Vägen till rättigheter på arbetsmarknaden I den här pdf:en hittar du ett antal olika lektioner och uppgifter. Dessa bygger på materialet Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen, som du kan beställa på www.arbetslivskoll.se
Lektion 1. Intervjua en släkting Lektionen är uppdelad på två tillfällen. Tillfälle 1 Visa bild på en egen släkting och berätta lite om personens arbetsliv och hur samhället såg ut och fungerade då. Dela ut uppgiften på nästa sida. Tillfälle 2 Redovisning av elevernas intervjuer med släktingar. Be varje person berätta vad den stora skillnaden mellan släktingens och deras eget liv är, skriv svaren på tavlan. Diskussion och sammanfattning tillsammans. Vilka skillnader finns mellan era släktingars och era egna livsvillkor? Var det bättre förr?
Intervjua en äldre släkting om hur han/hon hade det på jobbet. 1. Vilka arbetsplatser har du varit på? 2. Hur gick det till när du fick ditt första jobb, hur sökte du det? 3. Vad hade du för lön på ditt första jobb och det jobb du hade senast? 4. Hur mycket semester hade du på ditt första jobb? 5. Hur många dagar i veckan jobbade du och hur långa var dina dagar? 6. Vad var det roligaste med ditt jobb? 7. Om du tyckte att något gick fel till på din arbetsplats, vad gjorde du då? 8. Om du tänker tillbaka på dina arbeten och de år du jobbade, är det något du skulle göra annorlunda idag och i så fall varför?
Lektion 2. Historia Introduktion Läs till exempel inledningen till Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström eller visa ett filmklipp från Bo Widerbergs film om Ådalen. (Finns på www.youtube.com) Genomgång Sveriges utveckling gällande arbetsliv och demokrati under 1800- och 1900-talen. Rita tidslinje på tavlan, rita in släktingarnas livsperiod på ett ungefär. Prata om folkrörelserna på 1800-talet, rösträttskampen och demokratins genombrott, emigrationen, storstrejken, Saltsjöbadsavtalet, Ådalen mm. Använd texten i materialet Arbetslivet (finns att beställa på www.arbetslivskoll.se där finns också en OH-presentation) eventuellt kan man tänka sig att eleverna själva får läsa en del av historietexten i kapitel 1 i materialet. Tips: för att bryta upp föreläsningen kan man varva med småuppgifter, till exempel bildövningen om Saltsjöbadsavtalet på sidan 10 i materialet. Övning Diskutera i små grupper: Vilka är de tre viktigaste historiska händelserna som påverkat förutsättningarna för hur du lever ditt liv? Sedan får grupperna i helklass berätta vad de pratat om. Diskussion om hur samhället skulle sett ut om till exempel Saltsjöbadsavtalet aldrig skrivits under eller fackföreningar inte funnits. Framtiden, vad kommer hända nu? Vad säger de om dagens samhälle om 20 år? Är det viktigt att vara med i facket? (ca 10-15 min smågrupp + 15 min hela klassen) Tips: det är bra om de har gjort intervjuerna innan lektionen så att de kan hänga upp fakta på släktingarnas historier.
Lektion 3. Ditt jobb din trygghet? Introduktion Berätta om Den svenska modellen och vad som regleras i kollektivavtal och vad som regleras i lag. Kopplingen till historien, varför parterna på arbetsmarknaden bestämde att samverka var en bättre modell än konstant krig. Koppla till andra situationer där samarbete fungerar bättre än konflikt. Genomgång Gå igenom centrala och lokala kollektivavtal: Centrala kollektivavtal finns ofta inom ett stort område, till exempel avtal inom staten. De centrala avtalen reglerar löneökningar, försäkringar och mycket mer. Lokala avtal kan man teckna på en arbetsplats om man tycker att det finns saker som är specifika för på denna arbetsplats som man behöver komma överens om. Hur fungerar det på en arbetsplats utan kollektivavtal? På en del mindre arbetsplatser och inom vissa sorts arbetsplatser finns inte kollektivavtal (till exempel vanligt i restauranger). Förklara vad som då är viktigt för eleverna att tänka på och kolla upp. Lön, försäkringar osv. En arbetsplats utan kollektivavtal behöver inte ha sämre villkor än en med det, men den kan ha det. Hur ser det ut i andra delar av världen? I stora delar av världen är mer reglerat i lagar än kollektivavtal. En anledning till det är att färre personer är med i facket. I många länder finns en lagstiftad minimilön. Gå igenom: Jobba svart Semester Anställningsavtal Föräldraledighet Information finns i materialet Arbetslivet och på fackförbundens hemsidor. Övning Vad händer med kollektivavtalen om färre och färre personer väljer att vara medlemmar i ett fackförbund? Vilka är de stora fördelarna, tycker du, med kollektivavtal? Vilka är nackdelarna? Ta reda på mer Ta reda på ett EU-direktiv som påverkat svensk arbetsrätt de senaste åren och på vilka sätt det har påverkat Sveriges lagstiftning. Läs mer på utredarbloggen, www.utredarna.nu
Lektion 4. Arbetsplats världen Introduktion Säg till eleverna att leta efter tillverkningsland i varandras kläder Varför görs kläderna i dessa länder? Vilka för och nackdelar kan finnas med det? (10 min) Film Se Rapport från tomtens verkstad, en film från Fair trade center. (Beställ på www.fairtradecenter.se) (30 min) För att få igång diskussionen kan man använda en fyra hörn-övning. Man ställer frågan vad som är viktigast för att vara nöjd med sitt jobb och så får eleverna ställa sig i olika hörn beroende på vad de svarar på frågan. De får sedan prata sinsemellan med de som står i närheten och sedan kan du ställa frågor till någon i vardera hörn hur de har resonerat i deras hörn. På så sätt får man igång en diskussion i hela gruppen. Fyrahörn-övning Vems ansvar är det att folk har justa villkor på jobbet? A. företagen B. regeringen i landet C. konsumenterna D. öppet hörn Diskutera sedan: Vad ska man göra? Vad händer om vi bojkottar? (20 min) Uppgift Vem har sytt dina jeans? Låt eleverna undersöka olika varors väg, t ex från kaffeböna till kaffepaket. Källor: www.fairtradecenter.se/etikbarometern, www.renaklader.org mm. Redovisning t ex i form av informationsplansch Avslutande diskussion: Vad kan man göra? (ställ krav, ta reda på info, köp rättvisemärkt om det finns) Genomgång av kriterierna för rättivsemärkt vad är skillnaden mellan vanligt kaffe och rättvisemärkt? Prata om postitiva exempel t ex Dem Collective på Sri Lanka (finns en URfilm om dem som heter Globalisering-modeglobalisering), ekovaruhuset etc. (20 min) Tips: Viktigt är att avsluta i det positiva och visa att det faktiskt går att påverka och att vi många gånger faktiskt har ett val. T ex att välja rättvisemärkt.
Lektion 5. Lön Fyrahörn-övning Vad är rättvist? A. alla tjänar lika mycket B. lön efter prestation C. lön efter behov D. öppet hörn Diskutera sedan i smågrupper: Finns det några yrken som borde ha högre lön än andra? Varför då? Hur kommer det sig att man har olika lön för samma sorts jobb på olika delar av landet? Visa SCB-statistik på högst och lägst betalda yrken i Sverige (Medlingsinstitutet och SCB som har tagit fram uppgifterna om Sveriges bäst och sämst betalda jobb, räknat på 2008 års data). Varför är det så? Sveriges sämst betalda yrken Yrke och månadslön: 1. Kaféföreståndare 16 700 2. Köks- och restaurangbiträden 18 400 3. Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 18 500 4. Hotell- och kontorsstädare 18 800 5. Växtodlare och djuruppfödare 19 100 6. Barnskötare 19 100 7. Övriga djuruppfödare och djurskötare 19 200 8. Fjäderfäuppfödare 19 300 9. Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning 19 600 10. Övriga servicearbetare 19 800 11. Symaskinoperatörer 19 800 12. Husdjursuppfödare och husdjursskötare 20 000 13. Bil- och taxiförare 20 100 14. Övrig servicepersonal, personliga tjänster 20 100 15. Hovmästare, servitörer och bartendrar 20 400 16. Biblioteksassistenter 20 400 17. Bagare och konditorer 20 500 18. Tapetserare 20 600 19. Kioskföreståndare 20 600 20. Telefonister 20 600 Sveriges bäst betalda yrken: Yrke och månadslön: 1. Värdepappersmäklare 88 300 2. Verkställande direktörer, verkschefer 73 100 3. Forsknings- och utvecklingschefer 59 600 4. Högre ämbetsmän och politiker 57 000 5. Driftchefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag 56 900 6. Läkare 55 400 7. Försäljnings- och marknadschefer 53 800 8. IT-chefer 52 400 9. Reklam- och pr-chefer 51 700 10. Ekonomichefer och administrativa chefer 51 100 11. Övriga chefer inom specialområden 50 500 12. Personalchefer 50 100 13. Advokater och åklagare 48 900 14. Flygledare 48 900 15. Chefer för mindre företag inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag 48 700 16. Driftchefer inom byggverksamhet 47 100 17. Inköps- och distributionschefer 45 600 18. Matematiker 45 200 19. Övriga drift- och verksamhetschefer 44 900 20. Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister 43 900 Visa SCB-statistik på skillnad mellan mäns och kvinnors löner, hittas här: www.scb.se/pages/tableandchart 149083.aspx Diskutera i smågrupper: Varför är det så? Övning Löneförhandlingsövning Beställ TCOs förhandlingsspel, antingen på www.tco.se eller www.utbudet.se.
Lektion 6. Inför praktik Dela ut uppgifter inför praktiken som eleverna kan ha med sig dit. Uppgifter inför praktik Ta reda på vem som är fackligt aktiv på din praktikplats och ställ frågor till den personen: Hur fungerar det fackliga arbetet på denna arbetsplats? Hur går det till när lön sätts? Vad har ni för arbetsmiljöproblem? Hur många på arbetsplatsen är medlemmar i facket?