Stockholm Karlstad Falun Gävle Malmö Örebro



Relevanta dokument
ÖVERSIKTLIG RISKBESKRIVNING

PM RISKINVENTERING. Daftö Feriecenter. Strömstad kommun. Uppdragsnummer: Uppdragsnr: Datum: Antal sidor: 8.

RISKUTREDNING AVSEENDE TRANSPORTER AV FARLIGT GODS OCH FARLIGA VERKSAMHETER Kvastbruket Västerås stad Datum

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

Detaljerad riskanalys KI Campus - avseende transporter med farligt gods

Viby 19:1 m.fl., Brunna industriområde, Upplands Bro Riskanalys

Riskbedömning för Norrköpings resecentrum. Järnvägstrafik och transport av farligt gods på väg

ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RISK- OCH BULLERFRÅGOR FÖR NÄSBY 4:1472

ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN

Norra Tyresö Centrum, Risk-PM angående nybebyggelse av bostadshus, rev A 1 Inledning

PM Risk - Elevhem Karlberg

PM Riskanalys för kv Åran och Nätet

Riskanalys Bryggvägen m.m., Ekensberg Stockholm

Detaljerad riskbedömning för detaljplan. Lokstallet 1 m.fl. Sölvesborg

Områdesbeskrivning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Sida 2 (5)

Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg

BILAGA C KONSEKVENSBERÄKNINGAR

Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Industrigatan 2A, STHLM, Org.nr Tel: , Fax:

Kv Banken Underlag för detaljplanearbete

Utlåtande uppdatering av farligt godsutredning,

2 Beskrivning av ändrade förutsättningar

PM risk "Dallashuset"

DETALJERAD RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Avseende transporter av farligt gods och urspårning på Ostkustbanan

Riskutredning Albyberg etapp 2

BILAGA C RISKBERÄKNINGAR Väsby Entré Upplands Väsby kommun Datum

1 Inledning. 2 Yttrande

Handelsmannen, Glumslöv, Landskrona

Svar på Länsstyrelsens samrådsyttrande avseende risker förknippade med bensinstation och transporter av farligt gods

Riskbedömning Fröfjärden och Fredspipan, Sundbypark

Sörby Urfjäll 28:4 mfl Detaljplan för kontor med utbildningslokaler mm Gävle kommun, Gävleborgs län

[Titel] Transport av farligt gods på väg Mellby 1:115, Mellbystrand Rev

RAPPORT. Fördjupad riskbedömning för detaljplan Väppeby, Bålsta Slutgiltig handling

BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNINGAR Status

Förslag till lokal trafikföreskrift gällande förbud mot transporter av farligt gods på väg E4/E20 i Solna och Stockholms kommuner

PM - UTREDNING AVSEENDE SKYDDSÅTGÄRDER, LANDVETTERS-BACKA

Detta är ett digitalt utskick av samrådshandlingarna för detaljplan för Gamla brandstationen i Bro (Härnevi 1:17 m.fl.).

RAPPORT. Riskanalys Kinnarps Förskola LEIF THORIN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER

Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012).

Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum. AB Familjebostäder Handläggare Egenkontroll Internkontroll. Rosie Kvål RKL LSS

Inledande riskanalys kv Månstenen, Solberga - avseende transporter med farligt gods på E4/E20

Förbigångsspår Stenkullen

Inledande riskanalys Väsjön Norra, Sollentuna - avseende transporter med farligt gods på Norrortsleden

Riskanalys Väsjön Sollentuna kommun. FSD projekt nr ,1. Upprättad: Reviderad: Fire Safety Design AB

Inledande riskanalys kv Rosstorp 2 i Rönninge - avseende transporter med farligt gods på Västra stambanan

RISKANALYS FÖR DETALJPLAN

INLEDANDE RISKANALYS Startboxen, Nytt HQ NCC Solna stad Datum Status

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

Inledande riskanalys Detaljplan Ribby Ängar 4, Haninge kommun

Myndigheter, organisationer, föreningar, kommunala nämnder med flera

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

RISKANALYS Kv Tygeln 2 Solna Datum Status

Bedömning av risker avseende brand

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Getabrohult 1:9 m fl GRÖNKULLEN Bollebygds Kommun, Västra Götalands län. Antagandehandling

ÅVS Helsingborg Risk: Nulägesanalys avseende vägtransport av farligt gods

Detaljplan för Luossavaara, Kiruna kommun Riskanalys avseende transport av farligt gods

Riskutredning för kabinbaneområdet i Åre

Inledande riskanalys för ny detaljplan Ekhagen- Adolfsberg i Storvreta norr om Uppsala - avseende närheten till Ostkustbanan

DETALJERAD RISKBEDÖMNING, Pottholmen, Karlskrona STEG 3. Transporter av farligt gods på Infartsleden samt Karlskrona C. Rapport

RISKHÄNSYN I DETALJPLAN

Riskutlåtande angående planering av äldreboende i detaljplan för Viksjö centrum, fastigheten Viksjö 3:402, del av

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

DETALJPLAN FÖR ÖSTSURA 2:202 M FL, HAMMARSKOLAN, SURAHAMMAR. SURAHAMMARS KOMMUN

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

Riskanalys i samband med ny detaljplan för Kv. Elefanten 1 m.fl., Kalmar

Planbesked - Detaljplan för Baffeln 2 och 11 KS/2015:337

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN

Bullerutredning Svalöv

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo

INLEDANDE RISKANALYS Perstorp 1 mm, Farsta Stockholms stad Datum Status

Riskbedömning. Transport av farligt gods på väg 28 (Österleden) Kv. Karlskrona 5:53, Krutviken, Karlskrona

Riskbedömning transporter farligt gods

INLEDANDE RISKANALYS Porfyren 2 m.fl. Lidköpings kommun Datum Status

SBK Värmland AB Patrick Ahlgren PAN LSS

Riskanalys. Gubbängsfältet Underlag för detaljplanearbete

RISKANALYS- BJÖRKLIDEN

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER

Kv Ritsalen Avseende närheten till Ostkustbanan Sollentuna kommun Datum

Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum. Wermlands Bygg AB Handläggare Egenkontroll Internkontroll

Ändring av detaljplan för Industriområde vid Lexby Lexby 11:14 Partille kommun, Västra Götalands län. Tillägg till PLANBESKRIVNING

INSTRUKTION EXPLOSIV VARA 1

SOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Caroline Novak SBN 2010:1430. inom stadsdelarna Skytteholm och Hagalund, upprättad i juni 2012

INLEDANDE RISKANALYS Bagartorp Solna stad Datum Status

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Centrala Nacka trafikutredning

INLEDANDE RISKANALYS Signalen 3 m fl Solna Datum Status

ABCDE. Ny detaljplan för del av Sabbatsbergsområdet- yttrande till stadsbyggnadskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

PM RISK KOMPLETTERANDE UTREDNING URSPÅRNING

Innehåll. Bilaga 3 Sammanvägd ljudnivå vid fasad

PLANBESKRIVNING P Detaljplan för del av kv FUTURUM (Folkets Hus m m) inom Järna kommundel i Södertälje

Riskbedömning Noret Norra Planläggning intill transportled för farligt gods med avseende på detaljplan för Noret Norra

Riskanalys Kv Viby 1:22, Upplands-Bro Kommun. - Avseende närhet från transport av Farligt gods och industririsker till Församlingen Arkens Bibelcenter

BILAGA A FREKVENSBERÄKNINGAR Gästhamnen Kristinehamn Datum

datum Detaljplan för del av kvarteret VÄTET i Rosengård i Malmö.

Stationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRDJUPAD RISKANALYS BILAGA 2 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR OCH OMGIVNING Version 2

Bullerutredning Villa Roskullen

Bullerskyddsprogram för Täby kommun

Transkript:

Dokumenttyp RISKANALYS Stämpeln 1, Häggvik Sollentuna kommun Datum 2014-11-06 Status UNDERLAG FÖR DETALJPLAN Handläggare Erik Hall Midholm Tel: 08-58818860 E-post: erik.midholm@brandskyddslaget.se Internkontroll Rosie Kvål Lisa Åkesson (avsnitt 5-6 samt bilaga A-C) Uppdragsledare Erik Hall Midholm Uppdragsgivare Bonnier Fastigheter Uppdragsnummer 107570 Stockholm Karlstad Falun Gävle Malmö Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr 102 73 Stockholm Telefon/Fax 08-588 188 00 08-588 188 62 Internet www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer 556634-0278 Innehar F-skattebevis

SAMMANFATTNING Inom fastigheten Stämpeln 1 i området Häggvik i Sollentuna kommun planeras en utbyggnad av det befintliga handelsområdet. Den planerade utbyggnaden innebär en ändring av detaljplanen. Planområdet ligger i anslutning till E4 (Uppsalavägen) samt dess anslutningsramper mot väg 265 (Häggviksleden) som är klassade som rekommenderade primära transportleder för farligt gods. Närheten till vägarna ställer krav på att riskerna förknippade med trafiken analyseras vid exploatering inom planområdet. Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med det aktuella planförslaget genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. Riskanalysen utgör beslutsunderlag i planprocessen. I analysen har en inventering gjorts av transporter med farligt gods på E4 och väg 265 samt verksamheten inom närliggande Sollentuna Energi. Den planerade byggnationen av Förbifart Stockholm har också beaktats i analysen eftersom denna ansluter till E4 och väg 265 i höjd med planområdet. Utifrån inventeringen har olycksscenarier kopplade till trafiken identifierats. En kvalitativ uppskattning av riskerna, d.v.s. sannolikhet och konsekvens, för respektive olycksscenario har gjorts i syfte att fastställa vilka olycksscenarier som bedöms kunna medföra skadliga konsekvenser för människor i området och som därför behöver beaktas vid fortsatt planering. Resultatet av den inledande riskanalysen visar att det finns ett antal olycksrisker förknippade med trafiken på de kringliggande vägarna som bedöms påverka risknivån inom planområdet. Olycksscenarier förknippade med transporter av massexplosiva ämnen (klass 1.1), brännbara gaser (klass 2.1), giftiga gaser (klass 2.3), brandfarliga vätskor (klass 3) samt oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5) bedöms kunna medföra konsekvenser för de som vistas inom planområdet. Avståndet till Sollentuna Energis angränsande verksamhet söder om planområdet bedöms däremot ge ett betryggande skydd mot potentiella olycksrisker och anses inte föranleda krav på säkerhetshöjande åtgärder eller restriktioner. En fördjupad analys av möjliga risker har gjorts utifrån förutsättningen att det kan förekomma transporter av ämnen ur samtliga farligt godsklasser på de angränsande transportlederna för farligt gods. Risknivån har beräknats i form av individrisk och samhällsrisk och har genomförts för ett nollalternativ samt ett utbyggnadsalternativ med trafiksituation år 2014 samt för prognosåret år 2035. Analysen belyser förändringar i trafiksituationen på kringliggande vägar. För prognosåret förutsätts att Förbifart Stockholm är utbyggd, vilket förväntas kunna innebära en kraftig ökning av mängden farligt godstransporter på körbanan närmast planområdet i förhållande till dagens situation. Risknivån har värderats utifrån det förslag på riskkriterier som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har tagit fram. Den fördjupade analysen visar att med avseende på trafiksituationen år 2014 så ligger individrisken på en acceptabel nivå inom hela planområdet med hänsyn till avstånden till E4 respektive väg 265. Samhällsrisken hamnar på en nivå som innebär att åtgärder ska övervägas (ALARP). Den prognostiserade trafiksituationen år 2035, där bl.a. Förbifart Stockholm förväntas kunna innebära ett ökat antal farligt godstransporter på den närmaste körbanan utmed planområdet, bedöms innebära en ökning av både individrisken och samhällsrisken. Individrisken hamnar inom ALARP inom ca 25-50 meter från närmaste körbana. Samhällsrisken ökar ytterligare, men ligger fortfarande inom ALARP och den förändrade trafiksituationen bedöms inte innebära att risknivån hamnar ovanför acceptanskriteriernas övre gräns. Datum: 2014-11-06 Sida: 2 av 40

Den sammanvägda riskvärderingen är att det finns ett behov av åtgärder både med avseende på dagens trafiksituation och för prognosåret år 2035, dock bedöms behovet vara högre för prognosåret, vilket har beaktats vid beslut om säkerhetshöjande åtgärder. För att hantera identifierade risker ges nedanstående förslag på åtgärder för att minska konsekvenserna av en eventuell olycka: - Avståndet mellan närmaste körbana (avfartsramp från E4 mot cirkulationsplats) och handel ska ej understiga 25 meter. - Vid handel inom 40 meter från närmaste körbana ska byggnader utföras med: o o o utrymningsvägar, för lokaler där personer vistas stadigvarande, placerade så att utrymning kan ske till säker plats vid olycka på angränsande transportleder för farligt gods (E4 och väg 265). friskluftsintag, för lokaler där personer vistas stadigvarande, placerade mot en trygg sida, det vill säga på byggnadernas tak eller bort från riskkällan. ventilationssystem med central nödavstängningsfunktion (manuell). - Obebyggda områden mellan närmaste körbana (avfartsramp från E4 mot cirkulationsplats) och bebyggelse bör utföras så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Avståndet mellan körbana och områden som uppmuntrar till stadgivarande vistelse ska ej understiga 25 m. Observera att åtgärderna endast utgör ett förslag och att det är upp till kommunen/projektet att ta beslut om åtgärder. De åtgärder som man beslutar om ska sedan formuleras som planbestämmelser på ett sådant sätt att de är förenliga med Plan- och bygglagen (2010:900). Det rekommenderas att det tydligt framgår i detaljplanen att alternativa utformningar accepteras om det kan verifieras att dessa ger motsvarande skydd som nedanstående åtgärder. Åtgärdsförslagen utgår från dagens trafiksituation på kringliggande transportleder för farligt gods. Hur en eventuell förändrad trafiksituation, förknippad med bl.a. byggnation av Förbifart Stockholm, ska hanteras bör ej regleras i detaljplanen. Det rekommenderas dock att man exempelvis i planbeskrivningen belyser prognostiserade förändringar, hur dessa planerar att hanteras samt att den nya detaljplanen inte bedöms påverka de slutsatser om åtgärder som tagits fram i projekt E4 Förbifart Stockholm. Datum: 2014-11-06 Sida: 3 av 40

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Omfattning... 5 1.4 Underlag... 5 1.5 Egenkontroll och Internkontroll... 5 1.6 Revideringar... 5 1.7 Förutsättningar... 6 1.7.1 Riskhänsyn vid ny bebyggelse... 6 1.7.2 Övrig lagstiftning... 7 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET... 8 2.1 Områdesbeskrivning... 8 2.2 Planerad bebyggelse... 9 2.3 Omgivande planer... 10 3 RISKINVENTERING... 11 3.1 Allmänt Identifiering av riskkällor... 11 3.2 E4 (Uppsalavägen)... 12 3.2.1 Allmänt... 12 3.2.2 Trafik... 13 3.2.3 Transport av farligt gods... 14 3.3 Väg 265 (Häggviksleden)... 16 3.3.1 Allmänt... 16 3.3.2 Trafik... 16 3.3.3 Transport av farligt gods... 16 3.4 Sollentuna energi... 17 4 INLEDANDE RISKANALYS... 18 4.1 Metodik... 18 4.2 Identifiering av olycksrisker... 18 4.3 Kvalitativ uppskattning av risk... 18 4.3.1 Olycka vid transport av farligt gods... 18 4.3.2 Brand inom Sollentuna Energi... 24 4.4 Slutsats inledande riskanalys... 25 5 FÖRDJUPAD RISKANALYS... 26 5.1 Metodik... 26 5.2 Resultat riskberäkningar... 28 5.2.1 Individrisk... 28 5.2.2 Samhällsrisk... 29 5.3 Värdering av risk... 30 5.4 Hantering av osäkerheter... 31 6 SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER... 34 6.1 Allmänt... 34 6.2 Diskussion kring åtgärder... 34 6.2.1 Placering av verksamheter... 34 6.2.2 Byggnadstekniska åtgärder... 35 6.3 Förslag till säkerhetshöjande åtgärder sammanställning... 38 6.3.1 Åtgärdernas riskreducerande effekt... 39 7 REFERENSER... 40 Datum: 2014-11-06 Sida: 4 av 40

1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Det planeras för en utbyggnad av det befintliga handelsområdet inom kv. Stämpeln 1 i Häggvik, Sollentuna kommun. Utbyggnaden syftar till att göra området till en lukrativ och attraktiv handelsplats samt en tydlig entré till Sollentuna. Den planerade utbyggnaden innebär en ändring av detaljplanen för det aktuella området. Kv. Stämpeln 1 ligger i anslutning till E4 samt dess på- och avfartsramper mot väg 265 som båda utgör rekommenderade primära transportleder för farligt gods. Med anledning av detta har Brandskyddslaget fått i uppdrag av Bonnier Fastigheter att upprätta en riskanalys för den tänkta exploateringen av området. 1.2 SYFTE Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. Riskanalysen ska ligga som underlag till den nya detaljplanen. 1.3 OMFATTNING Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Trafikanter på omgivande vägar omfattas inte av analysen. 1.4 UNDERLAG Underlag till analysen utgörs i huvudsak av: - Kv. Stämpeln 1 Parallellt uppdrag (beskrivning av planerad utbyggnad med bakgrund samt syfte och mål m.m., förslag till ny situationsplan), Upprättad av Strategisk Arkitektur, daterad 2014-10-24. Övriga dokument där information inhämtats redovisas löpande och i avsnitt 7 - Referenser. 1.5 EGENKONTROLL OCH INTERNKONTROLL Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets egen internkontroll i enlighet med företagets kvalitetsledningssystem. Detta innebär en övergripande granskning av en annan konsult i företaget av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits. Datum Version Egenkontroll Internkontroll 2014-11-06 Riskanalys ver. 1.0 EMM, 141106 LÅN, 141106 2014-10-31 Granskningshandling Riskanalys EMM, 141030 LÅN, 141031 2014-10-22 Inledande riskanalys ver. 1.0 EMM, 141022 RKL, 141022 2014-10-15 Granskningshandling Inledande riskanalys EMM, 141014 RKL, 141014 1.6 REVIDERINGAR Denna version av handlingen utgör en första version av riskanalysen. Handlingen utgör en utveckling av tidigare riskanalys och har kompletterats med en fördjupad analys av olycksrisker som enligt den inledande analysen bedöms kunna påverka risknivån inom det aktuella planområdet (se avsnitt 5). Handlingen omfattar dessutom verifiering av säkerhetshöjande åtgärder (se avsnitt 6). Ändringar i förhållande till tidigare version markeras ej i rapporten. Datum: 2014-11-06 Sida: 5 av 40

1.7 FÖRUTSÄTTNINGAR 1.7.1 Riskhänsyn vid ny bebyggelse Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län ska möjliga risker studeras vid exploatering närmare än 150 meter från en riskkälla /1/. Vidare redovisas i Rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse /2/ rekommenderade skyddsavstånd mellan riskobjekt och olika typer av bebyggelse, se Tabell 1.1. För att undvika risker förknippade med olyckor med urspårning samt olyckor med petroleumprodukter rekommenderas dessutom att 25 meter närmast järnväg och väg med transport av farligt gods lämnas bebyggelsefritt. Tabell 1.1. Av Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade skyddsavstånd till infrastruktur med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Riskkälla Typ av bebyggelse Avstånd Vägar med transporter av farligt gods Tät kontorsbebyggelse 40 m Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet 75 m 75 m Järnvägar Tät kontorsbebyggelse 25 m Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet 50 m 50 m Bensinstationer Tät kontorsbebyggelse 25 m Sammanhållen bostadsbebyggelse 50.m Personintensiv verksamhet 50 m De rekommenderade skyddsavstånden anger det minsta avstånd som bör hållas mellan bebyggelse och riskobjekt. Avstånden avser markområden som ej är skymda av topografi eller annan bebyggelse. Dessa parametrar kan påverka, både öka och minska, behovet av skyddsavstånd. Avsteg kan göras om risknivån bedöms som låg eller om man genom att tillämpa säkerhetshöjande åtgärder kan sänka risknivån. En ny rapport från Länsstyrelsen var på remiss under hösten 2012 /3/. I denna tydliggör Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd mellan transportled för farligt gods och olika verksamheter, se Figur 1.1 1. 1 Observera att riktlinjerna eventuellt kan komma att ändras till följd av bland annat inkomna remissynpunkter och vidare bearbetning av rapporten. Datum: 2014-11-06 Sida: 6 av 40

Figur 1.1 Sammanfattning av Länsstyrelsens rekommendationer avseende skyddsavstånd till led för farligt gods från respektive kvartersmark, remissutgåva 2012. I den nya rapporten tydliggör även Länsstyrelsen sin syn på skyddsavståndet 25 meter från transportled för farligt gods: Länsstyrelsen anser att det, i princip oberoende av den aktuella risknivån och andra säkerhetsåtgärder, bör finnas ett skyddsavstånd på minst 25 meter mellan vägar och järnvägar med transporter av farligt gods och kvartersmark i zon B eller C. Att upprätthålla skyddsavståndet på 25 meter anses vara särskilt viktigt för kvartersmark i zon C. 1.7.2 Övrig lagstiftning Förutom ovanstående lagar och riktlinjer förekommer ytterligare ett antal lagar och föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta. Exempelvis så ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut föreskrifter för hantering av olika brandfarliga och explosiva ämnen. I Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor behandlas hanteringen av brandfarliga och explosiva varor och redovisar bl.a. krav på utformning av anläggningar och skyddsavstånd till kringliggande skyddsobjekt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ger ut föreskrifter för hantering av olika brandfarliga och explosiva ämnen. Vidare hanterar Lag (2003:778) om skydd mot olyckor olika verksamheters ansvar för att upprätthålla ett tillfredsställande skydd mot olyckor. En konsekvens av denna lag som kan vara av särskilt intresse i planärenden är om det i anslutning till planområdet finns anläggningar vilka klassas som farliga verksamheter enligt 2 kap, 4 i denna lag. Sådana verksamheter är ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor och de är även skyldiga att analysera risker och påverkan på närområdet. Datum: 2014-11-06 Sida: 7 av 40

2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING Det aktuella planområdet kv. Stämpeln 1 ligger i Häggvik i Sollentuna kommun. I väster och norr angränsar området mot E4 (Uppsalavägen) respektive väg 265 (Häggviksleden). Öster och planområdet ligger Bagarbyvägen samt ytterligare handelskvarter (bl.a. Stinsens köpcentrum). I söder är marken huvudsakligen obebyggd med undantag för enstaka bostadshus samt en återvinningsanläggning tillhörande Sollentuna energi. I Figur 2.1 redovisas planområdets omfattning och dess närmaste omgivning. Sollentuna Energi Stinsen Ica Maxi Figur 2.1. Översiktsbild över kv. Stämpeln 1 och dess omgivning. Planområdet är markerat med vit linje. E4 (Uppsalavägen), huvudkörbanor Väg 265 (Häggviksleden), inkl. på- och avfartsramper mot E4. På- och avfartsramper mellan E4 respektive väg 265 och lokalt vägnät (Bagarbyvägen och Norrvikenleden). Inom planområdet finns idag handelsbyggnader för handel (Willys och K-Rauta) i ett våningsplan samt en kontorsbyggnad i sex våningsplan. Ytorna närmast E4 och väg 265 omfattar markparkering och utomhusförsäljning. Körbanorna närmast planområdet utgörs av avfartsramper från E4 mot det lokala vägnätet (cirkulationsplats mot Bagarbyvägen och Norrvikenleden). Körbanorna ligger i nivå med planområdet. Avståndet mellan körbanorna och ytor för parkering samt utomhusförsäljning understiger 10 meter. Avståndet till närmaste byggnadsdel är ca 25 meter. På- och avfartsramperna mellan E4 och väg 265 går i ett tråg utmed det aktuella området. Väg 265:s närmaste körbana (norrgående avfartsramp från E4) ligger som närmast ca 20 meter från planområdet. Avståndet till närmaste byggnadsdel är ca 40 meter. Uppdragsnamn: Datum: Stämpeln 1, Häggvik 2014-11-06 Uppdragsnr: Sida: 107570 8 av 40

Planområdet ligger något lägre än E4. Avståndet mellan planområdet och E4:s huvudkörbanor är som minst ca 80 meter. Till närmaste byggnadsdel överstiger avståndet 120 meter. 2.2 PLANERAD BEBYGGELSE Det aktuella utbyggnadsförslaget innebär att befintlig kontorsbyggnad samt delar av befintlig handelsbyggnad rivs för att skapa en tydligare handelsfasad och entré mot väg 265. Kontorsbyggnaden ersätts med ny markparkering. Den befintliga parkeringsytan mot Sollentuna Energi och E4 bebyggs inledningsvis med en handelsbyggnad för sällanköpshandel i två våningsplan. Dessutom föreslås mindre tillbyggnader utmed fasdaden mot väg 265 samt en mindre påbyggnad i ett våningsplan ovanpå den nya handelsbyggnaden. Den planerade utbyggnaden innebär ca 14 000 kvadratmeter ny bruttoarea (BTA) samt ca 15 900 kvadratmeter ombyggd/vitaliserad BTA. Av detta utgör ca 95 % uthyrbar yta (LOA). I Figur 2.2 redovisas bebyggelsestrukturen inom området efter föreslagen utbyggnad. Påbyggnad av extra våning Tillbyggnad av handelsbyggnad Kontor mm rivs ny P-yta Figur 2.2. Planerad bebyggelsestruktur inom kv. Stämpeln 1 efter utveckling enligt steg 1-5 (Strategisk Arkitektur, daterad 2014-10-24). Den planerade bebyggelsestrukturen enligt figurerna ovan innebär inte att avståndet mellan byggnader och angränsande vägar minskar mer än marginellt. Avståndet till avfartsramp från E4 mot det lokala ytvägnätet blir även efter full utbyggnad ca 25 meter. Till väg 265:s närmaste körbana (norrgående avfartsramp från E4) blir avståndet ca 40 meter. Avståndet till E4:s huvudkörbanor kommer även efter full utbyggnad att överstiga 100 meter. Datum: 2014-11-06 Sida: 9 av 40

2.3 OMGIVANDE PLANER Det har inte identifierats något exploateringsprojekt inom kringliggande områdena som bedöms medföra tillkommande riskkällor som kan påverka planområdet. I avsnitt 3.2 beskrivs den planerade byggnationen av Förbifart Stockholm och hur denna bedöms kunna påverka riskbilden inom det aktuella planområdet. Datum: 2014-11-06 Sida: 10 av 40

3 RISKINVENTERING 3.1 ALLMÄNT IDENTIFIERING AV RISKKÄLLOR Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området. Riskinventeringen omfattar de riskkällor (transportleder för farligt gods, järnvägar, verksamheter som hanterar farligt gods) som kan innebära plötsliga och oväntade olyckshändelser med konsekvens för det aktuella området. De identifierade riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör grunden för den fortsatta analysen. Utifrån gällande riktlinjer (se avsnitt 1.7.1) avgränsas inventeringen till riskkällor inom 150 meter från planområdet. I planområdets närhet har E4 (Uppsalavägen) och väg 265 (Häggviksleden) samt Sollentuna Energi identifierats som riskkällor. Den planerade Förbifart Stockholm kommer också beaktas eftersom denna ansluter till Uppsalavägen och väg 265 i höjd med planområdet. Avståndet mellan planområdet och övriga riskkällor (bensinstationer, järnväg samt övriga rekommenderade transportleder för farligt gods) överstiger kraftigt 150 meter. Det har heller inte identifierats några anläggningar i anslutning till planområdet som är klassade som farliga verksamheter enligt kap. 2.4 i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Med anledning av det stora avståndet till övriga riskkällor kommer enbart ovanstående riskkällor att beskrivas i det fortsatta analysarbetet. Allmänt om transporter och hantering av farligt gods Ämnen klassade som farligt gods är det som till stor del kan ge upphov till oväntade och plötsliga olyckshändelser och kunskap om dessa är därför viktigt i en riskanalys. Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig själv eller kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skada på människor, djur och miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods delas in i klasser (riskkategorier) utefter de egenskaper ämnet har. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser. I Tabell 3.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen. Tabell 3.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR-S /4/. Klass Ämne Beskrivning 1 Explosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 2.1. Brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) 2.2- Icke brandfarliga, icke giftiga gaser (kväve, argon etc.) 2.3. Giftiga gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid etc.) Bensin, etanol, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. 6 Giftiga ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. 7 Radioaktiva ämnen Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Datum: 2014-11-06 Sida: 11 av 40

3.2 E4 (UPPSALAVÄGEN) 3.2.1 Allmänt Väster om kv. Stämpeln 1 går E4 som är ett viktigt trafikstråk som går genom hela Sverige, från norr till söder. På den aktuella sträckan består E4 av tre huvudkörfält i respektive riktning. De båda körriktningarna är åtskilda med en barriär. Vägen är försedd med vägräcke längs hela planområdet. Hastighetsbegränsningen är 90 km/h. I höjd med planområdet ligger trafikplats Häggvik som utgör en relativt komplicerad trafikplats med ett flertal på- och avfartsramper mellan E4 och väg 265 samt andra lokala vägar inom Häggviks handelsområde (se Figur 2.1). I söder är avståndet mellan planområdet och E4:s huvudkörbanor som minst, ca 80 meter. Norrut utmed området svänger körbanorna något västerut vilket ökar avståndet till som mest över 150 meter. Framtid: Förbifart Stockholm utgör en ny nordsydlig förbindelse väster om Stockholms centrala delar. Huvudsyftet med Förbifart Stockholm är att leda om E4 och därmed avlasta den tungt belastade Essingeleden och övriga vägavsnitt som idag utgör E4 och E20. Förbifart Stockholm planeras att innehålla en, huvudsakligen tunnelförlagd, motorväg som förbinder E4 vid Kungens kurva och Häggvik. Föreslagen utformning innebär att Förbifart Stockholm ansluter till Uppsalavägen och väg 265 i höjd med det aktuella planområdet /5/. I Figur 3.1 visas den planerade trafiklösningen vid trafikplats Häggvik med nya anslutningar mellan Förbifart Stockholm och Uppsalavägen respektive väg 265. Figur 3.1. Trafikplats Häggvik efter byggnation av Förbifart Stockholm. Planområdet Stämpeln 1 är markerat med vit linje. E4 (inkl. befintlig sträckning genom Stockholm via Uppsalavägen), huvudkörbanor Väg 265 (Häggviksleden), inkl. på- och avfartsramper mot Uppsalavägen. Förbifart Stockholm inkl. på- och avfartsramper mot E4 och väg 265. Avfartsramper mellan E4 (Förbifart Stockholm / Uppsalavägen) och lokalt vägnät (Bagarbyvägen och Norrvikenleden). Uppdragsnamn: Datum: Stämpeln 1, Häggvik 2014-11-06 Uppdragsnr: Sida: 107570 12 av 40

Den nya trafiklösningen innebär mindre justeringar av befintliga vägsträckningar utmed planområdet. En ny avfartstunnel planeras mellan Förbifart Stockholms norrgående tunnelrör och det lokala vägnätet i Häggvik (cirkulationsplats mot Bagarbyvägen och Norrvikenleden), se Figur 3.1. Avfartstunneln ansluter dock till befintlig körbana utmed planområdet. Avståndet mellan närmaste körbana och planområdet förändras därmed inte av Förbifart Stockholm. Utmed det aktuella planområdet kommer varken E4, väg 265 eller på- och avfartsramper från Förbifart Stockholm att hamna närmare planerad bebyggelse än med gällande förutsättningar. Projekteringen av Förbifart Stockholm omfattar också hantering av risker förknippade med transporter av farligt gods, bl.a. utmed det aktuella planområdet. I en underlagshandling till miljökonsekvensbeskrivningen som har upprättats för projektets arbetsplan redovisas en fördjupad riskbedömning /6/. Utifrån riskbedömningen sammanställs förslag på skadeförebyggande åtgärder för olika sträckor där Förbifart Stockholm går i det fria i anslutning till befintlig bebyggelse. Enligt arbetsplanen för Förbifart Stockholm (redovisas i bilaga 1 till beskrivning Skadeförebyggande åtgärder som genomförs) planeras en 220 meter lång skärm med totalhöjd 4 meter över vägyta längs gräns till kv. Stämpeln 1 /5/. Syftet med skärmen är framförallt att begränsa påverkan på risknivån i området från olycksrisker förknippade med transporter av brandfarliga vätskor (klass 3). Enligt uppgift från Trafikverket ska skärmen utföras tät och icke transparant samt med tät konstruktion för att hindra att vätska passerar under skärmen. Skärmen ska utföras så att den motstår infallande värmestrålning i minst 30 minuter. Enligt /5/ kan skärmen eventuellt ersättas med förstärkt byggnadsfasad och restriktioner på användning av verksamheten utomhus inom fastigheten. 3.2.2 Trafik Enligt trafikmätningar från Trafikverket för år 2010 så var årsmedeldygnstrafiken på E4 i höjd med trafikplats Häggvik (d.v.s. utmed det aktuella planområdet) ca 69 200 fordon per dygn summerat i båda körriktningar. Norr om trafikplats Häggvik var trafikmängden ca 84 000 fordon per dygn och söder om trafikplats Häggvik var trafikmängden ca 88 000 fordon per dygn /7/. Cirka 10 % av trafiken utgjorde tung trafik. Framtid Trafikmängden på E4 ökar generellt varje år. Enligt Trafikverkets trafikmätningar har trafiken på den aktuella sträckan ökat med i genomsnitt ca 1 % per år under de senaste 15 åren /7/. Hur framtiden kommer att se ut med avseende på trafiksituationen på E4 vid trafikplats Häggvik är dock svårt att säga eftersom transportstrukturen kommer att förändras i och med nya trafiklösningar. Förbifart Stockholm kommer att innebära stora förändringar av trafikflödena i anslutning till det aktuella planområdet. Enligt en trafikprognos som redovisas i arbetsplanen för Förbifart Stockholm, sträckan Hansta Häggvik (utställelsehandling) /8/ så förväntas trafiken på E4 i höjd med trafikplats Häggvik öka till ca 127 000 fordon per dygn år 2035. Detta motsvarar en ökning med ca 80-85 % i förhållande till trafikmängden år 2010 (i genomsnitt ca 2-3 % ökning per år). Enligt prognosen förväntas trafikmängden på E4 norr om trafikplats Häggvik öka i motsvarande takt och uppnår ca 137 000 fordon per dygn år 2035. Söder om trafikplats Häggvik blir ökningen inte lika stor, vilket är naturligt då syftet med Förbifart Stockholm är att reducera den generella trafikökningen genom Stockholm. År 2035 förväntas trafikmängden söder om trafikplats Häggvik endast ha ökat till ca 105 000 fordon per dygn, vilket motsvarar en ökning med 0,5-1 % per år. Datum: 2014-11-06 Sida: 13 av 40

Förbifart Stockholm förväntas även medföra en ökning av trafikmängden på avfartsramperna det lokala vägnätet i Häggvik (cirkulationsplatsen mot Bagarbyvägen m.m.). Detta beror bl.a. på att cirkulationsplatsen kan komma att användas som vändplats för transporter som kommer från tunneln och ska vidare till verksamheter utmed Uppsalavägen söder om trafikplats Häggvik (eller vice versa). 3.2.3 Transport av farligt gods E4 utgör primära transportleder för farligt gods, vilket innebär att Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderar att farligt gods transporteras på denna väg, även genomfartstransporter /9/. Alla typer av gods kan därför transporteras på vägen. Det finns ingen exakt bild över hur stora mängder farligt gods som transporteras på den aktuella vägsträckan. Det har dock genomförts ett antal kartläggningar som ger information om vad som har transporterats/transporteras under vissa perioder: - Trafikanalys, som bl.a. ansvarar för statistik inom området vägtrafik, upprättar årliga statistikrapporter över den totala lastbilstrafiken, inkl. farligt gods, på Sveriges vägar. Utifrån statistik över antal transporter per farligt godsklass under perioden 2009-2013/10/ uppskattas farligt godstransporter i genomsnitt utgöra ca 1-2 % av det totala antalet lastbilstransporter på svenska vägar (om man istället studerar transporterade godsmängder så utgör farligt gods ca 2-3 % av de totala transporterade godsmängderna). För den aktuella sträckan av E4 så skulle detta motsvara ca 32 600 transporter med farligt gods per år med de trafiksiffror som redovisas i avsnitt 3.2 för år 2010. - Dessutom har MSB gjort försök att kartlägga transporterna av farligt gods i Sverige, bl.a. under september månad 2006 då statistik över farligt godstransporter samlades in /11/. Kartläggningen redovisas som intervall över transporterade godsmängder per farligt godsklass. För den aktuella sträckan av E4 så uppskattas de angivna godsmängderna från kartläggningen år 2006, omräknat till årsbasis, motsvara ca 32 100 57 000 transporter med farligt gods per år. Detta motsvarar ca 1-2 % av den totala tunga trafiken på E4 med de trafiksiffror som redovisas i avsnitt 3.2 för år 2010. Den studerade informationen är inte heltäckande, men ger ändå en indikation på hur situationen ser ut. I Tabell 3.2 redovisas en sammanställning av de studerade underlagen. Tabellen redovisar uppskattat antal transporter per farligt godsklass idag respektive för prognosåret 2035 förutsatt att mängderna farligt gods kommer att förändras i motsvarande takt som den totala trafiken (d.v.s. andelen av den tunga trafiken som utgör farligt godstransporter förblir relativt konstant). För underlaget från MSB utgår det uppskattade antalet transporter från de maximala transportmängderna för respektive farligt godsklass. För underlaget från Trafikanalys utgår fördelningen mellan respektive farligt godsklass från den genomsnittliga andelen enligt statistiken under perioden 2009-2013. Datum: 2014-11-06 Sida: 14 av 40

Tabell 3.2. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR med uppskattat antal transporter på E4. Klass Ämne Uppskattat antal farligt godstransporter Utifrån statistik från Trafikanalys Utifrån kartläggning från MSB 2006 IDAG År 2035 IDAG År 2035 1 Explosiva ämnen 1025 1880 165 300 2 Gaser 4885 8955 4765 8740 3 Brandfarliga vätskor 20390 37400 39665 72750 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 115 215 470 860 990 1815 240 440 6 Giftiga ämnen 115 215 115 215 7 Radioaktiva ämnen 50 90 590 1080 8 Frätande ämnen 3455 6340 4940 9060 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen 1610 2955 6040 11080 Totalt 32640 59 870 56985 104520 På- och avfartsramper tillhörande en primär transportled för farligt gods är generellt klassad på samma sätt som transportleden. Detta innebär t.ex. att på- och avfartsramper vid trafikplats Häggvik också utgör primära transportleder för farligt gods. För de ramper som ansluter till väg 265 är detta inte så konstigt eftersom denna utgör primär transportled för farligt gods (se avsnitt 3.3.3). Antalet transporter på ramperna mot det lokala vägnätet (cirkulationsplats mot Bagarbyvägen och Norrvikenleden) är däremot beroende av de lokala verksamheterna i planområdets närhet. Det har inte identifierats några verksamheter som bedöms generera mer än enstaka transporter med farligt gods på omgivande vägar. Antalet farligt godstransporter på körbanan som går allra närmast planområdet bedöms därför vara mycket begränsat. Enligt avsnitt 3.2.2 kan cirkulationsplatsen mot Bagarbyvägen m.m. komma att användas som vändplats för transporter som kommer från Förbifart Stockholm och ska vidare till verksamheter utmed Uppsalavägen söder om trafikplats Häggvik (eller vice versa). Detta gäller även transporter av farligt gods. Förbifart Stockholm bedöms i och med detta kunna innebära ett ökat antal farligt godstransporter på körbanorna som går allra närmast planområdet, se Figur 3.1. Det är svårt att uppskatta hur många farligt godstransporter som kommer vända vid trafikplats Häggvik och åker vidare söderut, uppskattningsvis rör det sig dock om en relativt begränsad andel av det totala transportantalet. Datum: 2014-11-06 Sida: 15 av 40

3.3 VÄG 265 (HÄGGVIKSLEDEN) 3.3.1 Allmänt Väg 265 sträcker sig mellan E4 (Uppsalavägen) vid trafikplats Häggvik till E18 (Norrtäljevägen) vid trafikplats Rosenkälla. Vägen heter Häggviksleden mellan E4 och trafikplats Tunberget (ca 1,5 km) där den övergår till att heta Norrortsleden. Den totala sträckan invigdes 2008. Vägen har motorvägsstandard med två genomgående körfält i vardera riktning. Enligt avsnitt 3.2 så ligger dock planområdet i höjd med trafikplats Häggvik och väg 265 består utmed den aktuella sträckan av på- och avfartsramper mot E4 (se Figur 2.1). Hastighetsbegränsningen är 70 km/h. Väg 265 går i ett tråg utmed det aktuella planområdet. Den närmaste körbanan (norrgående avfartsramp från E4) ligger som närmast ca 20 meter från planområdet. 3.3.2 Trafik Årsmedeldygnstrafiken på väg 265 mellan trafikplats Häggvik och trafikplats Tunberget var enligt trafikflödesmätningar från Trafikverket år 2011 ca 35 500 fordon per dygn summerat i båda riktningar. Av dessa fordon utgjordes 3 090 fordon av tung trafik (ca 8 %)/7/. Avfartsramperna från E4 (södergående och norrgående) mot väg 265, d.v.s. körfälten närmast planområdet trafikeras av ca 19 420 fordon per dygn. Framtid Enligt den trafikprognos som redovisas i arbetsplanen för Förbifart Stockholm, sträckan Hansta Häggvik /8/ så förväntas trafiken på väg 265 på sträckan mellan trafikplats Häggvik och trafikplats Tunberget öka till ca 82 000 fordon per dygn år 2035. Detta motsvarar en ökning med över 100 % i förhållande till dagens trafikmängder. Avfartsramperna från E4 mot väg 265 förväntas trafikeras av ca 37 500 fordon, vilket motsvarar en ökning med ca 90-95 %. 3.3.3 Transport av farligt gods Väg 265 är klassad som en primär transportled för farligt gods /9/. Törnskogstunneln som ligger ca 1,5 km öster om trafikplats Häggvik tillhör tunnelkategori A vilket innebär att inga restriktioner finns för tunneln avseende godstransporter. Hur stort antalet transporter av farligt gods är på väg 265 är osäkert. Enligt ovan har MSB genomfört kartläggningar över transportmängder med farligt gods, men ingen kartläggning är gjord efter det att hela vägsträckan (Häggviksleden och Norrortsleden) togs i drift år 2008. I Tabell 3.3 redovisas en uppskattning av antalet transporter av farligt gods på väg 265 som motsvarar den som redovisas för E4 i avsnitt 3.2.3. Uppskattningen för väg 265 utgår dock endast från Trafikanalys statistik /10/. Datum: 2014-11-06 Sida: 16 av 40

Tabell 3.3. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR med uppskattat antal transporter på väg 265 (Häggviksleden). Klass Ämne Uppskattat antal farligt godstransporter Utifrån statistik från Trafikanalys IDAG År 2035 1 Explosiva ämnen 440 1020 2 Gaser 2105 4860 3 Brandfarliga vätskor 8785 20290 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 50 115 425 985 6 Giftiga ämnen 50 115 7 Radioaktiva ämnen 20 50 8 Frätande ämnen 1490 3440 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen 695 1605 Totalt 14065 32485 3.4 SOLLENTUNA ENERGI Sollentuna Energi ligger på Knista Gård strax syd-sydväst om det aktuella planområdet, se Figur 2.1. Verksamheten består bl.a. av en återvinningscentral med sortering och omhändertagande av farligt avfall (t.ex. elavfall, spillolja och färgrester). Verksamheten omfattar även ett mindre vindkraftverk. Anläggningen omfattar inte något kraftvärmeverk, utan fjärrvärmen får Sollentuna Energi levererad från Fortums västra nät (verksamheten är delägare i kraftvärmeverket Brista 2 i Sigtuna som togs i drift 2013). Avståndet mellan Sollentuna Energi och befintlig byggnad inom planområdet är ca 85 meter. Ytan mellan utgör markparkering. Efter planerad utbyggnad kommer avståndet att minska till ca 45 meter. Datum: 2014-11-06 Sida: 17 av 40

4 INLEDANDE RISKANALYS 4.1 METODIK Utifrån riskinventeringen görs en uppställning av möjliga olycksrisker som kan påverka människor inom det studerade området. För identifierade olycksrisker görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas. Utifrån de kvalitativa bedömningarna av sannolikhet och konsekvenser görs sedan en sammanvägd bedömning av huruvida identifierade olycksrisker kan påverka risknivån inom aktuellt planområde. För olycksrisker som anses kunna påverka risknivån inom planområdet genomförs en fördjupad (kvantitativ) riskanalys. Olycksrisker som med hänsyn till små konsekvenser och/eller låg sannolikhet ej anses påverka risknivån inom planområdet bedöms vara acceptabla och bedöms därför ej nödvändiga att studera vidare i en fördjupad analys. 4.2 IDENTIFIERING AV OLYCKSRISKER Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är transporter av farligt gods på E4 och väg 265 samt verksamheten inom Sollentuna Energi som kan innebära olyckshändelser med möjliga konsekvenser inom det aktuella planområdet. Följande olycksrisker bedöms kunna påverka det aktuella planområdet: 1. Olycka vid transport av farligt gods på E4 2. Olycka vid transport av farligt gods på väg 265 samt på- och avfartsramper från E4 (Uppsalavägen och Förbifart Stockholm) 2 3. Brand inom Sollentuna Energi 4.3 KVALITATIV UPPSKATTNING AV RISK 4.3.1 Olycka vid transport av farligt gods Allmänt Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån ADR-S. Enligt riskinventeringen i avsnitt 3 innebär klassningen av E4 och väg 265 som primära transportleder för farligt gods att transporter av samtliga klasser kan förekomma på vägarna. I Tabell 4.1 görs en övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till. 2 Riskuppskattningen avseende denna olycksrisk kommer även att omfatta olycka på avfartsrampen från E4 (Uppsalavägen samt i framtiden Förbifart Stockholms) mot det lokala vägnätet, d.v.s. körbanan närmast planområdet. Uppskattningen kommer särskilt att beakta hur Förbifart Stockholm bedöms kunna påverka trafiksituationen på denna avfartsramp i förhållande till dagens trafiksituation. Datum: 2014-11-06 Sida: 18 av 40

Tabell 4.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive ADR-klass. ADR-klass Konsekvensbeskrivning 1. Explosiva ämnen ADR-klass 1 är uppdelad i olika undergrupper (riskgrupper) utifrån risk för bl.a. brand, massexplosion, splitter och kaststycken: Riskgrupp 1.1 innebär risk för massexplosion som påverkar så gott som hela lasten praktiskt taget samtidigt /4/. Konsekvensområden kan vid massexplosion med stora mängder (> 2 ton) överstiga 50-200 m vid normala förhållanden. Vid mängder under 1 ton är konsekvensområdena relativt begränsade. Riskgrupp 1.2-1.6 innebär ingen risk för massexplosion. En olycka innebär huvudsakligen risk för splitter och kaststycken. Konsekvensområden begränsas vanligtvis till närområdet kring olyckan och påverkar inte den nya bebyggelsen i planområdet. 2. Gaser ADR-klass 2 är uppdelad i undergrupper utifrån dess egenskaper: Klass 2.1. Brännbara gaser: En olycka där kan leda till jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion). Olyckan innebär hög värmestrålning som kan leda till allvarliga brännskador eller brandspridning samt spridning av giftig brandrök. Kan även innebära explosionsartade brandförlopp med hög tryckuppbyggnad. Konsekvensområdena är beroende av utsläppets storlek och kan variera mellan 20-200 m. Klass 2.2. Icke brännbar, icke giftig gas: Utsläpp orsakar normalt inte personskador mer än i det direkta närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Giftig gas: En olycka kan leda till utsläpp av giftig gas som sprider sig med vinden. Konsekvensområdena är beroende av utsläppets storlek och kan vid stora utsläpp överstiga flera 100-tals meter. 3. Brandfarliga vätskor En olycka kan leda till pölbrand eller tankbilsbrand, hög värmestrålning som kan leda till allvarliga brännskador eller brandspridning till bebyggelse samt spridning av giftig brandrök. Konsekvensområden överstiger vanligtvis inte 40 m. Ett vätskeutsläpp bedöms inte kunna spridas mot planområdet p.g.a. nivåskillnaden. 4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. En olycka kan leda till lastbilsbrand med snabbt brandförlopp, hög värmestrålning som kan leda till brännskador och brandspridning till bebyggelse samt spridning av giftig brandrök. Konsekvensområden begränsas vanligtvis till närområdet kring olyckan och påverkar inte den nya bebyggelsen inom planområdet. 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider En olycka kan leda till självantändning och ett kraftigt, explosionsartat brandförlopp om väteperoxidslösningar med koncentrationer > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadescenario motsvarande olycka med massexplosiva ämnen. Konsekvensområden kan uppnå ca 70 m radie. 6. Giftiga ämnen En olycka kan leda till utsläpp av giftiga ämnen. Spridningen av utsläppet är normalt begränsad och konsekvensområdena begränsas vanligtvis till närområdet kring olyckan och påverkar inte den nya bebyggelsen inom planområdet. 7. Radioaktiva ämnen En olycka kan leda till utsläpp av radioaktivt ämne som huvudsakligen kan innebära kroniska effekter mm (ej akuta skador). Konsekvensområden begränsas till närområdet kring olyckan och påverkar inte den nya bebyggelsen inom planområdet. 8. Frätande ämnen En olycka kan leda till utsläpp av frätande ämnen. Vid transport av flytande frätande ämnen kan en flash-effekt uppstå som innebär risk för frätskador inom ca 10-20 m från olyckan. Avståndet och topografin mellan Nynäsvägen och den planerade bebyggelsen innebär att olycka med frätande ämnen inte påverkar den nya bebyggelsen inom planområdet. 9. Magnetiska material och övriga farliga ämnen Utsläpp orsakar normalt inte personskador mer än i det direkta närområdet kring olyckan och påverkar inte den nya bebyggelsen inom planområdet. Datum: 2014-11-06 Sida: 19 av 40

Olycka med farligt gods på E4 Enligt beskrivningen i avsnitt 2 så är avståndet mellan planområdet och E4:s huvudkörbanor som minst 80 meter. Med den planerade bebyggelsestrukturen som redovisas i avsnitt 2.2 kommer avståndet mellan väg och bebyggelse att överstiga 100 meter efter full utbyggnad. Avståndet innebär att det är ett begränsat antal olycksrisker förknippade med farligt gods som bedöms kunna påverka risknivån inom planområdet. Utifrån beskrivningen ovan bedöms det vara olycka med ämnen ur följande klasser som kan vara relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för det aktuella planområdet: - Klass 1.1. Massexplosiva ämnen - Klass 2.1. Brännbara gaser - Klass 2.3. Giftiga gaser Konsekvensområdena för olyckor med övriga klasser är kortare än avståndet mellan E4 och planområdet och bedöms därför inte påverka risknivån. Nedan redovisas separata bedömningar av de fyra farligt godsklasserna som redovisas ovan med avseende på hur de bedöms påverka risknivån inom planområdet: Klass 1.1 Massexplosiva ämnen: Klass 1 är uppdelad i flera olika undergrupper (riskgrupper) utifrån risk för bl.a. brand, massexplosion, splitter och kaststycken. Explosivämnen kan utgöras av bland annat ammunition, minor, fyrverkerier, bältessträckare etc. Ämnen ur riskgrupp 1.1 är sådana som kan innebära en massdetonation vilket innebär att hela lasten detonerar praktiskt taget samtidigt. Utifrån studerad statistik över farligt godstransporter (se Tabell 3.2) bedöms antalet transporter med explosivämnen vara begränsat på E4. Kartläggningen från MSB år 2006 pekar på att explosivämnen utgör mindre än 1 % av den totala transportmängden farligt gods. Enligt statistik från Trafikanalys så gäller detta även generellt på svenska vägar /10/ (andelen explosivämnen har hållit sig relativt konstant med undantag för år 2012 där statistiken pekar på att explosivämnen utgjorde nära 10 % av det totala antalet farligt godstransporter). Vid en olycka med transport av ämnen ur riskgrupp 1.1. kan en massexplosion uppstå antingen till följd av stora påkänningar eller till följd av brand som sprids till lasten. Sannolikheten för att en massexplosion ska inträffa på E4 bedöms vara extremt låg. Detta beror främst på det begränsade antalet transporter med produkter som kan leda till massexplosion (klass 1.1) och dessutom finns det i ADR -S /4/ detaljerade regler för hur explosiva ämnen skall förpackas och hanteras vid transport för att reducera sannolikheten för explosion. Konsekvenserna av en massexplosion är beroende av mängden som exploderar, vilket i sin tur beror av hur mycket explosivämne som transporteras. Den maximala transportmängden på väg är 16 ton massexplosivt ämne. Andelen transporter som rymmer maximal transportmängd bedöms dock vara mycket begränsad. Enligt en kartläggning som upprättades inom projektet för överdäckning av E4/E20 vid Norra Stationsområdet i Stockholm /12/ bedöms ca 95 % av alla transporter i Stockholms län rymma mindre än 2 ton. Den sammanvägda risknivån förknippad med transporter av explosivämnen på E4 bedöms utifrån ovanstående resonemang vara begränsad. Med hänsyn till de omfattande konsekvenserna som en större explosion kan innebära för personer inom det aktuella planområdet görs dock bedömningen att olycksrisken behöver studeras vidare i en detaljerad analys för att avgöra behovet av riskreducerande åtgärder. Datum: 2014-11-06 Sida: 20 av 40

Klass 2.1 Brännbara gaser: Antalet gastransporter på E4 kan vara relativt stort. Enligt Tabell 3.2 kan ca 10-15 % av det totala antalet transporter av farligt gods utgöra gastransporter. Kartläggningen från MSB år 2006 redovisar transportmängder för klass 2 uppdelade i respektive undergrupp. Enligt denna kartläggning kan brännbara gaser utgöra en tredjedel av det totala antalet gastransporter. Brännbara gaser transporteras normalt trycksatta (och tryckkondenserade) i tankbilar eller i färdiga flaskpaket. Detta medför att behållarna normalt har högre hållfasthet än vanliga tankar för t.ex. vätsketransporter vilket i sin tur ger en begränsad sannolikhet för läckage även vid stor påverkan som vid exempelvis en trafikolycka. Då gasen kan spridas bort från olycksplatsen ökar dock sannolikheten för att utsläppet kommer i kontakt med en tändkälla och antänds. Ett litet utsläpp bedöms enbart medföra mycket lokala skador och kan orsakas av läckage genom exempelvis en ventil. En större olycka kan innebära konsekvenser på upp till flera hundra meter i värsta fall. Den skärm som planeras utmed planområdet vid byggnation av Förbifart Stockholm enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.1 bedöms dock kunna begränsa skadeavstånden även vid större skadescenarier. Huvudsakligen är det människor utomhus som kan skadas till följd av hög värmestrålning. Skadescenarierna kan även leda till spridning av antingen gaser eller en brand in i kringliggande bebyggelse. Med hänsyn till skadeområdena för stora gasutsläpp och BLEVE samt det relativt stora antalet transporter av brännbara gaser på E4 bedöms risknivån kunna vara så omfattande att riskreducerande åtgärder behöver vidtas. Detta behöver dock verifieras i en detaljerad riskanalys. Klass 2.3. Giftiga gaser: Antalet transporter av giftig gas bedöms vara mycket begränsat på E4. Kartläggningen från MSB år 2006 redovisar inga transporter av giftiga gaser på den aktuella sträckan av E4. Även nationellt så utgör giftiga gaser en mycket låg andel av det totala antalet gastransporter. Giftiga gaser, exempelvis klorgas och ammoniak, transporteras i tankbilar och gasflaskor. Större transporter av klor, som är en av de giftigaste gaserna som transporteras i Sverige, går normalt på järnväg medan mindre transportmängder kan ske på väg. Transporter av ammoniak och svaveldioxid sker dock både i större tankbilar och i flaskpaket. Giftig gas behöver inte antändas för att bli farlig. Den är farlig så snart den läcker ut. Beroende på vind och topografi kan gasen spridas långa sträckor och fortfarande ha dödliga koncentrationer. Vid större utsläpp kan människor både utomhus och inomhus skadas eller omkomma på upp till flera hundra meters avstånd från utsläppet. Sannolikheten för ett utsläpp av giftig gas på E4 bedöms utifrån ovanstående resonemang vara extremt låg. Den sammanvägda risknivån förknippad med transporter av giftiga gaser bedöms därför vara begränsad. Med hänsyn till de omfattande konsekvenserna som ett större gasutsläpp kan innebära för personer inom det aktuella planområdet görs dock bedömningen att olycksrisken behöver studeras vidare i en detaljerad analys för att avgöra behovet av riskreducerande åtgärder. Datum: 2014-11-06 Sida: 21 av 40

Olycka på väg 265 inkl. på- och avfartsramper från E4 Enligt beskrivningen i avsnitt 2 så är avståndet mellan planområdet och väg 265:s närmaste körbana (avfartsrampen från E4:s norrgående körfält) som minst ca 20 meter. Med den planerade bebyggelsestrukturen som redovisas i avsnitt 2.2 kommer avståndet mellan väg och bebyggelse att vara ca 40 meter efter full utbyggnad. På- och avfartsramperna mellan E4 och väg 265 går nedsänkta utmed det aktuella området. Nivåskillnaden har en avskärmande effekt på flertalet av de aktuella olycksriskerna. Med befintlig infrastruktur bedöms antalet transporter av farligt gods på körbanan allra närmast planområdet, d.v.s. avfartsrampen från E4 mot det lokala vägnätet, vara mycket begränsat, se avsnitt 3.2.3. Utifrån dagens trafiksituation bedöms det sammanvägda riskbidraget från eventuella olycksrisker med farligt gods på denna avfartsramp vara mycket låg. Enligt avsnitt 3.2.3 bedöms Förbifart Stockholm dock kunna innebära ett ökat antal transporter på den närmaste avfartsrampen eftersom cirkulationsplatsen kan komma att användas som vändplats för transporter som kommer från Förbifart Stockholm och ska vidare till verksamheter utmed Uppsalavägen söder om trafikplats Häggvik. Med hänsyn till detta kommer riskuppskattningen nedan att beakta att det kan förekomma transporter av farligt gods på körbanan närmast planområdet. Utifrån beskrivningen ovan bedöms det vara olycka med ämnen ur följande klasser som kan vara relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för det aktuella planområdet: - Klass 1.1. Massexplosiva ämnen - Klass 2.1. Brännbara gaser - Klass 2.3. Giftiga gaser - Klass 3. Brandfarliga vätskor - Klass 5. Oxiderade ämnen och organiska peroxider Konsekvensområdena för olyckor med övriga klasser är kortare än avståndet mellan närmaste vägbanan och planområdet och bedöms därför inte påverka risknivån. Nedan redovisas separata bedömningar av de fyra farligt godsklasserna som redovisas ovan med avseende på hur de bedöms påverka risknivån inom planområdet (för en mer utförlig beskrivning avseende klass 1.1, klass 2.1 respektive klass 2.3, se riskuppskattningen för E4): Klass 1.1 Massexplosiva ämnen: Antalet transporter med explosivämnen bedöms vara mycket begränsat på väg 265. Förbifart Stockholm bedöms generera ett mycket begränsat antal transporter med explosivämnen på avfartsrampen mot cirkulationsplatsen. Den sammanvägda risknivån förknippad med transporter med explosivämnen på aktuella körbanor bedöms därmed vara mycket låg. Med hänsyn till de omfattande konsekvenserna som en större explosion kan innebära för personer inom det aktuella planområdet görs dock bedömningen att olycksrisken behöver studeras vidare i en detaljerad analys för att avgöra behovet av riskreducerande åtgärder. Klass 2.1 Brännbara gaser: Antalet transporter med brännbar gas på väg 265 bedöms kunna vara relativt omfattande. Förbifart Stockholm bedöms kunna generera ett begränsat antal transporter på avfartsrampen mot cirkulationsplatsen. Exempel på scenarier som kan innebära ett ökat antal gastransporter på den aktuella körbanan är om transporter till verksamheter söder om trafikplats Häggvik som hanterar större mängder brännbar gas kör via Förbifart Stockholm istället för Essingeleden. Exempel på sådana transporter är de LNG-transporter som går från Norvik i Nynäshamn till ett bunkringsfartyg i Frihamnen som sedan januari 2013 används för att tanka Viking Lines fartyg Grace). Datum: 2014-11-06 Sida: 22 av 40