Findus Grönsaker rapport klimatanpassning Introduktion Den 27 september 2013 kom FN:s klimatpanel med sin rapport som slår fast att människan påverkat klimatet. Haven kommer att stiga med mellan 25 cm och en meter och det blir sannolikt vanligare med torka och slagregn under seklet. Jordens medeltemperatur har, enligt rapporten, stigit 0,85 grader på 100 år, under en mätperiod mellan åren 1901-2012. Och den kommer att fortsätta att stiga, säger IPCC, FN:s klimatpanel. Under slutet av 2013 startades ett svenskt projekt med rubriken A changing climate for business. Findus har deltagit i projektet och hoppas få belyst en del frågor kring risker och möjligheter kring framtida förutsättningar för odling av grönsaker på friland på latitud 56. Sammanfattning FN s klimatpanel rapporterar temperaturökning för kommande sekel. Detta kommer att innebära bättre förutsättningar/expansion för odling av befintliga grödor och även möjlighet att ta upp odling av vad vi historiskt klassat som värmekrävande grödor typ gröna bönor. Meteorologerna varnar dock för högre risk för extremväder, torka och skyfall. Detta bör beaktas i form av att man bör planera för högre reservkapacitet i ärtproduktionen i framtiden för att säkerställa ett högre produktionsutfall under perioder med värmeöverskott.
Findus historia - passion för mat i mer än 70 år Findus har sina rötter i den skånska myllan. I över 70 år har Findus haft som målsättning att förenkla matlagningen. Kvalitet och matglädje är nyckelord som vi levt efter alla år. Mitt bland de bördiga jordarna i nordvästra Skåne hittar du Findus rötter och hjärta. Det var här i Bjuv som allt började redan 1941 när konfektyrföretaget Marabou köpte den lilla Skånska Fruktvin & Likörfabriken i Bjuv. Företaget döps snart om till Findus (FruktINDUStri). Idag är Findus en del av den internationella Findus Group koncernen. Findus introducerade djupfryst i Sverige på 1940-talet och har sedan dess varit den drivande kraften i utvecklingen av djupfrysta livsmedel. År 1945 lanserades de första djupfrysta produkterna i form av fryst spenat och bär. Idag handlar en stor del av Findus arbete om att se till att maten tas fram på ett hållbart sätt. Findus har till exempel genomfört klimatcertifiering av alla svenskodlade grönsaker. Effekter av nuvarande klimatförändringar Findus startade med ärtproduktion 1941 och planeringen av sådderna baserades på en oförändrad medeltemperatur under hela 1900-talet. Under 90-talet noterades att sådderna startade oftare och oftare i mars månad, vilket fick till följd att skörden startade ofta i slutet av juni månad till skillnad mot tiden före då skörden startade i juli.
Dygn Planerad ärtskördekampanj 1973-2014 Övergång till rullande 20 års temperaturmedelvärde (1994 2013) och nya tidiga sorter har lett till 1 veckas längre planerad ärtskördesäsong, ökat från 50 till 57 dygn. Planerad ärtvolym, ton frysta ärter, 1973-2014 Ökad fält- och fabrikskapacitet, tidigare sorter, ökad avkastning per hektar och varmare klimat med längre skördeperiod som följd har lett till dubblerad ärtvolym under de senaste 40 åren.
Framtida förväntade förändringar SMHI:s temperaturgraf visar på en oförändrad medeltemperatur för perioden 1960 1990. Därefter har temperaturen stigit med ca 1 grad C fram till idag (= ca 0,5 grader högre medeltemperatur) och scenariot visar på en stadig ökning under hela århundradet och denna graf (RCP 8,5, Representative Concentration Pathways) är resultat av business as usual. Med alla globala och lokala insatser är dock meteoro-logerna ganska hoppfulla om att temperaturökningen ska kunna stanna vid 2 grader C, men detta kommer att kräva kraftfulla omställningar mot ett fossilfritt samhälle och ett samhälle med förnybar energi. A. Vad betyder 1 grad högre temperatur för grönsaksodlingen i Bjuv? (Planen 2014 är beräknad på medeltemperatur 1994 2013, som är ca 0,5 grad C A. Vad betyder 1 grad högre temperatur för grönsaksodlingen i Bjuv? (Planen 2014 är beräknad på medeltemperatur 1994 2013, som är ca 0,5 grad C
Tre olika framtidsscenarier Normalår - Vad betyder 1 grad högre temperatur för grönsaksodlingen i Bjuv, alltså normal nederbörd och därmed säsongslängd enligt plan? (Planen 2014 är beräknad på medeltemperatur 1994 2013, som är ca 0,5 grad C högre än medeltemperaturen 1960 1990, som är meteorologernas referens) Ärtbältet I Europa 1. Längre växtperiod tidigare ärtskörde-start = teoretiskt 4 dagar längre säsong? Bjuv Latitud 56 2. Längre skördefönster för höstgrödorna högre skörd och ökad konkurrenskraft. 3. Möjlighet till fler skördar per säsong inom krydd- och bladgrönt ökad konkurrenskraft. 4. Längre produktion direkt från fält kan bli aktuellt inom rotfrukterna ökad konkurrenskraft. 5. Tidigare skördestart påverkar det tillgången på säsongspersonal? Troligen inte! 6. Varmare klimat/mildare vintrar kan ge ökat tryck av svamp-, insekts-, ogräsproblem! Gammafly, bladlus och morotsflugan kommer att öka viktigt att svenska myndigheter uppmärksammas på problemet/utvecklingen. Viktigt med lika villkor mot länderna i grönsaksbältet norr om Alperna. 7. Ökad konkurrens från nya grödor typ sojabönor och majs inom ärtbältet och odling för biogasproduktion. 8. Nya grönsaker för 56e breddgraden kan vara: gröna bönor, broccoli, brysselkål, rotpersilja, rotselleri, snap pea 9. Ev sådd av ärter under vinterperioden kan ge flera dagars ärtskörd före skörden av vårsådden. 10. Huvudkontentan är att vårt odlingsområde gynnas av varmare klimat och Sydeuropa missgynnas odlingsgränsen flyttar norrut för ett flertal grödor.
B. Torrår - Åtgärder för att minska konsekvenserna vid torr och varm sommar 30 % kortare kampanj (ca 40 dygn) oftast god tillgång på råvara och oftast god skördekapacitet vid denna vädertyp. 1. Undvika lätta jordar utan bevattning 2. Ökad satsning på tork- och mjöldaggsresistenta sorter i förädlingsprogrammet 3. Ökad skörde-/produktionstid enl fråga A ska kanske inte intecknas fullt ut utan användas till ökad reservfryskapacitet, med tanke på att extremvädret blir mer frekvent i framtiden! Oftast finns skördekapacitet vid denna väderlekstyp! 4. Öka totalvolymen enl fråga A, men bygg ut reservfryskapaciteten. 5. Finns ytterligare produktionstid att ta till kontinuerlig avfrostning, alternativa städ/hygienprogram? 6. Undvika skörd över rikt-t-tal för att säkerställa skörd av söta och mjälla ärter och därmed säkerställa leverans av hög och jämn kvalitet även när det är extremväder. 7. Ett lägre plantantal per kvm leder till bättre vattenhushållning 8. Ökad flexibilitet när det gäller skiftbyte/skiftslängder under skördekampanjen. 9. Viktigt med utbyggd bevattningskapacitet och vattendomar. Rikt-T-tal C. Blötår - Åtgärder för att minska konsekvenserna vid blöt och kall sommar lång ärtsäsong (ca 75 dygn) lägre skördar som oftast leder till volymtapp! 1. Undvika styva lerjordar leder ofta till syrebrist vid mycket regn. 2. Sjukdomsresistenta sorter (Aphanomyces, Peronospora, Phytophtora) 3. Flexibla arbetstider/skiftslängder undvika skörd under rikt-t-tal för att säkerställa avkastning per hektar sötma/mjällhet finns kvar vid högre T-tal vid denna väderlek. 4. Förbereda organisationen för säsongslängd på 75 dygn bonus för full säsong. 5. Plan B för backup av volymer från södra halvklotet eller alternativ producent (riskspridning) 6. Undvika låglänta översvämningsmarker - se bild från Scotland där man planterat lövskog i dalgångarna för att fördröja/bromsa upp vattenflödet 7. Viktigt med dränering och kalkning av jordarna (strukturförbättrande åtgärder) 8. Maskin- och teknikutveckling för mindre markpackning banddrift, se bild. 9. Utveckling av fånggrödor efter ärterna för att minska utsläppet av växthusgaser
De tre scenarierna ovan är självklart en grov förenkling. En odlingssäsong på ca 5 månader och skördekampanj på ca 2 månader innehåller oftast inslag av alla tre scenarierna, därför gäller det att hela tiden ha full fokus på alla åtgärdspunkterna! Lat itu de 56 B J U V Expansion med ett varmare klimat 2030! Utifrån nuvarande så- och skördeplanering (medeltemperatur1994 2013) kommer temperaturen att öka med 1 grad C fram till 2030. Detta leder till en längre växtsäsong, tidigare vårbruk, högre tillväxt under sommaren och längre växtsäsong under hösten. Med en grad varmare klimat stärker nuvarande grödor sin konkurrenskraft mot södra Europa, vilket innebär möjlighet att expandera volymerna. Riskerna är extremväder (torka och skyfall), som meteorologerna förutspår kommer att hända oftare i framtiden. Av det skälet kan det vara klokt att inte inteckna kapaciteten lika högt i framtiden utan försäkra sig om högre reservkapacitet, alltså en försiktig expansion. Med ett varmare klimat är det mycket troligt att växtskyddstrycket, ogräs, insekter och svampar, kommer att öka i framtiden. Med ett effektivt försöks- och utvecklingsarbete bör dock inte växtskyddet utgöra någon begränsning. Givetvis avhängigt av att Sverige följer EU när det gäller registrering och utfasning av växtskyddsmedel, alltså konkurrens på lika villkor. Ett varmare klimat innebär att det kommer att finnas förutsättningar för odling av lite mer värmekrävande grödor typ gröna bönor och sugar snap. Gentemot södra Europa kommer växtsäsongen på 56e breddgraden upp i en längd som gör att den kan konkurrera. Vidare är det så att temperaturen i södra Europa kan bli ogynnsamt hög, vilket kan leda till svårigheter med vattenförsörjning och blomfall som resultat, vilket innebär försämrad baljsättning och lägre skördar.
När det gäller odling av nya grödor kommer det att kräva investering i ny utrustning när det gäller odling och skörd. På fabrikssidan kommer det att kräva nya processlinjer, mottagning, tvättning, förvällning och mest troligt nya färgsorterare och ny frysutrustning. Eftersom en ev expansion i nya grödor ligger en bit bort i tiden utelämnas kalkyl- och lönsamhetsberäkning i denna analys. Slutdiskussion Övergång till ett rullande 20-års temperaturmedelvärde har lett till en kontinuerlig klimatanpassning. Förändringen har lett till en planerad förlängning av ärtsäsongen och planerad volymökning. Den fortsatta förväntade temperaturökningen ger möjlighet att öka säsongslängd och volym ytterligare. I framtiden tror dock meteorologerna att extremväder, torkperioder och slagregn, kommer att inträffa oftare. Med denna information kan det vara klokt att inte inteckna kapaciteten lika högt som tidigare utan planera för mer reservkapacitet, framförallt i ärtproduktionen. Ärter är en gröda med ett smalt skördefönster. Kontentan av den förväntade temperaturstegringen är att skördesäsongen breddar sig för befintliga grödor. Vidare kommer grödor som historiskt har klassats som värmekrävande att bli aktuella för att odla och processa på breddgrad 56. A changing climate for business är ett projekt som drivs av Krinova Incubator and Science Park och kommer att pågå 2013-2014. Syftet med projektet är att ta fram en metod för att beräkna ekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för företag. Projektet finansieras av Region Skånes miljövårdsfond, Länsstyrelsen i Skåne län, Utvecklingsstiftelsen Sparbanken 1826 och Tyréns AB samt ett pilotprojekt finansierat av Jordbruksverket och EU.