Integrerad vård Erfarenheter och visioner

Relevanta dokument
Kunskapsunderlag vid Workshop 23 maj: En samlad vårdprocess för kroniskt sjuka - vilka incitament och verktyg behövs?

ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG

Utprovning av en ny verksamhetsmodell

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Anne Persson, Professor

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Sammanställning Det goda livet workshop Vårdsamverkan Fyrbodal

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Nya lösningar för laboratoriemedicin i Skåne. Laboratoriemedicinprojektet i Region Skåne en del av förnyelsearbetet

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Ger skattemedlen full valuta?

sätter hallänningen i centrum

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET

Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Värdeskapande förhållningssätt

Agneta Lantz

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Examinatorsutbildning 2013 Introduktionsutbildning. SIQs MODELL

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Förbättra patientflödet på Astrid Lindgrens Barnakut. Varför och Hur?

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Uppdragsavdelningen Reviderad Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/

Handlingsplan Datum Diarienummer HS Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Internationellt program för Karlshamns kommun

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Bättre liv för sjuka äldre

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen

Handlingsplan Länsstyrgruppen för psykiatri för uppföljning av landstingets och kommunernas samverkansöverenskommelse

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk

Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg PaN V Katarina Eveland

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

23 MAJ Kompetensprofil

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016

Vad ska en coach kunna?

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, , Anna Bengtsson

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Effektivare vård. Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt

SwedPower:s integrerade ledningssystem

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

Delårsbokslut 2014 jan-juli. Melleruds Södra. Innehållsförteckning

Regionkonferens Luleå 3 feb. Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015

Patientsäkerhetsberättelse

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Verksamhetsplan

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Verksamhetsplan 2015

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Lokal handlingsplan för vård och omsorg

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Kvalitetsbokslut 2013

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen

FAGERSTA KOMMUN LEDNINGSSTRATEGI

för en säker sjukskrivningsprocess

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Verksamhetsplan Kompetens- och arbetslivsnämnden

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag.

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016

Nationell e-hälsa - hur ser det ut idag?

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7

Riktad primärvård för äldre

IKT-plan. Bosgårdsskolan Upprättad Senast reviderad

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vård och omsorg. Kompetensutvecklingsplan för personal inom Vård och Omsorg

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Kvalitets- och kostnadsdata ger

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Effektivare sjukvård. Time Care Göran Stiernstedt

Innehållsförteckning Kvalitetsdefinition Bakgrund Syfte... 2

Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun

Måluppfyllelse kopplat till styrning och ledning

Transkript:

Integrerad vård Erfarenheter och visioner

Integrerad vård kroniska patienter Primärvård Sjukhus FL Ssk FL SSK Akut Spec klin Sg Q At Akut Spec klin Sg Q At Lab Rtg Social vård Hem tjänst Kommunal Vård och omsorg Dsk Lab RTG Social service Hemvård DiSK

Utgångspunkter Människor med komplexa vårdbehov Utan integration lider systemet kvalitetsbrister Förståelse för individens behov är viktigt Förståelse av patientprocessen övergångar kritiska Risk att hamna mellan stolarna Byte av fokus anpassa systemet efter vårdtagaren inte vårdtagaren efter systemet

Integrerad vård Ett integrerat system för hälso- och sjukvård, vård och omsorg samt social service som bygger på den samlade klokskapen från olika professionella som använder sin kunskap och kompetens tillsammans med vårdtagaren för att möta dennes behov och önskemål. Vårdöverenskommelse Gränsöverskridande samarbete Gemensamt ansvar för resultat

Några brister idag Produktionsperspektivet överväger Fragmentiserad vårdorganisation Barriärer Strukturella Organisationskulturer Professionskulturer IT

Några brister idag Fokus på ekonomi i styrning och ledning Verksamheter, enheter, funktioner A B C D Resultat: kostnader, resurser och produktion t.ex patienter, besök, vårddagar, vårdplatser, behandlingar, re-operationer, återinläggningar, dödlighet. Organiseras och leds utifrån ett produktionsperspektiv och mäter och finansierar produktion.

Några brister idag Olika geografiska ansvarsområden Många kontaktytor Ökad specialisering utan koordinering Utbildning och kompetensutveckling hos ledare

Utmaningar Vårdtagarens perspektiv i vårdorganisationen Integrerad organisation Vårdtagarprocess Vårdtagarresultat Specialiteter Kompetenser Produktionsresultat Målgrupper (Patientgrupper Brukargrupper ) Vårdverksamheter Enheter

Utmaningar Medarbetarnas drivkrafter i förändringsarbetet Definition av olika patient-/brukarprocesser Balans mellan specialisering och samordning Gränsöverskridande ledarskap

Utmaningar Styrsystem för kvalitet och ekonomisk effektivitet Patientgrupper utifrån sjukdomsproblem eller behov Exempel - Ont i höften - Yrsel - Bröstsmärta - Buksmärta - Psykos - Depression - Strokesymptom - Äldre multisjuka - Vård i livets slutskede Verksamheter eller kompetenser A B C D Patientprocess Patientprocess Patientprocess Resultat Medicinska Omvårdnads Ekonomiska Livskvalitet

Utmaningar Hälso- och sjukvård som kunskapsorganisation Traditionell funktionsorganisation Modern kunskapsorganisation Förhärskande i decennier Bakgrund i Taylorism Hierarki och informationsflöden är vertikala - Chefsfokus Förutsätter en relativt stabil och förutsägbar utveckling Välutbildade medarbetare Snabb kunskapsspridning Patient-/brukarfokus Oförutsägbar framtid lyhörd, flexibel och snabb organisation

Gränsöverskridande ledarskap Funktionellt fokus Process fokus Kostnadsfokus prestationer De anställda är problemet Göra mitt jobb Förstå mitt jobb Mäta individer Förändra personen Kan alltid hitta bättre personal Motivera personalen Lita inte på någon Vem är den skyldige? Fixa fel Patient-/brukarfokus - resultat Processen är problemet Hjälpa till att få saker gjorda Förstå hur mitt arbete bidrar till processen Mäta processens resultat Ändra processen Kan alltid förbättra processen Ta bort barriärer Vi är beroende av varandra Vad tillät felet att uppstå? Lös problemen

Fyra exempel på integrerad vård Nisse projektet i Malmö Äldre multisjuka i Region Skåne Sioux projektet i Sv Skåne TioHundra projektet i Norrtälje

Nisseprojektet Närsjukvård i Samverkan ger Starka Effekter Syfte Utveckla gemensamma rutiner för vården av multisjuka patienter mellan alla berörda vårdgivare Vägen dit Erbjuda nära kontakt vid särskild vårdavdelning för primärvård och äldrevård för att öka bekvämligheten, tillgängligheten och patientsäkerheten

Nisseprojektet Vägen dit Patientgruppen definierades och avgränsades Geografisk koppling mellan vårdgivarna Internmedicinsk försöksavdelning för Nissepat. Särskild avdelad personal hos alla vårdgivare Direkt kommunikation mellan alla berörda Direktinläggning Snabb hänvisning på akuten

Nisseprojektet Resultatförväntningar Ökad effektivitet i planering genom ökad kunskap om den individuelle patienten/brukaren Reducera antal sökande på akuten Bättre logistik vid patientens försämring Bättre gränsöverskridande samarbete i rehabilitering oavsett finansiär

Nisseprojektet Resultat Nöjda vårdtagare och närstående Ökad kommunikation och kunskap om varandra Snabbare utskrivning 2 dagar kortare vårdtid Förbättrad vårdkvalitet och patiensäkerhet Direktinläggningar ökade till 44 % Bättre medicinsk support till berörda vårdgivare

Nisse idag Byggts ut för hela Malmö från 30 000 till 300 000 Alla typer av berörda vårdgivare ingår Direktinläggningar minskat från 44 % till 5 % Upparbetade rutiner har inte lärts vidare Sämre kontakter mellan vårdgivare Återfall i gamla mönster Nya sparmål med reducerat antal vårdplatser

Nisse i morgon Re-vitalisering utifrån de goda projektresultaten Info om multisjukas prioritering Två vpl per avdelning för Nisse-patienter Utbildning av Nisseambassadörer Nätverk mellan vårdgivare Intro utbildning av systemet och rutinerna Lära känna sin egen stadsdel och berörda vårdgivare Särskild hemsida Under 2011 har direktinläggningar ökat från 5 till 10 % Målet är 20 %

Projekt äldre multisjuka Definierade patientgrupper Ont i höften Ont i knät Strokesymptom Fyra cancergrupper Äldre multisjuka Psykos

Projekt äldre multisjuka Prof. Regional samordn. grupp Strategisk dialog Uppdrag Kval. Ind. Kontraktsdialog - MOEL RPPA Regionalt processansvarig PPA + team Nätverk Stöd

Projekt Äldre multisjuka Fyra pilotkommuner + sjukhus och primärvård Kartläggning av patient-/brukarprocesserna MOEL mål helhetsmått EQ-5D och Trygghetsenkät Delprocessmål direktinlagda, hembesök, läkemedelsgenomgångar, gemensamma vårdplaner återinläggningar på sjukhus Projektet pågår

Sioux projektet Sioux du förstår mig först när du gått i mina mockasiner Vård och omsorg i sv Skåne Sjukhus och kommuner Problembild Bristande samarbete mellan vårdgivare Organisatoriska problem och kunskapsluckor Bristande förståelse mellan vårdgivare

Sioux projektet Aktiviteter 251 ssk, at, sg deltagit Gemensamma utbildningsdagar Hospitering i fyra dagar hos annan vårdgivare Resultat 95 % av deltagarna har fått ökade kunskaper om andra vårdgivares verksamheter 90 % har kunnat bredda och fördjupa sina kunskaper

TioHundra projektet Start i januari 2006 Syfte: gemensam organisation för ett samlat erbjudande till befolkningen av hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg samt social service Finansiering genom kommunalförbund Drift genom samägt bolag TioHundra AB

TioHundra projektet Ambitioner att skapa en kundorienterad verksamhet, tänkt i nya banor med ökat fokus på hälsa och funktionalitet Nya möjligheter genom reducering av huvudmannabarriärer Kvalitetsutveckling av flera patient- /brukarprocesser

TioHundra projektet Exempel: svårt sjuka patienter Akuta insatser Sjukhusvård Primär- vård Hem- tjänst Rehab Vårdplanering Vård- alternativ Korttids- boende SÄBO Ambulans- sjukvård Akutens insatser Diagn. service Behand- ling Omvård- nad Utskriv- ningsklar patient Usk Anh (PV) (Hem- tjänst) Ssk Bist handl Pat Vård- alternativ LSS LASS Hem- vård Usk Anh PV läk Hem- tjänst Dsk Bist handl Pat Vård- plan Trygg jour ASIH Para- med Äldre- team Ass Vård- planering Utskriv- ning Hem Hem PV (Hem- tjänst) Bist handl Para- med Web Care

TioHundra projektet Exempel på resultat: Kortare väntetider till äldreboende Antal boendeplatser minskat Hemtjänst och hemsjukvård med ökat samarbete Utökad geriatrik särskilt läkarinsatserna Bättre vårdplanering Bra förtroende hos medborgarna Gemensamt journalsystem inom sjukhus och pv med tittfunktion för äldrevården

Reflektioner Utvecklingsarbete sker ofta i projektform Initialt stor entusiasm hos utvalda medarbetare Initiativtagare för problemlösning Mål för resultatförbättringar Svårigheter att sprida vunna kunskaper Tydlighet av nyttan för permanent drift Viktigt med bra metoder och dokumentation Kontinuerlig dialog och förbättringsarbete Konkurrens mellan daglig drift och utvecklingsarbete Avgörande är ledningars kunskaper och stöd

Åtgärder för framgång Utgå från vårdtagarnas individuella behov summera i definierade patient-/brukargrupper Hitta bra samarbetslösningar för vårdgivare oavsett organisatorisk tillhörighet Mål och resultatförväntningar för individ inom grupp - evidens Omvärldsbevaka utvecklingen för resp grupp best practice Bedöm behov av nya kompetenser eller kompetensutveckling

Åtgärder för framgång Rutiner och arbetsorganisation utifrån processerna Utbildning av ledare/chefer i processorganisation Styrsystem och ersättningsmodeller för patient- /brukarresultat

Nyckelfrågor Vem kan ta ansvar för en integrerad vårdorganisation? Hur stimulera drivkrafter hos vårdgivare och vårdtagare att hitta ändamålsenliga samarbetsformer för rätt resultat? Hur utforma styrsystem och ersättningsmodeller som stimulerar rätt beteende att nå bästa möjliga kvalitet? Vilka utbildningsinsatser krävs för ledare/chefer i en kunskaporganisation för bästa möjliga kvalitativa resultat? Hur kan man bryta upp fast rotade trad. styr- och ledningssystem i ekonomiskt kärva tider?