Medlemsorganisationer

Verksamhetsberättelse 2014

Innehåll Inledning... 3 Föreningen och beslutande organ... 3 Rådgivning och individstöd... 5 Rådgivningsstatistik 2014... 6 Uppmärksammade ärenden 2014... 6 Utbildningsinsatser... 9 Information... 9 Opinionsbildning... 10 Massmedier... 10 Kampanjer... 11 Manifestationer och demonstrationer... 12 Konferenser, mässor och andra arrangemang... 13 Remisser och yttranden... 15 Projektverksamhet... 16 Nätverkande och samverkan... 18 Medlemskap i andra föreningar... 20 Organisations- och kompetensutveckling... 20 Personal... 21 Lokal och inventarier... 22 Ekonomi... 23 2

Inledning År 2014, Göteborgs rättighetscenters tredje verksamhetsår, var ett mycket händelserikt år där vi nådde framgångar inom alla de tre grundläggande utåtriktade verksamhetsområdena rådgivning, utbildning och opinionsbildning. Vi har drivit flera framgångsrika processer för enskilda personer som utsatts för diskriminering och vi har stämt in våra första ärenden i domstol. Vi har utbildat mer än 1 000 personer i frågor som rör diskriminering och vi har deltagit i ett antal kampanjer och demonstrationer. Föreningen växte till 29 medlemsorganisationer, personalstyrkan växte till sex anställda och vi drev hela tre framgångsrika projekt utöver den ordinarie verksamheten. De höga ambitionerna och prestationerna har påverkat arbetsmiljön för GRC:s anställda och vikten av att hitta en balans mellan ambitioner och kapacitet har aktualiserats. Som ett led i detta har vi under året arbetat med organisationsutveckling och målstyrning. Årets verksamhet har synliggjort nödvändigheten av att anpassa verksamhetens omfattning till de resurser som finns att tillgå i organisationen, för att säkerställa en god arbetsmiljö utan stress och överbelastning för de anställda. Föreningen och beslutande organ Medlemsorganisationer Under året hade GRC 29 medlemsorganisationer. Tre nya medlemmar har tillkommit: Attention Hisingen-Kungälv, RFSU Göteborg och Stolta föräldrar Göteborg. GRC har under året samverkat med medlemsorganisationerna på olika sätt. Flera organisationer har varit samarbetspartners i de projekt som GRC har drivit. Föreningarna använder också GRC:s lokal för sina möten. Attention Göteborg Attention Hisingen-Kungälv DHR Göteborg Forum för feministiska föräldrar Göteborg Forum för mänskliga rättigheter och demokrati i Iran Göteborgs Dövas Förening GIL Homan Göteborg HSO Göteborg HSO Västra Götaland IKFF Göteborgskretsen Infoglob Ingen Människa är Illegal Göteborg Interfem Kulturgruppen för resandefolket Magan Welfare Förening Män för jämställdhet Positiva Gruppen Väst Puntland Community Organisation PRO Göteborg Resandebarns rätt RFHL Göteborg RFSL Göteborg RFSU Göteborg Rosengrenska stiftelsen Stolta föräldrar Göteborg Transföreningen FPES Unga rörelsehindrade Göteborgsklubben Utopia 3

Årsmöte och medlemsmöten Årsmöte för Göteborgs rättighetscenter hölls den 26 mars 2014 på Kvinnofolkhögskolan. Två medlemsmöten har hållits under 2014. Den 23 januari hölls ett beslutande möte i GRC:s lokaler. Då fastställdes bland annat en arbetsordning för föreningens valberedning. Den 17 december hölls ett medlemsmöte på Världskulturmuseet. Mötet inleddes med ett slutseminarium för projektförstudien Diskriminering i familjefrågor, där förstudiens resultat presenterades. Därefter hölls ett samtalsmöte med närvarande medlemsorganisationer. Styrelsen Styrelsens sammansättning har sedan årsmötet den 26 mars 2014 varit: Andréa Thibault, ordförande Karin Gréen, vice ordförande Kaj Heino, kassör Richard Magito Brun, ledamot Janerose Alvers, ledamot Henrik Ragnevi, ledamot Lage Reftel, ledamot Margit Walatin, ersättare Abdullahi Mohamed Ahmed, ersättare Styrelsen har under året haft 9 protokollförda möten. Verkställande utskott Styrelsens verkställande utskott har bestått av ordförande Andréa Thibault, vice ordförande Karin Gréen och kassör Kaj Heino. Revisorer Föreningens auktoriserade revisor är Ulf Borén, RSM Synneby och förtroendevald revisor är Xzenu Cronström Beskow, med Sara Habchi Vogler som ersättare. Valberedning På årsmötet 26 mars utsågs Masoud Vatankhah (sammankallande), Annika Larsson och Ann-Mari Rannanpää till valberedning. På medlemsmötet den 23 januari fastställdes en arbetsordning för valberedningen. 4

Rådgivning och individstöd Ett av GRC:s grundläggande uppdrag är att erbjuda enskilda kostnadsfri rådgivning. Personer som upplever sig diskriminerade kan vända sig till rådgivningsverksamheten och få rådgivning och stöd i diskrimineringsärenden. I de fall där GRC:s jurister bedömer att personen blivit utsatt för diskriminering och att GRC kan påverka erbjuder vi oss även att driva ärendet. Insatserna i enskilda ärenden kan variera ifrån att få en ursäkt från motparten till förhandling och rättsprocess. Allt individstöd sker utan kostnad. Allmänheten kan nå GRC för rådgivning genom telefon under våra telefontider, epost, brev och i vissa fall genom spontanbesök om personen inte har möjlighet att nå oss på andra sätt. Vi erbjuder tolkning och teckenspråkstolkning när det behövs. Under året har GRC haft en stadig ström av nya ärenden till byrån. Det har varit två anställda jurister i rådgivningsverksamheten som delat på en juristtjänst och dessa har assisterats av juristpraktikanter i den juridiska verksamheten. Ärendeinströmningen under året har under perioder lett till en överbelastning i rådgivningsverksamheten. I slutet av 2014 tvingades GRC:s rådgivningsverksamhet till ett ärendestopp på grund av en för hög tillströmning av ärenden till verksamheten i kombination med överbelastning i övrig verksamhet. Ärendestoppet infördes den 21 november 2014 och pågick resterande del av året. Verksamhetens rådgivning var öppen för allmänheten från den 12 januari men inga nya ärenden handlades av GRC:s jurister mellan den 21 november 2014 och 31 december. Detta påverkade inte redan inkomna ärenden. GRC breddade sin rådgivningsverksamhet under 2014. Ett flertal ärenden nådde uppmärksammade lösningar och GRC:s jurister stämde in tre ärenden i domstol, varav två drevs vidare. GRC drev ett ärende för att belysa diskriminering i lagstiftningen om adoption. En kvinna hade fått barn genom insemination som ensamstående. En manlig vän till henne hjälpte till och växte till slut in i papparollen. De ville därför att mannen adopterade barnet så att också hans blev rättsligt erkänd förälder. Kvinnan och mannen har aldrig haft någon parrelation. Trots att alla instanser var överens om att adoption skulle vara till barnets bästa nekade tingsrätten adoption för att kvinnan och mannen inte är gifta, vilket krävs vid gemensam adoption. De gifte sig på pappret, fick bifall i hovrätten och kunde sedan skilja sig efter att barnet hade fått bägge som föräldrar. Ärendet fick stort genomslag i media (se opinionsbildning). Ett ärende rörde en patient med transidentitet som blivit respektlöst behandlad av en psykolog efter att bett att bli kallad hen eller han. Patienten nekades även fortsatt vård med argumentet att ingen på kliniken upplevde sig ha hbtq-kompetens. GRC förde flera samtal med psykiatrin utan att få gehör och bestämde sig sedan för att stämma Västra Götalandsregionen i domstol. Detta fick stor uppmärksamhet i medier (se opinionsbildning). Till slut enades parterna om en förlikning med ersättning till klienten och ett gemensamt uttalande. Ett annat ärende rörde sexuella trakasserier i arbetslivet som tidigare lämnats över till diskrimineringsombudsmannen (DO). DO förlängde preskriptionstiden i ärendet så att GRC kunde stämma motparten i ett s.k. förenklat tvistemål med begränsning av rättegångskostnaderna. 5

Domstolen bedömde ärendet som ett ordinarie tvistemål på grund av ärendets bevisning vilket riskerade större rättegångskostnader än vad GRC kan stå för. GRC var därför tyvärr tvungna att dra tillbaka stämningen. Under året fortbildade sig GRC:s jurister i såväl civilprocessrätt och förhandlingsteknik, vilket märkbart förbättrade kvaliteten på rådgivningsverksamheten. Tillsammans med våra kollegor i SADB fortsatte arbetet med framtagandet av rådgivningshandbok som resulterade i en handbok som togs fram av Diskrimineringsbyrån Uppsala. Under 2013-2014 har GRC:s jurister aktivt bidragit till Göteborgs universitets arbete med att ta fram en fördjupningskurs i humanjuridik för juristprogrammets senare del. GRC:s jurister bidrog till framtagandet av kursen praktisk humanjuridik och välfärdsrätt som startade under höstterminen 2014. Kursen erbjöds juriststudenter som läste termin åtta och som var intresserade av att fördjupa sig inom rättighetsfrågor och praktisera ute på ideella organisationer som erbjuder gratis juridisk rådgivning. Under våren 2014 tog GRC emot en juristpraktikant via GU:s nystartade arbetsplatsstudier och senare under hösten tog rådgivningsverksamheten emot två juriststudenter från kursen praktisk humanjuridik och välfärdsrätt. GRC:s jurister var även under året med och startade upp ett rättsnätverk tillsammans med kollegor från SADB och en talerättsfond som i framtiden kommer att kunna stå för rättegångskostnader för antidiskrimineringsbyråer som ämnar driva ärenden i domstol. GRC har under året haft hjälp av advokater som vi fått kontakt med via nätverket. Rådgivningsstatistik 2014 Totalt under året inkom 158 ärenden till byrån varav 118 var rådgivningsärenden och 40 var insatsärenden som GRC:s jurister utredde eller åtgärdade på något sätt. Den största diskrimineringsgrunden var fortsatt etnicitet med 47 ärenden under året, följt av 22 ärenden som rörde funktionsvariationer. GRC:s rådgivning såg en ökning av diskrimineringsgrunden könsidentitet eller könsuttryck under året vilket kan vara en effekt av att transfrågor allt mer hamnat på den politiska agendan samt att GRC:s rådgivning uppmärksammat ett ärende om bemötandet av en transperson i psykvården. Uppmärksammade ärenden 2014 Ogift adoption Tvingades gifta sig för att adoptera sin egen son Grund: Övrigt (familjekonstellation) Samhällsområde: Övrigt (adoption) Beskrivning: M föddes 2008 av I efter att hon genomfört insemination som ensamstående i Danmark. I bjöd in bland annat A för att stödja henne och han har växt in i rollen som pappa till M. A och I har aldrig haft någon parrelation utan är vänner och föräldrapartners. 2012 skaffade de sig ytterligare ett gemensamt barn genom hemmainsemination. De ser sig som likvärdiga föräldrar 6

till båda barnen och ville adoptera M för att hen skulle få båda som juridiska föräldrar. I och A är dock inte gifta vilket är ett lagkrav för gemensam adoption. Våra åtgärder: GRC drev ärendet i syfte att antingen ändra praxis eller att skapa opinion. GRC hjälpte klienterna att ansökte om adoption och argumenterade att domstol skulle frångå ett diskriminerande lagkrav. Stadsdelsnämnden och tingsrätten var eniga om att adoption skulle vara till barnets bästa men tingsrätten avslog ändå adoptionen för att inte gå emot gällande lagstiftning. Klienterna gifte sig på pappret och hovrätten biföll adoptionen. Klienterna är nu båda rättsliga föräldrar och har skilt sig. GRC uppmärksammade ärendet opinionsmässigt i samband med inlämnande av adoptionsansökan, tingsrättens avslag och hovrättens bifall. Resultat: Opinionsbildning om att svensk lag är förlegad, diskriminerande och inte tar tillvara barns bästa. Dagens nyheter (två artiklar 20 dec 2013, en artikel 12 maj 2014), SVT opinion (klienternas egna debattinlägg 13 maj 2014), Expressen (artikel 13 maj 2014), SR Sweden (inslag på tyska 21 maj 2014, på svenska 22 maj 2014) och Aftonbladet Wendela (artikel 27 juni 2014). För gammal för arbetsgivarrabatt Grund: Ålder Samhällsområde: Arbetslivet Beskrivning: Klient sökte jobb på ett bemanningsföretag. Ett jobb hon var mycket väl meriterad för, men fick beskedet att hon var för gammal. Att hon var 35 år gjorde att bemanningsföretaget inte ville anställa henne eftersom företaget då inte skulle få den rabatt på arbetsgivaravgiften som ges vid anställning av personer under 26 år. Våra åtgärder: GRC hänvisade klienten till hennes fack. IF Metall stämde bemanningsföretaget till Arbetsdomstolen vilket ledde till en förlikning med konfidentiellt innehåll. Resultat: Förlikning Psykmottagning kunde inte hantera hen Grund: Könsidentitet Samhällsområde: Hälso- och sjukvård Beskrivning: Klienten erbjöds samtalsbehandling på psykiatrisk mottagning. Klienten hade upplyst psykologen att hen var transperson men terapin handlade inte om det. Klienten bad psykologen att använde pronomenet hen eller han. Detta kunde inte psykologen acceptera, menade att det i hennes världsbild bara finns män och kvinnor och att hon inte kunde se klienten som annat än kvinna. Klienten bad att få byta psykolog till någon som kunde hantera transpersoner professionellt. Då fick hen besked att ingen på mottagningen ville ta sig an fallet eftersom ingen upplevde sig ha hbtq-kompetens. Klienten har fått fortsatt behandling först två år senare. Våra åtgärder: GRC inledde samtal med psykiatrin som bad om ursäkt men varken erkände diskriminering eller ville ge kompensation. GRC stämde Västra Götalandsregionen som ett småmål på 22 000 kr för respektlöst bemötande och nekande av vård. I samband med detta uppmärksammade GRC ärendet opinionsmässigt. Parterna enades till slut om en förlikning och ett gemensamt uttalande. Resultat: Ersättning till klienten. Debatt inom regionen och inom Psykologförbundet. SR Ekot (morgonnyheterna 16 maj 2014), Göteborgsposten (artikel 16 maj 2014), ETC (kolumn 16 maj 2014), TT (notis som publicerades i minst 17 tidningar), Aftonbladet (artikel 18 maj 2014), Göte- 7

borgs Fria tidning (serie med fem artiklar om trans i vården 22-29 maj), Dagens nyhter (ledarsida 24 maj 2014 som bemöttas av GRC 28 maj 2014). Kränkt på spårvagn Grund: funktionsvariation Samhällsområde: Varor, tjänster & bostäder Beskrivning: En rullstolsburen person blev utsatt för kränkningar i samband med en spårvagnsresa i Göteborg. Personen hade inte löst biljett för sin personliga assistent, vilket inte framgick från resevillkoren krävdes, och blev ifrågasatt av en kontrollant på spårvagnen. Kontrollanten vägrade tala direkt till klienten utan talade med den personliga assistenten trots att klienten flera gånger påpekade att kontrollanten kunde tala direkt med den. Kontrollanten uppmanade den personliga assistenten att lösa biljett och se till att klienten reste med färdtjänst i fortsättningen, vilket klienten tolkade som att den inte var välkommen ombord på Västtrafiks spårvagnar i fortsättningen. Våra åtgärder: Efter klientmöte utredde GRC:s jurister om det fanns tydliga resevillkor på Västtrafiks hemsida om vad som gäller för resor med personlig assistent. GRC kunde inte hitta några villkor och fick inte heller något konkret svar i kontakt med Västtrafiks kundtjänst. GRC ansåg att ärendet handlade om trakasserande bemötande av klienten av kontrollanterna på spårvagnen. GRC kallade Västtrafiks representanter till förhandling för att nå en lösning på diskrimineringsärendet. Resultat: Västtrafik lovade att fortbilda sig om tillgänglighet och antidiskrimineringsarbete samt förtydligade sina villkor på hemsidan och i kundtjänsten. Studentbostad för student med funktionsnedsättning Grund: Funktionsnedsättning Samhällsområde: Varor, tjänster & bostäder Beskrivning: En studerande med funktionsnedsättning ville söka studentlägenhet hos en fastighetsägare på studieorten. På grund av sin funktionsvariation kunde personen inte studera i högre omfattning än 50 % studietakt. Fastighetsägarens krav för att söka studentbostäder var att sökande studerade på minst 75 % studietakt. GRC kontaktade fastighetsägaren för att utreda om kravet omfattades av diskrimineringslagens förbud mot indirekt diskriminering. Fastighetsägaren kunde inte visa upp några objektivt godtagbara skäl för att behålla kravet på minst 75 % studietakt för att få söka studentbostäderna. Kravet baserades på att fastighetsägaren ville försäkra sig om att studenten kunde betala hyran, något som går att säkerställa utan att indirekt diskriminera personer med funktionsvariationer. Resultat: Fastighetsägaren ändrade sina regler och nu är det möjligt att söka studentbostäder utan att studera på minst 75 % studietakt om man kan säkerställa att man kan betala för hyran. 8

Utbildningsinsatser Ett av GRC:s huvuduppdrag jämte rådgivningen är utbildningsverksamheten. Under året har GRC fokuserat på att strukturera och fastställa rutiner för utbildningsverksamheten. Behovet av samordning har vuxit, då vi under året har varit sex anställda som genomfört utbildningar. Arbetsuppgiften som utbildningsansvarig har roterat bland flera anställda och utgjort 25% av en heltidstjänst. Under året har GRC tagit fram ett antal utbildningsrutiner som syftar till att kvalitetssäkra utbildningsverksamheten. Bland annat har GRC definierat sina prissättningsrutiner så att olika utbildningsinsatser också betalas utifrån rättvisa rutiner sett till nedlagd arbetstid och utbildningsköparens betalningsförmåga. Under 2014 har GRC genomfört både större och mindre utbildningsinsatser, bland annat för Göteborgs universitet, Göteborgs Stad, folkhögskolor och Folkbildningsrådet, samt för flera ideella organisationer. Utbildningar har genomförts dels i GRC:s ordinarie verksamhet, dels i de tre projekt som GRC har drivit under året. Projektverksamheten redovisas i ett eget avsnitt. I GRC:s ordinarie verksamhet har 22 utbildningsinsatser genomförts under året. Dessa nådde 900 personer. I projektverksamheternas utbildningsinsatser nåddes 400 personer under 16 utbildningstillfällen. Utbildningarna har, utöver grundläggande utbildning om diskriminering, ofta haft antirasism och normkritisk familjejuridik som fördjupningsteman. Information Hemsidan har under året underhållits med uppdateringar av befintliga texter, samt kontinuerliga inlägg med nyheter och kalendariehändelser. Hemsidans innehåll har spridits genom att länka till föreningens facebooksida. Det har under året saknats resurser för större förbättringar av hemsidan, vad gäller tillgänglighet för personer med olika funktionsnedsättningar, samt översättningar till olika språk. Under året har Facebook använts intensivt för att sprida information om GRC:s och medlemsorganisationernas olika arrangemang samt för omvärldsbevakning av de samhällsfrågor som GRC arbetar med. Fecebooksidans likes har ökat från 759 till 1208 under 2014, en ökning med 449 personer. Till var och en av de tre projekt som drivits under har en projektlogotyp arbetats fram. Projektlogotyperna har alla anknytit till GRC:s logotyp, för att skapa en helhetsbild över de olika verksamhetsdelarna. I samband med MR-dagarna i Umeå i november trycktes för första gången en informationsfolder om GRC. Nya visitkort med punktskrift togs också fram. 9

I september 2014 anställdes en kanslisamordnare på GRC. Kanslisamordnaren har i sin befattning fått ansvar för en stor del av informationsarbetet, vilket innebär att mer arbetstid skapats för informationsarbete. Opinionsbildning Den del av verksamheten som ingår under rubriken opinionsbildning avser utåtriktat politiskt påverkansarbete utöver det som sker inom utbildnings- och projektverksamheten. Avsnittet sammanfattas i underrubrikerna massmedier, kampanjer, manifestationer och demonstrationer, remissyttranden samt konferenser, mässor och andra arrangemang. Massmedier GRC har under året fått stor uppmärksamhet i media, framför allt gällande de ärenden som drivits inom rådgivningsverksamheten. Nedan listas ett par exempel på tidningsartiklar om våra ärenden och om vår verksamhet. Trafikskola utreds för diskriminering Ur Göteborgs-Posten 23 april 2014: Trafiklärarens rasistiska utfall på Arbetsförmedlingens bussförarutbildning kan bryta mot diskrimineringslagstiftningen. Nu utreds frågan av Göteborgs rättighetscenter. I förra veckan kunde GP avslöja hur en lärare vid Grönlunds trafikskola i Göteborg återkommande uttryckt sig rasistiskt inför en klass med arbetslösa blivande bussförare. Trots att elever slagit larm om läraren till Arbetsförmedlingen, som bekostat utbildningen, har mannen efter ett uppehåll fortsatt som lärare. Nu har den ideella antidiskrimineringsbyrån Göteborgs rättighetscenter tagit sig an fallet och inlett en utredning om agerandet kan strida mot diskrimineringslagstiftningen. Under onsdagen gick en skrivelse ut till Grönlunds trafikskola där byråns jurist kräver svar på ett antal frågor kring fallet och klargör att de har rätt att driva frågan vidare till domstol. Det finns juridiska möjligheter för byrån att rikta krav mot både arbetsförmedlingen och trafikskolan, enligt Anela Resic, jurist vid Göteborgs rättighetscenter. Ärendet hann inte avslutas under 2014, utan fortsätter under 2015. Psykolog kunde inte hantera hen Ärendet där GRC stämde in Västra Götalandsregionen till domstol för diskriminering inom vården på grund av könsidentitet fick stor uppmärksamhet i media, bland annat i SR Ekot (morgonnyheterna 16 maj 2014), Göteborgsposten (artikel 16 maj 2014), ETC (kolumn 16 maj 2014), TT (notis som publicerades i minst 17 tidningar), Aftonbladet (artikel 18 maj 2014) samt Göteborgs Fria tidning (serie med fem artiklar om trans i vården 22-29 maj). 10

Ur Göteborgs Fria, 22 april 2014: Förra veckan anmäldes Västra Götalandsregionen för diskriminering av en patient som är transperson. Det är ingen unik händelse. Få anmäler, men GFT har haft kontakt med flera transpersoner som vittnar om kränkningar och som kräver att alla patienter får ett värdigt bemötande. Den 12 maj stämde Göteborgs rättighetscenter Västra Götalandsregionen för diskriminering, efter att en psykolog vägrat kalla patienten Robin för hen eller han. Därefter hade den psykiatriska mottagningen nekat Robin fortsatt vård med hänvisning till att de inte har hbtqkompetens. Ideella rättighetskämpar för en ojämn kamp Svensk handikapptidskrift nr 6 2014 innehåller en längre artikel om antidiskrimineringsbyråernas arbete och brist på resurser. Tre byråer intervjuas om sin verksamhet, bland annat verksamhetsledare och jurist på GRC. Svensk Handikapptidskrift bytte vid årsskiftet 2014/2015 namn till Funktionshinderpolitik. Tidskriften ges ut av DHR, förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. Kampanjer GRC har under året stått bakom tre kampanjer; Torsdagsaktionen, Asylrätt 2014 och Fight racism now Torsdagsaktionen GRC har tagit aktiv del i Torsdagsaktionen som pågick fram tills att propositionen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering lades fram. Lagstiftning om detta var Torsdagsaktionens krav. Torsdagaktionen pågick från 1 september 2011 till mars 2014 med kravet om lagändring. Varje torsdagsmorgon samlades en stor del av funktionshinderrörelsen utanför Rosenbad för att kräva lagändring om bristande tillgänglighet. Asylrätt 2014 Asylrätt 2014 var en kampanj för en human flyktingpolitik med syfte att lyfta asylfrågorna på den politiska dagordningen inför valen 2014. GRC anslöt sig tidigt till kampanjen och samarbetade med den bland annat genom ett gemensamt arrangemang 21-22 mars. Fight racism now: Action Speaks Louder Than Words Under 2014 deltog GRC i den globala antirasistiska kampanjen "Fight Racism Now: Action Speaks Louder Than Words" som syftade till att sätta antirasism på den politiska dagordningen. Två slags namninsamlingar gjordes: en antirasistisk deklaration och en lista på antirasistiska politiska krav. GRC var närvarande när dessa politiska krav lämnades över i Riksdagen. GRC informerade om kampanjens politiska krav på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. Kampanjen kulminerade den 21 mars 2014 på FNs internationella dag för avskaffande av rasdiskriminering med offentliga manifestationer världen över. I Göteborg tog GRC initiativet till att uppmärksamma denna dag genom en demonstration den 21 mars och seminarier samt workshops den 22 mars. Helgen samordnades med Ingen Människa är Illegal, Asylrätt 2014, Göteborg mot rasism och Musiker mot rasism. 11

I Sverige heter kampanjen Stoppa rasismen nu! och backas av Koalitionen för alla människors lika värde där GRC är en av deltagande organisationer: Afrosvenskarnas forum för rättvisa, Afrosvenskarnas riksförbund, Antirasistiska akademin, Byrån för lika rättigheter, Centralförbundet Roma International, Centrum mot rasism, Cinemafrica, Diskrimineringsbyrån Uppsala, Ensamkommandes förbund, English International Association i Lund, Fight Racism Now (FRN), Föreningen Tryck, Guatemalanska föreningen i Lund, Göteborgs rättighetscenter, Ibn Rushd studieförbund, Interfem, Mångkulturellt centrum, Nätverket antirasister i Uppsala, Organisation for Poverty Alleviation and Development (OPAD), Roma filmfestival, Roma institutet, Romano Pasos Research Center, Romer för kulturell utveckling, Romska rådet i Göteborg, Riksförbundet Romer i Europa, Rörelsen gatans röst och ansikte, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS), Svenska muslimer för fred och rättvisa, Sveriges unga muslimer, Tamam, Teskedsorden och Örebro rättighetscenter. Manifestationer och demonstrationer Göteborgs rättighetscenters anställda, förtroendevalda och medlemsorganisationer har deltagit bakom GRC:s banderoll i ett antal demonstrationer/parader/fackeltåg under året: 8 mars Internationella kvinnodagen, demonstration för kvinnors rättigheter. 21 mars Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering, demonstration mot rasism. Denna demonstration arrangerades i samverkan mellan GRC, Ingen Människa är Illegal, Asylrätt 2014, Göteborg mot rasism och Fight Racism Now. GRC var initiativtagare och höll i stora delar av arbetet. 12

1 juni Regnbågsparaden under West Pride, demonstration för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. 9 november manifestation till minne av Kristallnatten/Novemberpogromen Manifestationen arrangerades av 9-novemberkommittén. Kommittén består av ett 30 tal organisationer och politiska partier som gemensamt manifesterar mot rasism till minne av Kristallnatten/Novemberpogromen. Huvudparollerna var: för alla människors lika värde, mot rasism, antisemitism, antiziganism, islamofobi och homofobi. Kommitténs möten hölls i GRC:s lokaler. GRC skötte även en stor del organisatoriska uppgifter såsom maillistor, dagordning och kallelse, samt ansvarade för fakturering och förvaltar numera kommitténs överskott inför 2015. 20 november, Transgender day of Remembrance är en dag som uppmärksammas internationellt den 20e november varje år, till minne av de transpersoner som har mist livet till följd av transfobiskt våld. Arrangörer var Göteborgs Transjour, Mötesplats Simone, Icke-binära transgruppen, SFQ Göteborg och RFSL Ungdom sydväst. GRC bidrog med moderator och fanns på plats under manifestationen. Konferenser, mässor och andra arrangemang Nedan listas en stor del av de olika externa arrangemang som GRC har deltagit i under året. 10 januari Romsk inkludering på riktigt, seminarium om projekten Rom san är du rom? och Newo Drom, samt internationellt seminarium om romers rätt. 12 mars Kampanjen Fight Racism Now överlämnade politiska krav till riksdagen GRC deltog i framtagandet av politiska krav i kampanjen och var närvarande i Stockholm när de politiska kraven överlämnades till riksdagen. 19-20 maj DO och Sveriges antidiskrimineringsbyråer träffas för samverkan, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. 22 maj Romskt informations- och kunskapscenter, konferens inom utredningen om att starta ett romskt informations- och kunskapscenter i Göteborg. 10 juni Roundtable discussion on islamophobia in Europe, Arbetsmarknadsdepartementet och integrationsminister Erik Ullenhag bjöd in till ett rundabordssamtal om islamofobi med många internationella gäster. Det muslimska civilsamhället var inte inbjudna, men såg till att bjuda in sig själva som publik till arrangemanget. GRC deltog i publiken som en del av projektet Göteborg mot islamofobi. 14 augusti besök av Erik Ullenhag i GRC:s lokaler Under en vecka i augusti förladeintegrationsminister Erik Ullenhag sitt arbete till Hjällbo. Ministern hade under veckan många möten och besök hos civilsamhället i Göteborg, bland annat 13

besökte han Göteborgs rättighetscenter och hade under en timme en diskussion om byråns verksamhet med personal och styrelseledamöter. 21 augusti Muslimsk kvinna, utställning av Ibn Rushd studieförbund. Under 2014 startades ett Instagramkonto med titeln Muslimsk kvinna. Här lades berättelser om muslimska kvinnors vardagliga upplevelser av diskriminering, rasism och sexism ut. I slutet av året gjorde Ibn Rushd en utställning kring några av de berättelser som kommit in till Muslimsk Kvinna. GRC deltog på visningen av utställningen och ett panelsamtal i anslutning till utställningen. 18 september MUCF möter antidiskrimineringsbyråerna Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor genomförde en omorganisation av sitt arbete med antidiskrimineringsverksamhet under 2014. GRC var en aktiv samverkanspart i detta arbete. Den 18 september medverkade GRC i ett möte mellan MUCF och byråerna om det framtida samarbetet mellan myndigheten och byråerna. 26-27 september panelsamtal om islamofobi på Bokmässan Ibn Rushd studieförbund arrangerade panelsamtal om islamofobi på Bokmässan i Göteborg. GRC deltog i panelsamtalen genom vårt islamofobiprojekt. 23 oktober, Hatbrott och våld mot hbtq-personer konferens som anordnades av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 29 oktober Från Sverige till Syrien! Seminarium om antiterrorlagstiftningens effekter på svenska muslimers mänskliga rättigheter Afrosvenskarnas Riksförbund tillsammans med Muslimska mänskliga rättighetskommittén, Sveriges unga muslimer, Ibn Rushd Studieförbund och GRC arrangerade ett seminarium för att öka medvetenheten om effekterna på muslimers mänskliga rättigheter och rättssäkerhet av Kriget mot terrorismen. 5 november Ett samhälle fritt från diskriminering om framtidens lokala och regionala antidiskrimineringsarbete. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS) bjöd in till ett samtal mellan nyckelaktörer på antidiskrimineringsområdet för att diskutera det lokala och regionala arbetet mot diskriminering, våra olika roller och arbetets utvecklingsmöjligheter. Syftet var att stärka stödet för antidiskrimineringsbyråerna på regional och lokal nivå. GRC deltog tillsammans med alla andra antidiskrimineringsbyråer. GRC såg till att ansvarigt kommunalråd för MR-frågor i Göteborg Stad medverkade i programmet och deltog under konferensen. 6 november, Jämställdhet 2.0, Göteborg konferens om normkritik, intersektionalitet och maskulinitet kopplat till jämställdhetsintegrering som anordnades av bland andra Nationella sekretariatet för genusforskning. 14

13-15 november, Mänskliga rättighetsdagarna i Umeå GRC:s hela personalstyrka deltog under MR-dagarna i Umeå i november. Detta var en satsning på kompetensutveckling för personalen, samt nätverkande inför att MR-dagarna 2015 kommer att ske i Göteborg. GRC:s anställda deltog i en stor mängd seminarier inom ett brett spektra av rättighetsfrågor. MR-dagarna i Umeå hade många seminarier om samers rättigheter som urfolk och nationell minoritet. Inom detta område fick GRC nya viktiga kunskaper. GRC hade också möte med arrangörerna för MR-dagarna och representanter för MR-enheten vid Göteborgs Stad för att planera arbetet inför MR-dagarna 2015. 8 december HBTQ-perspektivet i teori och praktik, konferens arrangerad av Socialstyrelsen om hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter i offentlig verksamhet. I denna konferens medverkade GRC i ett seminarium tillsammans med DO, Göteborgs Stad och MR-dagarna utifrån rapporten Normbrytande liv i Göteborg lägesrapport om hbtq-personers livsvillkor 2014. Remisser och yttranden GRC har under året lämnat in tre remissvar och yttranden. Dessa yttranden gällde Västra Götalandsregionens policy för arbete med mänskliga rättigheter, Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) samt Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01). Förslaget till Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter arbetades fram genom ett flertal olika workshops, där GRC deltog i två. Själva förslaget är lagt av Kommittén för rättighetsfrågor vid Västra Götalandsregionen och skall i sinom tid antas av regionfullmäktige. Yttrandet avseende SOU 2014:41 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering arbetades fram tillsammans med antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg. Yttrandet behandlades även på SADB forummötet i Trollhättan. Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) tillsattes i början av året. Till utredare utsågs Anna-Karin Lundin. Uppdraget är att föreslå hur arbetet mot diskriminering kan organiseras och effektiviseras. Utredaren ställde under hösten ett stort antal frågor till samtliga antidiskrimineringsbyråer om våra verksamheter och om vår syn på DO och MUCF. GRC besvarade dessa frågor och skickade in svaren till Regeringskansliet i slutet av november. Utredningen ska redovisas senast 18 december 2015. 15

Projektverksamhet Under 2014 har GRC drivit tre projekt: Normkritiskt integrationsarbete med medel från Social resursförvaltning i Göteborgs Stad, Göteborg mot islamofobi med medel från MUCF och förstudien Diskriminering i familjefrågor med medel från Rättighetskommittén inom Västra Götalandsregionen. GRC genomförde också två projektansökningar inför 2015: För projektet 7 rådslag mot diskriminering ansöktes om medel från Rättighetskommittén, VGR och från Göteborgs Stad. Hos Allmänna arvsfonden ansöktes om projektbidrag för en fortsättning av förstudien om Diskriminering i familjefrågor. Rättighetskommittén beviljade en del av projektbudgeten för 7 rådslag mot diskriminering. Beslut om projektbidrag från Göteborgs Stad och Allmänna arvsfonden kommer i mars och april 2015. Under året har GRC ingått i en referensgrupp i det treåriga projektet Din Vardag vår politik som drevs av medlemsorganisationen DHR Göteborg och avslutades under 2014. Nedan följer korta presentationer av projekten. Normkritiskt integrationsarbete är ett projekt som bedrivits med bidrag från Social resursförvaltning i Göteborg. Projektet har under året haft två anställda på deltid, en projektledare och en projektmedarbetare. Målgruppen för den ursprungliga projektidén var GRC:s medlemsorganisationer. Syftet var att problematisera begreppet integration och att utveckla medverkande organisationers verksamhet, så att de inte riskerade att exkludera vissa grupper. Fokus skulle ligga på en kritisk reflektion kring begrepp som integration, rasism, andrafiering, vithetsnormer. Efter dialog med Social resursförvaltning förändrades projektets målgrupp, enligt förvaltningens önskemål, till att istället omfatta de organisationer och myndigheter som ingår i nätverket Integrationsdialogen Göteborg (IG). Nätverket består av olika aktörer som arbetar och engagerar sig i integrations- och flyktingfrågor och som får ekonomiskt stöd för sin verksamhet från Social resursförvaltning. Projektet innehöll en omfattande utbildningsinsats med föreläsningar och workshops i syfte att erbjuda verktyg och fördjupande kunskaper om integration, rasism, normer, maktperspektiv och intersektionalitet. Projektet avslutades med fyra öppna föreläsningar som riktades både till nätverket Integrationsdialogen och till allmänheten: Integration, social sammanhållning och dess hinder: om strukturell diskriminering och globalisering med Masoud Kamali, professor i socialt arbete. Masoud Kamali har tidigare haft uppdraget som regeringens särskilda utredare i den avslutade utredningen Makt, integration och strukturell diskriminering. Föreläsningen hölls på Göteborgs Föreningscenter och hade ca 30 åhörare. 16

Don t touch my hair med Salem Yohannes. Föreläsningen utgick från Salems uppsats med samma namn som belyser maktstrukturer och normer i det svenska samhället som exkluderar minoritetsgrupper, med fokus på svarta (afrikanska) kvinnor. Föreläsningen hölls på Kvinnofolkhögskolan och hade ca 40 åhörare. Afrofobi, rasstereotyper och rasism i Sverige med Victoria Kawesa, utifrån rapporten "Afrofobi - en kunskapsöversikt över afrosvenskarnas situation i dagens Sverige", som Mångkulturellt centrum tagit fram på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och dåvarande integrationsminister Erik Ullenhag. Föreläsningen hölls på Hammarkullens Folkets Hus och hade ca 60 åhörare. Den mörka och okända historien med Diana Nyman om den så kallade vitboken om kränkningar mot romer under 1900-talet. Föreläsningen hölls på Folkets Hus och hade ca 10 åhörare. Under projektets gång framgick det tydligt att det inom Integrationsdialogen inte rådde, eller kunde uppnås, någon samsyn eller gemensam förståelse kring de begrepp som behandlades inom projektet. Istället synliggjordes skillnaderna i synsätt, vilket ledde till att organisationer valde att organisera sitt arbete på annat sätt än inom nätverket Integrationsdialogen. Projektet Göteborg mot islamofobi syftar till att motverka och förebygga diskriminering, kränkningar och hatbrott riktade mot muslimer i Göteborg. Projektet finansieras med medel från MUCF. Projektet startades i januari 2014 och avslutas den 31 mars 2015. Projektets samverkanspartners har varit Ibn Rushd studieförbund och Puntland Community Organisation. Projektet har haft två anställda på deltid, en projektledare och en projektmedarbetare. Projektet har två målgrupper; myndigheter och kommunal verksamhet (skyldighetsbärare) samt muslimer eller de som tolkas som muslimer (rättighetsbärare). Inom projektet har ca 80 nyckelpersoner från olika myndigheter och kommunala verksamheter utbildats om islamofobi och om förebyggande arbete inom deras områden. Inför valet 2014 arrangerades ett stort seminarium om islamofobi, med inbjudna aktivister och akademiker som belyste frågan ur olika perspektiv. Projektets anställda har under projektperioden deltagit i många olika arrangemang om islamofobi och skapat ett stort nätverk inom området. Som avslutning på projektet kommer projektet att producera två metodmaterial om att motverka islamofobi till projektets två målgrupper, rättighetsbärare och skyldighetsbärare. Under 2014 genomfördes en förstudie inför ett planerat treårigt projekt, Diskriminering i familjefrågor. Projektet syftar till främja jämlik behandling och inkluderande bemötande av alla typer av familjer utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Förstudiens syfte var att testa metoder för att kartlägga och analysera erfarenheter av upplevd diskriminering i familjefrågor. Förstudien resul- 17

terade i en rapport om de metoder som testats och om de erfarenheter av upplevd diskriminering som framkommit. Förstudien avslutades med ett välbesökt slutseminarium och arbetet uppmärksammades i Göteborgs-Posten. Förstudien förväntas få en fortsättning med ett treårigt projekt som bland annat innehåller kompetensutveckling för myndigheter och aktiviteter för att stärka enskilda att ta vara på sina rättigheter. Under 2014 lämnades en projektansökan in till Allmänna arvsfonden och beslut om ansökan väntas i början av 2015. Projektets samverkanspartners har varit Kulturgruppen för resandefolket, RFSL Göteborg, Kvinno- och tjejjouren ADA, Ibn Rushd studieförbund, HSO Västra Götaland och HSO Göteborg. Förstudien finansierades med bidrag från Rättighetskommittén i Västra Götalandsregionen. Nätverkande och samverkan Inom ramen för KIV-processen har en intressentkarta tagits fram under året. Denna karta ger en överblick över GRC:s främsta intressenter, uppdelade i invärld, närvärld och omvärld. Betydelsefulla samverkanspartners, utöver våra medlemsorganisationer och projektpartners, har under året varit: Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet GRC har under året samarbetat mycket med juridiska institutionen kring skapandet av den nya fördjupningskursen Praktisk humanjuridik och välfärdsrätt som bygger på samverkan mellan universitetet och ideella organisationer. Under kursen får studenterna en längre tids praktik i olika ideella organisationer som erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning, bland annat på GRC. Trygghetsrådet TRS Genom vår arbetsgivarorganisation Arbetsgivaralliansen är GRC ansluten till Trygghetsrådet TRS. Med stöd av TRS har GRC under året genomfört en omfattande utvecklingsprocess för kompetens- och verksamhetsutveckling, en så kallad KIV-process (se Organisationsutveckling). Interfem Under året har GRC samarbetat med medlemsorganisationen Interfem i rekryteringsfrågor. Interfem har tagit fram metoder för kompetensbaserad och icke-diskriminerande rekrytering. Dessa metoder har GRC, med stöd från Interfem, använt vid de rekryteringar som genomförts under året. 18

SADB Under året har GRC samarbetat inom nätverket Sveriges Antidiskrimineringsbyråer. En stor del av samarbetet har handlat om den omorganisation som pågått inom nätverket en längre tid. Nätverket håller på att ombildas från löst nätverk till en riksorganisation. På SADB:s Forummöte i Trollhättan 26-27 september valdes en interimsstyrelse med uppdrag att förbereda ett konstituerande årsmöte för en riksorganisation i februari 2015. GRC är representerad i interimsstyrelsen av Kaj Heino och i valberedningen av Jazz Munteanu. GRC ansvarar dessutom interimsstyrelsens ekonomi inför bildandet av riksorganisationen. En betydelsefull del av SADB är Region Syd, som har ett regelbundet erfarenhetsutbyte med minst fyra träffar per år, där de ingående byråerna besöker varandra. I Region Syd har antidiskrimineringsbyråerna i Malmö, Helsingborg, Kalmar, Trollhättan och Göteborg ingått. Samverkan inom regionen har varit aktivt under året. DO GRC har en tät kontakt med DO, genom DO:s kontaktpersoner för antidiskrimineringsbyråerna som träffar byråerna en till två gånger per år på gemensamma träffar. GRC har också kontakt och samverkan med DO i enskilda ärenden. Under året har jurister på DO vid ett par tillfällen lånat GRC:s lokal för klientmöten i Göteborg. Vi har också haft besök av personer som arbetar med DO:s främjandearbete. Göteborgs Stad GRC har under året haft samverkan och dialog med Göteborgs Stad, framför allt med stadsledningskontorets enhet för mänskliga rättigheter samt med social resursförvaltning. GRC har under året inbjudits till romska rådet och till pensionärsrådet och deltagit med information om GRC under deras rådsmöten. Genom att personer verksamma inom GRC också är ledamöter i kommunstyrelsens nyinrättade HBTQ-råd, har insynen och delaktigheten i stadens hbtq-arbete varit mycket god. Västra Götalandsregionen, Rättighetskommitténs kansli Under året har GRC haft kontinuerlig kontakt med Rättighetskommitténs kansli. Kansliet inrättade under 2014 ett nytt samråd, samrådet för mänskliga rättigheter. GRC har ingått i detta samråd från att det bildades. Under året har ett antal samrådsmöten hållits, dels med MR-samrådet, dels med alla övriga samråd som rättighetskommitténs kansli har inrättat. MR-samrådet består av ideella organisationer från Västra Götalandsregionen som arbetar för mänskliga rättigheter. Syftet med samrådet är att vara ett forum för dialog mellan civilsamhället och kommittén. Förutom GRC ingår DHR Västra Götaland, Interreligiösa rådet och Stadsmissionen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF Under 2014 bytte tidigare Ungdomsstyrelsen namn till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Myndigheten genomgick också en omorganisation samt genomförde stora förändringar i administrationen och förutsättningarna för statligt stöd till antidiskriminerings- 19

verksamhet. Detta skedde efter en omfattande kritik från antidiskrimineringsbyråerna kring den handläggning som hittills genomförts. GRC har varit mycket delaktiga i dialogen med MUCF om de förändringar som skett inom myndighetens handläggning av vårt verksamhetsområde. Medlemskap i andra föreningar GRC blev under 2014 medlem i två föreningar, där vi också fått förtroendeuppdrag: Föreningen för juridisk rådgivning i asyl- och flyktingfrågor i Västsverige, där GRC har varit representerad i styrelsen av Janerose Alvers och i valberedningen av Andréa Thibault. Föreningen Lika Rätt, där GRC är representerad i styrelsen av Kaj Heino. Lika Rätt kommer att bistå sina medlemsföreningar med ekonomiska medel och juridisk expertis. Målet är att fler organisationer ska kunna driva diskrimineringsfall i domstol och att fler människor som diskrimineras på så sätt ska ges möjlighet till upprättelse. Organisations- och kompetensutveckling Under året har tre omfattande processer kring organisations-, verksamhets- och kompetensutveckling ägt rum; KIV-processen, kompetensbaserad rekrytering och rättspraktiken. KIV Kompetensutveckling för individ och verksamhet KIV-processen har inneburit en mycket omfattande verksamhets- och organisationsutveckling under året. I samarbete med TRS har en lång rad heldagsworkshops genomförts med hela personalgruppen kring verksamhets- och kompetensanalys. Resultatet av KIV-processen är att GRC har infört helt nya metoder för att årligen ta fram verksamhets- och kompetensplan. Processen har också inneburit en omfattande utveckling vad gäller organisationens uppföljnings- och utvärderingsarbete samt årsplanering. Vissa delar av KIV-processen har rört det operativa arbetet och genomförts av anställda. Vissa delar har rört det strategiska och styrande arbetet och i detta arbete har styrelsen varit delaktig. 20