Kulturarvsdagen 29 maj 2013 Välkommen till Murberget Lillian Rathje hälsade alla varmt välkomna till Murberget, och hon berättade kort om de satsningar man gör under 100-årsjubileet - med fokus på utökad programverksamhet. http://www.murberget.se/se-och-goera/utomhus/murberget-100-aar Lillian lämnade över till dagens moderator Märta Molin, som presenterade program och syftet med dagen. Presentation av ABM-gruppen; Lina, Bengt, Per-Erik, Christian och Johnny. http://www.abmresurs.se/ Kulturarvsprogram och Kulturplan! Dagens första talare var Jonas Walker, länsstyrelsen, som reflekterade kring vårt gemensamma kulturarvsprogram - Kulturarv i utveckling - som vi hade gemensam release på för cirka ett år sedan. Han hoppades att dagen ska ge skjuts och inspiration för fortsatt arbete med kulturarv i länet!
Jonas informerade vidare om den överenskommelse som är på gång mellan Riksantikvarieämbetet, Landstinget Västernorrland och Länsstyrelsen Västernorrland. RAÄ är intresserade av samverkan med länet främst utifrån vårt goda nätverkande. Inom ramen för överenskommelsen kommer vi att arbeta speciellt med kulturarv - folkbildning, kulturarv - mångfald, kulturarv -besöksnäring och KKN samt kulturarv och samverkan med civilsamhället, ABM och andra aktörer. Vad innebär överenskommelsen? I första hand hoppas vi på satsningar i länet vad gäller kunskapshöjande åtgärder, FoU-satsningar och olika delprojekt under valda områden ovan. Ett annat intressant område för RAÄ är vårat arbete med digitalisering och tillgängliggörande. Jonas betonade vidare vikten av återkommande kulturarvsdagar i länet - för att stärka nätverk och utbyta erfarenheter. Jonas lämnade så över till Roland Tiger som berättade att han slutar som kulturchef om några dagar och att han då lämnar över till undertecknad. Roland presenterade även Catarina Lundström, kulturplanesamordnare vid landstinget (vikarie för Linda Frisk).
Vi har nu nått halvtid vad gäller första perioden med en kulturplan för länet, och det finns anledning till reflektion. Under våren har en komplettering av planen inletts - man behöver se över utvecklingsområden och satsningar som tagit andra vändningar etc. Roland berättade kort om bakgrunden till de regionala kulturplanerna och den samverkan man förutsätter. Roland betonade vidare att den nya modellen att fördela pengar inte inneburit någon uppräkning av anslag annat än marginellt. En annan effekt är att det landat tämligen mycket administration på den regionala nivån. Parallellt ska arbetet med plan nummer två dras igång - 2015-2017, och det arbetet inleds redan nu från landstingets sida. En färdig plan ska finnas efter sommaren 2014, för att nödvändiga beslut ska kunna fattas under hösten. Därefter går planen in till Kulturrådet med en ansökan om medel för 2015. Ett som är säkert är dock att kulturarvsfrågorna kommer att vara fortsatt viktiga i planen - de är ett profilområde för vårt län, vår region. Passet avslutades med en diskussion och reflektioner kring det sagda. Kommunförbundets kultursamordnare Åsa Claesson Nordin presenterades och hon berättade om de nätverk som drivs från förbundets sida. Jag har kompisar i skogen! Efter en kort bensträckare presenterade Märta Tomas Håkki Eriksson, och det låter sig inte sammanfattas så lätt! Håkki berättade om alla olika "specialfigurer" som inspirerat honom till sitt konstnärliga arbete. Håkkis utgångspunkt är Ljungaverk - "som tycks ha det mesta av sin framtid bakom sig". Tomas såg tidigt sin roll som inspiratör och kreatör utifrån ett glesbygdsperspektiv. När Tomas studerade på konsthögskolan i Trondheim fick han en idé om att göra "en sak" om sitt norrländska glesbygdsperspektiv". Snart fann han kraften i att vända på perspektiv och byta utgångspunkt. Tomas gjorde en resa utifrån sig själv som person - hockeyfrilla, skoteroverall, moonboots och ställde skruvade frågor i Stockholm. En annan viktig satsning är den på den egna kollektionen av T-shirts - något som finansierat en massa roliga projekt. Allt lekande resulterade i stor
uppmärksamhet och det tvingade Håkki och hans kompisar att börja se mer seriöst på sina projekt. http://visitljungandalen.com/gora/gora-hakki-butiken/ En hel del av pengarna har gått tillbaka till byn - pingisbord till ungdomsgården, tröjor till fotbollslaget, fotoprojekt, ett köpt fotbollsproffs till division 6-laget och en massa annat. Idag kan man välja mellan 450 olika tryck - och tröjorna säljs fortfarande bra. Detta kräver ett ständigt förnyelsearbete och man sparkar alltid ironiskt åt alla håll - höger, vänster, uppåt, neråt... Tomas funderade mycket om vem som bestämmer - var är det rätt att vara? Vem sätter normen? Vem bestämmer vad som är fin kultur? Sämre kultur? Processerna har övertygat honom om "att fy faan vad bra det är att vara norrlänning!. Och jag duger precis som jag är - fast jag kommer från Ljungaverk". Dessutom har kunskaperna från Ljungaverk fungerat världen över - hantera djur, fiska, dansa bugg, prata med alla, jakt, göra upp eld, baka och en massa annat! Håkki har också turnerat med en berättarbod runt om i trakten - och fortfarande vill människor dela sina historier med Håkki. Genom arbetet vill han stimulera till berättande och kontakter mellan människor och generationer. En annan satsning i samma riktning är Håkkis arbete som DJ på äldreboenden, som också blivit viktiga ingångar till berättande.
Avslutningsvis presenterade Håkki sin "att göra-lista" för oss - jägarexamen, baka fler brödsorter, laga mor- och farmorsmat, filma alla gamla gummor och gubbar, bygga en bastu, bli en bättre dansare, ålderdatera träd, lära sig ljuga på traditionellt sätt, OCH ATT FORTSÄTTA VARA STOLT ÖVER SITT URSPRUNG. Håkkis föreläsning föranledde en mängd frågor - och ett samlande perspektiv är värdet av att arbeta utifrån vårt perspektiv och våra egna förutsättningar - oavsett trender och satsningar i övriga landet. Lunch! Efter det så tog vi alla en promenad genom det vackra och soliga friluftsmuseet för lunch på Spjutegården, där vi stärkte oss med god mat och goda samtal. Kulturarvet och tillväxtarbetet På plats från Örnsköldsviks kommun fanns Katarina Larsson, chef för kulturenheten, för att berätta om det strategiska arbetet med att positionera kulturarv i tillväxtstrategiska frågor. Idag har kommunen en tillväxtenhet med cirka 30 anställda och kommunen satsar kraftfullt på tillväxtarbetet. I kommunen finns många starka kulturvärden och kopplat till besöksnäring, kulturella och kreativa näringar och en bra boendemiljö. Till grund för arbetet ligger kommunens kulturstrategi och kulturarvsplan - och arbetet är även kopplat till de regionala dokumenten; allt ifrån RUS till kulturarvsprogrammet. Kommunen roll är att stärka infrastrukturen och leverera kunskap och kompetens in i övrigt utvecklingsarbete. Ledstjärna för arbetet är kulturen och kreativitetens roll för lokal utveckling.
Ett nytt fokus som kommit in i bilden och som skyndar på processer är Kulturhuvudstadsåret Umeå 2014. Katarina nämnde några konkreta satsningar: -Skärgårdsprojekten -High coast art valley -Visitors center -Ulvö besökscentrum -Kulturguider -Ny basutställning på museet -Kulturguider över utvalda områden Idag har efterfrågan på "kulturarvskompetens" inom kommunen ökat och de verksamma inom kulturenheten känner stort tryck och Katarina resonerade kort kring detta. Tillväxtperspektivet är viktigt för oss som arbetar med kulturarv och Örnsköldsviks arbete inspirerar! 50 000 romer i Sverige Nästa projekt att presentera sig var det romska projekt som Anna Cedergren, Kulturmagasinet i Sundsvall, kunde berätta mer om. Anna vittnade om vilken ögonöppnare arbetet varit för Anna och övriga inom projektet, vad gäller romernas situation i Sverige. Utredningen Romers rätt - en strategi för romer i Sverige http://regeringen.se/sb/d/12448/a/150069 har fungerat som utgångspunkt för projektet. I korthet innebär projektet att romernas situation och historia i länet kartläggs. I projektet finns Örnsköldsviks, Kramfors och Sollefteå kommuner med tillsammans med Sundsvall. Personal vid länsmuseet utgör referensgrupp.
Anna drog kort romernas historia i Sverige. Romerna utvandrade från Indien under 900- eller 1000talet och den första noteringen om romer i Sverige gjordes under 1500-talet (9 september 1512 kom Greve Antonius med familj). Utifrån detta tog Anna med oss på en förfärlig resa i romernas svenska historia. I korthet kan man säga att romernas historia i Sverige är en historia kantad av förföljelse, trakasserier och diskriminering. Anna berörde också den utsatta situation romerna fortfarande har i Sverige och hur lite som hänt, vad gäller förbättringar och likabehandling. Genom projektet har konstaterats vad lite dokumentation som har gjorts och vad lite som görs idag. Anna vittnade om de svårigheter man stött på inom projektets ramar, inte minst vad gäller begrepp som används och de perspektiv som det professionella kulturarvsarbetarna står för. En annan svårighet och trixig balansgång är exotiserandet av kulturen - eller risken för. Ytterligare en aspekt är vem som tar ett långsiktigt ansvar för perspektivet efter projektslut? Anna föreslog inrättande av ett romskt råd i länet, och ytterligare genomgångar av arkiv och museer vad gäller romska kulturspår. Avslutningsvis visade Anna några av de bilder man funnit i gömmorna och hon berättade om de berättelser och den fakta man kunnat samla in under projektet. Med plats för allas kulturarv Så intog Lina Marklund, Christian Bajomi och Johnny Blästa scenen för att berätta om projektet Kulturarv Västernorrland - med plats för allas kulturarv.
Portalen Kulturarv Västernorrland -http://www.kulturarvvasternorrland.se/ägs och drivs av ABM Resurs med de samverkande institutionerna; Murberget Länsmuseet Västernorrland, Länsbiblioteket Västernorrland och Landsarkivet i Härnösand, och med stöd av landstinget Västernorrland och Härnösands kommun. I portalen finns länets digitaliserade kulturarv tillgängligt i form av texter, bilder, länkar osv. Materialet kommer från de samverkande institutionerna, men främst från mindre verksamheter och enskilda. Portalen etablerades under åren med Accessprojekt http://abm.murberget.se/access.html I september 2011 påbörjades arbetet med projekt Kulturarv Västernorrland - med plats för allas kulturarv. Genom detta nya projekt vill vi vidareutveckla kulturarvsportalen. Bland annat vill vi pröva att implementera CollectiveAccess (en webbaserad databaslösning) -http://collectiveaccess.org/ och utveckla en funktion att erbjuda föreningar etc. en enkel databaslösning och möjligheter att själva visa sitt material i portalen och på sikt kunna leverera det vidare till Europeana http://www.europeana.eu.
Vidare kommer projektet att arbeta med att utveckla former för digital insamling av bilder och berättelser. Just nu avvaktar vi t ex. resultatet av det projekt kring digital insamling som Stockholms länsmuseum driver med Malmö museer. Vi kommer även att arbeta med att förbättra strukturen och layouten i portalen Kulturarv Västernorrland. Från scenen visade de hur det fungerar att ladda upp bilder i portalen och informerade om den funktion som man håller på att utveckla för föreningar och större samlingar. Fika! Under pausen serverades kaffe och kakor, och samtalen surrade runt borden och ute i det fortsatt underbara vädret.
Ett riksintresse! Nästa talare - nästa projekt var projekt Kvissle Nolby, som företräddes av Bengt Schibbye, som till professionen är landskapsarkitekt. Kvissle Nolby Prästbolet är en unik kulturmiljö inom Njurunda socken vid Ljungans utlopp i Bottenhavet söder om Sundsvall. Området har nationellt intressanta bevarandevärden och är därför ett riksintresse för kulturmiljövård, skyddat enligt den svenska miljölagstiftningen, 3 kap 6 miljöbalken. Kvissle Nolby Prästbolet bildar ett väl angränsat landskapsrum. Kulturmiljön är kringskuren av Ljungan med sin upptorkade älvgren, "kvisslet", medan den mäktiga Nolbykullen med historisk vårdkase utgör fonden för detta spännande område. Bengt berättade - ur sitt perspektiv - om att skapa ett bra "rum" för besöksnäringen. Man bygger parkeringar och gångstråk, samt informationsplatser för att tillgängliggöra riksintresset. Att skapa en berättelse - eller flera - är temat för satsningen och för Bengts arbete.
Byggnationerna startar i höst liksom anläggandet av parkering. Under vintern påbörjas arbetet med informationstexter och annat. Parallellt med arbetet kommer ytterligare utgrävningar att göras. Bakom projektet finns RAÄ, länsstyrelsen, Trafikverket, Härnösands stift och Sundsvalls kommun. Kommunen tar det långsiktiga ansvaret för besökscentret. Till platsen kommer man att skylta från Njurunda trafikplats. En flaskhals kan den smala vägen till riksintresset komma att bli. Vargbröder Sibylle Metzel Kühne från länsbiblioteket var nästa person att berätta. Hon redogjorde för projektet Vargbröder, ett ABM-projekt som vilar på böcker av Michelle Paver. Böckerna ingår i en serie spännande ungdomsböcker alla med arkeologisk utgångspunkt. I nuläget samverkar länsbiblioteket och länsmuseet med skolor i Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner. I projektet ryms ingredienser som arkeologi, läsfrämjande, musik och drama med mera. Det viktigaste med arbetet i projektet är att inspirera både elever och lärare till att upptäcka kulturhistorien i deras egen närmiljö. Det finns alltid en fornlämning nära dig! Inom ramen för projektet bidrar man med handledning kring olika frågor som kommer upp, man arbetar med loggböcker och bloggar. Teman inom projektet är högläsning, boksamtal, dramatisering, arkeologiska dagar och matlagning i kokgrop - bland en massa annat. Sibylle illustrerade projektet med en rad inspirerande bilder... Mannaminne Kerstin Wörler från Mannaminne berättade om den verksamhet som präglar Mannaminne för tillfället. Kerstin är nyanställd vid Mannaminne och hennes roll där är verksamhetsutveckling. Idag präglas verksamheten av förberedelser inför sommarsäsongen - massor av praktiskt arbete helt enkelt. Kerstin berättade främst om strategiarbetet som görs inom Stiftelsen Mannaminne som tog över verksamheten 31 maj 2012. Stiftelsen stadgar föreskriver arbete mot folkbildning, undervisning och forskning, samt att bevara och dokumentera. Stiftelsen äger och driver samtliga verksamheter hotell, kafé & restaurang, aktiviteter mm.
Kerstin tog sin utgångspunkt i kulturarvsprogrammet och vi kunde konstatera att mycket av det man vill och ska göra vid Mannaminne hänger bra samman med kulturarvsprogrammet. Ett viktigt fokus för Mannaminne är rollen - arenan - som mötesplats, och inför sommaren har man ett digert program med bredd. Kerstin berättade att många självmant hör av sig och söker samverkan och samarbete. Detta gäller såväl enskilda som organisationer. Nytt för i år är renoveringar av värdshuset, en ny organisation och ny personal, mer fokus på barnaktiviteter, invigning av hotellet Sestola Gård och man har valt att behålla mycket från det tidigare konceptet. Kerstin nämnde öppettiderna (generösa!), omfattande programverksamhet, jazzfestivalen och inte minst Mannaminnes goda chokladkaka. Avslutningsvis berättade Kerstin om vilka som arbetar på Mannaminne - ansvarig, hotell- och restaurangansvarig, informationsansvarig, aktivitetsansvarig och ansvarig för daglig drift och verksamhetsutveckling. Det viktigaste målet för 2013 är att tillskapa en stabil organisation och en välplanerad verksamhet. Man vill dessutom utöka sitt nätverk och sina samarbeten och allra viktigaste är att trygga Mannaminne som ett besöksmål för framtiden. Hembygd! Sedan var det Karl-Ingvar Ångströms tur att kort berätta om vad som är på gång inom länets samlade hembygdsrörelse. Karl-Ingvar fokuserade främst det arbete man gör vad gäller registrering, digitalisering och tillgängliggörande. Ett annat viktigt arbete som man gör är att fota föremål som finns ute i gårdarna. Och ytterligare ett spår är arbetet med gårdsarkiv och bykistor - som innehåller gårdars och släkters historia. Man har genomfört ett pilotprojekt i Ånge, och avser fortsätta i andra delar av länet. Sedan en tid arbetar man med lokal kulturarvsprojekt kring digitalisering och verksamhet bedrivs eller har bedrivits i Ånge, Timrå, Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner. Karl-Ingvar gav en fördjupad
beskrivning av projektet i Ånge, där man kunnat skanna och registrera mängder med material arkivhandlingar, fotografier, tidningsklipp mm. Och till dessa lokala kulturarvsprojekt arbetar man med ett så kallat stödprojekt - i syfte att stötta föreningarnas arbete med digitalisering och tillgängliggörande. Inom ramen för detta projekt har man en tekniker anställd. Nytt för hembygdsrörelsen är att man sedan en tid äger Bygdeband, vilket innebär stöd för tillgängliggörande. I helgen genomförde länet hembygdsrörelsens årliga stämma i Sundsvall med många medlemmar på plats. Ett arrangemang som man var riktigt nöjda med. Öppen scen! Några aktörer hade anmält intresse att berätta om sina verksamheter. Först ut var Birgittamuseet, Härnösands medicinhistoriska förening. BIrgittamuseet Maj-Lis Domeij från föreningen tog plats på scenen och berättade om verksamheten inom föreningen och i de två projekt man fått pengar till. Hur såg en sjukhussal ut på 1950-talet? Vilka instrument använde man vid en operation för 70 år sedan? Hur såg en sköterskeuniform ut? Finns gamla fotografier från sjukhuset? Kan man få komma och titta? För den som är intresserad av sjukvårdens historia finns idag möjligheter att besöka Härnösands medicinhistoriska förenings museum i Härnösand samt att besöka det här i portalen Kulturarv Västernorrland. I före detta Härnösands sjukhus, nu vårdcentral mm, finns nämligen ett intressant museum - Birgitta museet. Det ägs och drivs av Härnösands Medicinhistoriska förening, vars medlemmar gärna visar museet efter överenskommelse. Museet är inrymt i några rum längst upp under takåsarna i den byggnad som stod färdig 1925. Första delen av Härnösands sjukhus invigdes redan 1893. Samlingarna i Birgittamuseet belyser med instrument, sjukvårdsföremål, möbler, textilier, böcker, dokument och fotografier den sjukvård som tidigare bedrivits vid länslasarettet i Västernorrland. Museet invigdes 1993 och är uppkallat efter initiativtagaren Birgitta Lundquist som arbetat vid sjukhuset sedan 1955. Föreningen har i två omgångar fått medel från RAÄ - för arbetslivsmuseer - för att tillgängliggöra kulturarvet och digitalisera material. Idag finns museet på webben genom Kulturarv Västernorrland http://www.kulturarvvasternorrland.se/laesvaert/medicinhistoria.aspx
Man har också fått hjälp att registrera och strukturera upp materialet. Enligt Maj-Lis Domeij har projekten givit föreningen ny energi att fortsätta. Genesmon Lars-Göran Spång från Murberget berättade om Genesmon. På Genesmon i Gene (Själevads socken) utanför Örnsköldsvik finns spåren efter en bosättning från romersk järnålder. Bosättningen frilades vid en omfattande utgrävning1977-1988. Umeå universitet, och fyndplatsen visade sig då vara mycket välbevarad. Man har hittat minst 14 huslämningar och intill boplatsen ett gravfält med nio låga högar och 50 meter därifrån ytterligare fyra gravhögar. Stiftelsen Gene Fornby lämnar över ägandet av Gene Fornby till Örnsköldsviks kommun. Det formella överlämnandet sker 22 maj. Stiftelsen kommer dock att fullfölja den påbörjade restaureringen av vissa rekonstruktioner i fornbyn och även ta fram ett skyltprogram. Den tidigare fornbyn blir nu ett öppet friluftsmuseum där besökare kan ströva runt och uppleva järnåldern på egen hand. En viss pedagogisk verksamhet med visningar och program kommer dock att erbjudas till kommunens skolor under vår och höst. Lars-Göran har arbetat med informationsmaterial och skyltprogram för området och han visade en hel del bilder från området. Innan vi avrundade tackade Lillian för dagen och framförallt tackade hon Roland Tiger och önskade honom inför hans kommande pensionärsliv!
Noratrion! Efter detta avrundade vi dagen och vandrade åter mot Spjutegården där Noratrion underhöll medan vi minglade. Noratrion från Nora i Ångermanland, har under de senaste åren letat fram dikter och texter som tidigare inte fått den uppmärksamhet de förtjänat. De dikter som skrevs och lades i en byrålåda eller på annat sätt blev undangömda för allmänheten. Dessa dikter har sedan tonsatts av trion och resulterat i skivan Röster från fordom som släpptes 2011 och renderade i fina recensioner från exempelvis folkmusikmagasinet Lira som gav skivan stämpeln "Lira gillar". I april 2013 släpptes nästa skiva med tonsatta dikter som fick titeln "Jag skall spela".
Musiken kan bäst beskrivas som visor i folkmusikton med texterna och textförfattarna i fokus vilket stärker trions särart. Grundsättningen består av piano, kontrabas, sång och gitarr, men blandas ibland upp med dragspel. Noratrion är: Klas Norberg, Sång & Gitarr Jesper Norberg, Piano & Dragspel Erik Eurenius, Kontrabas, Dragspel och sång.
Middag!! Spjutegården ligger vid Friluftsmuseet Murberget och Länsmuseet. Spjutegården byggdes 1805 och har flyttats till Murberget från SPjut i Örnsköldsviks kommun. Idag inrymmer Spjutegården restaurang och konferenslokaler och den är en viktig del av verksamheten vid Murberget. Text: Märta Molin Foto: Per-Erik Wik