Regionalt Serviceprogram Skåne 2010-2013 1
Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Definitioner 4 Koppling till andra program och strategier 5 Servicesamverkan Skåne 5 Analys nuläge och framtid i Skåne 6 Befolkning och åldersstruktur 8 Dagligvaror 11 Drivmedel 13 Grundläggande betaltjänster 14 Förändringar inom offentlig service 16 Brister i tillgången till offentlig och kommersiell service 16 Möjligheter i regionen 16 Övergripande mål 17 Horisontella kriterier 17 Insatsområden 18 Bibehållen tillgång till basal service 18 Innovativ upphandling 19 Grön rehabilitering och rekreation 19 Förbättrad flexibilitet i leverans och transport 20 Ny kommersiell service och service på nya sätt 20 Finansiering 20 Uppföljning och utvärdering 21 Mål och indikatorer 23 2
Inledning Skåne är en expansiv region där en betydande del av landets utveckling ägt rum de senaste åren. Regionen bjuder på vacker natur, berikande kulturlandskap, nyskapande kultur, framstående forskning och framgångsrika exportföretag, samt närhet till kontinenten. Det geografiska läget har utnyttjats genom att Skåne med en i många avseenden välutbyggd infrastruktur kan erbjuda effektiva kommunikationer, komma närmre kontinenten och nya marknader, vilket fått positiva effekter både för näringslivet och för besöksnäringen. Skåne har många styrkor och står inför flera möjligheter till vidare positiv utveckling för regionens invånare och näringsliv. Det finns dock utmaningar för att fullt ut kunna dra nytta av dessa möjligheter, och den kanske största utmaningen är att regionen utvecklas ojämnt. På en del orter i de nordöstra delarna har även en viss minskning av offentlig och kommersiell service skett då en del skolor, drivmedelsstationer och livsmedelsaffärer lagts ned. Goda förutsättningar och starka drivkrafter för förnyelse och utveckling behövs i regionens alla delar för att hela regionen ska ha gynnsam tillväxt och utveckling. Det finns ett behov av en gemensam bild av Skånes tillväxtförutsättningar i dess olika delar med olika förutsättningar, som kan leda till en regional samsyn och samverkan mot gemensamma mål. Det regionala serviceprogrammet syftar till att skapa möjligheter för människor och företag att bo, verka och erbjudas god servicenivå i alla delar av regionen. En förbättrad service innebär ett mervärde för medborgarna och fungerar samtidigt som en tillväxtfaktor för hela Skåne. Fungerande kommersiell och offentlig service är viktiga förutsättningar för att utveckla hela Skåne. För att uppnå målet om en god servicenivå i alla delar av landet har regeringen beslutat om en ny programperiod för att stödja och stimulera arbetet med att främja tillgången till kommersiell och offentlig service. Utgångspunkten för det regionala serviceprogrammet är service som tillväxtfaktor. Det regionala serviceprogrammet för Skåne syftar till att lokala, regionala och nationella aktörer tillsammans långsiktigt ska utveckla och främja tillgången till kommersiell och offentlig service i landsbygden. Utöver en förbättrad servicenivå finns förväntan på att detta samtidigt ska bidra till en ökad tillväxt, vilket på sikt är till gagn för hela regionen. Programmet ska bidra till att uppfylla visionen med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) för Skåne 2009-2016. Det regionala serviceprogrammet har tagits fram i ett brett partnerskap med regionens aktörer och kommer att vara ett styrande dokument vid hanteringen av stöd till kommersiell, offentlig och ideell service. Serviceprogrammet baseras på en nollpunktsanalys av det existerande serviceutbudet runt om i Skånes kommuner. Nollpunktsanalysen utgår från kvantitativ registerdata, som kompletterats med en diskussion med regionens kommuner för att få en övergripande bild av serviceläget. Region Skåne har ansvar att i samråd arbeta fram ett regionalt serviceprogram, detta har gjorts med flera skånska parter i forumet Servicesamerkan Skåne med stöd från konsultföretaget Oxford Research. Det övergripande målet med det regionala serviceprogrammet är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i regionen och erbjudas god servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Utöver detta finns förhoppning om service som mervärde och verktyg för tillväxt. Bakgrund Den 9 december 2008 fick Konsumentverket i uppdrag av Näringsdepartementet att i samverkan med Glesbygdsverket utarbeta riktlinjer för arbetet med att ta fram regionala serviceprogram samt att ta fram förslag till metoder för uppföljning och utvärdering av programmen. Den 1 april 2009 tog Tillväxtverket över ansvaret för riktlinjer och uppföljning. Programmen ska genomföras under perioden 3
2010-2013. De regionala serviceprogrammen ersätter de tidigare lokala utvecklingsprogrammen för kommersiell service som fanns under perioden 2002-2007. Enligt riktlinjerna ska innehållet i programmen förankras i breda regionala partnerskap. Programmen ska bidra till god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för såväl medborgare som företag och ska därigenom också bidra till goda levnads- och tillväxtförutsättningar på landsbygden. Genom programmen ska dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen stärkas. Förutsättningar för samordnade och lokalt anpassade servicelösningar ska beaktas och en geografisk analys ska visa på de områden som har brister och vilka som riskerar ytterligare försämringar. Programmet knyter an till andra program inom den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdsutveckling samt uppmärksammar vikten av att öka tillgängligheten till service för personer med funktionsnedsättningar. Metoder och kunskaper från tidigare genomförda projekt har tagits tillvara. Programmet kommer att ligga till grund för hanteringen av stöd till kommersiell service. Definitioner Det finns i dagsläget ingen allmänt vedertagen definition av offentlig och kommersiell service. Begreppen anses dock fylla en central roll för programmet och därför har de aktörer som medverkat vid framarbetandet enats om nedanstående definitioner 1. De är därmed inte allmänt vedertagna utan ett försök att definiera begreppen utifrån den innebörd de har i detta program. Service åtgärd som utförs i syfte att betjäna invånare. Offentlig service verksamhet som genomförs eller finansieras med offentliga medel och som erbjuds och är tillgänglig för allmänheten i syfte att betjäna den. Kommersiell service affärsinriktad verksamhet som tillhandahålls av privata aktörer i syfte att betjäna invånare. Ideell service verksamhet utan vinstintresse i syfte att betjäna invånare. Det finns idag ingen enhetlig definition av vad som räknas som landsbygd. Glesbygdsverkets definition, som tillämpas i detta program, utgår från medborgarnas tillgång till service, arbete, utbildning, infrastruktur, samhälls- och kommersiella tjänster. Definitionen har existerat sedan 1996 och syftar till att särskilja olika typer av geografiska områden för att synliggöra deras skilda förutsättningar. Sedan 1 april 2009 ansvarar Tillväxtanalys för Glesbygdsverkets tidigare analysuppdrag. En översyn av definitioner pågår för närvarande. Glesbygd har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3 000 invånare samt öar utan fast landsförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till 3 000 invånare. Tätortsnära landsbygd finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter större än 3 000 invånare. Tätorter har mer än 3 000 invånare. Till tätorter räknas även området inom 5 minuters bil resa från tätorten. Enligt definitionerna ovan bor 21,6 procent av landets befolkning i tätortsnära landsbygd och 2 procent bor i glesbygd (2007). I Skåne är motsvarande andelar 17 respektive 0,005 procent. Glesbygd är således näst intill obefintligt i Skåne. Detta innebär att regionen har andra förutsättningar och villkor än de län som till större del utgörs av glesbygd. Detta är viktigt att beakta eftersom utgångsläget är relativt gynnsamt och de flesta skåningar har god tillgång till service. 1 Definitionen på service, kommersiell service samt offentlig service bygger på Norrbottens läns utkast till Regionalt Serviceprogram. 4
Det är svårt att fastställa vad som är en tillräckligt god tillgång till service i Skåne, och syftet med programmet är heller inte att en gång för alla fastställa detta. Istället uppmuntras till en bred löpande diskussion och debatt för att hålla frågan om tillgång till kommersiell, offentlig och ideell service levande. Koppling till andra program och strategier Som grund för regionalt utvecklingsarbete ligger den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013. De prioriteringar som finns i denna strategi om innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet och strategiskt gränsöverskridande samarbete, ska anpassas till lokala förutsättningar i de regionala utvecklingsarbetena. Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009-2016 är utgångspunkten för allt utvecklingsarbete i Skåne. Det regionala serviceprogrammets syfte och innehåll passar in i utvecklingsprogrammets mål om företagande, entreprenörskap och tillgänglighet. Det regionala serviceprogramet bidrar därmed till uppfyllande av det regionala utvecklingsprogrammet. Näringslivsprogram för Skåne bildar riktlinjer för näringslivets utvecklingi regionen. Programmets övergripande målsättning om tillväxt har en klar koppling till det regionala serviceprogrammets mål om service som tillväxtskapande faktor. Programmets funktion som process och vägvisare för hur man med gemensamma krafter kan driva utvecklingen framåt och bidra till långsiktigt hållbar tillväxt i hela Skåne blir användbar. För att stärka möjligheterna till utveckling på bästa sätt pekar Näringslivsprogrammet på att ta nya ansatser till samverkan där en mångfald bland människor ska tillvaratas, och deras olika kompetens ska komma till sin rätt. Den skånska genomförandestrategin verkar för att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling på landsbygden. Strategin har tagits fram av Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, LRF, Skogsstyrelsen, SLU Alnarp, Länsstyrelsen och Leader, varav alla utom Skogsstyrelsen ingår i det regionala partnerskapet för serviceprogram vilket ger en bra grund för lärdomar och inspiration. Den skånska genomförandestrategin bygger på Landsbygdsprogram för Sverige 2007-2013. Genomförandestrategin syftar till att förbättra livskvaliteten för de boende samt främja ett hållbart nyttjande av landsbygdens resurser. I fokus för landsbygdsutveckling är servicefrågornas lösning, beroendet till en större värld och relationen mellan land och stad. Ett levande samhälle ska vara attraktivt att bo i och för besökare att återkomma till vilket kräver ett bra utbud av grundläggande tjänster och infrastruktur. Bygder kan få stöd till utvecklingsplanering för att förbättra den lokala tillgängligheten till service och kultur- och fritidsaktiviteter. Servicesamverkan Skåne I det regionala partnerskapet för Regionalt Serviceprogram ingår representanter från följande organisationer/myndigheter: Länsstyrelsen i Skåne Näringsliv Skåne, Region Skåne Kommunförbundet Skåne SLU Alnarp Leader LRF företagsutveckling Att det regionala partnerskapet består av aktörer från olika områden och bakgrund skapar en fruktbar sammansättning med goda förutsättningar för ett framgångsrikt samarbete där olika intressen och aspekter på service förs fram. 5
Denna kombination av aktörer från offentlig sektor, näringsliv, universitet och ideella intressen skapar en helhet och bredd i de projekt som genomförs inom det regionala serviceprogrammet, där varierande infallsvinklar ger programarbetet möjlighet att tillgodose olika gruppers behov och intressen. Eftersom det är lokala medborgare, företag och serviceleverantörer som har bäst kunskap om vilken typ av service som kan skapa tillväxt på det lokala planet, förbinder sig Samverkan Skåne att ha en tät och aktiv dialog med lokala aktörer i de områden där serviceprogrammet verkar. Det är också viktigt att väcka kommunernas engagemang för servicefrågorna, eftersom kommunerna är nyckelaktörer i arbetet med servicenivån. Av denna anledning ingår seminarier och kunskapsspridning med kommunerna som viktiga deltagare. Analys nuläge och framtid i Skåne Karta 1 - Servicenivå Källa: Oxford Research 2009 6
Karta 1 påvisar en tydlig skillnad i serviceutbudet runtom i regionen, då den största delen av servicen är koncentrerad i västra, och framför allt sydvästra, Skåne. Där återfinns regionens största städer Malmö, Lund och Helsingborg, vilka erbjuder ett rikt utbud av både offentlig, kommersiell och ideell service. Längre österut i regionen blir det dock glesare mellan utbudet av olika slags service. Här är servicen koncentrerad till de större tätorterna, och kartan visar att i framförallt de nordöstra delarna är det långt mellan serviceställena på vissa håll. Offentlig service och dagligvaruhandel har en relativt god representation över lag även i de östra delarna, vilka kan tyckas utgöra de mest fundamentala behoven. Drivmedel är ett annat basalt behov, trots detta är avstånden mellan handel med drivmedel på vissa ställen i de östra delarna stora. Likaså utbudet av bank, detaljhandel och systembolag är bristfälligt i dessa delar. Trots att kartan visar på brister i serviceutbudet främst i regionens nordöstra delar har dock alla invånare relativt nära till service med tanke på regionens storlek. Som nämnt finns det ingen egentlig glesbygd i Skåne då endast 0,005 procent av regionens befolkning bor i så kallad glesbygd, vilket gör att de allra flesta skåningar har god tillgång till service. För att illustrera utbudet av service i regionen har vi till kartan ovan valt att sammanfatta de SNIkoder vi analyserat i kategorierna offentlig service, dagligvaruhandel, handel med drivmedel, detaljhandel, banker samt butikshandel med alkoholhaltiga drycker. Under dessa övergripande titlar har vi sammanfattat subkategorierna Varuhus- och stormarknadshandel, Livsmedel handel med brett sortiment, Annan varuhus- eller stormarknadshandel, Övrig detaljhandel med brett sortiment, Specialiserad butikshandel med alkoholhaltiga och andra drycker, Specialiserad handel med drivmedel, Apotekshandel, Ambulerande handel med livsmedel, Ambulerande och tillfällig handel med övriga varor, Annan monetär finansförmedling, Postbefordran via nationella posten, Annan postbefordran, Öppen hälso- och sjukvård, Vård och omsorg i särskilda boendeformer, Dagbarnvård, samt Öppna sociala insatser för äldre personer. Även om serviceutbudet idag tycks vara relativt gott i regionen över lag finns vissa faktorer värda att belysa, framförallt då dessa på sikt kan ha negativ inverkan på utvecklingen.. Att vara boende på landsbygden och samtidigt ha en god tillgång till service förutsätter i de flesta fall att man är bilburen, vilket är viktigt att ha i åtanke i en analys av regionens serviceutbud. Att ha bil är ofta ingen självklarhet eller ens möjlighet för vissa redan svaga grupper som äldre och funktionshindrade, vilket förvärrar en redan utsatt situation. För att kunna bibehålla en god servicenivå på landsbygden i framtiden även för icke bilburna grupper krävs förmodligen en förbättrad flexibilitet i transport och leverans. Det faktum att Sveriges befolkning blir allt äldre ställer nya och än högre krav på en väl fungerande kommersiell och offentlig service, särskilt på landsbygden p.g.a. en stagnerande befolkningsutveckling. Detta i samband med vissa aktuella reformer som till exempel förändringen av kassaservice och regelförändringar för att driva handel med drivmedel kan utgöra hot för serviceutbudet i delar av regionen. I nedanstående avsnitt analyseras några viktiga detaljområden för att få fördjupad kunskap i olika delar av serviceutbudet i regionen. 7
Befolkning och åldersstruktur Karta 2 Befolkningsutveckling 2001-2006 Befolkningsutvecklingen i kartan avser den totala befolkningsförändringen för vart och ett av åren dividerat med antalet år. Kartan är ett försök att förmedla en mer nyanserad bild av trender och mönster i ett datamaterial än vad presentationer bundna till administrativa områden medger. Generaliseringar gjorda i syfte att synliggöra mönster i materialet gör att kartorna lämpar sig bäst för översiktliga presentationer och sämre för analyser av enskilda områden. Källa: Glesbygdsverket Skåne är en expansiv region där en stor del av landets totala utveckling äger rum för tillfället. Regionen har under de senaste åren präglats av innovation och framgångsrika investeringar, vilket lett till en stor inflyttning både av privatpersoner och av företag. Denna framgångsrika utveckling är tydligt kopplad till regionens västra delar. Den största delen av regionen upplever varken negativ eller positiv befolkningsutveckling, och i regionens nordöstra delar påvisar kartan att kommuner i nordost har haft en procentuell minskning av antalet kommuninvånare de senare åren. Tabell 1 Befolkningsutveckling Skåne Nordost Kommun 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Förändring Förändring % 03-08 03-08 Östra Göinge 14 047 13 978 13 991 13 886 13 828 13 662-385 -2,74 % Bromölla 11 994 12 080 12 098 12 145 12 181 12 200 206 1,72 % Osby 12 707 12 625 12 600 12 634 12 623 12 648-59 -0,46 % Perstorp 6 805 6 893 6 886 6 898 6 930 6 972 167 2,45 % Kristianstad 75 294 75 592 75 915 76 540 77 245 77 977 2 683 3,56 % Hässleholm 48 787 48 945 49 148 49 381 49 780 50 006 1 219 2,50 % Summa 169 634 170 113 170 638 171 484 172 587 173 465 3 831 2,26 % Uppdaterad: 2009-02-18. Källa: Statistiska Centralbyrån 8
Den starka utvecklingen i regionens sydvästra delar där Malmö gått från eftersatt industristad till kreativ och innovativ kunskapsstad har skapat en attraktiv del av regionen som både lockar med arbetstillfällen och stort kulturutbud. Detta bidrar till att regionens befolkning koncentreras i detta område, både via inflyttning och via en ökad arbetspendling från landsbygden. Detta kan skapa en negativ utveckling då det blir mindre lönsamt att investera i landsbygden, vilket leder till en större utflyttning av befolkning och arbetstillfällen som på sikt kan leda till en utarmning av landsbygden. Speciellt ungdomar lämnar landsbygden för större städer som lockar med studier, arbetstillfällen och ett rikt kulturutbud, vilket kan leda till en problematik på små orter, även om mönstret i Skåne är att inflyttning sker till Malmö, Lund och Helsingborg men att vidareflyttning senare sker till Skånes övriga kommuner. Karta 3 Befolkningsförändring 2002-06 Befolkningsförändring 2007-2011 Källa: Befolkningsprognos, Region Skåne 2002-2011 Det skånska landsbygdsprogrammet analyserar olika delar av regionen och vad som sker med befolkningsutvecklingen på landsbygdsområden. Programmet bekräftar att de delar av regionen som redan är eftersatta vad gäller serviceutbudet samtidigt visar på en stagnerad och ibland även minskad befolkningsutveckling. I vissa fall kan en svag befolkningsökning synas även i regionens östliga delar, men då rör det sig främst om tätorterna vilket visar på samma utflyttningsfenomen men i mindre skala. 9
Karta 4 Åldersfördelning 2006 Sverige har idag en av världens äldsta befolkningar, och den blir hela tiden allt äldre. Både medianåldern och andelen äldre ökar alltjämt, på grund av ökad medellivslängd samt att födelsetalet är lägre än tidigare (SCB). Skåne utgör inget undantag utan påvisar också en åldrande befolkning. Vid analys av inomregionala skillnader visar kartan ovan tydligt att regionens nordöstra hörn har en markant större andel äldre än resten av regionen vilket även bekräftas av Landsbygdsprogrammet. Att detta är samma områden som har en stagnerad eller negativ befolkningsutveckling understryker utsattheten i dessa delar av regionen,. En åldrande befolkning medför att höga krav ställs på en fungerande offentlig och kommersiell service för en fortsatt tillväxt och utveckling på landsbygden. Karta 1 visar att det är i dessa delar av regionen serviceutbudet är mest bristfälligt, vilken i kombination med den äldre befolkningen kan bli problematiskt då dessa grupper har stort behov av service. En god tillgång till kommersiell och offentlig service på landsbygden är av stor vikt för att möjliggöra för regionens åldrande befolkning att bo kvar på sina hemorter och inte tvingas flytta in till centralorter, samtidigt som levande byar med tillgång till service och bofasta invånare ökar attraktiviteten för nya invånare. En åldrande befolkning i förhållande till regionens storlek medför att höga krav ställs på en fungerande offentlig och kommersiell service till medborgare och näringsliv för en fortsatt tillväxt och utveckling i gles- och landsbygden. Framförallt är det viktigt att erbjuda en service som möjliggör inflyttning och föryngring, till exempel tillgång till barnomsorg och skola. 10
Tabell 2 Procentuell förändring i de olika åldersgruppernas andel av kommunens befolkning mellan 2001-12-31 och 2011-12-31 Kommun 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90w Bjuv -0.7-0.2-0.6-1.4 1.5-2.4 2.9 0.3 0.4 0.2 Bromölla -0.4-1.8-0.4-1.4 1.6-2.7 3.9 0.3 0.4 0.3 Burlöv 1.1-0.3-0.2-0.5 0.3-2.4 1.4 0.4 0.1 0.1 Båstad -1.3-1.3-0.2-2.0 0.4-0.9 4.8 0.9-0.6 0.3 Eslöv -0.2-0.7 0.1-1.5 1.3-1.0 2.3-0.1-0.3 0.1 Helsingborg 0.6-0.5 0.7-0.9 0.6-1.1 2.2-0.9-0.7 0.1 Hässleholm 0.1-0.9 0.2-1.6 1.1-1.9 3.0 0.3-0.4 0.2 Höganäs 0.8-0.4 0.2-0.4 0.6-3.4 3.6-0.3-0.8 0.1 Hörby -0.5-1.8 0.9-1.3 0.4-0.2 4.0-0.9-0.5 0.0 Höör 0.3-1.5 0.5-0.9 0.4-0.8 3.1-0.6-0.6 0.1 Klippan 0.1-1.0-0.1-1.8 1.2-1.6 3.2-0.5 0.1 0.3 Kristianstad 0.8-1.3 0.5-0.9 0.1-1.4 2.8-0.3-0.4 0.1 Kävlinge 1.4-1.0-0.2 0.3 2.2-4.8 2.4-0.2-0.3 0.1 Landskrona 1.1-0.2 0.0-0.9 0.8-1.8 2.3-0.4-0.9 0.0 Lomma 1.0-0.4 1.0 0.9 1.8-5.1-0.7 1.0 0.4 0.1 Lund 0.9-1.8 0.8-0.2-0.6-1.8 3.1-0.2-0.2 0.0 Malmö 1.4-0.7 0.7 0.4 0.4-0.5 1.0-1.8-0.8 0.0 Osby -0.2-1.7 0.7-0.8 0.4-0.6 3.0-0.1-0.8 0.2 Perstorp -0.1-1.8 0.6-2.4 1.4-1.1 2.0 0.7 0.2 0.4 Simrishamn -0.9-1.3 0.4-2.0-0.1-0.4 4.2-0.3 0.1 0.2 Sjöbo -0.2-1.8 0.2-0.8 1.1-0.7 3.3-0.8-0.4-0.1 Skurup -0.3-1.2-0.6-0.8 0.7-1.5 3.9-0.1-0.5 0.3 Staffanstorp -0.2 0.5-0.4-1.5 2.9-4.6 1.1 1.8 0.4 0.0 Svalöv -0.1-0.3-0.3-1.4 1.1-1.9 3.7-0.9-0.2 0.1 Svedala 0.1-1.2-0.6-0.4 0.6-3.3 3.6 0.8 0.1 0.2 Tomelilla 1.1-1.4 0.2-0.7-0.1-0.2 2.8-0.6-0.8-0.1 Trelleborg -0.3-1.3 0.9-1.7 1.4-1.4 2.7-0.3-0.1 0.1 Vellinge -0.5-0.1-0.4-1.8 2.6-5.0 3.2 1.4 0.2 0.3 Ystad -0.4-1.0-0.1-1.4 0.4-0.5 3.6-0.4-0.2 0.1 Åstorp 0.4-0.2-0.6-0.8 1.4-2.8 3.1-0.2-0.4 0.1 Ängelholm -0.8-0.8 0.0-1.7 1.0-1.4 3.5-0.1 0.2 0.3 Örkelljunga -1.4-2.5 0.3-1.8 1.4-0.4 4.1 0.3-0.2 0.1 Östra Göinge -1.3-1.5 0.3-1.9 1.5-1.6 3.6 1.0-0.1 0.1 Skåne 0.5-0.9 0.5-0.6 0.7-1.6 2.4-0.6-0.4 0.1 Dagligvaror Karta 5 Tillgänglighet till dagligvarubutik 2008 11
Karta 5 visar en god tillgänglighet till dagligvarubutiker i hela regionen, då majoriteten av invånarna har ett fåtal minuter till närmaste dagligvarubutik och ingen är mer än 10 minuter ifrån. Landsbygdsprogrammet talar istället om avstånd i kilometer, och bekräftar det goda serviceutbudet då de skriver att ett fåtal invånare i hela regionen har längre än 10 kilometer till livsmedelsaffär. Att tillgängligheten till dagligvarubutik är god runt om i regionen är lätt att konstatera. Samtidigt är det fortfarande ett faktum att det på landsbygden ofta är en förutsättning att vara bilburen för att kunna nå serviceutbudet vilket inte alla har möjlighet till, speciellt de äldre som konstaterat blir allt fler. Den strukturomvandling av dagligvarubutiker som skett i landet under de senaste decennierna har dock bland annat inneburit att butiksnätet kraftigt förändrats. Antalet stormarknader utanför stadskärnorna har ökat med över 50 procent i landet samtidigt som den största minskningen av antalet butiker i landsbygdsområden har skett under de senaste åren. Stormarknaderna utgör ett hot mot den lokala detaljhandeln vilket slår hårt just på landsbygden, och Skåne är inget undantag. Karta 6 Förändrad tillgänglighet till dagligvarubutik 2002-2007 Karta 6 påvisar effekterna av denna strukturomvandling, då vissa mindre områden i regionen de senaste åren fått längre restid till närmaste dagligvarubutik. Trots denna smärre ökning får ändå Skånes serviceutbud anses vara gott, då knappt någon har mer än 10 kilometer till närmaste dagligvarubutik och endast små områden i nordöst har fått 5 minuter eller längre resväg till dagligvarubutik. Denna strukturomvandlig och koncentration av butiker innebär inget hot för de som pendlar till tätort utan de som drabbas hårdast är de som inte pendlar, ofta äldre utan bil på landsbygden. Detta kan på sikt bidra till en utarmning av landsbygden då de som inte är bilburna får det allt svårare och på sikt kanske inte kan bo kvar. Vissa åtgärder har dock tagits på nationell nivå för att stödja kommersiell service i mindre skala, vilket administreras av Näringsliv Skåne och syftar till att upprätthålla dagligvaruförsörjningen på landsbygden och styrs av Förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service. De butiker som är den sista butiken på orten med dagligvaror och/eller drivmedel kan söka stöd via denna förordning. Stöd kan lämnas i form av servicebidrag, investeringslån, investeringsstöd och hemsändningsbidrag. Hemsändningsbidraget betalas ut till kommuner som helt eller delvis bekostar hemsändning av daglig varor. Bidraget utgör maximalt 50 procent av kommunens nettoutgift dock högst 120 kronor. 12
För många butiker är stödformen viktig då det hjälper till att behålla köptroheten hos kunderna i området. Stöd till kommersiell service har också betydelse för de investeringar som butiker och drivmedelsanläggningar tvingas till utifrån nya lagar och krav. Samtidigt har det även ur vissa aspekter blivit svårare att driva handel i mindre skala på landsbygden. Sverige har fått en ny kassalag Lag (2007:592) om kassaregister och en därtill hörande Förordning (2007:597) om kassaregister som reglerar hur detaljhandelns kassaapparater och system ska fungera. För regionens dagligvarubutiker innebär lagen att de måste investera i en ny kassaapparat som uppfyller dessa krav. Många mindre företag drabbas hårt på kort sikt av investeringar i det nya kassasystemet.. Detta kan innebära ett vägval där företagaren måste välja om de ska satsa framåt eller minska på verksamheten på grund av nya krav. Nedläggningar av butiker och lanthandlar kan i sin tur leda till minskad attraktivitet för området samt minskat kundunderlag för dagligvarubutiken och kringliggande verksamheter, alltså en negativ spiral som riskerar att utarma servicen. Drivmedel Karta 7 Tillgänglighet drivmedel 2006 Karta 7 visar ett förhållandevis gott utbud av drivmedelsstationer runtom i regionen, då de allra flesta invånarna har mindre än 10 kilometer till tillgång till drivmedel, ett fåtal har mellan 10-20 kilometer och inte någon har mer än 20 kilometer till en drivmedelsstation. Detta goda utbud av drivmedelsstationer bekräftas i Konsumentverkets rapport Förslag till fördelning av medel för att öka tillgängligheten till service i gles- och landsbygder från 2008 som rapporterar att antalet drivmedelsstationer i Skåne är stabilt. Under de senaste åren har det dock skett vissa strukturomvandlingar på nationellt plan vad gäller drivmedelsstationer, som på sikt kan skapa en problematisk situation på landsbygden runt om i landet inklusive Skåne. Nya lagar och bestämmelser, oljebolagens nedläggningar av stationer och uppsägning av avtal med återförsäljare har inneburit att hela marknaden är under omstrukturering. Förändringarna har haft ekonomiska konsekvenser för drivmedelsstationer bland annat genom nya investeringskostnader, högre kostnader för ej anslutna återförsäljare, högre frakttillägg eller högre varupris med anledning av små volymer och långa transportsträckor. Detta har medfört att återförsäljarmarginalen har minskat och att ett flertal återförsäljare runt om i landet har lagt ner sin verksamhet. 13
Enligt Lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel är de drivmedelsställen som under de två senaste åren har sålt mer än 1000 kubikmeter motorbensin eller diesel skyldiga att erbjuda minst ett förnybart drivmedel från och med 1 januari 2010. Transportstyrelsen utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag. Den eller de nämnder som fullgör uppgifter inom miljöområdet utövar den lokala tillsynen inom respektive kommun. Ofta saknas drivmedelsstationer med förnybara bränslen på landsbygden och investeringskostnaderna för de mindre drivmedelsstationerna, för att uppfylla denna lag, är ofta höga samtidigt som efterfrågan på förnybara bränslen är låg. Detta kan på sikt leda till att många istället väljer att lägga ned sin verksamhet. Grundläggande betaltjänster Karta 8 Tillgänglighet bankkontor 2007 Karta 8 är från 2007 och visar att tillgången till bankkontor runt om i regionen är mycket god, då det är kortare än 30 kilometer mellan alla regionens bankkontor vilket ger en hög servicenivå åt regionens invånare. Det har dock skett en omfattande strukturreform på detta område sedan 2007. Under 2008 avvecklades Svensk kassaservice som tidigare via lantbrevbärare gav landsbygdens invånare och företag möjlighet att utföra bankärenden. Lantbrevbärartjänsterna innebar en viktig service till allmänheten och näringslivet och var även en viktig personlig service för äldre och personer med funktionsnedsättning. Det är därför viktigt att följa upp utvecklingen och utbudet av bankkontor runt om i regionen. Det politiska målet med grundläggande betaltjänster är att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser (Prop. 2006/07:55). På orter och områden där marknaden inte förväntas ta över efter nedläggningen av Svensk kassaservice har Post- och telestyrelsen (PTS) upphandlat grundläggande betaltjänster. Målet vid upphandlingen var att ingen skulle behöva ha mer än cirka 3 mil till närmaste betalalternativ (oftast bank). Tjänsterna förmedlas av Kuponginlösen och ICA Banken och innebär service av betalningsförmedling och kontanthantering. Servicen kan ske på två sätt, genom betalservice och brevgirot och omfattar betalningsförmedling och kontanthantering. Hanteringen av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar omfattas inte av upphandlingen. 14
Betalservice innebär att man vid vissa butiker kan ordna med en del allmänna ekonomiska transaktioner. I denna service finns brister främst vad gäller inlösen av avier från Bankgirot, kontantuttag med bankkort från andra svenska banker än Nordea, Swedbank, Länsförsäkringar Bank och ICA- Banken, kontantuttag med bankkort från utländska banker och kontantinsättningar till person- och bankkonton. När det gäller företagares dagskassor finns en ytterst begränsad möjlighet till tömning av dessa. Betalservicesstationerna är inte byggda för ändamålet och tömningar blir därmed förenade med tidskrävande kapacitets- och funktionsproblem. Dessa svårigheter kan på sikt ha en negativ inverkan på entreprenörskap och viljan att starta företag i regionen. Brevgirot finns efter 73 lantbrevbärarlinjer i landet. Tjänsten innebär att uppdrag kan förmedlas av lantbrevbäraren genom rekommenderade brev till/från ICA Banken och Kuponginlösen. För äldre personer (80+) och personer med funktionsnedsättning har servicen utökats så att den kan ske vid tomtgränsen. Varje typ av transaktion och förmedling är förenad med avgifter mellan 6 och 72 kronor. Nedläggningen av den service som lantbrevbärarna tidigare stod för har gett negativa konsekvenser för såväl privatpersoner som företag. Viss service bland annat vad gäller inlösen av bankgiroavier klarar brevgirot ännu inte av. Service av det slaget kräver fortfarande resor till närmaste bank. Beträffande servicen för företagares dagskassehantering har den servicen försvunnit inom lantbrevbärarservicen. För företagare på landsbygden innebär det problem med kontanthanteringar samt osäkerheter med värdetransporter i egen regi. En fungerande betaltjänst är en förutsättning för en fortsatt utveckling av regionens landsbygd för såväl individer som företag. Post- och paketservicen har under en tid ingått i butikernas serviceutbud. Nedläggningen av dagligvarubutiker innebär att tillgången också till denna service försämras eller försvinner helt från orter. Karta 9 Tillgänglighet läkemedel 2006 Kartan visar att de allra flesta invånarna har närmast till ett Apotek, vilket tyder på en hög servicenivå i regionen. Sedan man införde apoteksombud har servicen förbättrats även i de mer glesbefolkade områdena som fått förbättrad tillgänglighet till läkemedel genom dessa ombud, så på det hela taget kan tillgången till Apotek och apoteksombud sägas vara god i Skåne. 15
Förändringar inom offentlig service Mer av den offentliga servicen är på väg att övergå till kommersiell verksamhet i samband med avvecklande av monopol för exempelvis Apoteket, Svenska Spel och ATG-ombud. Våren 2009 beslutade regeringen att Apotekets monopol ska ersättas av ett system där den som får tillstånd av Läkemedelsverket får driva apotek. Syftet är att öka företagandet och ge konsumenterna ökad tillgänglighet till läkemedel i hela landet. Reformen innebär att det skapas fler apotek, Apoteket AB ska dock under en övergångsperiod på tre år behålla sina apoteksombud för att säkra tillgängligheten till läkemedel i glesbygd. Det finns idag ingen lösning på hur tillgången till läkemedel ska säkras i de områden där det inte finns kommersiella krafter att starta upp apoteksverksamhet efter denna period. Trenden visar på att mer av den offentliga servicen i framtiden kommer att övergå till kommersiella grunder. I samband med dessa förändringar finns inte längre samma förutsättningar för invånare på landsbygden att ta del av denna service då etablering av kommersiell verksamhet förutsätter att verksamheten går med vinst. Förutsättningar som möjliggör för gles- och landsbygden att ta del av denna service är att skapa samverkanslösningar med ekonomiska förutsättningar som möjliggör för aktörerna att bedriva sådan service även i dessa områden. Brister i tillgången till offentlig och kommersiell service Över lag finns ett gott serviceutbud i hela regionen. Även om samma servicenivå av naturliga skäl inte kan hållas på landsbygden som i tätort eller i större stad är avstånden inom regionen så små att de allra flesta invånare har grundläggande service inom räckhåll. Runtom i kommunerna är ofta all service koncentrerad till tätorterna, och på grund av de små avstånden inom kommunerna kan inte all offentlig service av ekonomiska skäl finnas i byarna. Kommunerna runt om i regionen bekräftar de strukturomvandlingar som skett senaste åren, då vissa skolor och andra serviceinstanser avvecklats och att hållning av livsmedelsbutik och bank utanför tätorten ofta är nedläggningshotade. Brist på utbud av detaljhandel får konsekvensen att många som arbetspendlar sköter inköp i närliggande större städer. Nationella riktlinjer har fått tydliga konsekvenser då drivmedelsstationer tvingats lägga ner på grund av bensinföretagens generella riktlinjer på hur många liter/år som ska säljas. Samtidigt pekar kommunerna på att en hög grad av service är naturlig för byarnas fortlevnad, och att en försämrad service skapar risk för utflyttning. Samtidigt är det en ekonomisk fråga att bygga ut servicen, och riktlinjerna för den kommersiella servicen råder inte kommunen över helt på egen hand. Oaktat konsekvenserna av dessa strukturomvandlingar är slutsatsen från de kvantitativa mätningarna på serviceutbudet runtom i regionen att den basala servicen är tillgodosedd i Skåne, särskilt i en nationell jämförelse. Detta gör att det regionala serviceprogrammet kan fokusera på programmets andra syfte: service som tillväxtfaktor. Service ska inte bara se till att landsbygden överlever utan och också mer därtill. För att näringslivet ska kunna fortsätta utvecklas och tillväxt skapas i alla delar av regionen krävs fungerande service vad gäller postgång, transporter, mobiltelefontäckning, bredbandsuppkoppling samt tillgång till drivmedel, dagligvaror och grundläggande betaltjänster. Möjligheter i regionen Skåne har många goda förutsättningar för att bibehålla och vidareutveckla servicen på landsbygden. Regionens geografiska förutsättningar innebär att inga avstånd inom regionen är speciellt avlägsna, särskilt vid en nationell jämförelse. Detta bidrar till goda kommunikationer i Skåne vilket skapar närhet mellan invånare och underlättar transport av varor vilket samtidigt ger mervärde genom en ökad tillgänglighet. Allt viktigare i det moderna samhället är att medborgare och företag har tillgång till bredband. 16
Därför arbetar region Skåne aktivt med att stödja utbyggnaden av bredband över Skåne. Visionen om bredband för alla i Skåne (BAS) är ett offentligt initiativ som har anslutit alla skånska orter med fler än 200 invånare till BAS-nätet (fiber), samt att i steg två även erbjuda mindre orter och landsbygd uppkoppling (BAS II). Projektet bygger på samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Idag har 97 % av Skånes befolkning tillgång till bredband via ADSL. Framtida krav på bredband med hög överföringskapacitet, utbildning, hemsjukvård och framtida tjänster som vi idag inte kan överblicka tillgodoses bäst genom en fortsatt utbyggnad av fiber, kompletterat med trådlösa tekniker. Detta ger också en framtidssäker infrastruktur, eftersom det idag finns hot om nedläggning av telestationer. En fortsatt utbyggnad på landsbygden kan skapas genom att stimulera lokala och privata initiativ med hjälp av offentlig medfinansiering. I regionen finns en väl utvecklad och samtidigt diversifierad turism, som växt sig stark bl.a. tack vare de geografiska förutsättningarna. En betydande del av attraktionerna som lockar turister finns på landsbygden och Österlen är ett exempel på att turismen skapar arbetstillfällen på landsbygden, både genom anställningar och genom egenföretagande. Här startas många företag av vilka många fungerar som levebröd, vilket visar en företagsanda som med fördel kan prövas att spridas till andra delar av regionen. Samtidigt kan denna utveckling förbättras, exempelvis genom utveckling av nya tjänster för leveranser och transporter. En förbättring här skulle bidra till och underlätta produktion och konsumtion av t.ex. närodlade grönsaker, genom att göra det lättare både för odlaren att sprida sin produkt och för konsumenten att få tillgång till den. Att ta tillvara på den natur och de gröna områden som finns i regionen för rekreation är en bra möjlighet att både skapa arbetstillfällen på landsbygden samt välmående och hälsa både hos regionens invånare och dess besökare. Samverkanslösningar, vad gäller exempelvis varutransporter och viljan hos människor att få bo kvar på landsbygden, är en stark drivkraft för nya lösningar. Även lösningar vad gäller frakt och kommunikationer är viktiga för att möjliggöra för näringslivet att bedriva verksamhet. För att landsbygden ska kunna leva behöver lokala initiativ uppmuntras och tas tillvara. Man bör hålla ögonen öppna för nya okonventionella kreativa lösningar och mod att pröva dem för att enskilda invånare ska kunna erbjudas god servicenivå utifrån realistiska förutsättningar. Detta kräver en större samverkan från berörda parter, offentliga, privata och ideella, för att tillvarata olika intressen och ge tyngd åt de projekt som genomförs. Övergripande mål Det övergripande målet med programmet är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i regionen och erbjudas god servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Målet är att Skånes relativt goda utbud av och tillgång till service av olika slag ska bevaras, och gärna förbättras. Därutöver är målet att utveckla service som tillväxtskapande faktor. Service ska utvecklas för att öka landsbygdens konkurrenskraft, genom att överbrygga hinder och bygga vidare på de möjligheter som finns. Genom satsningar på prioriterade aktiviteter i fyra utpekade insatsområden ska det övergripande målet uppfyllas. Parterna som har deltagit i framtagandet av programmet har tillsammans med övriga offentliga, privata och ideella aktörer, ett gemensamt ansvar att genomföra det regionala serviceprogrammet och bidra till att målen uppfylls inom ramen för sina respektive verksamheter. Det regionala serviceprogrammet ska ligga till grund för prioriteringar i regionen för samtliga parter samt vara ett styrande dokument vid hanteringen av stöd till kommersiell service. 17
Horisontella kriterier Bland konkreta insatsområden och åtgärder är det även viktigt att belysa de horisontella perspektiv som det regionala serviceprogrammet eftersträvar. Mångfald är ett nyckelord i programmet, då analysen av och åtgärderna för en ökad service syftar till att alla ska ha tillgång till en god servicenivå. Här ses särskilt till de mer utsatta grupperna vilket ofta är äldre som är boende på landsbygd och inte har tillgång till bil, och det är centralt att se till att även dessa har en god livskvalitet. Hållbar utveckling är ett begrepp som genomsyrar alla projekt Region Skåne genomför. En annan aspekt av jämställdhetsperspektivet lyfts fram i insatsområdet grön rehabilitering, som syftar till ökat välbefinnande genom förbättrad tillgängligheten till landsbygd och ibland svåråtkomliga rekreationsområden för funktionshindrade. Denna tillgänglighet är en rättighetsfråga. Nationella erfarenheter från förra programperioden visar att insatser för en ökad tillgänglighet innebär en höjd servicenivå och därmed stärkt konkurrenskraft. Arbetet gynnar därmed inte bara den primära målgruppen utan även alla andra. Dessa områden syftar till att skapa en ökad mångfald av brukare och målgrupper. Mångfaldsperspektivet återfinns även inom tanken med innovativ upphandling, som syftar till att förbättra möjligheterna för nya aktörer, såsom invandrare som ofta är aktiva med att utbjuda service i städerna att även ta sig in på marknaden på landsbygden. Dessa nya aktörer kan föra in nya perspektiv som tillgodoser nya och förändrade behov. Insatsområden Regeringen har uppdragit åt Region Skåne att utarbeta ett regionalt serviceprogram för perioden 2010-2013. Regeringen konstaterar att det pågår en försämring av tillgängligheten till kommersiell och offentlig service i landet. En fungerande service är en förutsättning för utvecklingen i landsbygdsområden. Analysen av serviceutbudet i Skåne visar att de allra flesta av regionens invånare har god tillgänglighet till service. Det finns ingen egentlig glesbygd och regionens geografiska förutsättningar skapar en relativ närhet till allt i regionen då inga större avstånd existerar och kommunikationerna är goda. Samtidigt påverkas regionen av vissa nationella strukturreformer som kan påverka den framtida tillgängligheten till service, och en åldrande befolkning som ställer allt högre krav på en god kommersiell och offentlig service på landsbygden i framtiden. Därför syftar det regionala serviceprogrammets insatsområden på att bibehålla en god servicenivå samt utveckla service som kan ge mervärde och skapa tillväxt i en skånsk kontext. Näringsliv Skåne har i samarbete med de olika parterna i Servicesamverkan Skåne identifierat fyra prioriterade insatsområden i den första fasen av programarbetet. Beroende på resultat kan dessa insatsområden komma att utvecklas och utvidgas, och nya prioriterade områden kan tillkomma. Bibehållen tillgång till basal service Skåne har i nuläget en god servicenivå, nationella strukturomvandlingar och en åldrande befolkning kan dock vara en utmaning i framtiden speciellt i de områden i nordöstra Skåne som är mest utsatta. Eftersom analysen av nuläget har visat att Skåne har en god situation inom de områden som normalt förknippas med servicearbete, det vill säga drivmedelsstationer, dagligvarubutiker, post, bank och så vidare har Servicesamverkan Skåne som utformat programmet prioriterat att satsa på service som kan ge mervärde och skapa tillväxt i en skånsk kontext. Detta utesluter dock inte att Servicesamverkan Skåne och programarbetet ska arbeta för en garanterad tillgång och tillgänglighet till basal service, tvärtom betonas vikten av att fortlöpande följa och utreda situationen på detta område. Som analysen pekat på finns det särskilt i nordöstra Skåne skäl att vara uppmärksam och noga följa 18
utvecklingen, för att garantera att befolkningen i detta område har en tillräcklig tillgång till service. En viktig del av serviceprogrammet är därför att bidra till en fortsatt diskussion och debatt om vad som utgör tillräcklig service. I programarbetet kommer stor vikt att läggas på att kontinuerligt följa utvecklingen i tillgång till offentlig, kommersiell och ideell service, särskilt beaktande de problemområden som identifierats i analysen ovan. För att motverka en försämring av service kommer stöd ges till nyckelaktörer på landsbygden som erbjuder service som är av stor vikt för medborgarna i området. Innovativ upphandling Idag är upphandlingen relativt strikt reglerad och det innebär svårigheter att tillgodose önskemål om stark lokal service i till exempel kommunala upphandlingar. Detta beror dock inte enbart på regler kring hur upphandlingar ska gå till, utan även om hur man väljer att utforma upphandlingar. Näringsliv Skåne vill därför utforska möjligheten att använda offentlig upphandling mer aktivt för att förbättra tillgång till service. Detta gäller både basal service som tillgång till dagligvarubutiker och liknande samt service som ger mervärde, till exempel bättre mat för äldre. Skåne är inte först i landet med att identifiera upphandlingens roll i arbetet med service, utan förebilder finns bland annat i Arvika och Borlänge kommuner. Men Skåne har redan kommit långt i sitt arbete med innovativa upphandlingar, och det är viktigt att kunna bygga vidare på detta arbete med ett tydligt fokus på servicefrågor. Detta insatsområde är tydligt kopplat även till de båda andra insatsområdena, som instrument för att arbeta med dem. Lagen om offentlig upphandling bör ses som ett redskap och inte som ett hinder. Det kräver dock nya infallsvinklar om hur man arbetar med upphandling. Ett sätt att uppmuntra och stödja det lokala näringslivet kan vara att dela upp upphandlingen i mindre paket, till exempel mat och transport i en upphandling av mat till äldre. På så sätt kan mindre lokala aktörer ha en chans att vinna upphandlingen. Insatsområdet kommer till att börja med att arbeta med pilotprojekt inom upphandling som verktyg till förbättrad service för att på så sätt få kunskap och erfarenheter. Därefter finns det förhoppningsvis tillräckligt mycket kunskap för att satsa på kunskapsspridning till framförallt kommunala tjänstemän som arbetar med offentlig upphandling. Under programperioden är målet att minst två upphandlingar genomförs med nya metoder i syfte att stärka serviceutbudet och den lokala innovationskraften, samt att majoriteten av kommunerna upplever att de har ökad kunskap om upphandling som redskap för förbättrad service. Effekten av detta insatsområde blir att hinder och möjligheter för innovativ upphandling identifieras samt att kommunerna får en ökad möjlighet att använda upphandling som instrument för bättre service och lokal tillväxt. Grön rehabilitering och rekreation Inom serviceprogrammets ramar ska det arbetas för att öka entreprenörskapet i Skåne och ta tillvara den kompetens som finns på landsbygden. Ett område där det finns en ökad efterfrågan är inom grön rehabilitering. Personer som lider av fysiska eller psykiska besvär bör kunna erbjudas, under olika finansieringsformer, att rehabiliteras på landsbygden. Bland annat på SLU Alnarp har det bedrivits forskning som visar på att människor med utmattningssymptom tillfrisknar snabbare om de får vistas i naturen. Internationella studier har visat på att djur kan bidra till en läkandeprocess hos många människor. Dessa erfarenheter i kombination med ett lokalt företagande på landsbygden kan bidra till en tillväxt inom serviceutbud inriktat på psykiskt och fysiskt välbefinnande. Servicesamverkan Skåne kan bidra till att underlätta för sådant företagande, genom kunskap, nätverk och hjälp till att söka finansieringsmöjligheter. Detta insatsområde har en tydlig koppling till upphandlingsfrågan, eftersom informationsinsatser också kan behöva riktas till de stora köparna av vård, det vill säga Region Skåne och andra offentliga aktörer. Men även enskilda personer, företagshälsovård och friskvårdsföretag kan ha intresse av ett ökat utbud av grön rehabilitering, och därmed bidra till ett livskraftigare näringsliv på landsbygden. 19
Inom serviceprogrammet kommer ett pilotprojekt att genomföras inom denna bransch, för att identifiera på vilka sätt som Servicesamverkan Skåne och liknande partnerskap och program kan arbeta med att underlätta för företag inom så kallad grön rehabilitering. Ett seminarium kommer också att hållas för att sprida kunskap om entreprenörskap inom grön rehabilitering. Målet är att insatsområdet ska utmynna i minst ett nytt företag som utbjuder service inom grön rehabilitering, samt att majoriteten av seminariedeltagarna anser att de har fått värdefull kunskap inom området och hur det kan användas mer aktivt i framtiden. Inom insatsområdet kommer det också ingå att säkra en god tillgänglighet för funktionshindrade till rekreationsområden och liknande på landsbygden. Effekten av detta insatsområde blir ett mer livskraftigt näringsliv på landsbygden som erbjuder service som skapar fysiskt och psykiskt välbefinnande, samt att tillgänglighet säkras. Förbättrad flexibilitet i leverans och transport För att företag ska kunna verka på Skånes landsbygd krävs att de skapar ett mervärde som gör dem konkurrenskraftiga. Inom kommersiell service kan detta ofta handla om att erbjuda en lokal paketlösning, till exempel en restaurang på Österlen som enbart använder närodlade livsmedel. Sådana lösningar försvåras idag av att det saknas decentraliserade, småskaliga transportlösningar. Av denna anledning vill Servicesamverkan Skåne arbeta för att förbättra tillgången på lokala transport- och leveransmöjligheter, som kan förbättra förutsättningarna för ett starkt näringsliv på landsbygden. Inom detta insatsområde kommer ett pilotprojekt initieras för att utveckla transport och leverans på landsbygden och att hitta nya innovativa lösningar inom området. Om detta faller väl ut kommer seminarium att hållas för att sprida kunskapen om lokala transporter och leveranser. Målet är att öka möjligheter att matcha utbud och efterfrågan på lokala varor och tjänster och att detta utvecklas i minst en kommun i Skåne. Ny kommersiell service och service på nya sätt Vårt samhälle utvecklas ständigt och nya behov och möjligheter uppstår. Den nya digitala tekniken möjliggör serviceleveranser på helt nya sätt. Samtidigt finns det fortfarande servicebehov som inte kan lösas via bredbandskablar eller 4G lösningar. Insatsområdet syftar till att hitta nya kommersiellt gångbara servicelösningar och nya sätt att tillhandahålla service. Finansiering Cirka 25 miljoner finns tillgängliga nationellt årligen för stöd till kommersiell service. Därutöver har Tillväxtverket av regeringen tilldelats 17 miljoner kronor för lokalt anpassade lösningar för perioden 2009-2011. En utgångspunkt ska vara att öka samordningen mellan kommersiell och offentlig service. Samarbete med lokala utvecklingsgrupper, ideella organisationer och lokalt näringsliv ska eftersträvas. Medlen kan även användas för att förstärka serviceinriktade åtgärder inom landsbygdsprogrammet. Insatserna ska så långt som möjligt komplettera varandra och samordnas. För vissa insatser och aktiviteter inom det regionala serviceprogrammet kan därmed möjligheter finnas för finansiering inom ramen för dessa medel. Offentliga medel har fördelar för att stödja tillgången till service. En grundläggande offentlig finansiering innebär en säkerhet och kontinuitet som privat eller ideell finansiering saknar. Offentlig finansiering är inte lika starkt konjunktur- eller engagemangsberoende: privat och ideell finansiering riskerar att stå och falla med en eller ett fåtal eldsjälar eller omkullkastas av snabba förändringar i de ekonomiska förutsättningarna. De olika parterna i Servicesamverkan Skåne har alla kopplingar till olika finansieringskällor. Därför kan aktörer som arbetar med service vända sig till Servicesamverkan Skåne för att få hjälp med att söka finansiering. Det är ofta en komplicerad process att söka finansiering från offentliga fonder och liknande, och det finns ofta en begränsad kunskap om vilka olika finansieringskällor som kan vara 20