1 2015-04-14 Slutrapport för projekt Implementering av prismatiska glasögon i tandvården - effekter på nack/axelsmärta, upplevd ansträngning och komfort vid kliniskt tandvårdsarbete Dnr 120203 Sedan 2007 används inom tandvården, prismatiska glasögon för att förbättra arbetsställningen och samtidigt behålla en god synskärpa vid långvarigt statiskt arbete. Dessa är uppbyggda som bifokala glasögon, där nedre delen av glasen är ersatta av prisman som böjer strålgången neråt; för de aktuella glasögonen med 5. En randomiserad kontrollerad studie av 45 tandläkare/tandhygienister i Folktandvården Västra Götalandsregionen med syftet att kvantifiera effekterna av de prismatiska glasögonen på exponeringen för extrem framåtböjning av huvudet/nacken vid arbete i munhålan, visade att framåtböjning av nacken och huvudet minskade i båda grupperna men att ökning var signifikant större för interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. En undersökning av följsamheten med interventionen gjordes också efter 12 månader. Denna visade att 21 av 25 tandläkare/tandhygienisterna som fått prismaglasögon använde dessa regelbundet vid alla typer av behandlingar. Ovan beskrivna studie föranledde att man i Västra Götalandsregionen 2010 avsatte medel för breddinförande av prismatiska glasögon inom regionens Folktandvård. Projektets huvudsyfte var således att inom ramen för denna naturliga intervention utvärdera effekter på självrapporterad smärta från nacke/axlar, kliniskt diagnostiserade muskuloskeletala tillstånd i nacke/axlar efter breddinförandet av prismatiska glasögon. Forskningsaktiviteter 2013-jan 2015 Enkätdata Baslinjeenkäten med frågor om bl.a. ålder, kön, yrke, mängden arbetstid med kliniskt tandvårdsarbete, förekomst av värk/smärta från nacken och/eller axlar, upplevd ansträngning och komfort, glasögonanvändning och upplevd stress i arbetet skickades ut i januari 2012 innan deltagarna i interventionsgruppen erhållit sina prismatiska glasögon. Följande år alltså under januari 2013 skickades uppföljningsenkäten (pappersenkät) ut till samtliga anställda tandläkare, tandhygienister och ortodontiassistenter i Folktandvården Västra Götaland (n=1200). Svar inkom från 707 av de tillfrågade d.v.s. en svarsfrekvens på 84 % Enkätsvaren matades in under sommaren 2013 med hjälp av en sommarvikarie som betalades med de anslagna AFA-medlen (se ekonomisk delrapport). Svaren från baslinjeenkäten respektive uppföljningsenkäten sammanställdes till en enhetlig datafil under hösten 2013. Kvalitativa intervjuer Under våren 2013 genomfördes 5 fokusgruppsintervjuer där projektledaren (Agneta Lindegård) fungerade som observatör och koordinator och där diskussionen leddes av en ergonom (Christer Knutsson) från Hälsan & Arbetslivet (Folktandvårdens leverantör av företagshälsovårdstjänster). Deltagandet för denna ergonom samt för projektledaren bekostades enligt plan med de anslagna AFA-medlen. Transkribering av dessa intervjuer genomfördes under sommaren 2013 med hjälp av en forskningsassistent anställd på ISM med stöd av de anslagna medlen. Datainsamlingen inför de kvalitativa analyserna av implementeringsprocessen var således slutförda under 2013. Analyserna av dessa kvalitativa data har under 2014 fått stå tillbaka till förmån för den kvantitativa huvudartikeln. Analyser
2 beräknas komma igång under hösten 2015 med hjälp av delar av resterande anslag som kommer att bekosta medverkan av ergonom Christer Knutsson vid Företagshälsan vid Trollhättans kommun. Kliniska undersökningar Vidare genomfördes ca 480 kliniska uppföljningsundersökningar enligt MEBA (medicinsk bedömning av ergonomiskt belastande arbete) under 2013 av ergonomer (9 stycken) från Hälsan & Arbetslivet på ca 75 av Folktandvårdens 110 kliniker i syfte att samla in data för att kunna utvärdera effekterna av interventionen på kliniska diagnoser och självskattade symtom från nacke/axlar i samband med kliniskt tandvårdsarbete. Protokoll från dessa undersökningar skickades till projektledaren som id-märkt och matchat protokollen från uppföljningsundersökningen med baslinjeundersökningen och sedan skickat data vidare till inmatning till statistiker i Lund (Arbets-och miljömedicin) vars insatser betalades av AFAmedlen enligt plan (se ekonomisk redovisning). Insatserna från de 9 ergonomerna från Hälsan & Arbetslivet samt medel för koordinering av dessa insatser betaldes enligt plan med de erhållna AFA-medlen (se ekonomisk redovisning). Vetenskaplig bearbetning av data Under våren och försommaren 2014 iordningsställdes den slutgiltiga datafilen för den kvantitativa datainsamlingen. Under ett 3 dagars seminarium i Skanör i juni 2014 samlades berörda forskare från Lund och Göteborg och genomförde tillsammans de statistiska analyserna av data. Detta resulterade i ett utkast till vetenskaplig publikation samt ett Power- Point material, där de preliminära resultaten från studien redovisas, som sedan användes för feedback till Folktandvårdens olika organ, främst till tandvårdsledning, ledningen för de i interventionen ingående klinikerna, samt till de enskilda deltagarna. Under hösten 2014 har de statistiska analyserna granskats och korrigerats av en statistiker från forskargruppen i Lund och vid två tillfällen har samtliga berörda forskare tillsammans med statistiker reviderat och kvalitetskontrollerat resultaten. Detta har resulterat i en vetenskaplig artikel (se bilaga 1) som senast i juni 2015 kommer att skickas för peer review granskning till lämplig vetenskaplig tidning (t.ex. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health). Resultat Baslinjen Baslinjemätningarna visade på försumbara skillnader mellan grupperna trots att ingen randomisering ägt rum. Det som skilde grupperna åt var grad av nacksmärta vilket var ett förväntat resultat eftersom deltagande i interventionsgruppen skedde på basis av selfselection och man skulle kunna förvänta sig att individer med nacksmärta i högre utsträckning skulle söka sig till studien jämför med sina symtomfria arbetskamrater. Samtliga baslinjedata redovisas i tabell 1 nedan (se Tabell 1). Uppföljning Resultaten från uppföljningsmätningarna visar att regelbunden användning av prismatiska glasögon vid tandvårdsarbete i munhålan signifikant minskade självskattad smärta, kliniskt diagnostiserade sjukdomar i nacken, samt upplevd ansträngning i nacke/axlar hos tandvårdspersonal (tandläkare, tandhygienister, ortodontiassistenter) (se tabell 2). Vidare att följsamheten d.v.s. användningsgraden avseende de prismatiska glasögonen var hög. Cirka 76 % rapporterade att de använde prismaglasögonen regelmässigt vid t.ex. rotfyllningar och andra synkrävande arbetsuppgifter med statiska arbetsställningar. De personer som
3 rapporterat frekvent smärta vid baslinjemätningen fick störst effekt av interventionen (mindre nacksmärta smärta och mindre ansträngningsgrad vid arbete 12 månader senare) jämfört med personer som rapporterat lägre frekvens av nacksmärta vid baslinjen. Vi såg också en minskning (dock ej statistiskt signifikant) av självrapporterad ansträngningsgrad i nacke/axlar hos de individer som inte rapporterat symtom eller diagnostiserats med en klinisk diagnos i nacken vilket skulle kunna antyda på en preventiv effekt av interventionen då tidigare studier visat att upplevd ansträngning vid arbete är en prediktor för framtida besvär (Lindegård et al 2012, Holterman et al 2013). Till sist visade resultaten att frekvent användning av prismatiska glasögon vid arbete i munhålan signifikant ökade den självskattade arbetsförmågan 1 år efter interventionen (Tabell 2). Tabell 1. Deskriptiva data från baslinjemätningen i den totala studiepopulationen (n=564), stratifierat på de som erhållit prismatiska glasögon (n = 371) och referenserna som inte erhållit sådana glasögon (n=193). Individer med prismatiska glasögon Referenser Kvinnor, n (%) 292 (79) 151 (78) Män, n (%) 79 (21) 42 (22) Ålder (år), median (spridning) 48 (23-66) 49 (23-73) Yrke, n (%) Tandläkare 243 (65) 112 (58) Hygienist 105 (28) 68 (35) Ortodontiassistent 23 (6) 13 (7) Enkät data ; n 236 130 Kliniskt arbete; tim/vecka, n (%) 0-29 75 (32) 49 (38) 30-40 161 (68) 81 (62) Upplevd ansträngning, n (%) 0-7 124 (53) 72 (58) >7 110 (47) 53 (42) Smärtfrekvens, n (%) 2 times a year or less 83 (35) 58 (45) Once a week or more 153 (65) 70 (55) Klinisk undersökning (HECO); n 232 89 En eller fler diagnoser i nacke/axlar, n (%) 39 (17) 6 (7)
4 Nack/axel complaints (%) 129 (56) 36 (40) Arbetsförmåga, median (spridning) 9 (3-10) 9 (4-10) Tabell 2. Förändringar i förekomst av symptom och diagnoser i nacke och/eller axlar mellan baslinjemätningen och uppföljningsmätningen bland 477 deltagare där 284 använde prismatiska glasögon on a regular basis. P-värden från Mann-Whitney U Test. Prismatiska glasögon Referenser p-värde för skillnaden N (%) N (%) Frågeformulär (n= 301) Smärt frekvens senaste 12 månaderna (n=300) Försämrad 12 (7) 26 (20) Oförändrad 91 (54) 57 (44) Förbättrad 67 (39) 47 (36) 0.075 Upplevd ansträngning (n=293) Försämrad 38 (23) 44 (35) Oförändrad 37 (22) 33 (26) Förbättrad 93 (55) 48 (38) 0.003 Klinisk undersökning (n= 276) Symtom Försämrad 15 (8) 13 (15) Oförändrad 135 (74) 66 (75) Förbätttrad 32 (18) 9 (10) 0.03 En eller flera diagnoser (n=276) Försämrad 14 (8) 9 (10) Oförändrad 152 (81) 79 (89) Förbättrad 21 (11) 1 (1) 0.015 Arbetsförmåga (n=243) Försämrad 39 (23) 23 (30) Oförändrad 70 (42) 39 (51) Förbättrad 58 (35) 14 (18) 0.04 När det gäller de kvalitativa intervjuerna har de slutgiltiga vetenskapliga analyserna av data ännu ej genomförts (som tidigare nämnts) men beräknas komma igång under hösten 2015. Dessa analyser kommer att göras av undertecknad tillsammans med sjukgymnast/ergonom från Företagshälsovården i Trollhättans kommun med hjälp av delar av resterande projektmedel enligt ursprunglig ekonomisk redovisning.
5 Konklusion och Praktisk relevans Då resultaten är entydiga och förhållandevis starka, blir konklusionen av studien att tandvårdspersonal som i sin tjänst har hög andel kliniskt tandvårdsarbete får en signifikant minskning av smärta från nacke/axelregionen samt färre kliniska diagnoser från samma region efter 12 månaders användning av prismatiska glasögon. Rent praktiskt innebär resultaten att man nu på bred front kan gå ut med rekommendationen att användning av prismatiska glasögon hos tandvårdspersonal minskar arbetsrelaterad värk/smärta från nacke/axlar. I Västra Götalandsregionen har b.la. resultaten från denna studie detta fått till följd att konceptet också provas på andra yrkesgrupper med ergonomiskt belastande och synkrävande arbete t.ex. inom operationsverksamheten på sjukhus inom regionen. Konceptet har också uppmärksammats och prövats på andra yrkesgrupper som t.ex. kranförare. Genomförda och planerade åtgärder för spridning av resultaten Under projekttiden har fortlöpande information givits till berörda kliniker om hur studien framskridit. Direkt efter att preliminära resultat tagits fram har under hösten 2014 berörda intressenter inklusive tandvårdsledning och fackliga representanter delgivits resultaten muntligen av undertecknad i olika formella och informella sammanhang (Arbetsmiljödelegationen, Ledningsgruppsmöte, Klinikmöten etc). Ett skriftligt material förbereds också för att kunna spridas till den personal vid de 75 klinker som deltog i studien. Material förväntas vara klart i juni 2015. Vidare har undertecknad vid flera tillfällen på begäran försett Folktandvårdskliniker från andra regioner och landsting med resultat från studien främst har denna aktivitet ägt rum under hösten 2014. Tanken är att spridning av resultaten utanför regionens gränser kommer att leda till och förhoppningsvis ligga till grund för framtida ergonomiska arbetsmiljösatsningar inom tandvården i andra delar av landet på liknande sätt och med en liknande process som den inom Folktandvården i Västra Götalandsregionen. Under 2014 spreds även de preliminära resultaten från studien bl.a. genom en artikel i Tandläkartidningen. En mer ingående och detaljerad artikel i samma tidning planeras för hösten 2015. Artiklar från projektet har också publicerats på olika nättidningar med arbetsmiljöinriktning. Samverkan har också skett med ett annat AFA-finansierat projekt (Fredrik Hellström Umeå, mätning av exponering för ergonomiska riskfaktorer hos tandläkarstudenter). Vid ett besök i Umeå hölls ett seminarium, som också länkades till belastningsskadeenheten i Gävle, där undertecknad redovisade resultat från studien. Den internationella spridningen av resultaten kommer att ske via den inom kort färdiga artikeln, samt genom deltagande i olika vetenskapliga konferenser under hösten 2015 samt våren 2016. Övrigt I övrigt har 4 stora projektmöten (förlagda till Lund och Skanör) hållits i syfte att utföra kvalitetskontroller av insamlade data, planera för kommande aktiviteter i projektet, analysera data samt förbereda den vetenskapliga publiceringen och den populärvetenskapliga rapporteringen från projektet. Ett sista möte kommer att hållas i Lund i slutet av maj för att slutligen justera innehållet i den vetenskapliga publikationen. Artikeln kommer att skickas för granskning i juni 2015 i första hand till Scandinavien Journal of Work, Environment and Health. Återrapportering av resultat från baslinjeundersökningarna har under 2013 gjorts av projektledaren (Agneta Lindegård) till Folktandvårdens ledning, dess HR organisation samt
6 till berörda kliniker via informationsbrev (klinikerna), fördrag (HR avdelningen samt Folktandvårdens ledning). Under 2014 har resultaten från uppföljningen av interventionen redovisats på samma sätt av projektledaren (Agneta Lindegård) och för samma intressenter som ovan. Vidare har den metod som använts i projektet (MEBA, engelskan, HECO) för de kliniska undersökningen i projektet under 2014 blivit en del av företagshälsovårdens (Hälsan & Arbetslivets) ordinarie utbud av tjänster. Folktandvården Västra Götalandsregionen planerar nu för att införa MEBA (medicinsk undersökning av ergonomiskt belastande arbeten) som en del av sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Detta för att kunna följa upp den ergonomiska hälsan hos tandvårdspersonalen på ett strukturerat sätt ungefär på samma sätt som man gör med andra medicinska kontroller. Intresset för projektet har varit stort under hela projekttiden (framförallt i Västra Götalandsregionen) och rapportering i media (främst tidningar) från projektet och beskrivning av projektet har förekommit i bl.a. nedanstående media: arbetsmiljöforskning.se Mediaplanet Suntliv.nu Bullentinen, AMM Lund Tandläkartidningen.se Tidningen Arbetslust Prismatiska glas leder ögon rätt Nya glasögon skall underlätta för tandläkare Mindre nackont när glasögon leder blicken rätt i munnen Man tjänar på att förebygga Fyra miljoner till forskning om nackbesvär Rapport från Tandvårdsprojektet Projektledaren har även under 2013 deltagit och beskrivit projektet på en kongress i Sofia, Bulgarien anordnad av European society of dental ergonomics, the 25th annual Metting, 17-18 May 2013 och där talat under rubriken; How dynamic can dentistry be? Effects of prismatic glasses on postures, perceived exertion and comfort during dental work. För delar av resterande projektmedel planeras deltagande och presentation av resultaten på PREMUS 2016, the 9th International Conference on the Prevention of Work-related Musculoskeletal Disorders. Deltagande och presentation av de vetenskapliga och praktiska resultaten av projektet planeras också för delar av projektgruppen på nästa Gilla jobbet mässa 2016. Överföring av ny evidensbaserad kunskap till praktisk tillämpning Under hela projekttiden har överföring av både teoretisk och praktisk kompetens till företagshälsovården i det här fallet Hälsan & Arbetslivet, Folktandvårdens HR-strateger samt till personer i ledande befattningar inom Folktandvården lett till en ökad efterfrågan på företagshälsovårdstjänster främst inom det preventiva och hälsofrämjande området. Projektet har b.la resulterat i lansering och paketering av en ny tjänst (Medicinsk bedömning av ergonomiskt belastande arbete, MEBA) där Hälsan & Arbetslivet kommer att kunna förse olika förvaltningar inom Västra Götalandsregionen via den strategiska HR- avdelning med ett instrument för att uppfylla nuvarande arbetsmiljökrav om arbetsgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Under hösten 2014 har undertecknad delgivit intresserade kollegor inom interventionsforskningen delar av resultaten, samt vårt konceptet för implementering av ergonomiska interventioner i offentliga organisationer.
7 Ekonomisk redovisning för hela projekttiden januari 2013-januari 2015 samt planering för användning av resterande anslag. För detaljerad information rörande ekonomi och användning av projektmedel januari 2013- januari 2015 se separat ekonomiredovisning. Resterande projektmedel kommer att användas som beskrivits på flera ställen ovan för att bekosta analyser av insamlade kvalitativa data tillsammans med FHV (en månadslön + sociala avgifter ca 80.000 SEK), deltagande i konferenser, övrig spridning av resultaten (ca 20.000 SEK) samt för publikation (ca 15.000) i vetenskaplig tidskrift Scandinavien Journal of Work, Environment and Health. Detaljerad projektbeskrivning för 2014 (för detaljerad beskrivning för 2013 se delrapport) Första kvartalet 2014 ägnades åt sammanställning och kvalitetskontroll av insamlade data i nära samarbete mellan främst projektledaren samt forskare och statistiker från Arbets- och miljömedicin i Lund. Medverkan av statistiker från Arbets- och miljömedicin i Lund samt lön för projektledaren har under denna tid att bekostas av projektmedel för 2014. Vidare har lön utbetalats av projektmedlen 2014 för medverkan i projektet av läkare (Catarina Nordander) samt ergonom (Inger Arvidsson) vid sammanställning av data, analyser av data samt den just nu pågående produktionen av den vetenskapliga huvudpublikationen från projektet. De under andra kvartalet 2014 genomförda skrivardagarna då undertecknad (projektledaren) samt ovan namngivna personer samlades och färdigställde ett utkast till vetenskaplig huvudartikel från projektet bekostades också av projektet. Under dessa dagar betalades också lön till de medverkande av projektmedlen. Undertecknad (projektledaren) har under 2014 (fjärde kvartalet) återkopplat resultaten från studien till ansvariga inom Folktandvården Västra Götaland, medverkande kliniker, samt presenterat resultaten i olika facktidskrifter (Tandläkartidningen, Dentalmagasinet, Ergonomisk facklitteratur etc.). Projektledaren har även initierat ett samarbete med ett annat AFA-finansierat projekt inom tandvården med bas i Umeå (Fredrik Hällström) som studerar exponering för belastande arbetsställningar hos tandläkarstudenter, ett första möte ägde rum under hösten 2014. Projektmedel för 2014 kommer också att användas för kongressdeltagande för projektledaren och eventuellt någon av de av projektet avlönade samarbetspartners vid Premus 9th international conference on Prevention of musculoskeletal disorders 2016 i Toronto, samt för deltagande i kurs för projektledaren om interventioner i arbetslivet organiserat av Nordiska Ministerrådet (NIVA) i Köpenhamn 27-29 april 2015 Implementing and evaluating organizational interventions. Projektledare Agneta Lindegård Andersson PhD, Utvecklingsledare Ergonomi/Sjukgymnastik Institutet för Stressmedicin Carl Skottsbergsgatan 22B
413 19 Göteborg 8