retts-p version 2014 Ändringar i senaste versionen beskrivs i slutet.
Allergi 143 Feber UNS 147 Kem-/inhalationskada 135 Skrotalsvullnad 117 Andningsstillestånd VP Intoxikation/överdos 140 Svimning/Syncope 120 Andningsbesvär 104 Frånvaroattack 109 Knöl på hals 141 Smärta vattenkastning 116 Andningsuppehåll 104 Främ.kropp i luftväg 146 Kramper 109 Skada thorax/rygg 131 Apné 104 Främ.kropp i esofagus 146 Ledvärk utan trauma 113 Skada öga 137 Anemi 148 Främ.kropp i näsan 146 Lokal infektion/böld 141 Skrotal smärta 117 Asystoli VP Fr.kropp nedre luftväg 104 Läkemedelsreaktion 143 Svullnad/smärta extr. 115 Ascites 108 Främ.kropp i öra 145 Melena 107 Sårskada se resp. lokal Balanssvårigheter 111 Frätskada 135 Misshandel - vägledning - Underlivsproblem flickor 121 Bett/stick av djur 141 Förgiftning 140 Multitrauma 139 Underlivsproblem pojkar 117 Blod i avföringen 107 Förkylningssymtom 144 Neurologiskt bortfall 112 Urinproblem 116 Blod i hosta 103 Förstoppning 106 Näsblödning 103 Urinretention 116 Blodig kräkning 107 Gulsot 108 Näsproblem 146 Utslag 143 Blodsjukdom 148 Graviditet / Blödningar 121 Oklar sjukdom 153 Vaginal blödning 121 Blåsor i munnen 144 Gråtande barn 153 Ont i halsen 144 Yrsel 111 Bråck 106 Halsont 144 Onormal hjärtrytm 101 Ytlig sårskada se resp. lokal Bröstkorgssmärta 105 Hematemes 107 Ont i nacken utan trauma 119 Ödem 115 Bröstsmärta 105 Hematuri 116 Oroliga föräldrar 153 Bröstsmärta vid andn. 104 Hjärnskakning 130 Ospecifika symtom 153 Brännskada 135 Hosta 144 Pseudokrupp 104 Buksmärta 106 Hudinfektion 141 Postop. tonsillblödn 103 Böld 141 Hudutslag 143 Psykisk ohälsa 152 Diarré 110 Huvudvärk - ej trauma 119 Ryggsmärta utan trauma 114 Diabetes 151 Hyperglykemi 149 Rytmrubbning 101 Dyspné 104 Hyperventilation 104 Sjd i anus/rectum 107 Dysuri 116 Hypoglykemi 150 Skada huvud 130 Dålig viktutveckling 153 Hypotermi VP Skada nacke/hals 130 Elolycka 135 Hälta utan trauma 113 Skada buk/bäcken 131 Epilepsi (känd diagnos) 109 Hängning/strypn. 130 Skada höft/lår 134 Feberkramp 109 Illamående/kräkning 110 Skada knä/underben 134 Facialispares 112 Infektion UNS 147 Skada fot 134 Infektion öga 137 Skada hand/arm 133
ESS-vägledningar Meningit/sepsismisstanke Meningit/sepsis-misstanke: Förutsättning: Barnet ter sig verkligt sjukt (toxiskt) Ofta ses även något av följande: Feber - oftast men inte alltid, Äkta nackstelhet, Petekier*, Irritabilitet, Sugslöhet/försämrad kontakt, KapÅ 3sek OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! *Petekier är små punktformiga blödningar i hud eller slemhinnor som inte bleknar vid tryck. Kan vara röda, lila eller brunaktiga beroende på ålder. Åter till ESS KapÅ Kapillär återfyllnadstid (Kap Å) fås fram genom att trycka på huden (oftast över bröstbenet) i 5 sek och räkna antalet sekunder det tar tills huden återfår sin färg. Immunosupprimerad patient Immunosupprimerad patient har cytostatikabehandling eller peroral cortisonbehandling, sickelcellanemi eller annan känd immunbrist och därmed ökad risk för att få allvarliga infektioner. Allmäntillstånd Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet All koagulationshämmande medicinering hos barnet alt. hos ammande mor. Sjuklig blödningsbenägenhet.
101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Pågående symptom och påverkat AT Illamående/blekhet/kallsvettning Upprepade svimningar/syncope sista dygnen Pågående symptom men opåverkat AT Svimning/synkope= medvetandeförlust Allmäntillstånd Enstaka svimning Medfött hjärtfel/hjärtopererad Hos barn beror onormal hjärtrytm oftast på s.k. återkopplingstachykardi (SVT), vilket kan komma intermittent. Fråga aktivt efter tidigare hjärtrusning, hjärtoperation och medfödda hjärtfel. Prioritera EKG-tagning innan den onormala rytmen försvinner!!! : EKG, BT.,, : EKG, EMLA.
103. retts-p - Blodig hosta/hemoptys R04.2 - Näsblödning/epistaxis R04.0 - Postoperativ tonsillblödning R04.1 Pågående riklig blödning från näsa och mun Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Pågående riklig näsblödning Stora hemoptyser Nylig svalgkirurgi (<14 dagar) Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Intermittent färsk näsblödning senaste dygnet Icke-färsk näsblödning Enstaka hemoptys Hemoptys (blodig hosta) kan förekomma vid lungsjukdom som embolier, lunginflammationer och lungblödningar. Kan också komma från övre luftvägen vid intensiv hosta och är vanligare hos patienter med koagulationsrubbning. Näsblödning brukar vara ett godartat symtom hos en i övrigt opåverkad patient men i vissa fall t.ex efter svalgkirurgi kan även en intermittent blödning tyda på ett livshotande tillstånd. : PVK, komprimera näsvingar, ev spongostan : EMLA, komprimera näsvingar, ev spongostan
104. retts-p - Andningsbesvär (dyspné, andnöd) R06.0 - Hyperventilation R06.4 - Bröstsmärta vid andning R07.1 - Främmande kropp nedre luftvägar T17.9 - Andningsuppehåll / Apné R06.8 Kraftigt andningspåverkad Stridor, feber och svårighet att svälja. Samtidig urticaria eller svullnad i ansiktet Meningit /sepsismisstanke Måttligt andningspåverkad Samtidig bröstsmärta Misstanke om trauma/misshandel Andningsuppehåll hos spädbarn Akut påkomna symptom/misstanke om fr. kropp Känd svår allergi Hjärtopererad senaste månaden Lätt andningspåverkad Känd medfödd eller annan kronisk hjärtsjukdom Skällande hosta utan ökat andningsarbete Kraftigt andningspåverkad: övre luftvägshinder (dämpad röst, dreglar, sväljningssvårigheter, stridor och ökat andningsarbete), cyanos, uttalade indragningar, näsvingespel, grunting, tachypné/bradypné, oregelbunden andning, enstaka ord eller orkar ej prata, tyst och stillsam, likgiltig gentemot förälder. Måttligt andningspåverkad: ökad andningshjälp av bröstkorg/axlar, förlängd expiration, stridor hos vaket barn med bevarad host- och kräkreflex, lättamåttliga indragningar, tachypné, talar i korta fraser, oro/rastlöshet/ångest. Lätt andningspåverkad: dyspnoe, snabb andning, andfådd vid ansträngning, normalt andningsarbete, talar hela meningar, frekvent hosta. Dyspnè är en subjektiv upplevelse av andningsbesvär Meningit/sepsismisstanke Till rubriker Misstanke om misshandel se appendix Epiglottit är en allvarlig infektion, som kan misstänkas hos högfebrila, andningspåverkade barn som inte vill svälja sin egen saliv. Andningsuppehåll hos spädbarn är ett ospecifikt tecken som kan signalera allt från allvarliga infektioner/kramper till banala aspirationstillbud. Andningsbesvär beror oftast på lungsjukdom. Det är viktigt att även beakta kardiella orsaker resp. acidos (som vid diabetes). Andningspåverkan kan vara en del i en chockbild utlöst av t.ex. sepsis, anafylaxi, blödning eller dehydrering. Det är viktigt att hålla barnet lugnt och låta barnet själv välja kroppsställning, reagerar barnet på syrgasmasken kan exv föräldern istället flöda syrgas. Apné/andningsuppehål kan hos de minsta barnen indikera sepsis. : enligt Behandlingsriktlinjer : enligt Behandlingsriktlinjer, : enligt Behandlingsriktlinjer
105. retts-p - Bröstsmärta/Bröstkorgssmärta R07.4 Pågående bröstsmärta och påverkat AT Illamående/blekhet/kallsvettning Hjärtopererad senaste månaden Pågående bröstsmärta och dyspné Pågående lätt till måttlig bröstsmärta Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:1-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Dyspnè är en subjektiv upplevelse av andningsbesvär Allmäntillstånd Bröstsmärta är relativt vanligt hos ungdomar. Till skillnad från vuxna är ischemi/infarkt extremt sällsynt. Smärtan kan även vara orsakad av pneumoni, pleurit, pneumothorax, epigastralgier från buken eller vara muskeloskelettal. Kardiella orsaker är hjärtmuskel- och hjärtsäcks-inflammation (perimyokardit) eller snabba tachycardier. Bröstsmärta kan vara relaterat till aortastenos, kardiomyopatier och kranskärls-avvikelser även om dessa sällan debuterar akut hos barn. Efterhör hereditet för rytmrubbningar, plötslig död i tidiga år eller ärftliga hjärtsjukdomar : EKG, O 2,,, : EKG,.
106. retts-p - Buksmärta R10.4 Vid Scrotal smärta se ESS-kort 117 Akut debut med pågående smärta och påverkat AT Buksmärta och påverkat AT All tidigare bukkirurgi Känt ljumskbråck Intervallartad smärta flera ggr/timme och barn <4år Spänd och ömmande buk Diabetes och p-glukos>12 Öm testikel Intervallartad buksmärta flera ggr/tim, barn >4år Buksmärta med > 2 kräkningar sista 4 timmarna Svår/måttlig smärta men opåverkat AT Lätt smärta Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:1-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Allmäntillstånd Till rubriker Testistorsion kan ha buksmärta som enda symptom. Blindtarmsinflammation är den vanligaste orsaken till buksmärtor hos barn som behöver åtgärdas kirurgiskt. Ovanlig diagnos innan 2 års ålder. Intervallartade kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination, vilket är ett potentiellt allvarligt tillstånd och en diff.diagnos till den vanliga spädbarnskoliken. Invagination är vanligast mellan 2 mån- 3 års ålder. Förstoppning och körtelbuk är vanligt hos barn. Ovarialtorsion förekommer. Barn förlägger ofta smärtförnimmelsen till magen även om den egentliga orsaken kan sitta på andra ställen t.ex. vid pneumoni. Tänk på gastroenterit vid diarréer och kräkningar. Diabetes mellitus kan debutera med buksmärta som huvudsymptom. Enbart kräkningar kan vara annan allvarlig sjukdom. : Fasta, P-glukos, PVK alternativt EMLA. : Fasta, P-glukos. EMLA. : Fasta, P-glukos. EMLA : Fasta, P-glukos. EMLA
107. retts-p - Blodiga kräkningar (Hematemes) K92.0 - Svart/blodig avföring (Melena) K92.1 - Sjukdom i anus/rektum K62.9 Vid huvudsymptom buksmärta se ESS-kort 10 Pågående hematemes Pågående melena/rektal blödning även mellan avföringar Intervallartad buksmärta och blodig avföring Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Svalgkirurgi <14 dagar tidigare Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Hematemes (blodig kräkning) tyder oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tarmen. Spädbarn som ammar en sårig bröstvårta kan kräkas eller bajsa rött/svart blod. Analfissur, exempelvis vid förstoppning, kan blöda. Tarmallergier (vanligen mjölk), inflammatoriska tarmsjukdomar och gastroenterokolit kan ge blod i avföringen. Magsjukebakterien EHEC kan leda till njurpåverkan (HUS). Invagination ger kraftiga intermittenta buksmärtor och ibland röd geleaktig avföring. Meckels divertikel i tunntarmen kan blöda kraftigt. : O 2, PVK,, : Hb, EMLA
108. retts-p - Gulsot (ikterus) R17 - Ascites R18 Vid buksmärta, överväg ESS 106 Meningit/sepsismisstanke Meningit /sepsismisstanke Gulsot är vanligt i nyföddhetsperioden och oftast helt normalt. Bilirubinnivån bör dock fastställas. Gulsoten kan dock även bero på allvarliga sjukdomar som hemolys, gallvägsmissbildning, sepsis eller annan infektion. Feber >38.5 C Gulsot kan ses vid leversjukdom, störningar i gallflödet och vid ökat sönderfall av röda blodkroppar. Ikterus hos pigg patient : O2, PVK, vätska, etc enligt Behandlingsriktlinjer,, :
109. retts-p - Kramper UNS R56.8 - Ryckningar hos spädbarn - Frånvaroattack Meningit/sepsismisstanke Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Meningit/sepsismisstanke Upprepade kräkningar Huvudvärk Trauma mot huvudet Hydrocephalus/shunt Diabetes el annan metabol sjukdom Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Upprepade kramper hos tidigare friskt barn Ökad krampfrekvens senaste dygnet hos barn med känd epilepsi. Inga gröna i detta ESS-kort Feberkramp (generaliserad kramp kortare än 15 min utan postiktal trötthet) inträffar hos barn mellan 1 och 4 år. Vid svimning eller starka känsloutbrott förekommer kramper. Vidare kan man tänka på möjligheten av cerebral infarkt/blödning. En överstånden kramp hos ett väsentligen opåverkat barn kan däremot handläggas som GUL. Frånvaroattack kan hos de minsta barnen indikera sepsis. Status epilepticus innebär ett kontinuerligt ep-anfall eller kortare, tätt återkommande, kramper utan vakenhet mellan anfallen som pågått mer än 30 min. : O2, PVK, Vätskebolus, etc enligt Behandlingsriktlinjer : P-glukos, BT, EMLA. etc enligt Behandlingsriktlinjer : P-glukos, etc enligt Behandlingsriktlinjer
110 retts-p - Illamående/kräkningar R 11.9 - Diarré A09 Vid huvudsymptom buksmärta se ESS-kort 106 Meningit /sepsismisstanke Kräkningar och påverkat AT Kräkningar och diabetes/metabol sjukdom Kräkningar och huvudvärk Kräkningar och hydrocefalus/shunt Svår törst Kap Å 3 sekunder Meningit/sepsismisstanke Allmäntillstånd KapÅ Kapillär återfyllnadstid (Kap Å) fås fram genom att trycka på huden (oftast över bröstbenet) i 5 sek och räkna antalet sekunder det tar tills huden återfår sin färg. Vid gastroenterit är det viktigt att bedöma graden av uttorkning (dehydrering). Hyperton dehydrering kan vara ett livshotande tillstånd. Hög misstanke - små barn med stora förluster! Kräkningar med intermittenta kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination eller tunntarmshinder, särskilt vid gröna gallfärgade kräkningar. Vid pylorusstenos, vanligast vid 2-8v ålder, kan barnet ha matkräkningar även lång tid efter måltid. Kräkningar hos spädbarn kan vara matöverskotts-kräkningar som hänger samman med en slapp övre magmun. Kräkningar utan diarré bör i första hand ej klassas som gastroenterit. Tänk på ökat intrakraniellt tryck, metabol åkomma (t.ex. diabetes), intoxikation och barnmisshandel (se Appendix). Kap Å : O2, PVK, Vätskebolus, etc enligt Behandlingsriktlinjer : B-glukos, ev. PVK, Vätskebolus, Kap Å Kap Å Kap Å
111. retts-p - Yrsel, balanssvårigheter R42 Vid neurologiska bortfall se ESS 112. Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Plötsligt påkommen huvudvärk Upprepad svimning sista dygnen Hydrocefalus/shunt Pågående upplevelse av onormal hjärtrytm eller bröstsmärta KapÅ 3 sek Enstaka svimning Kräkningar Plötslig debut Yrsel kan yttra sig som en känsla av ostadighet eller karusellkänsla. I samband med infektioner kan påverkan på lillhjärnan ge balansrubbning (cerebellär ataxi). Migrän, epilepsi, stroke, arytmier samt expansiva förändringar i bakre skallgropen är andra orsaker till yrsel. Rotatorisk yrsel är ofta utlöst av mellanörats balanssystem vid sjukdomar som godartad lägesyrsel (yrsel vid lägesändring), vestibularisneurit (plötslig debut, kontinuerlig), labyrintit (öronvärk), Meniére (hörselpåverkan, tryckkänsla och öronsus) och hos barn finns även attackvis förekommande yrsel. : EMLA, ev PVK, ev Vätskebolus, : Kap Å Kap Å Kap Å Kap Å
112. retts-p - Neurologiskt bortfall/symtom UNS R16.9 - Facialispares G51.9 Vid Trauma mot huvud, nacke eller rygg se även ESS-kort 130-131 Strokemisstanke* Plötsligt påkommen huvudvärk Kräkning Trauma mot huvud, nacke eller rygg Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Hydrocephalus/shunt Feber >38.5 C senaste dygnet Långvarig huvudvärk Perifer facialispares utan andra symtom** * Strokemisstanke vid symptom som: -Akut hemipares -Akut central facialispares -Akut tal/språksvårighet -Akut synfältsbortfall -Akut yrsel i kombination med akut nytillkommet bortfallsymtom, ataxi eller ögonmuskelpares -----------------Vid osäkerhet rådfråga doktor snarast!--------------------- **Perifer facialispares = förlamning/svaghet i ansiktet med svårigheter att stänga öga. (Vid central facialispares kan patienten stänga ögat.) Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Neurologiskt bortfall/symptom = nytillkommen nedsatt kraft, ändrad/avsaknad av känsel eller koordinationsrubbning. Vanligast i extremiteter och ansikte. Viktigt att läkare vid strokemisstanke snarast gör bedömning om trombolys/ trombektomi är aktuell. Så fort barnet är respiratoriskt och cirkulatoriskt stabilt skall CT utföras. Åtgärder baseras på lokala PM och BLF:s stroke-pm http://www.blf.net/neuropediatrik/vardprogram/stroketolv.pdf Riskbarn är bla de med hjärtsjukdom, onkologiska tillstånd, inflammatoriska sjukdomar i exv tarm eller vid SLE, sickelcellanemi, nyligen genomgången varicella, trauma mot hals/nacke samt vid koagulationsdefekter. Bortfall av motorisk funktion eller känsel kan, förutom efter stroke, exempelvis ses efter ett epilepsi- eller migränanfall (kortvarigt bortfall) och efter långvarigt tryck på stora nerver. Hjärntumör och borreliainfektion är orsaker som kan behöva uteslutas. : O2, PVK, vätska,, : EMLA.
113. retts-p - Ledvärk utan trauma M25.5 - Hälta utan trauma R26.8 Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:1-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Feber >38.5 C senaste dygnet och svullen/öm led Svår smärta Kan ej stödja på extremitet Barn kan ha svårt att korrekt lokalisera smärta i nedre extremiteter så rygg-, höft- eller knäsmärta kan lätt misstolkas. Fråga om trauma. Ofarlig simplexcoxit är den vanligaste orsaken till att barn utan föregående trauma inte vill stödja på benet. Dock måste alltid septisk artrit uteslutas. Vid septisk artrit är oftast en stor led inblandad. Patienten har feber och kraftig smärta/ömhet från den påverkade leden. Barn har särskilda sjukdomar (Perthes, femurepifysiolys) som drabbar höften och ger hälta. :, Överväg EMLA. :
114. retts-p - Ryggsmärta utan trauma M54.9 Vid samtidigt Neurologiskt symptom se även ESS-kort 112 Nytillkommet neurologiskt bortfall Ryggsmärta med debut eller försämring senaste dygnet. Neurologiskt bortfall/symptom innebär ändrad eller avsaknad av känsel eller styrka i någon del av kroppen. Vanligaste ställen är extremiteter och ansikte. Om det samtidigt förekommer infektionstecken såsom ff.a. feber kan värken bero på exempelvis njurbäcken-inflammation, pneumoni, bukåkomma, myelit, osteomyelit eller annan infektion. Intraspinal tumör kan också ge ryggsmärta.,,,.
115. retts-p - Ödem UNS R60.9 - Smärta i extremitet M79.6 - Svullnad i extremitet R22.4 Vid misstänkt Allergi se ESS-kort 143 Vid Lokal Infektion se ESS-kort 141 Vid ledbesvär se ESS-kort 113 Omfattande lokal infektion Svår smärta Känd njursjukdom Kan ej stödja på extremitet Svullnad/konsistensökning Barn kan ha svårt att lokalisera sin smärta till exakt rätt plats, tänk därför även på lederna (se ESS-kort 113). Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Nefrotiskt syndrom debuterar ofta med svullnad utan andra symtom och beror på proteinläckage via njurarna. I dessa fall ses proteinuri, dvs. 3+(>2g/l) på u-sticka. Vid feber/frossa, svullnad och kraftig lokal smärta finns risk för allvarlig lokal infektion, såsom nekrotiserande fasciit, vilket handläggs skyndsamt. Smärta/svullnad kan också bero på kärltrombos, emboli eller kompartment-syndrom.,, : överväg EMLA
116. retts-p - Smärta vid vattenkastning R30 - Urinretention R33 - Hematuri R31 - Urinproblem Vid buksmärta se även ESS-kort 106 Misstänkt urinstämma Makroskopisk hematuri Känd njursjukdom och ödem Hematuri (blod i kisset) är vanligt vid urinvägsinfektioner men förekommer också vid njursten, sjukdom i urinröret och efter trauma Samtidigt är det viktigt att inte missa pyelonefrit hos små barn som ibland kan yttra sig som oklar feber utan övriga symtom. Stora urinmängder=polyuri kan tyda på diabetes eller njursjukdom. Vid miktionssveda bör könssjukdom beaktas hos ungdomar. Nytillkommen sängvätning eller urinläckage beror ofta på felaktiga kissvanor och ibland bidrar förstoppning. Urinblåsans volym hos barn: 30 + (åldern x 30) ml,,, : överväg EMLA
117. retts-p - Scrotal smärta N44.9 - Scrotal svullnad N50.8 - Underlivsbesvär hos pojkar (flickor se ESS-kort 121) Parafimos innebär att relativt trång förhud dragits tillbaka och fastnat bakom ollonet. Scrotalsmärta Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck Trauma och kraftig smärta/ödem Urinretention Misstanke om parafimos Svullen rodnad förhud Sårskada som behöver sutureras Allvarligaste orsakerna är testistorsion och inklämt ljumskbråck. Testistorsion kan ha buksmärta som enda symptom. Akut epididymit förekommer i alla åldrar men är ovanligt före puberteten. Sexuellt överförbar sjukdom förekommer hos ungdomar. Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. Torsion av Morgagnis hydatid (appendix testis) förekommer framför allt från 7-14 års ålder. :,, : EMLA och fasta vid scrotalsmärta.
119. retts-p - Huvudvärk R51 - Ont i nacken utan trauma M54.2 Vid samtidigt Neurologiskt symptom se ESS-kort 112 Vid Trauma mot huvud/nacke se ESS-kort 130 Meningit/sepsismisstanke Förvirring/beteendeförändring Kramp Attackhuvudvärk Upprepade kräkningar Hydrocephalus/shunt Känd tumor cerebri Feber >38.5 C senaste dygnet Allmäntillstånd Meningit/sepsismisstanke Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kom mycket plötsligt=urakut. Petekier är små hudblödningar som inte bleknar vid tryck. Attackhuvudvärk är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och skall tas på största allvar. Hos barn med huvudvärk som uppvisar avvikande beteende eller påverkat medvetande skall CNS-infektion misstänkas, särskilt vid feber. Spänningshuvudvärk, migrän eller ömma halskörtlar är vanliga orsaker. : O2, PVK, Vätskebolus, etc enligt Behandlingsriktlinjer : EMLA, :
120. retts-p - Svimning (syncope) R55 Upprepade svimningar Svimning vid fysisk ansträngning Medfött hjärtfel/hjärtopererad Svimning föregås ofta av svaghet, yrsel och känslan av att försvinna bort. En klar majoritet orsakas av en vasovagal hämning av hjärtat vilket ger försämrad syresättning av hjärnan en kort stund. Detta kan utlösas i en lång rad situationer. Barn kan i samband med svimning få ett kort krampanfall. Epileptisk kramp eller affektkramp (utlöses av starka känslor, upprördhet eller smärta) kan tolkas som svimning. Ortostatism med blodtrycksfall vid uppresning eller efter stillastående är inte ovanligt. Rent kardiellt orsakade svimningar är ovanligare men viktiga att upptäcka. : EKG,, : P-glukos.
121. retts-p - Underlivsbesvär hos flickor/kvinnor - Graviditet - Vaginal blödning Plötslig debut med pågående smärta och påverkat AT Allmäntillstånd Feber >38.5 C senaste dygnet och frossa nu eller före inkomst Låg buksmärta av intervallkaraktär Stor vaginal blödning utan påverkat AT Gravid och buksmärta av intervallkaraktär eller vaginalblödning Sårskada som behöver sutureras Rodnad eller irritation i underlivet kan hos barn bero på en bakterieinfektion. Vid flytning kan även främmande kropp misstänkas. Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. : vid behov PVK och vätska : överväg EMLA, :
130. retts-p - Skada Huvud/Skallskada S09.9 - Skada Nacke/Hals S11.9 - Hängning/Strypning Y20.99 Högenergivåld Sväljningssvårigheter Penetrerande skada Pulserande blödning Kraftig eller ökande svullnad hals/nacke Hängnings-/strypningsförsök Brännskada/kemskada/ inhalationsskada som riskerar att påverka luftvägarna Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Påverkat mentalt status Stor sårskada Svår nacksmärta Nedsatt känsel i extremitet Medvetslöshet > 5 min i samband med skada Berusad/intoxikerad patient Svår huvudvärk Misstänkt skallbasfraktur Misstanke om misshandel hos barn < 2 år Misstanke om misshandel barn > 2år Misstänkt skallfraktur barn < 2 år Lätt till måttlig nacksmärta Medvetslöshet < 5 min i samband med skada Amnesi Minst 1 kräkning hos barn>2år Övriga sårskador som behöver sutureras Till rubriker Högenergivåld: se ESS 139 Misstänkt skallbasfraktur: T ex blödning från hörselgång, hematom kring öga (brillenhematom), hematom bakom öra (Battle s sign), likvor ur näsan/öra. Misstänkt skallfraktur: Hos barn under 2 år kan en stor mjuk bula på sidan av skallen tyda på skallfraktur. Påverkat mentalt status= RLS 2-8/agiterad/upprepar frågor/svarar långsamt Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Misstanke om misshandel se appendix Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan allvarligt påverka andningsvägarna. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Misstänk misshandel (se appendix). Nackkrage: Om pat är intoxikerad, medvetandepåverkad eller funktionshindrad på ett sådant sätt att patienten ej volontärt kan skydda en eventuellt skadad nacke så ska nackkrage användas om det finns ett halsryggstrauma och känd eller förmodad nacksmärta. Patient som försetts med halskrage av ambulans eller annan vårdinrättning ska ses av läkare innan nackkragen tas bort, detta gäller även spine-board. Detta innebär att nackkrage/spine-board i sig är skäl för upp-prioritering eftersom man ej bör vara fixerad längre än nödvändigt., : : : enligt Behandlingsriktlinjer Trauma.
131. retts-p - Skada Thorax/Rygg S29.9 - Skada Buk/Bäcken S29.9 Penetrerande skada Misstänkt instabilt bäcken Instabil bröstkorg Ryggskada med neurologisk påverkan Halsvenstas Högenergivåld Stark andningskorrelerad thorakal smärta Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång Urinstämma och/eller kraftig hematuri Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Nedsatt känsel i extremitet Misstanke om fraktur (ej nyckelben) Sårskada som kan behöva sutureras Misstanke om misshandel Trauma mot buk Blödningar och pneumothorax skall alltid uteslutas. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg misshandel (se appendix). Till rubriker Misstänkt instabilt bäcken innebär smärta vid kompression av bäckenet från sidorna. Högenergivåld: se traumalarmkriterier. Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Misstanke om misshandel se appendix, : : : enligt Behandlingsriktlinjer Trauma.
133. retts-p - Skada Hand/Arm S69.9 - Skada Axel S43.0 Amputation ovan hand Pulserande blödning Fingeramputation Kompartmenttecken Infektionstecken och smärta vid extension/flexion Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur Nedsatt distalstatus Misstanke om fraktur långa rörben Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Sårskada som kan behöva sutureras Misstanke om ledluxation Misstanke om fraktur i armbåge Misstanke om misshandel Misstanke om fraktur nedom armbågen Till rubriker Kompartmenttecken: Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas humerus (överarm) eller femur (lår). Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Misstanke om misshandel se appendix Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Yngre barn kan vid drag i armen få subluxation/lux av radius i armbågen, pigluxation, och vill då inte använda den drabbade armen. Fingeramputationer hos barn har bättre prognos vid reimplantation än vuxna. Bevara fingret väl! Överväg misshandel (se appendix)., : : : enligt Behandlingsriktlinjer Trauma.
134. retts-p - Skada Höft/Lår S79.9 - Skada Knä/Underben S89.9 - Skada Fot S99.9 Vid Hälta utan trauma se ESS-kort 113 och 115 Amputation ovan fotled Minst 2 frakturer på långa rörben Pulserande blödning Kompartmenttecken Nedsatt distalstatus Kraftigt svullnad och konsistensökning Infektionstecken och smärta vid extension/flexion Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Misstanke om fraktur långa rörben Sårskada som kan behöva sutureras Misstanke om ledluxation Misstanke om fraktur i knä Misstanke om misshandel Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Med långa rörben menas femur alternativt fibula och tibia tillsammans. Nedsatt distalstatus föreligger om pulsar och/eller känsel är påverkade bortom skadan. Överväg misshandel (se appendix). Till rubriker Kompartmenttecken är smärta pga. lokal svullnad av en skadad instängd muskel. Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas humerus (överarm) eller femur (lår) Misstanke om misshandel se appendix, : : : enligt Behandlingsriktlinjer Trauma. Misstanke om fraktur nedom knä
135. retts-p - Brännskada/frätskada T30 - Kemskada T69 - Inhalationsskada T59 - Elolycka/blixt T75.4 Bränn-, frät- el. skållskada ansikte/hals* Bränn-, frät- el. skållskada > 5% barn < 1 år Bränn-, frät- el. skållskada > 10% barn > 1 år Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne Inhalationsskador av rök eller kem Elolycka högspänning Svullnad i ansikte/tunga, svedda ansiktshår, sot i näsa/mun Stridor Bränn-, frät- el. skållskada < 5%, barn < 1 år Bränn-, frät- el. skållskada < 10% barn > 1 år Mycket begränsad bränn-, frät- el. skållskada Elolycka hushållsel 1 % av barnets kroppsyta motsvarar ytan av barnets ena handflata+fingrar. Högspänning innebär allt över vanlig hushållsel 230V. Giftinformationscentralen nås på tel 112 eller 08-736 03 84 eller www.giftinfo.se (Login: giftinfo, Lösenord: intox). *Röd prio om brännskada från öppen eld och/eller stor risk för inhalationsskada som vid t.ex. brand inomhus eller sot i mun näsa. Skållskada > 1%. Dyspnè är en subjektiv upplevelse av andningsbesvär Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHb. O2-saturation hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har syrebrist. Bör kontrolleras om det varit en brand inomhus där patienten har vistas. Brännskador från öppen eld behöver en snabbare handläggning. Ger djupare skador. Det är risk för cirkulationspåverkan. Barn är mer känsliga för vätskeförluster än vuxna och prioriteras högre. Vid tveksamhet välj högre prio. Överväg misshandel (se appendix). Misstanke om misshandel, : : : enligt Behandlingsriktlinjer Brännskador,
137. retts-p - Skada på öga S05 - Infektion öga H05.9 - Ögonproblem Penetrerande skada Frätskador, eller misstanke därom Plötslig synnedsättning/förändring Svullnad+rodnad runt ögat och feber Skada som måste sutureras Tårsekretion och smärta Svullnad vid mediala ögonvinkeln Isolerad skelning Ögoninflammation Skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt, om inte problemet är av primärvårdskaraktär. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg misshandel (se appendix). Misstanke om misshandel Ethmoidit är en allvarlig infektion i bihålorna kring näsroten som ofta ger ensidig svullnad i mediala ögonvrån., : : : enligt Behandlingsriktlinjer Ögonskador.
139. retts-p Traumalarmaktiverings-algoritm Algoritmen utgår från den information ambulansen ger till mottagande akutmottagning. Larmssk aktiverar larmnivå. Vid ankomst görs en reevaluering. Bilolycka, avkörning >60 km/h Fordonet voltat, personen fastklämd Utkastad ur fordonet Dödsfall i samma fordon MC/Mopedolycka >30km/h Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon Fall från höjd > 3 meter eller tre gånger egen höjd Annat högenergetiskt våld SpO2<93% med 02 eller ofri luftväg AF i rött åldersintervall Puls i rött åldersintervall RLS >2 eller GCS <12 Neurologiskt bortfall Penetrerande våld huvud, hals eller bål Signifikant ansiktstrauma Kläm/krosskada över thorax/buk/bäcken (Misstänkta) revbensfrakturer Minst 2 frakturer på långa rörben (Misstänkt) traumatisk bäckenskada Amputation ovan hand eller fot Trauma med rökskada eller bränn-, frät- el. skållskada >9% >1 år eller >5% <1 år. Trauma med drunkning eller nedkylning Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm, : : : enligt Behandlingsriktlinjer och gällande direktiv. Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm
140. retts-p - Förgiftning (Intoxikation) Alkohol T51.9 - Förgiftning Andra substanser UNS T50.9 - Förgiftning Svamp T62.0 Misstanke om allvarlig intoxikation Intag av okänd substans/mängd Intag av misstänkt giftsvamp Intag av substans i suicidsyfte Intag av ej uppenbart ofarlig substans/mängd Giftinformationscentralen nås på tel 112 eller 08-736 03 84 (internt 50169) eller www.giftinfo.se (Login: giftinfo, Lösenord: intox). Se Överdosering i FASS. Försök att få föräldrar att ange typ och tidpunkt samt fråga efter förpackningar. Uppenbart ofarlig substans/mängd innebär att triagessk känner sig otvetydigt säker på det inte föreligger intoxikation. Vid minsta osäkerhet konsultera doktor. Förgiftningsolycksfall är vanliga bland småbarn. I regel är substansen känd medan dosen ofta är osäker. Feldosering av läkemedel förekommer. I tonåren är förgiftningar ofta relaterade till självdestruktivt beteende. Var uppmärksam för risken för blandintoxikation., : : : enligt Behandlingsriktlinjer Intoxikation.
141. retts-p - Lokal infektion hud (inkl böld/lymfadenit) L08.9 - Resistens/knöl på halsen - Bett och stick av djur T14.1 - Toxiska effekter av djur UNS T63.9 Anafylaktisk reaktion Bett av djur med potentiellt gift Tidigare allvarlig reaktion vid bett eller sting Stick/bett i svalg eller munhåla Snabbt progredierande infektion med kraftig lokal smärta. Svullnad + rodnad kring öga och feber Feber> 38.5 C Kraftig lokal reaktion av bettet Kraftig lokal infektion Bett eller misstanke om bett av djur som är ogiftigt Till rubriker Anafylaktisk reaktion innebär en allvarlig allergisk reaktion, ofta med utslag/svullnad, som påverkar flera organsystem med andningssymptom och/eller cirkulationspåverkan. Barnet bör vara under noggrann tillsyn och status skall omvärderas ofta. Allergiska reaktioners olika faser Initialfasen kommer inom ett par minuter till 1h efter kontakt med utlösande agens. Symptomen är ofta klåda i handflator, rodnad och hudsymptom samt klåda i halsen. Progressfasen (anafylaktisk reaktion) ger mer generella symptom med urtikaria, angioödem, andningssvårigheter (bronkospasm, stridor), tachykardi, buksmärtor. Agitation/oro. Chockfasen: Medvetandepåverkan och cirkulationssvikt Huggormsbett är farligare för barn än för vuxna pga. den relativt sett högre dosen. Ormbett kan orsaka progredierande lokal svullnad men även allmänna symtom med kräkningar, buksmärtor, blodtrycksfall och andningssvårigheter. Nekrotiserande fasciit/myosit och SSSS är livshotande hudinfektioner som ofta ger svåra smärtor och ibland sepsis med cirkulatorisk påverkan. Svullnad och rodnad runt ögat med feber kan tyda på ethmoidit. : enligt Behandlingsriktlinjer Anafylaxi, : Högläge och vila vid ev. ormbett. Överväg EMLA.
143. retts-p - Allergi T78.4 - Läkemedelsreaktion UNS T88.7 - Hudutslag (Exantem, Blåmärke) R21 Vid blodsjukdom se även ESS-kort 148 Anafylaktisk reaktion Petekier och påverkat AT Svullnad i huvud/halsregion med debut senaste 2 tim Svullnadskänsla i svalget Tidigare allvarlig reaktion pga. samma ämne Urtikaria med svår/måttlig klåda Urtikaria med lindrig klåda Till rubriker Urtikaria är stora sammanflytande kliande utslag som flyttar sig runt på kroppen ofarligt om inga andra tecken på allergi/anfylaxi föreligger. Anafylaktisk reaktion innebär en allvarlig allergisk reaktion, ofta med utslag/svullnad, som påverkar flera organsystem med andningssymptom och/eller Allmäntillstånd cirkulationspåverkan. Initialfasen kommer inom ett par minuter till 1h efter kontakt med utlösande agens. Symptomen är ofta klåda i handflator, rodnad och hudsymptom samt klåda i halsen. Progressfasen (anafylaktisk reaktion) ger mer generella symptom med urtikaria, angioödem, andningssvårigheter (bronkospasm, stridor), tachykardi, buksmärtor. Agitation/oro. Chockfasen: Medvetandepåverkan och cirkulationssvikt Petekier är små punktformiga blödningar i hud eller slemhinnor som inte bleknar vid tryck och som kan vara röda, lila eller brunaktiga beroende av ålder. Kan i sb med infektion vara ett mycket allvarligt tecken på snabbt progredierande sjukdom! Andra orsaker till petekier kan vara för låga trombocytnivåer vid ITP och leukemi. Överväg misshandel (se appendix) Misstanke om misshandel : Enl. Behandlingsriktlinjer
144. retts-p - Halsont, hosta, förkylning, blåsor i munnen J06.9 Vid Andningsbesvär/dyspné se ESS-kort 104 Stridor, feber och svårighet att svälja. Meningit/sepsismisstanke Akut påkomna symptom/misstanke om fr. kropp Immunosupprimerad patient Halsont och grötigt tal Muntorsk Skällande hosta utan ökat andningsarbete Meningit/sepsismisstanke Kraftigt/måttligt ökat andningsarbete (se ESS-kort 104). Blodig hosta/näsblödning (se ESS-kort 103). Epiglottit ger ett medtaget, febrigt barn med andningssvårigheter och svårigheter att svälja. Låt barnet sitta upp och peta ej i svalget. Immunosupprimerad patient Vid pseudokrupp har man symtom såsom skällande hosta och ofta med stridor. Vanligt tillstånd. Överväg dock farliga diff.diagnoser. Vanligen är övre luftvägsbesvär orsakade av virus, vilket inte kräver annat än symtomlindrade behandling. : Enl. Behandlingsriktlinjer, Epiglottit. Lugn och ro vid epiglottitmisstanke.
145. retts-p - Öronvärk/ Andra öronproblem - Främmande kropp öra T16 Meningit/sepsismisstanke Immunosupprimerad patient Meningit/sepsismisstanke Immunosupprimerad patient Ett allmänpåverkat barn med smärta från öron- och halsregion skall undersökas med tanke på meningit, mastoidit och sepsis. Detta gäller särskilt barn under 2år! Rodnad och svullen bakom örat Ensidigt utstående öra Samtidig yrsel eller facialispares Vid mellanöreinflammation förekommer värk och feber. Ibland är denna bakteriellt orsakad. Mastoidit är en potentiellt allvarlig spridning av infektion i mellanörat till skelettet. Ytterörat står ofta ut och det är ofta rött och svullet bakom örat. Inflammation i den yttre hörselgången ger klåda och värk. Ofta är besvären dock beroende på trumhinnekatarr eller förändrade tryckförhållanden i samband med förkylning. Knappcellsbatteri i öra kan orsaka skador om de lämnas kvar för länge. : O2, PVK, Vätskebolus, etc enligt Behandlingsriktlinjer : : överväg EMLA
146. retts-p - Främmande kropp i näsa T17.1 - Främmande kropp i luftväg T17.9 - Främmande kropp i mag- och tarmkanal T18.1 - Näsproblem Överväg öron-näsa-hals-konsult! Överväg föräldrakyssen vid främmande kropp i näsan: förälder blåser genom barnets mun och täpper samtidigt till den fria näsborren. Främmande kropp och hosta eller andningsbesvär Nedsvalt knappcellsbatteri Främmande kropp som sitter kvar i näsan De flesta föremål som sväljs passerar obehindrat genom magtarmkanalen. Föremål längre än 5 cm har större risk att fastna. Öppna säkerhetsnålar och trätandpetare behöver ofta extraheras, likaså föremål som suttit i matstrupen längre än 24h. Platta knappcellsbatterier bör tas bort snarast möjligt (inom 2 h) om de fastnat i matstrupen. De kan annars orsaka frätskador. Batterier som passerat matstrupen är oftast ofarliga. Flera nedsvalda magneter kan häfta i varandra och orsaka tarmperforation. : Enligt Behandlingsriktlinjer, främmande kropp.
147. retts-p - Feber med oklart fokus R50.9 Vid misstänkt infektionsfokus se t.ex. Andningsbesvär ESS-kort 104, Urinvägar ESS-kort 116, ÖLI ESS-kort 144, Öronproblem ESS-kort 145. Meningit/sepsismisstanke Immunosupprimerad patient KapÅ 3 sek Meningit/sepsismisstanke Immunosupprimerad patient Allmäntillstånd KapÅ Sepsis (blodförgiftning) är ett mycket allvarligt tillstånd. Hos små barn kan symtombilden vara mycket diffus med t.ex. enbart minskad matlust och trötthet. Kap Å Kap Å Kap Å : O2, PVK, Vätskebolus, etc enligt Behandlingsriktlinjer Sepsis : EMLA. etc enligt Behandlingsriktlinjer : enligt Behandlingsriktlinjer Kap Å
148. retts-p - Anemi D64.9 - Blodsjukdomar Vid näsblödning/blodig hosta ESS-kort 103. Vid blodiga kräkningar/ blodig avföring ESS-kort 107. Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Feber >38.5 C senaste dygnet Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet Sickelcellanemi Anemi kan uppkomma vid en lång rad olika tillstånd. Om den uppkommit snabbt till följd av inre eller yttre blödning bör det handläggas akut. Men ofta har anemin funnits en längre tid, cirkulationen har då hunnit anpassa sig och handläggningen blir inte lika akut. Om inte vitalparametrar säger annat kan patienten handläggas i lugn och ro. De flesta patienter som söker på akutmottagningen med anemi som kontaktorsak kommer med en remiss från PV eller liknande. Anemi kan förorsakas av leukemi som också kan ge nedsatt immunförsvar., : överväg EMLA
149. retts-p - Hyperglykemi R73.9 Kussmaulandning och p-glukos >12 Buksmärta och p-glukos >12 Anamnes på medvetandepåverkan P-glukos > 15 Acetondoft Kräkningar P-glukos 7-15 Diarré Inga gröna i detta ESS-kort Kussmaulandning innebär ett djupt och ganska långsamt andningsmönster och kan ses hos patienter med metabol acidos. Vid nydebuterad diabetes, eller hyperglykemi vid redan känd diabetes, är det mer bråttom att ta hand om en patient som hunnit utveckla ketoacidos, än den som inte är acidotisk. Hos patienter med nydebuterad diabetes och/eller samtidig ketoacidos förekommer ofta buksmärta vilket ibland medför att patienten primärt sorteras till disciplinen kirurgi. överväg infusion iv alt io. Rådgör med RLS., : Skall helst rehydreras per os men vid kraftig allmänpåverkade kan infusion övervägas, eventuellt intraossöst. Rådgör med RLS. P-Glukos P-Glukos P-Glukos P-Glukos
150. retts-p - Hypoglykemi E16.2 P-glukos < 2,5 P-glukos < 3,5 Insulinöverdosering; säker eller misstänkt Glukagon givet i hemmet Svårigheter att hålla P-glukos normalt, trots tillförsel av extra energi/socker (gäller även om barnet vid ankomst har normalt glukos) Inga gula i detta ESS-kort Inga gröna i detta ESS-kort Vid hypoglykemi ses initialt symtom såsom hunger, skakighet, kallsvett, blekhet och kräkningar. Centralnervös påverkan medför humörförändringar, dubbelseende, kramper och medvetslöshet. Hos patienter med diabetes beror hypoglykemi ofta på överdosering av insulin i förhållande till matintag. Nyfödda, som är känsliga för hypoglykemi, drabbas ff.a. efter för tidig födsel, intrauterin tillväxthämning eller svält vid bröstet =matbrist. Hypoglykemi hos små barn kan bero på nydebuterad metabol sjukdom som utreds med urin- och blodprov, vilka helst skall tas i akutskedet för att kunna påvisa sjukdom., : Glukos 10%, 2 ml/kg, vid kvarstående hypoglykemi. Vid känd diabetes kan vaken patient ges dextrosol och smörgås. Överväg PVK alternativt EMLA P-Glukos P-Glukos P-Glukos P-Glukos
OBS!!! Tilläggsalgoritm DM-patienter skall också triageras utifrån sökorsak! 151. retts-p - Diabetes Mellitus E10.9 Vid Hyperglykemi se även ESS-kort 149. Vid Hypoglykemi se även ESS-kort 150. Till rubriker B-Ketoner >2,5 P-glukos < 4,0 Ketoner 1,0-2,5 Oavsett vad en patient med diabetes söker för finns risk för störning i kroppens glukoshanteringen. T.ex genom magsjuka med dåligt energiintag, genom påfrestning pga feber/infektion, genom väntetider eller kir åkommor som innebär fasta, m.m. Det är därför viktig med initial och regelbunden metabol kontroll på akutmottagningen för att upptäcka hypo- eller hyperglykemi. Ketoner < 1,0,, : Glukos 10%, 2 ml/kg, vid kvarstående hypoglykemi. Vid känd diabetes kan vaken patient ges dextrosol och smörgås. Överväg PVK alternativt EMLA P-Glukos, B-ketoner P-Glukos, B-ketoner P-Glukos, B-ketoner P-Glukos, B-ketoner
152. retts-p - Psykisk ohälsa F09 Det är viktigt att inte slentrianmässigt använda denna sökorsak. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker. Katatoni innebär förändrad muskelspänning och störd motorik. Allvarlig fara för sig själv eller andra Uttalade självmordstankar/planer Hallucinos Katatoni Uttalat aggressivt beteende Feber Svår ångest Psykotiskt beteende Avvikande beteende Akut insättande psykisk sjukdom Hallucinos innebär sinnesvilla där personen t.ex. hör eller ser saker som inte är reella. Vid misstanke om att barn far illa är sjukvårdspersonal skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Många intoxikationer kan uppträda under denna kontaktorsak., : enligt vårdprogram PSYKIATRI
153. retts-p - Dålig viktutveckling R63.4 - Otillräckligt vätskeintag R63.8 - Otillräckligt näringsintag R 63.8 - Ospecifika symtom Z03.9 - Gråtande barn R68.1 - Oroliga föräldrar - Hälsoundersökning Z13.9 - Oklar sjukdom Z03.9 Meningit/sepsis-misstanke Otröstligt barn Slappt barn (Floppy child) Avvikande beteende hos barnet KapÅ 3 sek Akut insättande sjukdom <12 timmar Avvikande beteende hos föräldrar Gråtande men tröstbart Ålder <6 månader Önskan om hälsoundersökning Barn med dålig viktutveckling Kap Å Kap Å Kap Å Denna kontaktorsak skall inte användas slentrianmässigt. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker som psykiatriska, misshandel (se appendix), sociala förhållande, infektion, skador UNS, accidentella eller avsiktliga intoxikationer etc. Meningit/sepsismisstanke KapÅ Vid misstanke om att barn far illa är sjukvårdspersonal skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Dålig viktutveckling har många olika orsaker. Utan andra samtidiga symptom hos spädbarn är för lågt energiintag svält vi bröstet en vanlig orsak. Andra viktiga diff.diagnoser är hjärtproblematik och långdragna infektioner t.ex. UVI. Misstanke om misshandel Prioriteringsgrad beror i första hand på vitalparametrar. : enligt Behandlingsriktlinjer Sepsis Kap Å
171. retts-p - Gipsproblem T 98.3 Kompartmenttecken Svår smärta Lokal infektion Måttlig smärta Kompartmenttecken: Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Lokal infektion kan ses som rodnad, svullnad, smärta och ibland med var. Gips som sitter fel kan både orsaka obehag och skador. Om patienten klagar på smärta eller obehag skall det alltid tas på allvar. Tilltagande smärtor får inte nonchaleras. Komplikationer kan utvecklas på kort tid. Ibland finns det anledning att avlägsna gipset men då skall läkare kontaktas först. Komplikationer är i första hand tryckskador och sårbildning. Extra vaksamhet kan behövas på barn med funktionshinder. Om tecken på cirkulationsstörning finns, se orange kriterier, skall gipset avlägsnas omedelbart. Om patienten endast har svullnad eller hematom kan det ibland vara normaltillstånd efter skadan. Dessutom kan instabila frakturer komma ur läge om gipset avlägsnas varför patienter med reponerade frakturer som princip bör läkarbedömas före avgipsning., : Kontakta RLS för att eventuellt avlägsna gipset. Kompartsyndrom kan uppstå pga inre svullnad efter trauma (t ex fraktur, blödning eller muskelbristning), yttre kompression (t ex gipsbehandling) eller pga brännskada. Det ökade trycket leder till nedsatt blodförsörjning i extremiteten och kan inom några timmar leda till permanent och svår muskelskada.
172. retts-p - Operationskomplikation T 98.3 Vid komplikation till ÖNH-op se ESS 103! Se även respektive ESS för söksymptom. Meningit/sepsismisstanke Pulserande blödning Svår smärta. Kompartmenttecken Sårruptur på bålen Måttlig smärta och infektionstecken Immunosupprimerad patient Feber > 38,5 o Måttlig smärta och opåverkat AT Kompartmenttecken: Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Lokal infektion kan ses som rodnad, svullnad, smärta och ibland med var. Immunosupprimerad patient Operationskomplikationer kan vara lokala komplikationer som tex. sårruptur, infektion eller blödning. Det kan även röra sig om mer generella komplikationer som DVT, UVI, pneumoni, sepsis men de handläggs bäst med annan algoritm. Om det finns förband eller gips som täcker ett operationsområde bör det alltid avlägsnas vid misstanke om komplikation. Kompartsyndrom kan uppstå pga inre svullnad efter trauma (t ex fraktur, blödning eller muskelbristning), yttre kompression (t ex gipsbehandling) eller pga brännskada. Det ökade trycket leder till nedsatt blodförsörjning i extremiteten och kan inom några timmar leda till permanent och svår muskelskada Patienter som är nyopererade på halsen kan vid blödning snabbt få kompression av luftstrupen med åtföljande ofri luftväg. : enl Behandlingsriktlinjer : enl Behandlingsriktlinjer och ev kontakta RLS för att eventuellt avlägsna gipset.
Appendix Barnmisshandel retts-p Barnmisshandel vägledning Triagering enligt symptombaserad ESS Varningstecken Diskrepans mellan anamnes och status Oklar anamnes Upprepade skadetillfällen Söker sent i förhållande till skadetillfället Minskad skuld eller oro hos förälder Förälderfokus på sig själv, vill gå, vägrar us Skada orimlig för åldern (ex spädbarn kryper inte) Agressiva föräldrar Avvikande samspel barn/förälder Frånvarande/deprimerat/distanslöst barn Typiska skador Skador med olika ålder Mönstrade hudskador Skallfrakturer (kotpelarnära) Revbensfrakturer Extremitetsfrakturer Skador på bukorganen Förgiftning Brännskador, t.ex. cigaretter Riskbarn Små barn/spädbarn Failure to thrive Funktionshinder/kroniker Prematur/tvilling Oönskat barn Arbetslöshet, missbruk Ensamkommande flyktingbarn 3000 barn/år blir allvarligt misshandlade I Sverige. Föröveren är oftast (82%) en förälder/styvförälder. Anamnes: Låt barnet själv prata, ev utan föräldrar i rummet. Status: Klä av alla barn! (us hudkostym när nakenvikt tas) Dokumentera! Dokumentera berättelsen ordagrant och status inkl hud noggrant, ev med hjälp av kamera. Handläggning All sjukvårdspersonal har lagstadgad skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke på att ett barn far illa! Kommunicera tydligt med dina arbetskamrater. Jämför intryck och anamnes. Vid frakturer prata med radiolog. Vid frågor kan barnbakjour kontaktas. Socialajouren finns att kontakt dygnet runt via 112 (dagtid via kommunens växel). Var tydlig i kommunikationen! Till rubriker Åter till ESS