RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.6.2016 COM(2016) 364 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Slutlig utvärdering av det fleråriga EU-programmet för att skydda barn som använder internet och annan kommunikationsteknik (Säkrare Internet) SV SV

1. ÖVERSIKT I denna rapport presenteras resultaten från utvärderingen av programmet Säkrare Internet 2009 2013 1, nedan kallat programmet. Kommissionen drar på grundval av denna utvärdering slutsatsen att programmet har varit framgångsrikt med att uppnå sina huvudsakliga mål. Programmet var högst relevant för de problem som det var inriktat på och de aktörer som medverkade, och hanterade på lämpligt sätt ny föränderlig teknik och nya problem. Det visade att EU:s insatser har varit både nödvändiga för och effektiva med att uppnå resultat. Den alleuropeiska aspekten av aktiviteterna, upprättandet av centrum för ett säkrare internet (nedan även kallade centrumen) i alla medlemsstater och det nära samarbetet mellan olika aktörer, är några av de avgörande faktorerna bakom framgången. Utvärderingen bygger på en extern studie med data som samlats in genom undersökningar och intervjuer med projektdeltagare och ett större antal aktörer. Slutsatserna från den externa undersökningen är välgrundade och bekräftas av slutsatser från projektgranskningar och resultat från det parallella arbetet för att utvärdera åtgärder för ett säkrare internet i medlemsstaterna 2. Resultaten visar att kommissionen bör överväga att fortsätta med de mest effektiva aktiviteterna, nämligen centrumen för ett säkrare internet, målinriktad forskning och europeisk samordning av åtgärder, att förbättra medlen för övervakning av aktiviteter som bedrivs inom projekten, att fortsätta med kommunikation och samarbete på alla nivåer, och att säkra vidare medverkan från medlemsstaterna och branschen. Därutöver visar utvärderingen att centrumen för ett säkrare internet spelar en avgörande roll för samordningen av åtgärder och initiativ; i majoriteten av medlemsstaterna erkänns centrumen som den viktigaste plattformen för genomförande och samordning av åtgärder och initiativ, frågor som har att göra med säkerhet online för barn står högt på den politiska dagordningen i alla medlemsstater, men att det finns utrymme för förbättring av politikens utformning, i synnerhet vad gäller samordning, insamling av belägg och utvärdering av politiken. 2. BAKGRUND Rapporten behandlar den slutliga utvärderingen av programmet Säkrare Internet 2009 2013 i syfte att bedöma programmets relevans, ändamålsenlighet och effektivitet, samt dess bredare effekter och hållbarhet. I artikel 5 i programbeslutet 3 föreskrivs att kommissionen ska utvärdera det sätt på vilket projekten har genomförts och deras effekt, för att bedöma huruvida målen har uppnåtts, och att kommissionen kommer att lägga fram en slutlig utvärderingsrapport vid programmets slut. Utvärderingen kommer även att ge underlag till rekommendationer för framtida politik för ett säkrare internet och till 1 2 3 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1351/2008/EG av den 16 december 2008 om inrättande av ett flerårigt gemenskapsprogram för att skydda barn som använder Internet och annan kommunikationsteknik (EUT L 348, 24.12.2008, s. 118). Offentliggjord som: Mapping Safer Internet policies in the Member States: The Better Internet for Kids (BIK) Map ISBN: 978-92-79-47784-3. Nr 1351/2008/EG.

uppföljningen av programmet genom infrastrukturen för digitala tjänster för ett säkrare internet som genomförts inom ramen för fonden för ett sammanlänkat Europa. 4 Med en budget på 55 miljoner euro var programmet med och delfinansierade projekt i medlemsstaterna, Island, Norge, Serbien (genom ett samförståndsavtal) och gav begränsad finansiering till Ryssland för att delta i europeiskt nätverksbyggande. Dess huvudsakliga mål som anges i följande handlingslinjer var att 1. öka medvetenheten hos allmänheten, i synnerhet bland barn, föräldrar och lärare, om möjligheter och risker med användandet av online-teknik och medel för att vara säker online, 2. bekämpa olagligt innehåll och skadligt beteende online genom att minska mängden olagligt innehåll som cirkulerar online och genom att vidta lämpliga åtgärder mot skadlig kontakt och skadligt beteende, med särskilt fokus på distribution av material med sexuella övergrepp mot barn, gromning och it-mobbning, 3. främja en säkrare online-miljö genom att sammanföra berörda aktörer, bl.a. barn, och genom att främja självreglering, 4. inrätta en kunskapsbas som gör det möjligt att på lämpligt sätt hantera befintliga och nya användningsområden i online-miljön och därmed sammanhängande risker och följder, i syfte att utforma lämpliga åtgärder för att garantera säkerheten online för alla användare. Av budgeten användes 92 % för att medfinansiera projekt inom ramen för handlingslinjerna 1 och 2 (det europeiska nätverket av centrum för ett säkrare internet), 5 % användes för att inrätta en kunskapsbas och 2 % anslogs för den tredje handlingslinjen. Den genomsnittliga medfinansieringsgraden var 73 % och den genomsnittliga längden var 26,5 månader. Jämfört med tidigare program för ett säkrare internet 5 utvidgades programmets allmänna omfattning till att inbegripa framväxande online-teknik, behandling av skadlig kontakt och skadligt beteende samt inrättande av en kunskapsbas. Den huvudsakliga mekanismen för att genomföra programmet var årliga arbetsprogram för att dra konturerna för prioriteringar, åtgärder och finansieringsinstrument för varje år. Medfinansieringen av projekt som valts ut på grundval av inbjudningar att lämna förslag resulterade i ett stort urval projekt med syfte att skapa en säkrare online-miljö för barn. Projekten kompletterades med icke-finansierade aktiviteter som bl.a. bestod i att stödja Safer Internet Day, organisera forumet för säkrare internet, främja självreglering inom branschen samt internationellt samarbete. Rekommendationerna från den preliminära utvärderingen av programmet från 2011 kom att införlivas i det fortsatta genomförandet av programmet, t.ex. att ta kontakt med ungdomar genom regelbundna aktiviteter. Täckningen för hjälplinjer utökades och initiativ som främjar självreglering behölls, t.ex. vd-koalitionen för att göra internet till en bättre plats för barn. 4 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010. Handlingsplan för ett säkrare Internet (1999 2004) med en budget på 38,7 miljoner euro, programmet Safer Internet plus (2005 2008) med en budget på 45 miljoner euro. 3

Mer specifikt bidrog programmet till medfinansiering av centrum för ett säkrare internet i alla EU:s medlemsstater samt Island, Norge, Serbien och Ryssland. Centrumen genomförde aktiviteter för att öka allmänhetens medvetenhet. De drev hjälplinjer där barn och föräldrar kunde få stöd och råd i online-relaterade frågor. Informationscentren och hjälplinjerna tillhör nätverket Insafe. 6 I de flesta länder inbegriper centrumen telefonjourer vars huvudsakliga uppgift är att ta emot anmälningar från allmänheten om material med sexuella övergrepp mot barn, och om det bedöms vara olagligt, meddela brottsbekämpande myndigheter och den internetleverantör som tillhandahåller materialet för att få det avlägsnat. Telefonjourerna samordnas av Inhope. 7 Inom ramen för handlingslinjen för bekämpning av olagligt innehåll har programmet också medfinansierat initiativ för att stödja brottsbekämpning i kampen mot material med sexuella övergrepp mot barn. Dessa aktiviteter har i sin tur stött medlemsstaternas efterlevnad av sina skyldigheter vad gäller att förebygga sexuella övergrepp mot barn och avlägsna material med sexuella övergrepp mot barn enligt direktivet om sexuella övergrepp mot barn 8, liksom deras åtaganden genom den globala alliansen mot sexuella övergrepp mot barn på internet. 9 För att förbereda för dess uppföljning har programmet finansierat ett pilotprojekt för att utveckla en plattform för utbyte av resurser, tjänster och god praxis för centrumen, och för att upprätta en databas som ökar telefonjourernas möjligheter att identifiera och analysera anmälningar om material med sexuella övergrepp mot barn. Vid översynen av detta projekt drogs slutsatsen att Insafe/Inhope-nätverken har stärkts ytterligare runt om i Europa och att deras genomslagskraft är obestridlig. Projektet sades spela en avgörande roll i arbetet för ett säkrare internet både i och utanför Europa, delvis tack vare den övergripande styrkan hos dess spridning, vilken har gett projektet en särskild ställning på området. Inom ramen för programmets tredje handlingslinje, att främja en säkrare online-miljö, har stöd getts till avtal om självreglering och därigenom har man drivit på för ökad användning av säkerhetsrutiner på webbplatser och enheter som används av barn. Onlineteknik utvecklas i snabb takt och självreglering inom branschen ses som den mest effektiva strategin för att kunna reagera snabbt när det gäller nya trender i barns användande och risker. Online-branschen har reagerat positivt på kommissionens initiativ och på andra gemensamma aktiviteter. Det senaste exemplet är vd-koalitionen (the CEO Coalition) för att göra internet till en bättre plats för barn 10, där 31 globala företag längs hela värdekedjan uppmanades att ansluta sig till vice ordförande Neelie Kroes initiativ om att arbeta gemensamt. Detta bygger vidare på tidigare stöd från programmet till initiativ för självreglering 11 som tagits av branschen på europeisk nivå. Det civila samhället gjordes delaktigt genom åtgärder som t.ex. nationella ungdomspaneler samt genom finansiering av den europeiska icke-statliga paraplyorganisationen Alliance for Child Safety Online II (enacso) och dess nätverk av icke-statliga 6 https://www.betterinternetforkids.eu/ 7 Inhope (International Association of Internet Hotlines) http://www.inhope.org/gns/home.aspx 8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF. 9 http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/what-we-do/policies/organized-crime-and-humantrafficking/global-alliance-against-child-abuse/index_en.htm 10 Ändamålsförklaring från koalitionen för att göra internet till en bättre plats för barn. Tillgänglig på: https://ec.europa.eu/digital-agenda/sites/digital-agenda/files/ceo_coalition_statement.pdf 11 European Framework for Safer Mobile Use by Younger Teenagers and Children, Social Networking Principles for the EU. 4

organisationer som arbetar för barns bästa. 12 Målet för nätverket var att ta fram ett samordnat förhållningssätt genom utbyte av erfarenheter och genom att utveckla gemensamma strategier för att säkerställa att barns behov bättre tas till vara i nationella, europeiska och internationella diskussioner om säkerhet online. Kunskapsfrämjande är avgörande för att utveckla en stabil politik, i synnerhet på detta snabbt föränderliga område, och ökad kunskap om unga människors användning av nya medier och ny teknik var ett centralt syfte med arbetet inom programmet. Genom programmet gavs stöd till nätverket EU Kids Online 13, vars verksamhet har visat sig vara betydande som källa till träffsäkra analyser av trender och för att få förslag till framtida forskning och prioriterade åtgärder. Stöd gavs även till ett brett urval av forskningsprojekt som behandlar en mängd ämnesområden 14. Förutom att höja forskningsprofilen för frågor som rör ett säkrare internet bidrog de kunskaper som togs fram till kunskapsbasen för alla aktiviteter inom programmet. Inom ramen för programmet har även ett antal studier finansierats för att samla in belägg, i synnerhet SIP-Bench-studien 15 och en studie om åtgärder för ett säkrare internet och indikatorer i medlemsstaterna 16. Det övergripande målet med den sistnämnda studien var att bättre förstå nuvarande nationell politik och nationella åtgärder och att utforma ett hållbart verktyg för identifiering och utbyte av god praxis. Den europeiska strategin för ett bättre internet för barn (BIK-strategin) 17 har sedan den inrättades 2012 varit en central referenstext för aktiviteterna i programmet. I BIKstrategin fastställs en övergripande strategi genom fyra pelare: stimulera kvalitativt innehåll online för ungdomar, öka medvetenhet och egenmakt, skapa en säkrare onlinemiljö för barn och bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn. Programmet bidrog till åtgärder inom alla dessa pelare genom att främja ett positivt innehåll i form av tävlingar på nationell och europeisk nivå, och utveckla och dela resurser om medvetenhet och främja bästa praxis, telefonjourer och utbildning för att hantera material med sexuella övergrepp mot barn. 3. UTVÄRDERINGENS SYFTE OCH METOD I den slutliga utvärderingen undersöktes programmets genomförande vad gäller dess relevans, ändamålsenlighet och effektivitet, och dess bredare effekter och hållbarhet bedömdes samt dess europeiska mervärde och samstämmighet, vilka bedömdes som en del av dessa kriterier. Utvärderingen är av kvalitativ natur och innehåller begränsade kvantitativa belägg, men ytterligare uppgifter finns tillgängliga i den externa utvärderingsrapporten. Kommissionen kommer att använda resultaten från utvärderingen till framtida arbete med att utarbeta politik och åtgärder. 12 13 14 15 http://www.enacso.eu/ http://www.lse.ac.uk/media@lse/research/eukidsonline/home.aspx EU NET ADB, SPIRTO, Social Web Social Work, Robert-projektet, Net Children Go Mobile. SIP-Bench III: http://sipbench.eu 16 Slutrapporten offentliggjord som: Mapping Safer Internet policies in the Member States: The Better Internet for Kids (BIK) Map ISBN: 978-92-79-47784-3. 17 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Europeisk strategi för ett bättre internet för barn COM(2012) 196 final http://ec.europa.eu/information_society/newsroom/cf/dae/document.cfm?doc_id=2170 https://ec.europa.eu/digital-agenda/en/creating-better-internet-kids 5

För att bedöma programmets relevans var frågorna i utvärderingen inriktade på utvecklingen för de problem som hanterades inom programmet och på hur programmet svarade på dessa förändringar, åtgärdernas relevans och deras mervärde för de viktigaste målgrupperna. Programmets ändamålsenlighet utvärderades med hjälp av frågor om övergripande tillfredsställelse med genomförandet, aktiviteternas ändamålsenlighet, finansieringens tillräcklighet och programmets hävstångseffekt. Beträffande effektivitet behandlades det bidrag som programmet gav till skydd av barn online och till den övergripande digitala miljön, huruvida samma resultat eller aktiviteter skulle ha kunnat uppnås med andra och mer effektiva medel eller utan programmet och vad som skulle kunna göras bättre genom olika uppföljande åtgärder. För att bedöma effekter och hållbarhet tittade man på beläggen för effekternas hållbarhet, huruvida förändringar skulle ha skett utan EU-finansiering och vad som skulle ha varit alternativa källor till finansiering och dess komplementaritet/överlappning med andra nationella eller europeiska program. För den externa utvärderingen användes ett antal verktyg för datainsamling i syfte att samla in underlag för den här rapporten. I datainsamlingsfasen ingick en undersökning som var riktad till projektdeltagare i programmet och en undersökning som var öppen för ett bredare urval av aktörer som representerade alla relevanta intressentgrupper: branschen, offentliga myndigheter, utbildningsväsendet och icke-statliga organisationer. Dessa kompletterades med ett intervjuprogram med semistrukturerade intervjuer med berörda aktörer, allt från kommissionens tjänstemän och programmets stödmottagare till externa aktörer såsom branschen, forskare och representanter från medlemsstater och rättsvårdande myndigheter. Slutligen genomfördes fallstudier för att illustrera olika former av samarbete för ett säkrare internet i fyra medlemsstater. Därutöver utfördes en analys av projektens slutliga granskningsrapporter med fokus på i vilken utsträckning som mål uppnåddes och deras effekt. 3.1. Begränsningar resultatens tillförlitlighet Insamlingen och analysen av data som utfördes har ett antal inneboende begränsningar vars effekt mildrades i största möjliga utsträckning: Det var inte möjligt att mäta projektets effekter på grund av otillräckliga övervakningsverktyg. Bedömningen av effekt och hållbarhet byggde därför huvudsakligen på projektdeltagarnas uppfattning, som många gånger inte är objektiv. I utvärderingen tas hänsyn till undersökningsresultatens inneboende begränsningar. De svar som tagits emot avspeglar ett urval av relevanta aktörers åsikter och inte hela den berörda befolkningens. Dessutom förmedlar aktörernas åsikter ett individuellt snarare än ett helhetligt perspektiv. Med hjälp av ovanstående komponenter har utvärderingen utförts på grundval av bästa tillgängliga data. När tillförlitliga kvantitativa data saknas anges detta på lämpligt sätt och vägs upp av kvalitativa data och överväganden. 6

4. SLUTLIGA UTVÄRDERINGSRESULTAT Utvärderingens resultat visar att programmet framgångsrikt har uppnått sina huvudsakliga mål. Programmets framgång hade i synnerhet sin grund i dess alleuropeiska karaktär och samstämmighet liksom i det nära samarbetet mellan olika aktörer. Initiativen som finansierats har haft en positiv effekt på barns rättigheter. Artikel 24 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där det fastställs att barn är oberoende och autonoma rättighetsinnehavare och där det föreskrivs att barn har rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välfärd, har tagits hänsyn till vid främjandet av åtgärder för ett säkrare internet. Resultaten som presenteras nedan under varje utvärderingskriterium utgör det samlade resultatet av det arbete som utförts av kommissionen och de undersökningar och intervjuer som genomförts för den externa studien. 4.1. Relevans Utvärderingens resultat bekräftar att man vid genomförandet av programmet tog hänsyn till ny teknik och nya beteenden online, som t.ex. att barn använder internet allt längre ner i åldrarna på många olika anslutna enheter och att en konsekvent revidering av strategin behövdes på grund av områdets snabbt föränderliga karaktär. Detta möjliggjordes genom den flexibilitet som erbjöds genom årliga arbetsprogram och inbjudningar att lämna förslag. Aktörer medgav att programmet har blivit en betydelsefull föregångare internationellt och har gett medlemsstaterna både ledarskap och finansiellt stöd. I denna utvärdering bekräftas även att programmets åtgärder var uttömmande och att de både har engagerat och riktat sig till ett brett urval av olika intressentgrupper. Att öka medvetenheten hos allmänheten och bekämpa olagligt innehåll ansågs vara de viktigaste målen, medan aktörernas åsikter är mer delade när det gäller att främja en säkrare online-miljö och inrätta en kunskapsbas. Dock ansågs alla fyra handlingslinjerna svara mot behoven hos barn som använder internet. Programmets målgrupper har fått ett mervärde: de flesta aktörer som konsulterades var inte medvetna om aktiviteter som liknade deras projekt och som genomförts av andra organisationer på nationell nivå, och det fanns starka indikationer på att majoriteten av projekten inte hade kunnat genomföras utan finansiering från EU, eller de hade åtminstone inte genomförts i samma omfattning på grund av brist på särskilt öronmärkta finansiella resurser för att främja barns säkrare användning av online-teknik. I resultaten från utvärderingen betonas vikten av utbildning och positivt innehåll. Barn behöver ha tillgång till utbildning av hög kvalitet med en digital del som skydd mot olika risker i kontakt med en teknik i så snabb förändring. I utvärderingen betonas värdet av att barn deltar, liksom behovet av att barn är medvetna om vilka möjligheter som digital teknik erbjuder och behovet av att föräldrar är tillräckligt engagerade i sina barns aktiviteter på internet. För att vara aktiva och effektiva deltagare på internet och ha egen förmåga att känna igen skadligt innehåll och navigera för sin egen säkerhet online behöver barn digital kompetens, vilket helst ska erbjudas genom skolornas kursplaner. Deltagare i programmet och andra aktörer inom politik och industri värdesatte högt den forskning som bedrivits och vikten av att sprida denna under återstoden av programmet. I 7

särskilda bidrag till undersökningen betonas behovet av att genomföra mer djupgående internationell forskning om barns beteende online 18 och om effektiva utbildningsmetoder. Slutligen önskade programmets stödmottagare och branschen fortsätta samarbetet, också genom mer specifika åtgärder för utsatta barn, barn med funktionsnedsättning och barn med svåra hemförhållanden. 4.2. Effektivitet Projektdeltagare rapporterade en hög nivå av tillfredsställelse med styrningen av programmet som generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik stått för, även om det kan finnas en partiskhet på grund av egenintresse i att stödja programmet. Det var likväl några stödmottagare som såg utrymme för förbättring av ansökningsprocessen för framtida EU-stöd på området, t.ex. förenklade förfaranden och rapporteringskrav, mer flexibla krav för att tillmötesgå länders specifika förhållanden, längre tidshorisonter för planering av arbete och finansiering samt mer information om andra finansieringsprogram på relaterade områden. Aktörerna framhöll i allmänhet att kommissionen garanterade en effektiv styrning av programmet. Den genomsnittliga tiden för ingående av avtal var 292 dagar för de 77 projekt som det förhandlades om under programperioden. Åtgärder inom programmet, och i synnerhet inriktningen mot nätverksbyggande aktiviteter, ansågs allmänt vara bra valuta för pengarna men det finns utrymme för ytterligare konsolidering och samarbete på EU-nivå, över kommissionens avdelningar och mellan programmets stödmottagare. Resultaten om finansieringens tillräcklighet var jämnt fördelade mellan de som ansåg den vara tillräcklig och de som inte höll med om detta. Bland de som ansåg den vara otillräcklig hade nästan samtliga tillgång till finansiering från andra källor. Dessa resultat kan dock vara vinklade beroende på om stödmottagaren hade tillgång till ytterligare finansiering eller inte. I de projekt som finansierades drogs många gånger nytta av synergieffekter från andra initiativ. Det faktum att det finns centrum för ett säkrare internet i 27 medlemsstater ses av aktörerna som det huvudsakliga mervärdet med programmet, i och med att detta möjliggör utbyte av kunskap och god praxis. Detta bekräftas i kartläggningen av åtgärder för ett säkrare internet, där det konstateras att centrumet för ett säkrare internet i majoriteten av EU-länderna ses som den viktigaste plattformen för genomförande och samordning av åtgärder och initiativ. 19 I utvärderingen bekräftas att de projekt som finansierats genom programmet har bidragit till att uppnå programmets mål. Detta har skett genom att öka allmänhetens medvetenhet om säkrare användning av online-teknik, genom att förbättra samarbetet mellan aktörer, genom att angripa skadligt beteende online och genom att engagera och informera barn beträffande säkerhet online. Dock uttrycktes farhågor om att programmets effektivitet och dess aktiviteter i framtiden skulle kunna hotas på grund av brist på fortsatt finansiering från EU och branschens och de nationella regeringarnas motvilja mot att träda in. 18 19 Ett exempel på detta är den studie som genomförts av generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor om marknadsföring riktad till barn via sociala medier, online-spel och mobilapplikationer. Studien förväntas offentliggöra sina resultat under 2016. http://www.technopolis-group.com/wp-content/uploads/2014/11/benchmarking-si-policies_finalreport.pdf 8

Aktiviteter som hade kunnat beaktas mer vad gäller framtida förbättringar inbegriper socialt arbete, ytterligare forskning och projekt för att förbättra barns digitala kompetens. Slutligen såg aktörerna ett behov av att branschen spelar en större roll för att effektivisera aktiviteter som startats genom programmet. 4.3. Effekt och hållbarhet Resultaten från undersökningar och intervjuer med projektdeltagare och aktörer visar, med förbehåll för att de kan vara partiska, att programmet har haft en medelstor till stor effekt, främst vad gäller att öka medvetenheten, bekämpa olagligt material, öka digitala färdigheter och genom att stärka samarbetet och skapa synergieffekter. Att öka medvetenheten, i kombination med att tillhandahålla utbildning och relaterade verktyg och material som barn kan använda, var den mest nämnda förklaringen till detta. Samordningen genom nätverket Insafe anses maximera synergi och effekt. Under 2014 nådde t.ex. nätverkets gemensamma insatser mer än 22,5 miljoner människor i (och utanför) Europa. 20 Det andra området där stor effekt uppnåddes var i kampen mot olagligt innehåll, i synnerhet genom telefonjourernas arbete. Systemet för anmälan och borttagande av material med sexuella övergrepp mot barn och förbättrat samarbetet mellan telefonjourer och brottsbekämpande myndigheter har lett till att materialet avlägsnas snabbare. År 2011 togs 60 % av anmält material bort inom 1 till 3 dagar, jämfört med över 90 % 2014. 21 Dessutom tog telefonjourerna emot ett ökande antal anmälningar under programperioden 22, vilket ledde till en ökning av antalet sidor som raderades av Inhopenätverket. Resultaten visar också att programmet har haft inflytande på annan nationell och internationell verksamhet. Detta syns genom de hänvisningar som gjorts till programmets forskning och resultat. EU:s verksamhet för ett säkrare internet betraktas ofta som god praxis internationellt och har tagits upp i Latinamerika, USA samt Asien och Stillahavsområdet. Som en illustration är Safer Internet Day, som har sitt ursprung i programmet, ett årligt internationellt evenemang för ökad medvetenhet om barns säkerhet online. Dagen organiseras varje år i fler än 100 länder och har fått erkännande i Europa, Nordamerika, Sydamerika samt Asien och Stillahavsområdet. De flesta av aktörerna ansåg att projektets aktiviteter inte skulle ha genomförts utan finansiering från EU, och de uttryckte farhågor om möjligheten att erhålla finansiering från nationella regeringar eller branschen och många ansåg i detta avseende att fortsatt finansiering från kommissionen var nödvändig. Mottagare av projektmedel uttryckte att effekten av deras projekt skulle fortsätta på medellång till lång sikt, varvid myndigheter och branschen skulle ha en viktig roll i finansieringen av framtida verksamhet. 5. UTVÄRDERINGENS SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER På grundval av den externa utvärderingen och sitt parallella arbete drar kommissionen följande slutsatser som bidrag till diskussionerna om en framtida politik för ett säkrare internet. 20 21 22 Insafe Inhope, Annual Report 2014, april 2015. Infographics/Inhope 2014. Insafe Inhope, Annual Report 2013, april 2014, s. 6. 9

Utvärderingen visar att programmet framgångsrikt har uppnått sina huvudsakliga mål. Programmet var högst relevant för de problem som det var inriktat på och de aktörer som medverkade, och hanterade på lämpligt sätt ny föränderlig teknik och nya problem. Det har visats att EU:s insatser varit både nödvändiga och på effektivt sätt uppnått resultat. Aktiviteternas alleuropeiska karaktär och samstämmighet, inrättandet av centrum för ett säkrare internet i alla medlemsstater och det nära samarbetet mellan olika aktörer har bidragit till framgångarna vad gäller genomförande, konsolidering och samarbete på EU-nivå, över kommissionens avdelningar och mellan programmets stödmottagare. Programmet konstaterades ha uppnått resultat på ett effektivt sätt, även om vissa förfaranden lyftes fram som skulle kunna förenklas. Programmet har haft en medelstor till stor effekt, huvudsakligen genom att öka medvetenheten tack vare sin inriktning på nätverksbyggande och skapande av synergieffekter samt bekämpningen av olagligt innehåll. Inrättandet av ett välfungerande system för anmälan och borttagning av material med sexuella övergrepp mot barn, som kompletterats av frivilliga insatser från branschen för att motverka spridning av detta material i dess infrastruktur, har avsevärt minskat den tid det tar att avlägsna materialet. 23 Kommissionens ledarskap har värdesatts både av medlemsstaterna och internationellt, där europeisk verksamhet för ett säkrare internet ofta betraktas som god praxis och har fått efterföljd världen över, t.ex. genom firandet av Safer Internet Day. 5.1. Fortsättning av de mest effektiva aktiviteterna För att upprätthålla och bygga vidare på de resultat som uppnåtts kan följande typer av aktiviteter, som hittills har visat sig vara de mest effektiva, få fortsatt stöd: - Arbetet i informationscentren vid centrumen för ett säkrare internet, vilket bör fortskrida genom ytterligare förstärkt verksamhet för ökad medvetenhet, bl.a. spridning av information och verktyg för barn angående säkrare användning av online-teknik och fortsatt firande av den årliga Safer Internet Day. Ytterligare utvidgning av hjälplinjernas arbete och deras samarbete med nationella system för skydd av barn bör uppmuntras. Också telefonjourernas arbete har varit en stor framgång för programmet och bör fortsätta. - Säkerställa att centrumen för ett säkrare internet når ut till barn som är missgynnade eller befinner sig i utsatta situationer (t.ex. barn med funktionsnedsättning, barn som riskerar fattigdom, migrerande barn) så att de genom fullständig inkludering ges möjlighet att ta del av fördelarna med den digitala tekniken. 23 http://www.inhope.org/libraries/statistics_infographics_2014/inhope_stats_infographics_for_2014. sflb.ashx 10

- Fortsatt forskning på EU-nivå och nationell nivå om barns beteende online och riskerna som de löper, för att uppdatera kunskapsbasen och se till att alla initiativ fortsätter att vara relevanta och inriktade på de områden som kräver mest uppmärksamhet. I och med bristen på målinriktad forskning på detta område finns det behov av att fundera över hur forskare kan uppmuntras till att bidra till kunskapsbasen om barns användning av internet och bidra med material för vidareutveckling av insatserna, liksom att garantera att den rättighetscentrerade inställning som kommer till synes i EU Kids Online fortsatt tillämpas i framtida forskning, med målet att ytterligare tillgodose barnets rättigheter i online-miljö. I detta sammanhang skulle hjälplinjer kunna vara en värdefull informationskälla eftersom de utgör en första kontaktpunkt som barn och föräldrar konsulterar direkt. - Att regelbundet fortsätta kartläggningen av åtgärder för ett säkrare internet, för att få överblick över hur utmaningarna med säkerhet online möts och hanteras genom åtgärder och initiativ i Europa, och för att identifiera framväxande mönster och strategier som medlemsstaterna valt. På det hela taget har kommissionens samordnande och övervakande roll vid genomförandet av programmet, i synnerhet genom centrumen för ett säkrare internet, varit väldigt värdefull för medlemsstaterna och alla medverkande aktörer. 24 Därför skulle en fortsatt samordningsroll för kommissionen i framtida program tillföra ett mervärde. 5.2. Underlätta övervakningen av projektens effekt På grund av otillräckliga övervakningsverktyg är det för närvarande inte möjligt att avgöra och mäta effekterna av projekt som delvis finansierats av EU. För framtiden rekommenderas därför att ett stabilt övervakningssystem upprättas och att regelbundna oberoende utvärderingar genomförs. Av denna anledning kommer mätbara indikatorer för genomförande och resultat att behöva fortsätta utvecklas ännu mer, för att möjliggöra jämförelser och bättre bedömning av projekt av samma typ och för att framhäva god praxis. 5.3. Fortsatt behov av effektiv kommunikation Kommunikation bör eftersträvas mellan alla relevanta enheter och aktörer för utbyte av god praxis och för att framtida initiativ inte ska överlappa varandra. I detta sammanhang bör kommissionen ytterligare utöka det befintliga samarbetet mellan kommissionens olika berörda avdelningar i frågor som rör internetsäkerhet och alla former av olagligt innehåll, samt övervaka att arbetet är konsekvent. Därutöver bör samarbetet och utbytet av god praxis mellan olika typer av aktörer utökas ytterligare. 5.4. Uppmuntra medverkan från bransch och medlemsstater Utvärderingen har visat att verksamhet som finansierats inom ramen för programmet är värdefull, men för tillfället är branschens finansiella medverkan begränsad. Med tanke på projektdeltagarnas farhågor avseende framtida finansieringsinitiativ bör starkare medverkan från branschen eftersträvas, som alternativa källor till finansiering av verksamhet som för närvarande finansieras av kommissionen och, i viss utsträckning, av nationella regeringar. Detta skulle kunna vara ett långsiktigt mål som skulle göra det 24 http://www.technopolis-group.com/wp-content/uploads/2014/11/benchmarking-si-policies_finalreport.pdf 11

möjligt för kommissionen att utreda bästa sätt att förbättra branschens (finansiella) medverkan. Medlemsstaternas medverkan i framtida initiativ bör också uppmuntras ytterligare. När resursnivån för framtida aktiviteter bestäms bör tillgången till nationella och andra källor för att komplettera EU-finansieringen bedömas i ett tidigt stadium. Framöver bör behovet av nationell medfinansiering framföras tydligt och kontinuerligt av kommissionen så att inga medlemsstater enbart förlitar sig på EU-finansierade projekt på detta politikområde. Om kommissionen framhäver god praxis som uppnåtts i vissa medlemsstater och sprider denna till övriga medlemsstater skulle det kunna ge dem incitament till att öka den nationella finansieringen. 12