt av gröna stadsrum, trädplanterade och häckomgärdade gator och en täthet och småskalighet i bebyggelsestrukturen. Stångby Väster ska karaktäriseras av den täta trädgårdsstaden i sin grönska och skala. Låga hus med entréer mot gatan ska karaktärisera gaturummet. Trädgårdarna ligger företrädesvis på husens baksida. Detta ger en tydlig struktur av olika tillgänglighet - den offentliga gatan som är öppen för alla, förgården mot gatan som blir ett halvoffentligt rum, nära det offentliga men ändå privat. Baksidans privata trädgårdsrum med begränsad insyn och den angränsande trädgårdsgångens som endast lockar den hemtame till smitvägen hem, trädgårdsarbete och barns lek. Genom en tydighet i det offentliga rummet så kan bebyggelsen tillåtas att variera mer utan att området förlorar sin grundidé. Trädgårdsstadens ideal binder ihop de olika bebyggelsetyperna och även fribyggartomterna får en tydligare förankring i området. För fribyggartomterna gäller samma krav i mötet mellan bebyggelsen och den allmänna platsmarken som för övriga byggherrar. Bebyggelsestruktur Utgångspunkten för utbyggnaden av Stångby är att bebyggelsen ska vara småskalig och innehålla olika former av boende och ges en varierad struktur för att förbättra lokalklimatet och skapa lä. Ett miljövänligt byggande med sunda material och minskad energianvändning ska eftersträvas. Etapp 1 förslås innehålla friliggande småhus, radhus och låga kedjehus. Bebyggelsen grupperas utifrån trädgårdsstadens bebyggelsemönster - låga hus, trädgårdar, traditionella gator, torg och parkrum. Husen har entréer från gatusidan och placeras generellt 4 m från gata. Fasaderna bildar gaturum, torg och parkrum som utgör gemensamma offentliga ytor. En viktig målgrupp för nya bostäder i Stångby är barnfamiljer. En annan är äldre som vill flytta till ett mindre boende. En variation av bostadstyperna medger att båda dessa gruppers behov kan tillgodoses. Inspiration modern trädgårdsstad från Stockholm

Enligt den preliminära markanvisningen har området fördelats mellan 5 byggherrar där de preliminära planerna ser ut enligt följande: Götenehus 26 st friliggande med äganderätt ca 150 kvm. HAAKs Stenhus 24st kedjehus med äganderätt ca 155 kvm. Kärnhem Skåne 22st radhus med äganderätt ca 140 kvm. Trivselhus 11st friliggande med äganderätt ca 150 kvm. Lkf 25st radhus med hyresrätt ca 59-97 kvm samt ett gruppboende. Inom området planeras även för 43st fribyggartomter samt ett trygghetsboende. Trygghetsboendet har i dagsläget inte tilldelats någon byggherre. Utformning Den offentliga miljön Allmänna mål Den allmänna platsmarken inom Stångby ska präglas av en god standard. Många mål är generella för området och tas upp nedan. Varje gata och plats är dock unik och ska ges en utformning som speglar detta samtidigt som en tydlig helhet ska efterstävas. - Gatorna, torg, platser, gång- och cykelstråken ska vara vackra och vänliga rum att vistas i. De ska ha en harmonisk skala, rik detaljutformning och en genomtänkt möblering. - Den allmänna platsmarken ska vara trygg att vistas på under dygnets alla timmar. Genom en mångsidig funktionalitet, rik detaljutformning och god ljussättning ska trygga miljöer skapas. - Gatornas sektioner och materialval ska karaktäriseras av trädgårdsstaden och byn. Såväl sektioner som material ska vara robusta för att klara en föränderlighet med tidens krav och funktioner. - Gatorna ska vara trafiksäkra med en god överblickbarhet. Låga hastigheter eftersträvas och utformningen ska prioritera de oskyddade trafikanterna. - Gång- och cykelstråk ska dels följa gatorna och vara en del av gatan samt dels lika i helt avskilda alternativa lägen. Samtliga stråk ska utformas så att de upplevs som trygga miljöer. Trygghet och tillgänglighet Den offentliga miljön ska vara tillgänglig och kännas säker och trygg att vistas i för alla. Gatorna, parkstråken och parkmiljöerna ska vara vackra, inbjudande och därmed locka till vistelse utomhus. De ska erbjuda olika typer av upplevelser och alternativa gångvägar. Miljöerna ska utformas så att de oskyddade trafikanterna gynnas framför bilisten. Gatan ska vara en plats för möten, lek och vistelse i bostadsområdet mer än en transportväg för bilen. Bilisterna ska därmed ta sig fram med stor respekt och hänsyn till övriga aktiviteter på, vid och kring gatan. Ljussättningen av området Utgångspunkten för ljussättningen av området är de principer och riktlinjer som håller på att arbetas fram för Lunds kommun. Det kommande programmet lyfter fram vissa generella riktlinjer som ska gälla för kommunen. Dessa riktlinjer bör stort sett även gälla för Stångby väster.

Ljus för vägledning - ljussättningen ska underordna sig den övriga utformningen och stärka den hierarki som gatunätet har. Gatunätet är indelat i olika typer av gator p g a deras funktion och läge. Huvudgatorna ska se annorlunda ut i förhållande till lokalgatorna i bostadsområdet för att ge vägledning och öka orienterbarheten. Ljus där det behövs - ljus för att rikta uppmärksamheten mot komplicerade miljöer, t ex korsningar och övergångsställen är viktigare än en hög allmän belysningsnivå för att få en god trafiksäkerhet. Ljus för trygghet - miljöer för fotgängare och cyklister ska ljussättas så att de upplevs som trygga. Gång- och cykelstråk ska vara utformade så att de även upplevs som bra alternativ under dygnets mörka timmar. Ljus för att framhäva vissa platser och miljöer - ljussättning kan förvandla miljöer och skapa vackra tillskott i byn. Upplevelsen av en plats under dagen behöver inte vara densamma som under natten. Mörkret kan ge platsen en unik identitet genom speciell effektfull belysning. Markmaterialval och möblering Utbyggnaden av hela Stångby kommer som tidigare påpekats ske under en längre period. För att hålla samman området och de olika gatorna ska materialet vara enhetligt. Struktur och färg på markmaterialet ska ge tydliga signaler om ytans funktion. Markbeläggningen ska harmoniera dels med den äldre byn och dels med trädgårdsstadens ideal. Den ska även göra staden tillgänglig och användbar för alla. Gång- och cykelbanor ska ha olika beläggning i enlighet med kommunens policy. dagvattenlösningen. Ränndalar med permeable marksten återfinns i de flesta miljöer Granit ett tidlöst material som kan återfinnas inom Stångby på enstaka platser för höja deras kvalitet och hållbarhet. Grus och stenmjöl ska användas på mindre gångbanor och platsbildningar inom parkmark. Färgsättning och utrustning I enlighet med Värna och vinna staden ska stadens möbler ha en enhetlig utformning avseende färg och form. Möblerna ska ha en tidlös design och vara robusta. Utbudet av möbler bör vara begränsat för att underlätta underhållet. Lundagrönt, RAL 6012, ska användas på målade ytor på stadens möbler som t ex papperskorgar, cykelställ, bänkar, skyltstoplar, armaturstolpar etc. Detta för att få en enhetlig och harmonisk miljö där stadens möbler inte ska sticka ut. I speciella miljöer, såsom vissa torg och parker, t ex parkstråket eller den inre gröningen kan valet av utrustning tillåtas vara annorlunda för att bidra till att ge platsen/parken en egen karaktär. Inom parkmarken används företrädesvis möbler från Nifo eller likvärdiga p g a deras användning RAL 6012 på målade delar. Exotiska träslag används i princip inte. Urval av material: Asfalt ska användas på körbanor och cykelbanor inom området Betong betongplattor ska användas på gångbanor i anslutning till gatan, Betongsten ska användas i korsningspunkter och vid passager för att lyfta fram dessa miljöer på ett naturligt sätt och därigenom skapa en säkrare miljö för de oskyddade trafikanterna. Betong används även i

Gatustruktur Trädgårdsstaden har en tydlighet i gatunät och trafikstruktur. Gatornas olika funktion och hierarkiska struktur ska vara avläsbar i deras utformning. Detta ger även en god orienterbarhet - du ska på ett självklart sätt hitta din väg och känna gatornas sammanhang. Det inre gatunätet i Stångby Väster består av en huvudgata, en gata av mer uppsamlande funktion och ett antal lokalgator med mycket olika funktion och karaktär. Nedan presenteras de olika gatorna sektioner och utformning. Gaturummen ska vara vackra rum med hög tillgänglighet och säkra cykelvägar delvis separerade från körbanan och delvis i ett gemensamt körutrymme. Gaturummet formas till stora delar av de intilliggande fasaderna, häckarna i tomtgräns och trädplanteringarna. Gatustruktur

Huvudgata Huvudgatan i Stångby Väster ligger i den första etappens östra kant. Gatan är den kommande huvudgatan för hela området. Den ska ha en samlande och vägledande karaktär. Gatan utformas med alléplantering på ömse sidor för att särskilja den från övriga gator i området. Gång- och cykelbanor anläggs på vardera sidan för att skapa trygga och säkra miljöer. Gatan dimensioneras för 3500 fordon/medelvardagsdygn vid full utbyggnad i enlighet med riktlinjerna i ÖPL-98. Markmaterialet för gatans körbana och cykelbana är asfalt, kantsten i råhuggen granit, gångbana i betongplattor, 350x350 mm. Trädplantering, en dubbelallé av lindar som står i en gräsyta. Dagvattenhanteringen löses genom en ränndal vid ena sidan. Ränndalen ska vara överkörningsbar. Hållplats ska kunna anordnas vid behov. Sektion huvudgata och förslag beläggningsmaterial

Lokalgata typ A - parkgata Den centralt liggande parkgatan är tänkt som ett grönt stråk genom området. Stråket ska vara en attraktiv samlande miljö med plats för aktiviteter som boulespel, lek och promenader. Gatan är uppdelad i parkmark och gatumark där körbanorna inklusive ränndalar för dagvatten i marksten är 3,5 meter. På ett fåtal platser breddas gatan för att ge utrymme för mötande trafik. Dessa ytor bör göras i gräsarmerande betongsten. Stråket ska karaktäriseras av körsbärsträden som genom en stor blandning av sorter kan en lång blomtid. Träden placeras omväxlande i klassisk dubbelallé och i tätare dungar som även ger ytor till gläntor. 10

Sektion parkgatan och förslag på beläggningsmaterial 11

Lokalgata typ B - uppsamlande funktion Lokalgata typ B är områdets uppsamlande slinga som karaktäriseras av sin trädplantering. Gatan präglas av trädgårdsstadens ideal, materialvalen ska vara driftsmässigt ekonomiska men även understryka den övergripande karaktären. Körbana i asfalt, ränndal i permeable marksten som även är körbar, gångbana i betongsten. Gaturummet är tydligt utformat med häckar och staket i tomtgräns och med trädraden som tydligt element i rummet. Träden ska vara medelstora av typen Sorbus intermedia, oxel. 12 Sektion lokalgatan typ B och förslag på beläggningsmaterial

Lokalgata typ C Det inre gatunätet är enkelt uppbyggt. Gatorna samlar all rörelse och aktivitet; fotgängare, cyklister och bilister samsas på samma yta. Gatan består av asfalt och delas endast upp visuellt av dagvattenrännan som i likhet med övriga gator består av permeable marksten. Mot fastigheterna avgränsas gatan med häckar. Sektion lokalgata typ C och förslag på beläggningsmaterial 13

Parkering Parkering inom området sker dels naturligtvis vid det enskilda boendet och dels i gemensamma mindre parkeringsanläggningar. P-normen för området är 2,0 respektive 1,7. Parkering vid den egna entrén bör göras med omsorg. Entrén och intrycket av området bör inte domineras av bilar. De gemensamma parkeringsanläggningarna ska vara väl avgränsade, gärna arkitektoniskt genomarbetade miljöer som på ett bra sätt harmonierar med bebyggelsen. 14

Cykelnät Cykelnätet inom området ligger dels separerat från biltrafiken och dels i gatorna där hastigheterna ska vara mycket låga. Ett bra nät som ger alternativa vägar, trygga och gena och även mer rekreativa gör det lockande att ta cykeln framför bilen såväl vid vardagstransporter som vid cykling för rekreation. Gång- och vistelse Att kunna röra sig utomhus och att vilja vara utomhus för att det är trevligt är av betydelse för vår hälsa. Det är därför av vikt att områdets utemiljöer görs med omsorg och att tillräckligt med ytor avsätts för rekreation i en grön miljö. Cykel ända fram Omhändertagandet av cykeln vid den egna bostaden är en viktig detalj för ett bra vardagsliv. Att cykeln kan stå på en praktisk plats, nära entrén är viktigt och att den kan stå säkert och även helst under tak. Att planera för cykeln/cyklarna är lika viktigt som att planera för bilarna. I ett område som Stångby kommer andelen cyklar per hushåll att vara högt. Barncyklar, kärror, trehjulingar och cyklar för de vuxna ger ett stort antal cyklar som ska tas om hand på ett säkert, tryggt och praktiskt sätt. 15

Grönstrukturen Trädgårdsstadens ideal grundar sig i till stora delar i den gröna strukturen. Gatorna är ofta trädplanterade och de privata trädgårdarna spelar en stor roll i den gröna karaktären och småskaligheten. Den egna entrén och den egna trädgården tillsammans med de trädplanterade gatorna, ofta småskaliga miljöer, ger tillsammans med tydliga gröna parkrum trädgårdsstaden dess identitet. Den tydliga kopplingen till den större parken - stadsdelsparken Den gröna strukturen ska ses i ett övergripande perspektiv. I den första etapp planeras ett antal mindre parkrum medan ett större parkrum, stadsdelsparken, kommer i ett centralt läge vid den nya skolan i en av de senare etapperna. De mindre parkrummen i den första etappen säkerställer goda boendemiljöer och gröna miljöer för de första boende i området. Den gröna strukturen inom området 16

Upplägget med sammmanbindande gröna stråk och mindre parkrum ger en struktur och tydlighet inom området. Det kommande större parkrummet blir genom detta tillgängligare och kompletterar området med en större grön volym. Vilket ger rymd och möjlighet till fler aktiviteter och kvaliteter. Det gröna stråket - parkgatan Det inre gröna stråket är tänkt som områdets livsnerv. Det ger karaktär åt området genom sin speciella uppbyggnad. Här finns ytor för vistelse såväl under träden som i trafikrummet då bilarna endast får framföras i mycket låga hastigheter. Träden består av olika sorters Prunus, körsbär, för att ge en längre blomningstid och för att öka mångfalden och minska ev mottagligheten för framtida sjukdomar. Mindre platser bildas i mötet med anslutande gångvägar. Här finns utrymme för mindre sittplatser, boulespel m m. 17

Den inre gröningen - platsbildningen Den inre gröningen är ett central grönt rum som anknyter starkt till trädgårdsstadens traditioner. Den öppna platsen omgärdas dels av bebyggelsen och dels av träd och häckar. Den öppna gräsytan skålas för att förstärka den samlande karaktären. I gröningens norra dels planeras en mindre sittplats gärna kompletterad med perenna rabatter och en liten vattenanläggning för att ge parkrummet extra omsorg. Den inre gröningen 18

Mötet med landskapet - det gröna bältet Stångby ligger i det skånska jordbrukslandskapet där bebyggelsen gränsar direkt till åkermarken och den brukade jorden. Detta innebär att bebyggelsen bör avslutas på ett tydligt sätt och så att möjligheter till rekreativa miljöer skapas i ett annat relativt svårtillgängligt landskap. Genom ett samutnyttjande kan behovet av markväg för jordbruket och behovet av ridvägar i landskapet samordnas. I det skånska landskapet har sedan länge träd planterats i skiftena och ägogränserna för att både markera gränsen som för att dämpa vinden och därmed binda jorden. Jordflykt har i vissa områden varit stora problem. Olika träd som har använts, men alla har även kunnat användas som foder eller bränsle. Salix alba, vitpil, är ett av dessa träd. Genom att använda det i detta nya läge vävs dåtid och framtid samman och vi tillför karaktärsfulla klassiska element i den skånska landskapsbilden som genom en effektiv och långt driven jordbrukmetod har försvunnit. Närparken i norr Vid skoltomten och det stora fördröjningsmagasinet i norr anläggs en närpark på ungefär 1 ha. Tillsammans med skoltomten bildas här ett sammanhängande grönt rum med en annan karaktär än den centrala gröningen. Här finns plats för såväl bollekar som fri lek i på kullar och bland växtligheten. Fördröjningsdammen bör tillvaratas vid utformningen och ge möjlighet till lek och studier vid vattnet. Mötet med gatan - häckar och plank Mötet med gatan är i trädgårdsstaden en viktig karaktärsskapande del. Som avgränsning mot gatan ska huvudsakligen häckar användas för att skapa den småskalighet och grönska som efterstävas i området. Företrädesvis bör klippta häckar av liguster, bok, avenbok m fl av liknade karaktär användas. Även friväxande häckar bör användas där det finns utrymme för att få blomning och fruktsättning. Närpark i norr 19

Täta plank och murar mot det allmänna motverkar trädgårdsstadens huvudidé, med en tydlig visuell samverkan mellan den gröna privata trädgården och den gröna gatan, och ska därför undvikas. Undantagsvis kan pergolor, lägre genomsiktliga staket och inslag av murar användas som avgränsning. Detta under förutsättning att de samverkar med växtligheten och tydligt underordnar sig det gröna gaturummet. Det är viktigt att vara medveten om att det kommer att ta ett antal år innan området är helt uppväxt och visionen om trädgårdsstaden blivit verklighet. Att välja rätt häckväxt och att sköta dessa på ett bra sätt är betydelsefullt för att skapa den grönska och det insynsskydd som eftersträvas inom en rimlig tid. Dagvatten Dagvattnet är en viktig fråga vid utbyggnaden av Stångby Väster. Dagvattnet från området ska anslutas till befintliga dikesföretag. Dessa system klarar inte en ökad belastning utan dagvattnet från det exploaterade området måste fördröjas innan det kan släppas på. Detta innebär att området måste lösa dagvattenhantering på annat sätt än genom traditionella ledningar. Förslaget är baserat på ett lokalt omhändertagande av dagvatten som inte infiltrerar leds i ränndalar med permeable marksten till uppsamlande dammar i de större parkrummen. Från trädgårdarna leds det takvatten som inte infiltrerar ytligt till ett sammanbindande system av makadamstråk i 20

kvarterens inre delar. Dessa makadamstråk med ytbeläggning av grus eller gräs blir ett inre privat gångsystem som ger en ökad spännande tillgänglighet till området. Mindre platser kan skapas där gången breddas och till exempel det finns utrymme för en sandlåda, ett större träd och en bänk. 21

Planeringen av markens- och vattnets användning regleras i plan- och bygglagen (PBL). Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar kommunens hela yta. Av översiktsplanen ska bl a framgå grunddragen i användningen av markoch vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är till sin karaktär strategisk och mycket översiktlig. En fördjupning av översiktplanen kan göras för avgränsade områden, där markanvändningen preciseras. Översiktsplanen och dess fördjupningar är inte juridiskt bindande. En detaljplan reglerar i detalj hur marken får användas, hur områden ska utformas och hur bebyggelsen ska gestaltas. Detaljplan är juridiskt bindande och ska upprättas vid större förändringar. Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglov. Vid upprättande av detaljplan ska en lagstadgad planeringsprocess följas, med följande steg: Program Samrådsförslag Utställningsförslag Antagande Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun, Box 41, 221 00 Lund