Uppdrag Habiliterings- Rehabiliteringsenheten 2007

Uppdrag Habiliterings- Rehabiliteringsenheten 2007 Förslag på uppdragsbeskrivning HabRehab

1(36) Innehållsförteckning Habiliterings och Rehabiliteringsenheten gemensamt... 2 Uppdrag Hjälpmedelsverksamhet... 3 Uppdrag Habiliteringsverksamheten... 5 Uppdrag för Got-It resurscenter... 8 Uppdrag Hörcentralen... 9 Uppdrag Logopedmottagningen... 11 Uppdrag för Syncentralen... 13 Uppdrag för Tolkcentralen... 15 Uppdrag Rehabenheten mottagning... 16 Uppdrag Rehabenheten Slutenvård... 25 Rehabenheten Visby lasarett... 25 Rehabenheten M5 Rehab... 28 Rehabenheten Hemrehabilitering... 31

2(36) Habiliterings och Rehabiliteringsenheten gemensamt Verksamhetsidé HabRehab erbjuder habiliterings- och rehabiliteringsinsatser till personer i alla åldrar med skador, sjukdomar och funktionshinder. Utifrån brukarens individuella behov ges insatser för att klara det dagliga livets aktiviteter och för att kunna deltaga i samhället. Tjänster erbjuds för att utreda, bibehålla, kompensera, återställa psykiska, fysiska och sociala funktioner. Enhetens verksamhet grundar sig på värderingar och lagar som styr habilitering och rehabilitering. Syfte Det övergripande målet är att personer med olika former av skador/sjukdomar/funktionshinder ska kunna delta i samhället och klara det dagliga livet, utifrån sina egna individuella önskemål och behov. Varken funktionshinder eller hinder i miljön får sätta gränser för delaktighet. Insatserna syftar till att: Återvinna/bibehålla eller öka funktionsförmågan och förebygga/minska ohälsa och handikapputveckling. Personerna med olika former av skador/funktionshinder upplever välbefinnande och god livskvalitet. Personer med funktionshinder tillvaratar och utvecklar sina förmågor på bästa sätt samt uppnår största möjliga grad av oberoende. Anhöriga och personer i närmiljön har fått den kunskap och kompetens som behövs för att stödja personen med funktionshinder på bästa sätt. Kompensera funktionshindret/minska handikapputvecklingen med hjälp av personliga hjälpmedel och olika former av anpassningar. Enhetens verksamhet ska utgå från intentionerna i: HSL FN: s standardregler om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. Handikappreformen (18a &HSL och 9&1 LSS ) Program för Handikappfrågor i Gotlands kommun Resurser gemensamt för enheten 1.0 verksamhetschef Budget HabRehab: Summa intäkter: 4 497 000 Summa kostnader: 69 758 000 Netto: 65 261 000

3(36) Uppdrag Hjälpmedelsverksamhet Inom HabRehab finns en stor del av budgeten för hjälpmedel till personer med funktionshinder. Bugeten är fördelad på olika verksamheter. Arbete pågår att skriva ett gemensamt regelverk och en gemensam sortimentskatalog. De flesta förskrivare finns inom HabRehabenheten, vilket underlättar spridning av information kring sortiment, riktlinjer och hantering av hjälpmedel. Vad som klassas som hjälpmedel regleras av kommunen i dess Regelverk för hjälpmedel. Inom HabRehabenheten ingår även hjälpmedelskonsulenterna som ansvarar för att hålla regelverk och sortiment aktuella för implementering och genomförande. Hjälpmedel ska ses som en del i behandlingsinsatsen för att uppnå ökad självständighet och/eller underlätta de dagliga aktiviteterna. Verksamheten samverkar nära med Hjälpmedelscentralen som tillhandahåller och servar de hjälpmedel som HabRehabenheten hyr eller köper. Målgrupp Folkbokförda på Gotland som pga funktionsnedsättning är i behov av hjälpmedel. Syftet Erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade enligt HSL. Med hjälpmedel för det dagliga livet menas sådana hjälpmedel som fodras för att personen själv eller med hjälp av någon annan skall kunna: Tillgodose grundläggande personliga behov. Förflytta sig. Kommunicera med omvärlden. Fungera i hemmet och närmiljön. Orientera sig. Sköta vardagslivets rutiner i hemmet. Gå i skolan. Delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter. Ansvaret för att erbjuda hjälpmedel till funktionshindrade innebär dels att tillhandahålla och finansiera hjälpmedel - första hand för att underlätta den dagliga livsföringen för funktionshindrade och deras egen vård och behandling, dels ha en organisation för att informera om, utröna behov av och prova ut hjälpmedel. Uppgifter Ansvara för hjälpmedelsbudget. Uppdatera sortiment i samverkan mellan hjälpmedelskonsulent, förskrivare och hjälpmedelscentral. Att hålla regelverket uppdaterat i samverkan mellan hjälpmedelskonsulenter och budgetansvariga. Beslut sker i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Utarbeta rutiner kring specialanpassningar i samverkan med hjälpmedelscentral. Informera om sortiment och regelverk. Arbeta i nära samverkan med hjälpmedelscentralen.

4(36) Regelbundet ha ärendegrupp där ansökan om förskrivning av hjälpmedel utanför regelverk diskuteras och beslutas. Ge information om hjälpmedelsförskrivning/hjälpmedelshantering till brukare, handikapporganisationer samt till andra förvaltningar inom Gotland Kommun. Resurser 1.0 Hjälpmedelskonsulent/vuxna 0.25 Hjälpmedelskonsulent/barn Förskrivare och chefer inom HabRehab. Budget för vuxna : 10 826 000 Budget för barn inkl ortopedtekniska hjälpmedel (Barnhab): 3 594 000 Datahjälpmedel (Got It): 880 000 Synhjälpmedel (Syncentralen): 700 000 Hörselhjälpmedel ( Hörcentralen): 2 443 000 Kompetens Kompetens kring vad hjälpmedel kan göra för att underlätta den funktionshindrades livssituation, kompetens kring vilka hjälpmedelslösningar som finns samt hur man går tillväga inom Gotlands Kommun. Detta förutsätter en grundläggande habiliterings- och rehabiliteringskunskap. Prioritering Hjälpmedel som kompenserar en förlorad funktion/förmåga eller vidmakthåller densamma som underlättar vården av den sjuka, eller förebygger framtida förlust/skada när det gäller basala ADL funktioner är högt prioriterat. Mer tydliga prioriteringsriktlinjer kommer att utarbetas. Årsproduktion Uppdaterat sortiment och regelverk. Hjälpmedelsgrupp inom habiliteringen 20 gånger. Ärendegrupp 10 gånger. Ledningsgruppsmöte för hjälpmedel tillsammans med hjälpmedelscentralen ca 10 gånger. Brukardag med information till brukare om hjälpmedel och hjälpmedelsverksamheten, en gång per år. Kvalitetsmått Hjälpmedelskonsulentens tillgänglighet för förskrivare Kan nås via mejl och telefon. Brukarmedverkan i samband med uppdatering av regelverk och sortiment Träff med handikapporganisationerna 1 gång per år.

5(36) Väntetider Kvalitetsmått ska utarbetas i samverkan med hjälpmedelscentralen. Uppdrag Habiliteringsverksamheten Målgrupper Målgruppen är barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder till följd av medfödd eller tidigt förvärvad skada/sjukdom. Graden av funktionshinder varierar avsevärt. Kombination av flera funktionshinder är vanlig. Exempel på diagnosgrupper är: cerebral pares/hjärnskada/hjärnmissbildning, utvecklingsstörning, kromosomavvikelser, autism, Asperger syndrom, ryggmärgsbråck, muskelsjukdomar, utvecklingsförsening/avvikelse och dysmeli. I samverkan med Syncentral och Hörcentral ges även habiliteringsinsatser till barn och ungdomar med syn- och hörselskador/dövhet. Målgruppens särskilda behov är: Hjälp och stöd av någon/några som har kunskap om funktionshinder och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Kunskap om de egna funktionsnedsättningarna. Insatser/åtgärder för att öka och/eller bibehålla funktionsförmågan och för att förebygga/minska handikapputveckling och psykisk ohälsa. Psykologiskt och praktiskt stöd i den speciella livssituationen som funktionshindret ger upphov till. Lättillgängligt och samlat stöd som ges när och där det behövs. Sakkunnig rådgivning till personer som arbetar med målgruppen i deras vardag. Att få träffa andra personer i liknande situation. Syfte Syftet med habiliteringsinsatserna är att allsidigt främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande hos den enskilde. Insatserna syftar även till att kompensera uppkomna funktionsnedsättningar för att kunna delta i samhället och klara det dagliga livet. Uppgifter Att erbjuda planerade och från flera kompetensområden (medicinsk, social, psykologisk, pedagogisk och teknisk kompetens) sammansatta habiliteringsåtgärder enligt HSL. Ge psykologiskt, pedagogiskt, socialt och medicinskt stöd. Ge behandling/träning i syfte att bibehålla och förbättra förmågor som kan användas i det dagliga livet eller motverka försämring som kan minska möjligheten att klarar det dagliga livet. Utifrån personens funktionshinder ge konsultation, handledning och utbildning till brukare, anhöriga och personal som finns i den miljö där personen vistas.

6(36) Förse personer inom habiliteringen med hjälpmedel enligt Regelverket och hjälpmedelsprocessen. Upprätta och följa upp habiliteringsplaner. Habiliteringsverksamheten ansvarar även för råd och stöd enligt LSS (Lagen om Stöd och Service till funktionshindrade). Med rådgivning och annat personligt stöd avses expertstöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Uppdragsgivare vad beträffar Råd och stöd enligt LSS är Handläggarenheten, SOF. Utveckla och utvärdera habiliteringsprocesser för barn i samverkan med Barnklinik, BUP, Syncentral, Hörcentral, Logopedmottagning, skola/förskola, Individ- och familjeomsorg, Avdelningen för omsorg om funktionshindrade och Astrid Lindgrens barnsjukhus. Utvärdera och utveckla habiliteringsprocesser för vuxna i samverkan med Psykiatriska kliniken, Primärvård, Neuroteam (Medicin- och rehabkliniken), Avdelningen för omsorg om funktionshindrade, Överförmyndare, Försäkringskassan och Arbetsförmedling. Barn- och ungdomshabiliteringen ansvarar även för tekniska hjälpmedel och ortopedtekniska hjälpmedel för barn inom verksamheten. Habiliteringsenheten ansvarar ej för hälso- och sjukvård som kan ges inom primärvård och slutenvård. Fritidsverksamhet ingår inte längre i uppdraget. Resurser 1.0 Avdelningschef Personalresurser barn och ungdomar 2.50 arbetsterapeut 0.25 hjälpmedelskonsulent 1.85 kurator 2.0 logoped 1.75 pedagog 1.60 psykolog 3.50 sjukgymnast Personalbudget: 5 996 000 Personalresurser för vuxna 1.5 arbetsterapeut 2.40 kurator 0.50 logoped 1.0 psykolog 1.0 sjukgymnast Personalbudget: 2 573 000 Lokaler Birka, Birkagatan

7(36) Hjälpmedelsbudget: 2 951 000 Budget för ortopedtekniska hjälpmedel: 679 000 Statsbidrag: 1 251 000, Råd och stöd enligt LSS Kompetens Habilitering innebär en samlad och tvärprofessionell kompetens kring personer med funktionshinder. Följande yrkeskompetenser krävs: arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, pedagog, psykolog och sjukgymnast. Förutom kompetens inom de olika yrkesområdena krävs även habiliteringskompetens och förmåga att arbeta i team. Utbildningsbudget: 183 Årsproduktion 270 300 barn som får insatser regelbundet (minst 1 gång per år). 100 130 vuxna som får insatser regelbundet (minst 1 gång per år). Grupper och studiecirklar 300. Kvalitetsmått Habiliteringsplan ska erbjudas alla inskrivna i habiliteringen. Habiliteringsplanerna ska utvärderas enligt måluppfyllelseskala. Tillgänglighet Högst två månaders väntetid för första besöket. Kundtillfredsställelse Föräldraenkät MPOC genomförs var tredje år. Utvärdering av föräldracirklar. Vart annat år genomförs fokusgrupper. Möte med brukarorganisationerna minst en gång per år. Totalbudget Habiliteringen: 13 444 000

8(36) Uppdrag för Got-It resurscenter Informationsteknik, IT,* är för funktionshindrade något annat än för de flesta andra människor. Det handlar inte om att göra saker enklare och snabbare. Det handlar om att kunna göra saker som är självklara för andra - att läsa, skriva, kommunicera, fatta självständiga beslut, delta i utbildning, sköta ett arbete och att ta till sig samhällsinformation. Tekniken förverkligar för många drömmen om ett självständigt och delaktigt liv. Samtidigt finns risken att IT-utvecklingen leder till ökade svårigheter för funktionshindrade och äldre. Personlig service ersätts i snabb takt av IT-baserade tjänster. Kraven på att kunna skriva och snabbt tolka information blir högre. Den nya tekniken måste göras tillgänglig och användbar även för personer med funktionshinder. I många fall krävs också speciella anpassningar, program samt utbildning för att funktionshindrade ska kunna använda tekniken. Syfte Att med stöd av IT-hjälpmedel underlätta för personer med funktionshinder att kommunicera med andra. Att med stöd av IT förmedla information till och från människor och samhälle. Att med IT-hjälpmedel ge stöd till personer med kognitiva funktionshinder. Målgruppen Barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Förskrivare och annan personal som arbetar med personer med funktionshinder samt anhöriga till funktionshindrade. Uppgifter Erbjuda utprovning, anpassning, träning, utbildning och teknisk support när det gäller IT-hjälpmedel för funktionshindrade. Vara ett stöd till förskrivarna vid förskrivning av IT-hjälpmedel. Ge brukare och personal information om och möjligheter att prova på olika IT-hjälpmedel. Ge stöd och service till anhöriga och medhjälpare runt IT-hjälpmedel. Samverka med hjälpmedelskonsulent för att uppdatera och utveckla regelverk och sortiment för IT-hjälpmedel. Utveckla arbetet med IT för funktionshindrade på Gotland. Utveckla samverkan mellan berörda intressenter utifrån ett brukarperspektiv. Utveckla IT-kompetensen hos brukare och olika personalgrupper inom såväl kommunen som andra intressenter. Bedriva datateksverksamhet. Samarbeta med berörda verksamheter inom HSF, SOF, BUF, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Studieförbund samt privata arbetsgivare. Sälja tjänster i form av utbildning, information, utprovning, anpassning och teknisk support till verksamheter utanför HSF. ref: Hjälpmedel, SoU 2004:83 sid 235

9(36) Resurser Avdelningschef 0.5 1.0 Arbetsterapeut 0.75 Datapedagog 0.5 Synpedagog 0.75 Tekniker 0.5 Logoped 1.0 Administratör/utbildare lönebidragstjänst Personalbudget: 1 998 000 Datahjälpmedel: 880 000 Kompetens Det krävs en lång erfarenhet inom den egna professionen, kompetens kring personer med funktionshinder och kunskap om IT-hjälpmedel. ECDL körkort eller annan dokumenterad kunskap som anses likvärdig. Utbildningsbudget: 100 000 Prioriteringar Patienter med svåra kroniska sjukdomar som snabbt försämras. Årsproduktion Patientbesök ca 400-500 st It-pedagog ca 150-200 st Arbetsterapeut ca 15-200 st Synpedagog ca 75-100 st Kurser för förskrivare och personal 25 st Studiebesök 10 grupper. Kvalitetsmått Kundtillfredsställelse Enkät till förskrivare en gång vart annat år. Totalbudget Got It: 3 289 000 Uppdrag Hörcentralen Målgrupper Personer med hörselskada/hörselnedsättning och personer som är döva.

10(36) Syfte Att hjälpa hörselskadade och döva personer till bästa möjliga hörselsituation och/eller till bästa möjliga förutsättningar för en god kommunikation. Uppgifter Habilitering och rehabilitering för personer med hörselskada och dövhet. Erbjuda utprovning, anpassning och service av hörhjälpmedel. Tillhandahålla hörhjälpmedel. Bistå öronläkare vid diagnostisering av hörsel, yrsel och tinnitus. Erbjuda rådgivning, information och utbildning. I samverkan med Tolkcentralen erbjuda insatser till personer med grav hörselnedsättning/vuxendövhet. I samverkan med Syncentral och Tolkcentral erbjuda insatser till personer med dövblindhet. Erbjuda teckenspråksutbildning till personer med betydande hörselnedsättningar och till deras nära anhöriga. Nära samverkan med Öronkliniken, hörseltekniker, Tolkcentralen, BUF, BVC, Habiliteringen, Äldreomsorgen, Försäkringskassan och AF Hörsel. Remiss från läkare eller sjuksköterska krävs för samtliga nya patienter. Resurser 3.0 audionomtjänst. Personalbudget: 1 267 000 Budget för utbildning till föräldrar till hörselskadade och döva barn: 50 000 Lokaler Hörcentralen Visby lasarett Hjälpmedel: 2 443 000 Årsproduktion Ca 3000 besök (uppdelat på diagnostisering, rehabilitering) Antal förskrivna hörapparater ca 400 Kompetens Audionom Utbildningsbudget: 26 000 Prioriteringar Barn och personer med flera funktionshinder prioriteras.

11(36) Personer som man vid bedömningen ser har en mycket grav hörselnedsättning som ger en påtagligt nedsatt kommunikationsförmåga. Kvalitetsmått Väntetider Max 3 månader. Kundtillfredsställelse Brukarmöten minst 1 gång per termin. Totalbudget Hörcentralen: 3 715 000 Uppdrag Logopedmottagningen Logopedmottagningen erbjuder utredning, diagnostisering och behandling vid funktionsnedsättning till följd av språk-, tal-, röst-, ät- och sväljstörningar. Erbjuda ökad kunskap om funktionsnedsättningen till patienten och dess anhöriga. Funktionsnedsättningen kan vara medfödd eller förvärvad till följd av skada/sjukdom. Målgrupper Barn med försenad och/eller avvikande tal- och språkutveckling och språkstörning. Vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Barn, ungdomar och vuxna med läpp-käk-gomspalt. Barn, ungdomar och vuxna med stamning och/eller skenande tal. Barn och vuxna med röststörningar till följd av organiska eller funktionella orsaker. Vuxna med förvärvade kommunikationssvårigheter efter skada eller neurologisk sjukdom. Vuxna med förvärvade ät- och sväljsvårigheter till följd av skada, neurologisk sjukdom eller cancer i munhåla. Vuxna med förvärvad tal- eller röststörning till följd av cancer i munhåla och/eller struphuvud. Målgruppens särskilda behov är: Kunskap om den egna funktionsnedsättningen. Insatser/åtgärder för att bibehålla och utveckla funktionsförmåga. Sakkunnig rådgivning och handledning till de personer som arbetar med målgruppen i dess vardag. Information om och förskrivning av kommunikationshjälpmedel Syfte Insatserna syftar till att en person med kommunikationssvårigheter och/eller sväljsvårigheter ska nå optimal förmåga och kunna vara delaktig i samhället utifrån sitt sociala sammanhang. Insatserna avser att allsidigt främja utveckling (habilitering) eller rehabilitering så att optimal funktionsnivå utifrån förutsättningar uppnås eller bibehålls.

12(36) Uppgifter Erbjuda utredning, diagnostisering och behandling vid funktionsnedsättningar till följd av språk-, tal-, röst-, ät- och sväljstörningar. Att utreda och diagnostisera vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Ge konsultation och handledning till personer/personal i den miljö där personen vistas. Informera patient och anhörig samt berörd personal om funktionshindret och lära ut ett förhållningssätt som på bästa sätt bidrar till att kommunikationen mellan patient och anhörig/personal i närmiljön fungerar optimalt och i möjligaste mån förbättras. Prova ut och förskriva kommunikationshjälpmedel utifrån regelverk. Samverka med hjälpmedelskonsulent för att uppdatera och utveckla regelverk samt sortiment för kommunikationshjälpmedel. Utveckla och utvärdera habiliterings-/rehabiliteringsprocessen i samverkan med följande enheter inom HSF: Barnhälsovård, Barnklinik, BUP, Got-IT, Habiliteringen, Medicinkliniken, Neuromottagning, Neuroteam och Öronkliniken. Samverka med BUF angående verksamheten för språkstörda barn och ungdomar i språkförskolan, Storken och språkklasserna, Norrbackaskolan samt Solbergaskolan. Samverka med följande enheter inom BUF: Resursavdelningen/Skolhälsovård, förskolor och skolor. Samverka med särskilt boende och hemtjänst inom SOF. Resurser 5.0 logoped Personalbudget: 2 068 000 Lokaler Korpen, expeditioner behandlingsrum lyssnarrum förråd inspelningsstudio Kompetens Logopeder som har en bred kompetens inom flera logopediska områden, har kunskap i handledning och förmåga att arbeta i team. Fördjupning behövs inom diagnoserna afasi, dysartri, dysfagi, dyspraxi, läs- och skrivsvårigheter, oralmotorik, röst, språkstörning hos barn och stamning. Samarbete med och konsultation av specialistlogoped från Karolinska universitetssjukhus runt specifika patienter/patientgrupper med mindre vanliga funktionsnedsättningar/sjukdomar. Utbildningsbudget: 45 000 Prioriteringar Se bilaga 1.

13(36) Årsproduktion Cirka 2000 besök. Cirka 400 insatser/logoped. Väntetider Priogrupp 1 nybesök inom 2 veckor Priogrupp 2 nybesök inom 1 månad Priogrupp 3 nybesök inom 3 månader Behandling inom 3 månader från bedömning. Behandlingsplan till nya patienter Kundtillfredsställelse Enkät var 3:e - 4:e år. Brukarråd vartannat år med Strokeföreningen, FLMS, Stamningsföreningen och Föräldraföreningen för språkstörda barn (afasiföreningen/dhb), Larynxförbundet. Totalbudget Logopedmottagningen: 2 205 000 Uppdrag för Syncentralen Syncentralen arbetar med habilitering och rehabilitering av synskadade på Gotland. Med synskadad menas enligt WHO:s normer den som har så nedsatt syn att man trots bästa korrektion har svårt eller omöjligt att läsa vanlig text, orientera sig i känd eller okänd miljö, eller klara den dagliga livsföringen. Målgrupper Målgruppen är barn, ungdomar och vuxna med synskada till följd av medfödd eller tidigt förvärvad skada/sjukdom samt vuxen synskadade. Graden av synskada varierar avsevärt från synsvag till blind. Kombination av flera funktionshinder är vanlig speciellt hos synskadade barn. Syfte Främja utveckling och återtagande av bästa möjliga funktionsförmåga, fysiskt och psykiskt välbefinnande, jämlikhet i livsvillkor och delaktighet i samhällslivet för människor med synskada. Hjälpmedlen syftar till att kompensera eller underlätta funktionsnedsättningen, så att den synskadade skall kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Uppgifter Ge boende och vistande synskadade i alla åldrar på Gotland en specialiserad rehabilitering och habilitering jämbördig med landet i övrigt. Erbjuda alla nyremitterade synskadade en individuell rehabiliteringsplan. Erbjuda stöd och motivationssamtal. Erbjuda rådgivning, information, utbildning och orienteringskurser. Erbjuda utprovning och anpassning av hjälpmedel samt kompensatoriska tekniker. Tillhandahålla hjälpmedel enligt Regelverket.

14(36) I samverkan med Hörcentral och Tolkcentral erbjuda insatser till personer med dövblindhet. Utveckla och utvärdera habiliterings- och rehabiliteringsprocessen i samverkan med Ögonklinik, skola, Habiliteringen, Primärvård, Äldreomsorg, Försäkringskassan, Arbetsförmedling och AF resurs. Resurser 0.5 avdelningschef 0.5 optiker 1.5 synpedagog 1.0 kurator 1.0 syn/hörsel instruktör Personalbudget: 1 913 000 Synhjälpmedel: 700 000 Årsproduktion Ca 1000 besök eller hembesök Optiker ca 300-400 besök. Synpedagog ca 300-400 besök, hembesök. Synkonsulent/kurator har ca 200-300 telekontakter/besök. Kurs/Information genomförs 4 gånger. Kompetens Optikerutbildning med kompetens inom synsvageoptiken, synpedagogutbildning och kuratorsutbildning med kunskap om synskada. Utbildningsbudget: 25 000 Prioriteringar 0-2 veckor Plötslig grav synskada eller funktionell blindhet oavsett ålder. Synskärpa mindre än 0,05 2-4 veckor Personer med allvarlig sjukdom, där frånvaro av synrehabilitering avsevärt kan sänka patientens livskvalité under kvarvarande livstid. Personer med snabb progredierande ögondiagnos. Personer med synskada och hörselnedsättning. Hörselnedsättning räknas den person ha som är inskriven vid hörselvården. Personer med synskada samt annan grav funktionsnedsättning. Barn under utveckling. Nyremitterade med synskärpa mindre än 0,05 4-12 veckor Personer som tidigare erhållit synrehabilitering där synen har försämrats och nuvarande synhjälpmedel inte fungerar.

15(36) Nyremitterade personer med synskärpa mer än 0,1 och synskärpa på nära håll sämre än 10 pkt. Oprioriterad Ögondiagnos som innebär synnedsättning och där Syncentralen bedömer att behov av synrehabilitering finns (dubbelseende, katarakt, k-lins, råd och stöd). Kvalitetsmått Väntetider Enligt prioriteringslista. Kundtillfredsställelse Brukarråd två gånger/år. Enkät var tredje år. Totalbudget Syncentralen: 2 334 000 Uppdrag för Tolkcentralen Teckenspråkiga döva, barndomsdöva och hörselskadade som har teckenspråk som modersmål och svenska som andra språk, är helt beroende av teckenspråkstolkning vid kommunikation med hörande personer som inte kan teckenspråk. Hörselskadade och vuxendöva som har svenska som modersmål kan vara i behov av skrivtolkning vid kommunikation med hörande personer. Brukaren talar själv och skrivtolken skriver det som sägs. Målgrupp Personer boende på Gotland som är: döva, dövblinda, hörselskadade eller vuxendöva. Syfte Att alla döva, dövblinda, hörselskadade och vuxendöva skall få tolk till alla förekommande situationer i vardagslivet, t ex sjukvårdsbesök, arbetsplatsträffar, myndighetskontakter, familjeangelägenheter, fritidsaktiviteter och föreningsliv. Uppgifter Erbjuda vardagstolkning till teckenspråkiga döva, dövblinda, hörselskadade och vuxendöva. Erbjuda hörande möjlighet till tolkning vid kommunikation med ovanstående grupper. I samverkan med Syncentral och Hörcentral erbjuda insatser till personer med dövblindhet. Samarbeta med Hörcentralen, Syncentralen och Logopedmottagningen kring brukare. Utföra bildtelefonitolkning på uppdrag av Örebro Tolkcentral. Resurser Skrivtolk/vuxendövtolk/samordnare 1.0 Teckenspråkstolk/dövblindtolk 1.0

16(36) Teckenspråkstolk bildtelefoni 1.0 Personalbudget: 743 000 Budget för konsulter: 227 000 Statsbidrag: 530 000 Kompetens Skrivtolk/vuxendövtolk utbildning. teckenspråk/dövblindtolk utbildning. Utbildningsbudget: 10 000 Prioriteringar 1.Akuta uppdrag vid läkarbesök eller besök hos myndighet samt bildtelefonitolkning. 2. Oåterkalleliga ärenden som t ex begravning. 3. Förtroendevalda uppdrag. 4. Vardagstolkning i skola, på arbetsplats och vid kontakter med myndigheter. 5. Fritidsaktiviteter. Produktion Ca 500-700 tolkuppdrag per år. Kvalitetsmått Försöka hålla tolkbristen under 10%. Kundtillfredställelse Brukarråd för barndomsdöva 2 gånger/år. Tolkcentralen är representerad på hörcentralens brukarråd ca 3 ggr/år. Brukarenkät vart tredje år. Totalbudget Tolkcentralen: 585 000 (Statsbidrag: 530 000) Uppdrag Rehabenheten mottagning Arbetsterapi och sjukgymnastik primärvården Primärvårdens Rehab är en avdelning inom Hab Rehabenheten med mottagningar för arbetsterapi och sjukgymnastik på 5 platser på Gotland ( Fårösund, Slite,Visby, Klintehamn och Hemse). Enheten erbjuder arbetsterapi och sjukgymnastik på mottagning och vid behov via hembesök. Primärvårdens Rehabenhet deltar med sina specifika professioner i Primärvårdens uppdrag att tillhandahålla basal hälso- och sjukvård, lättillgängligt och med god kontinuitet.

17(36) Till primärvården kommer en bred variation av vårdtyngd - från de med lätta besvär som behöver egenråd till de med stora och handikapputvecklande skador och sjukdomar. Målgrupp Hela befolkningen, alla åldrar och diagnoser när de söker primärvården. Undantag är barn upp till ca 7 år som oftast behandlas via Barnklinken. Tilläggsuppdrag I uppdraget för primärvården i Visby ingår mottagningen för handskador i samverkan med specialistläkare för handskador inom sluten vård. Syfte Insatserna inom Rehabenheten syftar till att återfå eller bibehålla funktion och minska eller undanröja aktivitetshinder och handikapp orsakade av skada eller sjukdom. Insatserna syftar även till att befrämja hälsa och förebygga ohälsa, samt att förbätta, bibehålla och kompensera för olika hälsoproblem som avser människans kropp och rörelse. Uppgifter Gemensamt för arbetsterapi och sjukgymnastik Erbjuda bedömning, behandling, träning, hjälpmedelsförskrivning, rådgivning och uppföljning. I samband med bedömning vid behov utföra arbetsplatsbesök och/eller hembesök. Ta del i folkhälsoarbetet genom att stimulera till fysisk aktivitet och delta i utveckling och genomförande av fysisk aktivitet på recept (FAR). Fortsätta arbetet med fallprevention i samarbete med Rehabenheten Hemrehab. Delta i vårdplanering kring enskilda patienter. Tillsammans med kollegor inom HabRehabenheten, vårdcentraler och lasarettskliniker utveckla rehabprocesserna kring aktuella patientgrupper. Arbetsterapi Erbjuda arbetsterapeutiska insatser som funktionsträning, ortosutprovning/tillverkning, personliga hjälpmedel och bostadsanpassning. Sjukgymnastik Erbjuda individuell behandling av patienter på mottagningen samt behandlingar i bassäng. Erbjuda sjukgymnastinsatser till patienter som har funktionsproblem, rörelseinskränkningar och smärta, som uppstått till följd av sjukdom och skada, inklusive fysisk och psykisk överbelastning. Bedömma funktionsförmåga, aktuell smärtstatus, sjukdomsfas och skadans svårighetsgrad och utifrån det informera, träna, behandla och stödja personen utfrån sjukgymnastiska behandlingmetoder. Delta i hjärtsviktsrehabiliteringen i Hemse,Slite och Visby.

18(36) Ingå i befintliga psykosomatik-team på vårdcentralerna i Slite, Gråbo i Visby och Hemse. Ingå i team med Försäkringskassan Hemse, och delta i vårdplaneringar kring enskilda patienter. Prioritering Inom sjukgymnastiken prioriteras patienter med akuta skador, patienter som genomgått ortopediska ingrepp samt patienter med stora smärtproblem. Inom arbetsterapin prioriteras nyopererade handpatienter. Resurser 2.0 arbetsterapeut 9.8 sjukgymnast 3.94 assistent Personalbudget: 8 147 000 Hjälpmedeslsbudget: 10 826 000 Lokaler Mottagningar finns i Hemse, Slite, Klintehamn och i Visby. Kompetens Legitimerad arbetsterapeut och legitimerad sjukgymnast som har fördjupningsutbildningar inom olika kliniska arbetsmetoder och inom olika medicinska ämnesområde samt inom generella ämnen som pedagogik, handledning och forskningsmetodik. Inom sjukgymnastiken krävs god kompetens speciellt i Ortopedisk medicin och algologi och basal kroppskännedom samt kunskap inom neurologi, geriatrik och psykosomatik. Inom arbetsterapin krävs god kompetens speciellt om hjälpmedel och bostadsanpassningar samt speciella kunskaper avseende rehabilitering av händer efter sjukdom och skada. Kvalitetsmått Kundtillfredsställelse Kundtillfredsställelsen ska mätas i enkätundersökningar vart 3:e år. Möjlighet för patienter/anhöriga att lämna skriftliga synpunkter i särskilda brevlådor på samtliga enheter. Tillgänglighet Möjlighet att få telefon kontakt för rådgivning eller tidbokning med arbetsterapeut eller sjukgymnast alla vardagar via telefon. Väntetider Väntetid för besök hos sjukgymnast/arbetsterapeut bör inte överstiga 30 dagar, För prioriterade ärende se prioritering ovan 7 dagar för sjukgymnast samt 1-3 dagar för arbetsterapin.

19(36) Arbetsterapi och sjukgymnastik inom Neuroteamet Målgrupp Personer med neurologiska handikapp, 18-65 år, vilka har remitterats till neuroteamet. Syfte Personer med neurologiska sjukdomar/funktionshinder ska kunna klarar det dagliga livet och delta i samhället utifrån sina egna individuella önskemål och behov. Varken funktionshinder eller hinder i miljön får sätta gränser för delaktighet. Uppgifter Erbjuda arbetsterapi och sjukgymnastik till patienter som är aktuella för neuroteamets insatser. Uppdraget omfattar alla neurologiska diagnoser. Erbjuda råd och stöd till personkrets inom LSS. Erbjuda gruppträning för personer med neurologiska sjukdomar, tex MS och stroke Erbjuda dagrehabilitering för personer med neurologiska sjukdomar Fungera som konsulter till kollegor inom enheten. Utveckla och utvärdera rehabiliteringsprocessen i samverkan med Neuroteamet, M1, Neuromottagningen, kollegor inom Rehabenheten, FK och Arbetsförmedling. Insatserna omfattar: Arbetsterapi Sjukgymnastik Samordnare Aktivitetsbedömning Funktionsbedömning Patientadministration Kognitiv bedömning Behandling Samordning av rehabinsatser Behandling Uppföljning Patienter på delegation av arbetsterapeut Uppföljning Hembesök Teamkonferens 1g/v Hembesök Arbetsplatsbesök Viss omvårdnad Arbetsplatsbesök Stöd till assistenter, anhöriga Stöd till assistenter, anhöriga Utbildning ass/rehabpersonal Utbildning ass/rehabpersonal Hjälpmedels Hjälpmedels bedömning/utprovning Teamarbete - Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, biståndsbedömare m.fl. Teamkonferens 1g/v Individuell vårdplanering med teamet bedömning/utprovning Teamarbete - Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, biståndsbedömare m.fl. Teamkonferens 1g/v Individuell vårdplanering med teamet

20(36) Resurser 1.0 Arbetsterapeut 1.0 Sjukgymnast Personalbudget: 740 000 Lokaler Arbetsterapin och sjukgymnastiken på Korpen Årsproduktion (2006) Poliklinisk mottagning -arbetsterapeut 67 patienter 504 behandlingar Polikliniks mottagning sjukgymnast 70 patienter 852 behandlingar (inkl. individuell bassängträning) Kompetens Arbetsterapeut med fördjupade kunskaper inom neurologi. Sjukgymnast med fördjupade kunskaper inom neurologi. Prioriteringar Bedömning av inkomna remisser till teamet. Subakuta stroke Kognitiva problem Traumatiska hjärnskador MS - skov Ryggmärgsskadade MS - återkommande träning Kvalitetsmått Väntetider Första besöket till teamet inom 1-2 veckor efter remissen tagits upp. Kundtillfredsställelse Fortlöpande skattning, ca en gång per år, av bemötande samt värdet av de insatser som ges, bland annat genom enkäten Kvalitetsunderlag för Neuroteamet. Arbetsterapi och sjukgymnastik inom Reumateamet Målgrupper Patienter som har en inflammatorisk reumatisk diagnos. I vissa fall kommer även patienter med artros och fibromyalgi för utredning och bedömning av teamet.

21(36) Syfte Personer med reumatiska sjukdomar/funktionshinder ska kunna klara det dagliga livet och delta i samhället utifrån sina egna individuella önskemål och behov. Varken funktionshinder eller hinder i miljön får sätta gränser för delaktighet. Uppgifter Erbjuda arbetsterapi och sjukgymnastik till patienter med reumatiska sjukdomar och som får insatser från Reumateamet, Primärvården eller privat läkare. Delta regelbundet i Reumateamets teamträffar. Vid behov erbjuda information och undervisning i form av RA-skola. Erbjuda dagrehabilitering, individuellt eller i grupp. Två gånger per år erbjuda gruppträning för personer med RA och personer med liknande behov. Två gånger per år erbjuda gruppträning för personer med Bechterews. Även personer med psoriasisartrit kan deltaga. Fungera som konsulter till kollegor inom Rehabenheten. Utveckla och utvärdera rehabiliteringsprocessen i samverkan med Reumateamet, kollegor inom Rehabenheten, FK och arbetsförmedlingen. Insatserna omfattar: Arbetsterapi Sjukgymnastik Undersköterska/Arbetsterapibitr /Sjukgymnastbiträde Bedömning/träning/uppföljning av handfunktion/aktivitetsförmåga Hembesök/Arbetsplatsbesök Utprovning/förskrivning hjälpmedel Information om ergonomi Patientutbildning Resurser 1.0 Arbetsterapeut 1.0 Sjukgymnast Personalbudget: 740 000 Bedömning/träning/uppföljning av funktionsförmåga Utprovning/förskrivning hjälpmedel Patientutbildning Lokaler finns på Korpen och är ändamålsenliga utifrån dagens behov. Årsproduktion (2006) 4-5 dagrehabgrupper med sammanlagt 30-40 patienter. Information/undervisningsgrupp 1-2 ggr/år (ca 8 patienter/grupp) Poliklinisk mottagning -arbetsterapeut 123 patienter 769 behandlingar Gruppbehandling Delegerade patienter Samordning Dagrehab

22(36) Poliklinisk mottagning sjukgymnast 124 patienter 1200 behandlingar (inklusive bassänggrupp) Kompetens Arbetsterapeut med fördjupade kunskaper i reumatologi. Sjukgymnast med fördjupade kunskaper i reumatologi. Prioriteringar Prioriteringar görs på teamträffar eller utifrån remissens innehåll. 1.Patient med akut behov av arbetsterapeutisk/sjukgymnastisk insats, t ex hjälpmedel, smärtlindring. 2. Patient med behov av icke akut arbetsterapeutisk/sjukgymnastisk insats. 3. Patient med behov av arbetsterapeutisk/sjukgymnastisk insats på längre sikt, t ex dagrehab. Kvalitetsmått Lokalt vårdprogram finns för RA-patienter. Tillgänglighet Patienter som prioriterats som grupp 1 erbjuds bedömning inom 1 vecka. Patienter som prioriterats som grupp två erbjuds bedömning inom 1 månad. Patienter som prioriterats som grupp 3 erbjuds bedömning inom 3 månader. Kundtillfredsställelse Efter varje genomförd Dagrehabgrupp får patienterna fylla i en enkät. Arbetsterapi och sjukgymnastik Psykiatrin Målgruppen Målgruppen är personer med psykiska funktionshinder som remitteras från psykiatriska kliniken, primärvården och SOF. Syfte Arbetsterapeutiska insatser syftar till att främja patienternas aktivitetsförmåga så att de i största möjliga grad kan leva ett värdefullt liv enligt sina egna önskemål och behov. Sjukgymnastiska insatser syftar till att utveckla patientens kroppsmedvetenhet och kroppsliga funktionsförmåga och därmed befrämja deras utveckling mot ökad självkänsla, självkännedom och autonomi. Uppgifter Arbetsterapeutisk och sjukgymnastisk bedömning och utredning Planerad psykiatrisk arbetsterapeutisk och sjukgymnastisk behandling och rehabilitering i grupp eller individuellt.

23(36) Konsultation och handledning till kollegor inom andra verksamhetsområden, till personal i patienters omgivning. Delta i anhörigutbildningar tillsammans med psykiatriska kliniken. Utveckla och utvärdera rehabiliteringsprocessen tillsammans med psykiatriska kliniken, SOF, kollegor inom Rehabenheten, Primärvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Arbetsterapi Erbjuda individuella behandlingar. Genomföra kartläggning av aktivitetsförmåga. I utlåtandet beskrivs patientens funktionsförmåga, resurser och problem samt förslag till vidare åtgärd. Erbjuda förberedande arbetsträningsgrupp - ett program där patienten kommer fyra dagar per vecka och deltar i aktiviteter som på olika sätt tränar patientens förmåga att klara av arbetsmarknadens krav. Exempel på förmågor som tränas är planering, organisation, ansvarstagande, att uttrycka tankar och känslor, se sig själv i förhållande till andra, samarbeta, uthållighet, koncentration, noggrannhet och motivation. Erbjuda aktivitetsbalansgrupp - utifrån en individuell handlingsplan deltar patienten i en grupp med aktivitet. Gruppen ger en möjlighet att, förutom att träna olika förmågor som t ex koncentration, uthållighet, motivation, planering, också få möjlighet att träna sin förmåga att relatera till andra. Erbjuda intensiv aktivitetsbalansgrupp ett program som syftar till att under 14 veckor jobba målinriktat med ett eller två av patienten utvalda problem både i grupp med skapande aktiviteter och individuellt. Erbjuda utprovning av kognitiva hjälpmedel. Sjukgymnastik Erbjuda individuella behandlingar som kan innehålla basal kroppskännedom, avspännings- och massagemetoder, akupunktur, olika typer av fysisk aktivitet och adekvat smärtlindring. Erbjuda kroppskännedomsgrupper på flera olika nivåer med olika inriktning som anpassats till deltagarnas resurser träningen består av övningar i rörelse och vila med fokus på kroppshållning, muskulär spänningsbalans, andning och mental närvaro. Erbjuda bassänggrupper. Syftar till förbättrade kroppsfunktioner, ökad kroppsmedvetenhet och psykisk stimulans i en social gemenskap. Medverka i en planerad tinnitusskola. Medverka i gruppbehandling för synskadade. Medverka i AKA s eftervårdsbehandling i grupp för patienter med ångestproblematik.

24(36) Gemensamt Erbjuda Fysgrupp som ger patienten möjlighet att komma igång med motion, få rutin att göra det, hitta sitt eget tempo i motion samt att förbättra sin kondition och sitt välbefinnande. Utveckling av program för svåra stressyndrom pågår.. Resurser 4.0 arbetsterapeuter 2.0 sjukgymnaster 1.0 Verkstadsförman Personalbudget: 2 564 000 Kompetens Erfarenhet finns av arbete inom psykiatrin, påbyggnadsutbildning och fördjupningsutbildning inom psykiatrisk arbetsterapi och sjukgymnastik. Tre medarbetare har grundläggande utbildning i psykoterapi. Utbildningsbudget: 26 000 Prioriteringar Det finns ett prioriteringssystem där både angelägenhetsgrad, behandlingseffekt och nytta av åtgärderna beaktas. Årsproduktion Kartläggningsprogram 6 ggr/år Förberedande arbetsträningsgrupp kontinuerligt Aktivitetsgrupper kontinuerligt Kroppskännedomsgrupper kontinuerligt Bassänggrupper - kontinuerligt Besök arbetsterapin: 1857 mottagningsbesök Besök sjukgymnastiken: 995 mottagningsbesök Gemensamt: 2007 gruppbesök 1074 återbesök 140 externbesök, nybesök, telefonkontakt Kvalitetsmått Tillgänglighet Patienterna kallas till ett bedömningssamtal inom 1 3 månader. Sätts därefter upp på väntelista till planerad behandling. Brev om vårdgarantin skickas till patienter som fått vänta mer än 3 månader.

25(36) Kundtillfredsställelse En gemensam enkät för hela HabRehabenheten kommer att genomföras. Vi använder ett självskattningsinstrument, enligt Scott Millers modell, att låta patienterna skatta besöken här samt effekten av den behandling man får. Totalbudget Rehabenheten mottagning: Inte klart ännu på grund av omorganisation. Uppdrag Rehabenheten Slutenvård Rehabenheten Visby lasarett Större delen av verksamheten utövas inom slutenvården. Poliklinisk verksamhet bedrivs inom hjärtrehabilitering, mödrahälsovård, lymfterapi, ortoped/akutmottagning, barnmottagning, neuromottagning samt vid enstaka uppföljande besök för strokepatienter. Syfte Inom slutenvård syftar insatserna till att patienterna så snart som möjligt mobiliseras och blir delaktiga/självständiga i sina dagliga aktiviteter. Det kan innebära att förebygga komplikationer av sängläge och inaktivitet så som kontrakturer, nedsatt muskelstyrka, nedsatt andningsfunktion och cirkulationsbesvär. Vid utskrivning ska patienterna, utifrån sina förutsättningar och behov, ha uppnått en så hög funktionsnivå som möjligt så att de kan återgå till sin hemmiljö/sitt arbete alt annat boende och där fungera så självständigt som möjligt och med en god livskvalitet. Inom öppenvård syftar insatserna till att patienterna ska uppnå så hög funktionsnivå som möjligt utifrån sina förutsättningar och önskemål. Uppgifter Enheten ska utifrån klinikernas behov erbjuda tidiga arbetsterapi- och sjukgymnastikinsatser i form av kompetent bedömning och behandling på samtliga kliniker på Visby lasarett. Arbetsterapi- och sjukgymnastikresurserna ska utifrån de olika klinikernas skiftande behov nyttjas på ett flexibelt sätt. Samverkan ska ske med avdelnings/mottagningspersonal på lasarettet (undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, kurator, logoped m.fl.), arbetsterapeut- och sjukgymnastkollegor inom andra enheter inom HabRehab (Primärvård, Hemrehab/M5 ), biståndshandläggare, personliga assistenter, hemtjänstpersonal, anhöriga, Hjälpmedelscentral och Bostadsavdelning. Rehabenheten ska vara en del av rehabiliteringskedjan kring personer med sjukdomar/skador/funktionshinder och insatserna syftar till att ge patienterna bästa möjliga förutsättningar för återgång till ett liv med så stor självständighet som möjligt och med en god livskvalitet.

26(36) Enheten ska även ge handledning och instruktion till avdelningspersonal och anhöriga så att de kan stödja patientens rehabilitering på bästa sätt. Insatser till de olika klinikerna beskrivs i bilaga 2. Sjukgymnastisk insats helg Under perioden 99 11 20 04 03 27 hade sjukgymnastiken på lasarettet beredskap på lördagar. Detta togs bort då utnyttjandet av denna minskade betydligt. Vi har lyft frågan om behov av sjukgymnastisk insats på helg vid uppdragsmöten med lasarettets avdelningar under 2005. IVA önskar vid behov ett fåtal gånger per år kunna ta in sjukgymnast på lördagen men anser att beredskap inte behövs. K1 skulle önska sjukgymnast på lördagar och under operationssatsningarna 2005-2007 planeras detta in de veckor man gör ortopediska operationer. Riktlinjer har skrivits för sjukgymnastisk insats på helg. Resurser 1.0 Avdelningsschef (inkl. Rehabenheten M5 Rehab) 4.0 Arbetsterapeut 8.55 Sjukgymnast 1.0 Arbetsterapibiträde 1.75 Undersköterska Personalbudget. 5 546 000 Arbetsterapeuter och sjukgymnaster finns ansvariga för olika avdelningar/mottagningar och har daglig kontakt eller fungerar som konsult vid behov. Arbetsterapibiträdet är kopplat till M1 och strokerehabilitering. Undersköterskorna ansvarar för reception, bassängverksamhet och assisterar vid patientarbete. Verksamheten bedrivs i Rehabenhetens lokaler på plan 5 på lasarettet, ute på avdelningarna, i bassängerna på lasarettet och Korpen, vid hembesök i patienternas hem samt i daghem och skola. Kompetens På lasarettet krävs det fördjupad kompetens inom olika specialiteter såsom neurologi, ortopedi, kirurgi, onkologi, infektion, hjärtrehabilitering, mödrahälsovård, lymfterapi och pediatrik. Det krävs också en bred kompetens inom ovan nämnda områden då man ofta går in för varandra i olika verksamheter. Utbildningsbudget: 69 000 Årsproduktion (2006) Arbetsterapi (poliklinik) Besök 31 Antal unika patienter 16

27(36) Sjukgymnastik (poliklinik) Besök 2205 Antal unika patienter 513 Gruppbesök 1187 I nuläget går det inte att få fram statistik för slutenvården i journalsystemet TakeCare med tillhörande statistiksystem LISA. Prioriteringar På lasarettet prioriteras akuta bedömningar, akuta insatser för att möjliggöra utskrivning samt patienter inom prioriteringsgrupp I enligt Prioriteringsutredningen. Prioriteringar inom arbetsterapi respektive sjukgymnastik har arbetats fram. Det finns även prioriteringar nedskrivna för varje avdelning/mottagning. Kvalitetsmått Insatserna ska kännetecknas av god kvalitet, flexibilitet, patientens aktiva medverkan (där så är möjligt) samt vara väl dokumenterade. Kundtillfredsställelse Deltagande vid arbetsplatsträffar och planeringsdagar inom de olika verksamheterna för diskussion om insatser, samarbete mm med avdelningspersonal. Minst en gång per år lyfta frågan om verksamheterna är nöjda med våra insatser. Avdelningschefen deltar vid avdelningschefsmöten på lasarettet och kan vid behov lyfta frågan om kundtillfredsställelse. Väntetider för den polikliniska verksamheten Hjärtpoliklinik - Mål: Patienten ska vara bedömd och i träning inom 3 veckor efter att remissen inkommit. MVC - Mål: Första besöket 1-2 veckor efter mammainformationen som alltid ska föregå en remiss. Lymf - Mål: Första besöket 2-3 veckor efter att remissen inkommit. Neuromottagning Mål: Första besöket inom 2 veckor efter att remissen inkommit. Barn Mål: Första besöket 2-3 veckor efter att remissen inkommit. Tillgänglighet slutenvård Hur får vi en vårdbegäran? Kvalitetsmått maxväntetid Slutenvård Insats Dokumentation Återkoppling Muntlig eller Prioriterade skriftlig (Take patienter 1:a Care) rapport på kontakt samma avd. av ssk, dag som rapport. Samtal m pat/anhörig, bedömning, behandling. Journalant. i Take Care. Rapport till ansvarig ssk, läkare eller atp/sjg-kollega.

28(36) läkare eller atp/sjg-kollega. Ev sökning innan. Patienter med lägre prioritet 1:a kontakt inom tre dagar. Helg undantaget. Rehabenheten M5 Rehab Målgrupper Patienter på avdelning M5 som har ett rehabiliteringsbehov. Avdelningen har 22 vårdplatser och där finns patienter med många olika diagnoser och de kommer från olika kliniker på Lasarettet och från Primärvården. Syfte Insatserna syftar till att patienterna efter behandlingen ska kunna delta i samhället och klara det dagliga livet, utifrån sina egna individuella önskemål och behov. Varken funktionshinder eller hinder i miljön får sätta gränser för delaktighet. Uppgifter Erbjuda arbetsterapi och sjukgymnastik till patienterna på M5 Rehab. Erbjuda patienter med specifika rehabiliteringsbehov en koncentrerad rehabilitering under en period för att kunna återgå till hemmet eller till ett särskilt boende. Delta i teamarbete och vårdplaneringar på M5 Rehab. Utveckla och utvärdera de olika rehabiliteringsprocesserna i samverkan med M5 Rehab, kollegor inom Rehabenheten, kliniker på lasarettet, personal inom hemtjänsten, biståndshandläggare, Hjälpmedelscentralen, Bostadsavdelningen och Försäkringskassan. Insatserna omfattar: Arbetsterapi Bedömning Behandling Hembesök Uppföljning Stöd/utbildning/handledning till personal (avd., hemtjänst) Bostadsanpassningar Hjälpmedel (bed, träning, uppföljning) Stöd och info till anhöriga Delta i vårdplaneringar Sjukgymnastik Bedömning Behandling Hembesök Uppföljning Stöd/utbildning/handledning till personal (avd., hemtjänst) Stöd och info till anhöriga Delta i vårdplaneringar

29(36) Resurser 2.0 Arbetsterapeut 2.0 Sjukgymnast 3.7 Rehabassistent (servar även Neuroteam, Reumateam, ansvar bassängverksamhet och lokaler). Personalbudget: 3 512 000 Rehabiliteringen bedrivs på avdelningen, arbetsterapin, sjukgymnastiken, i träningsköket, i rehabträdgården och i närmiljön. Kompetens Arbetsterapeuter med fördjupad och bred kompetens inom geriatrik. Sjukgymnaster med fördjupad och bred kompetens inom geriatrik. Arbetet kräver en bred kompetens inom följande områden: ortopedi, traumatiska hjärnskador, demens, amputationer, medicinska diagnoser samt kunskap i gerontologi. Prioriteringar Prioriterar de patienter där man bedömer att arbetsterapi- och sjukgymnastikinsatser har bäst effekt. Kommer att arbetas vidare med under 2007. Årsproduktion Avdelningen har 22 vårdplatser. Arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar för rehabiliterande insatser till dessa patienter. Kvalitetsmått Kriterier för vilka patienter som kan komma till avd. Visat träningsförmåga, träningsbar Förväntad funktionsförbättring Motiverad/påverkbar Kan på uppmaning ta emot och utföra instruktioner Tillgänglighet Bedömning av alla patienter inom 2 arbetsdagar och innan teamet. Kundtillfredsställelse Patienterna har möjlighet att ge synpunkter i en pärm på sina rum. Avdelningen har gjort en enkät till patienterna gällande information om träning. Bassängverksamhet Korpen Behovet av bassängträning har ständigt ökat i och med att allt fler grupper har tillkommit samt att behovet av att få röra sig i bassäng inte upphör utan kvarstår under i stort sett hela livet för personer med svåra funktionshinder. Bassängverksamheten har vuxit och tagit en allt större del av sjukgymnastresurserna. Man har därför tvingats göra en prioritering och avgränsning av ansvaret för bassängträning. Avgränsningen innebär att hälso- och sjukvården endast erbjuder bassängträning som sjukvårdande behandling.

30(36) Målgrupper Patienter med rörelsehinder, med inflammatoriska ledbekymmer och för patienter med skador i rörelse- och stödjeapparaten och som inte medger full belastning. Syfte För personer med olika former av rörelsehinder innebär bassängträning många gånger att få möjlighet att kunna använda kroppen och förflytta sig självständigt på ett sätt som aldrig är möjligt på land. Vattnets bärande förmåga är svår att efterlikna på något annat sätt. Behandling i bassäng syftar ofta till att förmedla hur man kan använda vattnets egenskaper och att ge en vägledning i hur man kan fortsätta att träna själv Uppgifter Rehabenheten erbjuder bassängträning som sjukvårdande behandling och som en del av rehabiliteringen. Grunden för bad som sjukvårdande behandling är en bedömning av legitimerad sjukgymnast. Utifrån den sjukgymnastiska bedömningen erbjuds patienten en behandlingsperiod med träning i bassäng. Varje patient har ett individuellt program med en sjukgymnastisk målsättning. Träningen utvärderas efter en bestämd tid och träningsperioden är tidsbegränsad. Bassängträning ska ses som en av flera möjliga behandlingsalternativ under patientens habilitering/rehabilitering. När patientens behandlingsperiod är slut rekommenderas patienten till fortsatt egenträning för att bibehålla de funktioner som uppnåtts. Egenträning För många personer med olika former av funktionshinder finns ett stort behov att efter en rehabiliteringsperiod fortsätta att träna för att bibehålla sin fysiska funktionsnivå. Detta kan ske bland annat genom fortsatt träning i bassäng. För många är träning i bassäng ett livslångt behov. Ett flertal handikappföreningar och andra organisationer har badgrupper där det bedrivs egenvård. HabRehabenheten erbjuder följande insatser i handikappanpassad bassäng: Rehabenheten (sjukgymnastik) Individuell behandling i bassäng utifrån en sjukgymnastisk bedömning. Detta gäller Rehabenhetens polikliniska verksamhet på lasarettet, inom primärvårdens Rehabenhet och på Rehabenheten på Korpen. Behandling i bassäng, individuellt eller i grupp, som del av rehabiliteringen på Rehabenheten Korpen. Behandling i bassäng som en del av rehabiliteringen av patienter som är inneliggande på någon av lasarettets vårdavdelningar eller på rehabiliteringsavdelningen på Korpen. Habiliteringens sjukgymnastik Individuell behandling i bassäng utifrån en sjukgymnastiks bedömning. Begränsad träningsperiod i någon av habiliteringens grupper. Årsproduktion (2006) Antal bassängbesök: 22 511