Faulteten för landsapsaritetur, trädgårdsoch växtprodutionsvetensap Visuell påveran metoder och vertyg i GIS som tar särsild hänsyn till landsapets egensaper Elin Ögren [Omslagsbild (valfri)] Självständigt arbete 30 hp Landsapsaritetprogrammet Alnarp 2015
Visuell påveran metoder och vertyg i GIS som tar särsild hänsyn till landsapets egensaper Visual impact using GIS with landscape character in mind Elin Ögren Examinator: Bitr examinator: Åsa Ode Sang, SLU, Institutionen för landsapsaritetur, planering och förvaltning Marie Larsson, SLU, Institutionen för landsapsaritetur, planering och förvaltning Omfattning: 30 hp Nivå och fördjupning: A2E Kurstitel: Master Project in Landscape Planning Kursod: EX0774 Ämne: Landsapsplanering Program: Landsapsaritetprogrammet Utgivningsort: Alnarp Utgivningsår: 2015 Omslagsbild: Se 5.5 Bildällor samt 5.6 Figurförtecning Eletronis publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nycelord: GIS, visuell påveran, Visual Impact, ZVI, Viewshed, European Landscape Convention, landsapsanalys, synbarhetsanalys SLU, Sveriges lantbrusuniversitet Faulteten för landsapsaritetur, trädgårds- och växtprodutionsvetensap Institutionen för landsapsaritetur, planering och förvaltning
SAMMANFATTNING Med detta arbete vill jag undersöa möjligheterna för landsapsariteten att använda GIS för att ta fram underlag till att göra bedömningar rörande visuell påveran. Jag vill även undersöa hur man använder och anpassar arbetet i GIS efter den specifia platsen och situationen. Arbetet följer Europeisa Landsapsonventionens definition av landsap och undersöer relationen mellan den, landsapsanalys och visuell påveran. Arbetet är uppdelat i tre huvuddelar: teori, fallstudier och disussion. Grundläggande begrepp som hjälper till att motivera ämnesvalet presenteras först i en teoretis del. Synbarhetsanalys ges ett sammanhang genom att sätta det i relation till landsapsanalys och andra för landsapsplanering centrala begrepp. I nästa del prövas vertyg för synbarhetsanalys i programmet ArcGIS genom två fallstudier, en planerad vindraftsetablering i Lycås, Jönöping och en eventuell fast förbindelse över Fårösund, Gotland. ABSTRACT In this thesis I aim to explore the possibilities for landscape architects to use GIS for Landscape Visual Impact Assessments. I also want to explore how to use and customize the wor in GIS for the specific landscape character and situation. The European Landscape Convention s definition of landscape is central and the relation to landscape analysis and Visual Impact Assessment is explored. The wor is divided into three main sections: theory, case studies and discussion. Basic concepts that help to motivate the choice of topic is presented first in a theoretical section. In the next part tools for visibility analysis in ArcGIS are applied and tested in two case studies, a planned wind farm in Lycås, Jönöping and a possible fixed lin across Fårösund, Gotland. 3
4 Figur 2 Älvmötet
5
Innehåll SAMMANFATTNING 3 ABSTRACT 3 1 Inledning och läsanvisning 8 1.1 BAKGRUND 9 1.2 SYFTE OCH MÅL 10 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR 10 1.4 MATERIAL OCH METOD 11 1.5 AVGRÄNSNING 11 2 Teori 14 2.1 LANDSKAP OCH LANDSKAPSBILD 15 2.1.1 LANDSKAP 15 2.1.2 LANDSKAPSBILD OCH BILD AV LANDSKAPET 17 2.2 SYNSINNET OCH PERCEPTION 19 2.2.1 SYNSINNET 19 2.2.2 PERCEPTION 19 2.2.3 RUMSUPPFATTNING 20 2.2.4 MÖNSTER OCH ORDNING 21 2.2.5 RÖRELSENS BETYDELSE 21 2.2.6 SYNBARHET 22 2.2.7 DISKUSSION OM SYNSINNET OCH PERCEPTION 24 2.3 LANDSKAP I PRAKTIK 26 2.3.1 LANDSKAPSKONVENTIONEN 26 2.3.2 LANDSKAPSANALYS 28 2.3.3 SYNBARHETSANALYS 30 2.3.4 RIKTLINJER OCH STYRANDE DOKUMENT 30 2.3.5 EXEMPEL PÅ TILLÄMPNING 32 2.4 GIS 35 2.4.1 INTRODUKTION TILL GIS 35 2.4.2 DATA 35 2.4.3 VERKTYG I ARCGIS, RELEVANTA FÖR FRAMTAGANDE AV SYNBARHETSANALYS 39 6
3 Fallstudier 42 3.1 FALLSTUDIE LYCKÅS 45 3.1.1 LYCKÅS VINDPARK 45 3.1.2 SYNBARHETSANALYS I FÖRHÅLLANDE TILL LANDSKAPET OCH PROJEKTET 49 3.1.3 DATA - SAMLA IN OCH PREPARERA 50 3.1.4 ÖVERSIKTLIG ANALYS DEFINITION AV STUDIEOMRÅDE 50 3.1.5 TILLVERKNING AV ANPASSADE HÖJDMODELLER 52 3.1.6 BYGGNADSHÖJD 58 3.1.7 OBSERVER POINTS 59 3.1.8 OMRINGNINGS- OCH KUMULATIVA EFFEKTER 61 3.2 FALLSTUDIE FÅRÖSUND 63 3.2.1 FAST FÖRBINDELSE FÅRÖ 64 3.2.2 SYNBARHETSANALYS I FÖRHÅLLANDE TILL LANDSKAPET OCH PROJEKTET 67 3.2.3 DEFINITION AV STUDIEOMRÅDE 68 3.2.4 TILLVERKNING AV ANPASSAD HÖJDMODELL 69 3.2.5 BYGGNADSHÖJD 70 3.2.6 JÄMFÖRELSE BROALTERNATIV 71 3.2.7 TRAFIKANTUPPLEVELSEN PÅ ORTOFOTO 72 3.3 OSÄKERHETSANALYS OCH SENSITIVITETSANALYS 74 4 Disussion 76 4.1 RESULTAT AV FALLSTUDIER 77 4.2 REPRESENTATION-KARTAN OCH DESS MAKT 78 4.3 VIDARE ANVÄNDNING AV RESULTAT 78 4.3.1 KORSANALYS 78 4.3.2 VIDARE LANDSKAPSANALYS 78 4.4 BEMÖTANDE AV INITIALA FRÅGESTÄLLNINGAR 79 5 Referenser 80 5.1 TRYCKTA KÄLLOR 80 5.2 WEBBPLATSER 81 5.3 TV-PROGRAM 82 5.4 GEODATAKÄLLOR 82 5.5 BILDKÄLLOR 82 5.6 FIGURFÖRTECKNING 83 7
1 Inledning och läsanvisning Figur 3 Spaning efter Bubo bubo i Falu oppargruva
Arbetet följer principen av ett timglas form och är uppdelat i tre huvuddelar: teori, fallstudier och disussion. Grundläggande begrepp som hjälper till att motivera ämnesvalet presenteras först i en teoretis del. Synbarhetsanalys ges ett sammanhang genom att sätta det i relation till landsapsanalys och andra för landsapsplanering centrala begrepp. Det besriver ocså på vilet sätt landsapsariteten eller landsapsplaneringen/ariteturen an ha nytta av synbarhetsanalys. Ämnet smalnar sedan av och avgränsas till att pröva vertyg för synbarhetsanalys i programmet ArcGIS genom två fallstudier. Metoder för att anpassa analyser till atuellt landsap studeras särsilt. I en avslutande disussion relateras sedan resultatet av arbetet i ArcGIS tillbaa till den teoretisa delen och det som besrevs vara synbarhetsanalysens ontext. Språet är svensa men eftersom flera begrepp inom GIS inte har någon svens översättning ommer dessa begrepp att fortsatt stå på engelsa i ursivt. 1.1 BAKGRUND I mitt arbete på Atins deltog jag 2012 i arbetet med att, i samarbete med Trafiveret och Region Gotland, ta fram en förstudie om fast förbindelse till Fårö. Som en del av landsapsanalysen gjorde Atins ett par enla ZVI, Zone of Visual Influence för att besriva den visuella påveran på landsapet som en eventuell bro sulle medföra. Dessa ZVI onstruerades i Autodes civil 3D och under arbetet med dem ifrågasatte och disuterade vi deras tillförlitlighet, noggrannhetsgrad och relevans. I ett flact landsap med äldre sog och tätortsbebyggelse är det då acceptabelt att göra analysen enbart utifrån marhöjder? Dessa frågeställningar tog jag med mig in i ursen Advanced Digital Landscape Analysis där jag som individuellt projet gjorde en del undersöningar och tester på hur man an ta hänsyn till vegetation och bebyggelse när man gör analyser i GIS rörande visuell påveran. Undersöningarna applicerades på Lycås vindraftpar i Jönöpings ommun. Samtidigt funderade jag över hur landsapsaritetyret förhåller sig till arbete rörande visuell påveran. Som landsapsaritet är det en stor del av vår yresroll att analysera, illustrera och visualisera hur en planerad förändring an omma att se ut. Att göra fotomontage, renderade digitala modeller eller handsisser är de vertyg de flesta använder för att visualisera förändringar i landsapet och landsapsbilden. Visualiseringarna, som inte sällan är försönande, används sedan ofta för att undersöa och bedöma visuell påveran. Det blir då en valitativ bedömning av förändringens visuella påveran. Min frågeställning inritar sig mer på vantitativa bedömningar av visuell påveran, hur stort område ommer att ZVI Zone of Visual Influence 9
påveras, hur raftig blir den visuella påveran för en viss punt osv. Den typen av vantitativa visuella analyser an allas synbarhetsanalys och till det är GIS ett lämpligt vertyg. synbarhetsanalys i GIS för landsapsariteter synbarhetsanalys i ett sammanhang 1.2 SYFTE OCH MÅL Visualiseringar i form av fotomontage eller digitala modeller är vanliga i presentationer av förslag som berör landsapsplanering eller aritetur. Mer sällan görs vantitativa synbarhetsanalyser som underlag till bedömningar av visuell påveran. GIS an ännas svårt att behärsa tenist och är ett vertyg som är långt ifrån självlart för de flesta landsapsariteter trots sin riedom på möjligheter till stöd för landsapsplanering och aritetur. På många arbetsplatser är det GIS ingenjörer som utför det mesta av GIS arbetet. Men lisom landsapsariteten sanar unsap om de tenisa möjligheterna i GIS sanar anse GIS ingenjören unsapen om landsapsariteturens frågeställningar och vila analyser som en landsapsaritet har användning för. Hur an unsap överföras mellan dessa båda professioner eller hur an synbarhetsanalys i GIS göras tillgängligt för landsapsariteter? Med detta arbete vill jag fortsätta att undersöa möjligheterna för landsapsariteten att använda GIS till att ta fram underlag till att göra bedömningar rörande visuell påveran. Jag vill även undersöa hur man använder och anpassar arbetet i GIS efter den specifia platsen och situationen. Det jag vill ha med mig från arbetet är arbetsmetoder för att i framtida projet och arbete med hjälp av GIS unna ta fram underlag som an användas till landsapsanalys och onsevensbedömningar avseende visuell påveran. Arbetsmetoderna sall ta särsild hänsyn till landsapet, förändringens och utredningsobjetets egensaper och aratär. Arbetet syftar därmed till att ge förslag på lämpliga analysmetoder samt besrivningar av dem som an användas av privata onsulter, ommunal förvaltning eller myndigheter såsom Länsstyrelsen och Trafiveret. Jag önsar ocså unna sätta synbarhetsanalysen i ett sammanhang och undersöa hur den interagerar med andra av landsapsaritetens arbetsuppgifter. Genom att placera synbarhetsanalys i sitt sammanhang vill jag få en öad förståelse och insit i teorier som rör landsapsdefinition, visualitet och landsapsanalys. 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR De huvudsaliga frågeställningarna som arbetet tar upp är: När och hur i processen är synbarhetsanalys atuellt/användbart? Hur tar man reda på vad landsapet har för egenheter och speciella rav? Hur an tillämpningen av synbarhetsanalyser anpassas efter eller till det landsap och de situationer eller projet de behandlar? Vilen typ av data sall man använda och hur anpassar man andra parametrar i modellen? 10
1.4 MATERIAL OCH METOD Genom litteraturstudier av teorier om landsapsdefinition, visualitet och metoder för landsapsanalys studeras synbarhetsanalysens sammanhang. Sammanhanget är vitigt för att veta hur och efter vila aratärer och element synbarhetsanalysen an anpassas efter landsapet. Genom litteraturstudier och weburser i ESRIs programvara ArcGIS sapas en unsapsbas i pratis GIS. Weburserna i ArcGIS som varit särsilt värdefulla för arbetet är Using LidarData in ArcGIS, Managing Lidar Data Using LAS Datasets, Learning ArcGIS Spatial Analyst, Learning ArcGIS 3D Analyst och 3D Analysis of Surfaces and Features Using ArcGIS. Samtal och mailonversationer med andra som arbetar med synbarhetsanalys har ocså varit en vitig del av förarbetet. Med en uppbyggd unsapsbas an metoder, teorier och vertyg appliceras och prövas på två referensobjet med silda landsapsaratär. Andra delen av arbetet inritar sig på tillämpning och pratist GIS-arbete i programmet ArcGIS. Avgörande i det arbetet är att tillvera höjdmodeller som tar hänsyn till vegetation och bebyggelse där det är lämpligt beroende på plats och situation. Projeten Fast förbindelse Fårö och Lycås vindraftspar har valts som referensobjet att pröva metoder och teorier på. Valet av referensobjet motiveras med att jag dels änner till dem sedan tidigare men framförallt för att de behandlar olia typer av objet, en bro respetive vindraftver, samt att de är situerade i båda intressanta men silda typer av omplexa landsap. 1.5 AVGRÄNSNING Synen är bara ett av våra sinnen som vi använder till att sapa en uppfattning om vår omgivning. Vår omgivning och landsap upplevs med alla sinnen vars sammansatta intryc tillsammans blir större än summan av sina delar. Synen är det av våra sinnen som har störst potentiell räcvidd. Även när man tittar på hur begreppen landsap och perception definieras och har definierats historist är det tydligt att synen har en framstående ställning bland våra sinnen. I detta resonemang ligger ocså en av arbetets avgränsningar. Arbetet behandlar hur GIS-vertyg an användas för att analysera och ommunicera den rent visuella delen av landsapsupplevelsen. I de flesta projet som rör landsap rävs doc att hänsyn tas till upplevelsens alla delar och även den sammanlagda helheten. Arbetet uppehåller sig vid synbarhetsanalys som underlag för bedömning av visuell påveran. Själva bedömningen av referensprojetens visuella påveran och förslag till anpassningar av projeten utifrån detta lämnas till ett senare sede, utanför arbetets avgränsning. Med synbarhetsanalys avses främst vantitativa analyser av visuell påveran, så allade Viewshed. Viewshed är resultatet av en analys där artbilden representerar analyssvar (varifrån objetet är synligt eller ej) och inte landsapet självt. Kvalitativa analyser av visuell påveran som genom visualiseringar låter bedömaren undersöa aritetonisa och estetisa visuella onsevenser är en nödvändig beståndsdel i en utredning av visuell påveran men lämnas utanför omfattningen av detta arbete. vantitativ analys av visuell påveran 11
Vald programvara för arbetet är uteslutande ArcGIS. Det finns doc en rad alternativ till ArcGIS för att genomföra synbarhetsanalyser, programvaror med höga licensostnader specialiserade på vindraft som WindPro och WindFarm men även open source programvara som SAGA och QGIS. 1.6 DEFINITIONER Med synbarhetsanalys menas vantitativ analys av visuell påveran. Synbarhetsanalysen försöer inte förlara hur en förändring ommer att se ut. Inte heller gör den en valitativ bedömning av förändringens visuella påveran. Synbarhetsanalys är ett vertyg för att ta reda på hur mycet en förändring ommer att synas och den geografisa utbredningen för visuell påveran. Med GIS avses Geografisa informationssystem dvs. system för att behandla geografis information. Definitioner av landsap och landsapsbild behandlas i 2.1 Landsap och landsapsbild. 12
13
2 Teori Figur 4 Trafiantupplevelse, Lundaslätten från Södra stambanan 14
2.1 LANDSKAP OCH LANDSKAPSBILD 2.1.1 LANDSKAP Landsap är ett ord med många betydelser och definitioner. Eftersom detta arbete handlar om landsap behöver det framgå vad som menas med landsap, vilen definition författaren valt. Definitionen av landsap är inte bara vitig för att veta vad författaren menar med landsap utan i definitionerna framgår även hur männisan förhåller sig till landsap och hur den visuella delen av landsapsupplevelsen har värderats. 2.1.1.1 DEFINITIONER IDAG Hur definieras landsap idag? Tre samtida definitioner presenteras nedan. Wiipedias definition, för att det ger en bra bild av hur ordet uppfattas och används bland landsapets bruare. Merriam-Websters lexion för den traditionella och etymologisa definitionen. Landsapsonventionens eftersom Sverige ratificerat landsapsonventionen är det den vi bör använda oss av, det är ocså den definition som detta arbete använder sig av. 2.1.1.2 WIKIPEDIA (Wiipedia, 2014) Landsap som Wiipedia besriver det den 18 februari 2014; Ett landsap är ett geografist område med synlig geologis, biologis eller ulturell aratär. Intressant i den definitionen är att aratären sall vara synlig, landsapet definieras alltså efter sin förmåga till visuell förmedling av aratär. Vidare: Från början har begreppet landsap en bestämd territoriell innebörd men det har successivt vidgats till att omfatta även andra miljöer, verliga eller föreställda, med gränser av annan art än judiciella och administrativa. Föreställda landsap, vila är de? En förutfattad uppfattning om eller minnet av ett verligt landsap är ocså ett slags landsap. Föreställda landsap an även vara representationer av landsap såsom fotomontage, fysisa eller digitala modeller etc. Framtida landsap, med önsan eller farhågor om vad de ommer att vara är föreställda landsap tills det att de förverligas. verliga och föreställda landsap Landsapsariteten arbetar både med verliga och föreställda landsap men anse huvudsaligen med föreställda varav en begränsad del ommer att förverligas. Wiipedia hänvisar även till landsapsonventionens definition. 15
2.1.1.3 MERRIAM-WEBSTER (Merriam-Webster, 2014) Det engelsa uttrycet landscape definieras i Merriam-Websters webutgåva som: 1 a : a picture representing a view of natural inland scenery b : the art of depicting such scenery 2 a : the landforms of a region in the aggregate b : a portion of territory that can be viewed at one time from one place c : a particular area of activity : scene <the political lands cape> 3 obsolete : vista, prospect Intressant igen är att så mycet av definitionen fouserar på det visuella. Den första gruppen definitioner behandlar landsap som objetet för landsapsmåleri. A picture representing a view är start visuellt där bilden [picture] representar inte landsapet i sig självt eller ens den scen som byggts upp utan vyn [view] av denna scen. I andra gruppen är definition 2 b a portion of territory that can be viewed at one time from one place även den tydligt visuell. Just denna definition sulle unna hjälpa till att besriva och definiera begreppet Viewshed. ett område sådant som det uppfattas 2.1.1.4 DEN EUROPEISKA LANDSKAPSKONVENTIONEN (Europarådet, 2000), (Council of Europe, 2000) Den europeisa landsapsonventionens (i arbetet förortat ELC, efter European Landscape Convention) definition av landsap är den som detta arbete använder sig av. I översättningen till svensa från engelsa uppstår en viss nyanssillnad i definitionen. Utdrag ur landsapsonventionen nedan presenteras därför både i originalsprå och från den svensa översättningen. Bra att veta är att det är de engelsa och fransa versionerna som är giltiga. (Lerman, 2007) I ELCs första artiel definieras landsap som: an area, as perceived by people, whose character is the result of the action and interaction of natural and/or human factors ett område sådant som det uppfattas av männisor och vars aratär är resultatet av påveran av och samspel mellan naturliga och/eller mänsliga fatorer Att ELC är tillämplig på och inbegriper alla typer av landsap oavsett värde förtydligas i andra artieln: this Convention applies to the entire territory of the Parties and covers natural, rural, urban and peri-urban areas. It includes land, inland water and marine areas. It concerns landscapes that might be considered outstanding as well as everyday or degraded landscapes. 16 denna onvention tillämplig på parternas hela territorium och omfattar natur-, landsbygds-, stads- och förortsområden. Den inbegriper landområden, inlandsvatten och havsområden. Den avser landsap som an anses som särsilt värdefulla såväl som vardagliga landsap och vanvårdade landsap.
Definitionen utgår från männisan, männisan som betratare och deltagare. Ett område blir till landsap när det uppfattas. Det är ocså en definition som besriver landsapets aratär som något ice statist, utan istället som processer, avslutade eller pågående. ELCs definition siljer sig från övriga definitioner genom att betydelsen av landsapets visuella egensaper tonas ner och ativiteter och funtioner i landsapet lyfts fram. Pga. språliga nyanssillnader är detta mer påtagligt i den svensa översättningen genom ordvalet uppfattas. Uppfatta på svensa har betydelsen ursilja, förstå. (SAOB, 2014) Ordet används mer till att besriva hörselsinnet än synen. Det engelsa perceive definieras av Oxford Dictionaries: (Oxford dictionaries, 2014) 1 Become aware or conscious of (something); come to realize or understand 1.1 Become aware of (something) by the use of one of the senses, especially that of sight 2 Interpret or regard (someone or something) in a particular way Det engelsa uttrycet perceive antyder att förståelse och medvetenhet främst fås genom synintrycet. I båda uttrycen ges det utrymme för att landsap är en subjetiv tolning av ett område. Genom att uppfatta ett landsap sapas en uppfattning om detsamma. Uppfattning: mening, åsit (SAOB, 2014) Föreställningar, representationer, minnen och berättelser om ett landsap sulle således vara en mycet vitig del av landsapet självt. 2.1.2 LANDSKAPSBILD OCH BILD AV LANDSKAPET Ett ofta föreommande och centralt begrepp för landsapsplanering och aritetur är landsapsbild. Betydelsen av begreppet definieras sällan när det används och det är ett begrepp som an tolas olia beroende på unsaps- och erfarenhetsnivå av arbete med landsap. För lemannen är landsapsbild jämförligt med utsit eller vy vid en viss punt. För landsapsariteten är betydelsen vidare där landsapsbild an besrivas som förmedlingen av ett visst landsaps aratär. I Svensa Aademins ordbo, (SAOB,2014), definieras landsapsbild som: 1) till : bild l. anblic som ett landsap erbjuder. 2) onst. till : bild l. tavla föreställande ett landsap; stundom övergående i bet.: sätt varpå ett landsap framställes. Det är vitigt att inte, hur självlart det än an låta, förväxla de två betydelserna av landsapsbild. Den första är upplevelsen genom främst, men inte enbart, synintryc av ett landsap. Den mänsliga synen och perceptionen och inveran från övriga sinnen ger en mer omplex landsapsbild än vad som går att representera i ett foto, en målning eller en digital modell som visas på särm. Vad i landsapsbilden är det som är svårt att representera till en bild av landsapet? Ett flertal fatorer är svåra att överföra till en representation. Mänsliga ognitiva förmågor som perception och rumsuppfattning är med i sapandet av landsapsbild. Den egna närvaron är alltid en del av landsapsbilden. Vi sätter landsapet i relation till vår egen ropp, i landsapsbilden är den egna roppen med som en salstoc. Hur många gånger har man inte försöt fotografera en storslagen utsit, ett stort och mätigt 17
landmäre och irriterats över att just det man ville fånga, storslagenheten inte framommer av fotografiet? Landsapsbilden påveras ocså start av umulativa effeter och omringningseffeter vilet an vara mycet svårt att, ens om man försöer, återsapa i bild. Även rörelse påverar landsapsbilden, både rörelser i landsapet och betratarens rörelse. Rörelsens hastighet påverar vila struturer och aratärer i landsapet som framträder med tydlighet och därmed utgör landsapsbilden. I Vindraften och landsapet: att analysera förutsättningar och utforma anläggningar (Boveret, 2009) förlarar Boveret landsapsbild med: Landsapsbilden besriver hur landsapet upplevs rumsligt och visuellt. Den bestäms av landsapets element, som tillsammans ger landsapet dess rumsliga strutur. (Boveret, 2009) 2.1.2.1 LANDSKAPSBILDSSKYDD Före 1 januari 1975 fanns ett sydd för landsapsbild med stöd i naturvårdslagens 19. Landsapsbildssyddet infördes som ett enlare sydd än reservatsbildning och det var framförallt de visuella värdena i landsapet man ville sydda. Landsapsbildssyddet om att ersättas av risintresse där fler värden tillsrivs landsapet och är möjliga att sydda, doc inget specifit för de visuella värdena. Fortfarande finns områden som omfattas av landsapsbildssydd och förändringar i dessa områden räver tillstånd från Länsstyrelsen. Det är inte möjligt att ändra i föresrifterna eller tillsriva nya områden landsapsbildssydd. (Länsstyrelsen Såne, 2014) Lagstiftningen om sydd följer den utvecling som definitionen av landsap har genom att gå från nästintill rent visuell till en mer ativitetsbaserad syn. Att sydda ett visuellt värde i ett landsap är fortfarande möjligt med risintresse men det visuella värdet måste sättas i en ontext och syddet motiveras utifrån risintresse för ulturmiljövård, naturvård eller friluftsliv. 18
2.2 SYNSINNET OCH PERCEPTION Synen är bara ett av våra sinnen som vi använder till att sapa en uppfattning om vår omgivning. Vår omgivning och landsap upplevs med alla sinnen vars sammansatta intryc tillsammans blir större än summan av sina delar. Synen är doc det av våra sinnen som har störst potentiell räcvidd. Alla våra sinnesintryc filtreras genom perception, bara en viss del av informationen i landsapet runt i ring oss medvetandegörs. Vår uppfattning av landsap genomgår ytterligare ognitiv bearbetning där ognitiva sinnen som rumsuppfattning, loalsinne och spatialt minne spelar in. 2.2.1 SYNSINNET Synen är ett särsilt vitigt sinne för männisan som vi evolutionärt anpassats till. Det har ocså ommit att bli vårt huvudsaliga sätt att täna, vi föreställer oss idéer genom inre bilder, hur de sulle se ut. (Bell, 2012) När man tittar på hur begreppen landsap och perception definieras och har definierats historist är det tydligt att synen har en framstående ställning bland våra sinnen. Synsinnets dominerande roll varierar något mellan ulturer och tidsepoer. I modern västerländs ultur är synsinnet särsilt dominerande. Ögat och synen jämförs ofta med ameran. Det mänsliga ögat har en fantastis förmåga att ursilja färger, bedöma sillnader i ljusintensitet och avstånd. (Porteus, 1996) Synen använder ljusenergi till att identifiera former, textur, färg, rörelse med spatiala aspeter som djup och avstånd. (Bell, 2012) Ögats funtion besrivs ofta som en amera som projicerar en platt (egentligen onav) bild på näthinnan lit ameran belyser negativfilmen. Trots den tvådimensionella bilden från ögat är det möjligt att bedöma avstånd även med bara ett öga tac vare hjärnans förmåga att dra slutsatser av perspetivisa förhållanden. Djupseendet förstärs doc av att vi har två ögon som ger en stereosopeffet. Ögonens placering fram gör att vi har ett välutveclat djupseende på beostnad av ett minsat synfält i jämförelse med andra däggdjur. 2.2.2 PERCEPTION Andra ord för perception är varseblivning och uppfattning. I begreppet ryms alltså även en subjetiv dimension där en seletion och bedömning av sinnesintrycen ser vid varseblivning. I föregående styce har det onstaterats att synsinnet är dominerande för seende personers perception. Utöver de fem lassisa sinnena bidrar även vår förmåga att änna luftfutighet, temperatur och atmosfärist tryc till vår perception. (Tuan, 1974) Synen är doc det dominerande sinnet som männisan är mest beroende av och det blir mer och mer så i det moderna samhället. Individers utvecling av perception styrs dels av individuella fatorer men ocså genom ulturella och sociala fatorer och i den moderna västvärlden är perceptionen särsilt visuell. Kevin Lynch besriver hur uppfattningen av verligheten varierar raftigt mellan olia personer eftersom uppfattningen sapas genom en tvåvägs ommit att bli vårt huvudsaliga sätt att täna varseblivning och uppfattning 19
observatören väljer ut och organiserar och ger mening nahsicht och fernsicht minnet av en plats spelar stor roll för hur vi upplever den i realtid 20 process mellan betrataren och dennes omgivning. (Lynch, 1960, p. 6) Uppfattningen blir ett resultat av en återopplande process mellan verligheten och uppfattningen av densamma. Verligheten tillhandahåller information som observatören väljer ut och organiserar och ger mening. Då sapas en uppfattning. Uppfattningen som sapats begränsar och förstärer vad som ses genom att förhålla sig till den filtrerade perceptionen. Därför varierar uppfattningen mellan olia männisor beroende av tidigare erfarenheter, sinnesstämning och tidpunt. Verligheten, det betratade objetet, an innehålla relativt lite ordning eller noteringsvärd information men uppfattningen av den får betydelse och särsiljning för att betrataren ger den det genom igenänning eller genom att objetet passar in i en stereotyp. (Lynch, 1960, p. 6) Exempel på detta är att vi an hitta ett objet vi letar efter, t.ex. en person vi änner i en folmassa och änna igen ett apote som just ett apote även om vi inte sett just detta apote tidigare. Samtidigt uppfattar vi även objet som är nya för oss. Även om betrataren sanar erfarenhet eller ord för ett landsapselement som har särsilt tydlig information ommer betrataren att lägga märe till detta och sapa sig en uppfattning om det. T.ex. sulle någon som aldrig tidigare sett havet ändå lägga märe till havet och uppfatta havet när den står inför det. Johannes Gabriel Granö, geograf, utarbetade under 1920-talet antropocentrisa teorier om landsap och landsapsuppfattning. (Linola, 2006) Det som särsiljer hans teorier är framförallt att han delar upp omvärlden i nahsicht och fernsicht. Det som är nära upplevs med alla sinnen och sapar the proximity som sträcer sig ett par tiotal meter från betrataren. Här samarbetar synintryc med änsel av temperatur, doft, austi osv. På ett längre avstånd upplever vi the landscape som är det som upplevs med enbart synen som informationsälla. Granö peade ocså på att perceptionen av synintrycen var mer sann i the proximity vad det gäller färgåtergivning, avstånd och proportioner. Betrataren an inte göra sig fri från utan påveras alltid av sinnesintrycen i the proximity även betratandes the landscape. (Linola, 2006) Det resonemanget an delvis förlara sillnaden mellan landsapsbild och bild av landsapet. 2.2.3 RUMSUPPFATTNING Synintrycet, filtrerad av vår perception, tillsammans med andra sinnesintryc bearbetas och förstås av vårt ognitiva sinne. Ett flertal funtioner i hjärnan samarbetar för att sapa vår uppfattning av vår omgivning: minnet, rumsuppfattning och loalsinne. Uppfattningen av en plats an bilda ett landsap i vårt minne. Vår förutfattade uppfattning eller minnet av en plats spelar stor roll för hur vi upplever en plats i realtid, då verligheten stäms av mot det föreställda. Rumsuppfattning, på engelsa spatial awareness, sa inte förväxlas med perception. Rumsuppfattning är en funtion eller sinne jämförbart med språsinnet, som sapas på en viss plats i hjärnan. Förvånansvärt lite är srivet om rumsuppfattning och landsap. Vad rumsuppfattning innebär blir som tydligast när den sanas eller har en funtionsnedsättning. Det är när vi föreställer oss tredimensionella rum, både det fysisa vi befinner oss i eller föreställda som sinnet ativeras. Tidsuppfattning och en del andra matematisa begrepp är opplat till rumsuppfattning. Seende personer använder synintrycet som främsta informationsälla till rumsuppfattningen men även andra sinnen bidrar med information t.ex. änsel och hörsel.
2.2.4 MÖNSTER OCH ORDNING Medvetet eller omedvetet försöer vi ordna aos. Vi söer efter mönster som stämmer överens med de unsaper vi redan har av vår omvärld. Olia personer ser därför olia sammanhang och mönster i sin omgivning. Vi uppfattar de mönster vi änner igen exempelvis lägger vi märe till någon vi änner i en folmassa. Mönster och formationer med raa anter hårda anter är oftast sapade genom mänslig ativitet. Organisa former an vara sapade både genom mänslig ativitet eller naturliga processer. (Bell, 2012) I Boverets rapport an man läsa att: Det är allmänt onstaterat att gruppformationer med enelt uppfattad geometri (t.ex. rader, raster eller lisidiga trianglar) ger en mindre visuell störning, oftast på grund av att sådana formationer tillför landsapet minsta möjliga omplexitet. (Boveret, 2009) Vila mönster som an anses iögonfallande eller visuellt störande verar variera, ocså vad som är ordning och oordning. Det står lart att vi lägger märe till det vi änner igen även om elementet upptar en mycet liten del av synfältet. Vi tolar strita mönster och raa geometrier som sapade av männisor och som onaturliga. Att i ett, vad som uppfattas som naturligt och orört, landsap tillföra oorganisa mönster och ordningar borde snarare öa omplexiteten i landsapsbilden. Varför finns då uppfattningen att enelt uppfattad geometri utgör en mindre störning än den omplexa organisa geometrin? Är det med hänsyn till att vår hjärna hela tiden arbetar för att hitta mönster i vår omgivning och att nå resultat av det arbetet är mindre rävande när geometrin är enel och oorganis? I ett sådant resonemang tas ingen hänsyn till om vår hjärna varseblir oss om sitt arbete eller inte. Större delen av hjärnans ativitet medvetandegörs vi aldrig om, det är först när vi identifierat ett mönster eller en avvielse från ett mönster som vi ser det. Ett älgtorn i ett sogsbryn framträder tydligt genom sin avvielse medan vi uppfattar de individuella träden som brynet utgörs av som en enhet, ett sogsbryn, trots att dessa objet är jämförbara i sin storle och form. 2.2.5 RÖRELSENS BETYDELSE Solatter, blinande ljus och de strobosoplinande effeter som uppommer när rotorbladen på ett vindraftver passerar positioneringsljuset eller den belysta pelaren är fatorer som ofta är mycet ortvariga men ändå drar uppmärsamheten till sig på ett start sätt och bidrar till att öa synbarheten. (Sullivan & al, 2011) rörelse bidrar till att öa synbarheten Pratisa exempel på när rörelse ger effeter som an få betydelse för synbarhetsanalys är bilarnas rörelse på en väg eller bro, dels ljusäglorna men ocså solatter som an uppstå. Strobosopeffeter an uppstå när rotorbladen passerar ett vindraftsvers positionsljus eller när ett fordon passerar stolpar eller staet. 2.2.5.1 NÄR OBJEKTEN RÖR SIG Andra delar av landsapsupplevelsen är underordnade den visuella delen och presenteras och ommuniceras ofta med visuella metoder. Även den visuella upplevelsen ommuniceras ofta bristfälligt med förenlade visu- 21
ella metoder som inte tar hänsyn till rörelsens betydelse för den visuella upplevelsen. Det är lätt att föreställa sig att ett blinande ljus uppfattas annorlunda än ett fast sen, liaså ett snabbt rotationstempo jämfört med ett lugnare. Vindraftverens visuella uttryc varierar därför efter väderle och vindförhållanden. informationsbärare landsapet uppfattas på olia salnivåer Objetens rörelse i landsapet är ofta informationsbärare och en hjälp att läsa och förutse även andra delar av landsapsupplevelsen. Träd, vindraftver, flaggor och vågor på vattnet vittnar om vindritning och vindhastighet. Rö ur sorstenar an säga något om temperatur och om limatet. Föreställ dig en all vinterdag när det eldas mycet i villapannor och raftvärmever och röen rör sig i en ra pelare uppåt. Vi an då föreställa oss hur det limatet änns och lä oss därefter bara genom att betrata landsapet genom ett fönster. En bro eller motorväg an tycas statis men det visuella uttrycet varierar med trafimängd, tid på dygnet och väderle. Trafimängd och hastighet an ge en indiation på hur landsapet där borta ommer att upplevas. Vilen vecodag är det, ommer det att vara fullt med fol dit jag är på väg? 2.2.5.2 NÄR BETRAKTAREN ÄR I RÖRELSE Den visuella upplevelsen av samma landsap varierar naturligtvis med betratarens rörelse och hastighet. Upplevelsen av ett landsap blir helt annorlunda från ett snabbtåg än till fots. Man an säga att landsapet uppfattas på olia salnivåer eller att landsapets olia salor blir framträdande. Struturer och element framträder olia tydligt i olia hastigheter och salor. Berget som an ligga som bagrund i en upplevelse av ett landsap i låg hastighet får i högre hastighet en tydligare form och större betydelse som element. Andra mönster och optisa effeter an uppstå när betrataren är i rörelse. En resa med tåg över Öresundsbron bjuder på minst två sådana fenomen. De triangulära facveren med sarpa vinlar på sidorna av bron uppfattas som mjua vågrörelser vid högre hastigheter. Vindraftsparen i söder växlar mellan ordning i räta rader och till synes oordning. Staet, bullerplan och avsärmare an ge oönsade mönstereffeter, strobosopeffeter och flimmer när betrataren är i rörelse. Effeter som är mycet svåra att förutse och påvisa i modell eller illustration. 2.2.6 SYNBARHET Vad som har hög synbarhet är, som onstaterats ovan, förutom objetets egensaper beroende av våra ognitiva förmågor perception och rumsuppfattning. Ett objets synbarhet beror ocså på fysialisa fatorer såsom väder och avstånd. 2.2.6.1 OPTISKA FAKTORER Brytningsindex för det synliga ljusets väg genom luft an ha betydelse på stora avstånd. I ArcGIS är det valbart att ta hänsyn till det genom inställningen Refraction of light. Brytningsindex antas av ArcGIS att vara 0,13. Vilet brytningsindex som är mest rättvisande är inte självlart utan något som disuteras och an variera något mellan olia programvaror. Det här arbetet har accepterat ArcGIS brytningsindex 0,13. I ArcGIS är det valbart att ta hänsyn till jordens urvatur när en synbarhetsanalys utförs. 22
2.2.6.2 DISTANCE DECAY En fysialis fator som har stor betydelse för synbarheten och uppfattningen av ett objet är avståndet. Med öande avstånd avtar synbarheten. På engelsa används uttrycet distance decay. Ett sätt att ta hänsyn till distance decay i en Viewshed analys är att tillvera ett vitat raster där värdet avtar med stigande avstånd från objetet. Ett linjärt vitat raster an enelt göras men hänsyn an ocså tas till framtagna tröselvärden för synbarhet. Avståndsrastret an sedan multipliceras med Viewshed-rastret för att ge en Viewshed vitad mot avstånd till objetet. Flera studier på synbarhet för vindraftver har gjorts med varierande resultat och reommendationer för tröselvärden för avstånd att använda i synbarhetsanalysen. (Sullivan & al, 2011) (University of Newcastle, 2002) Studierna har tagit hänsyn till att ett objets synbarhet varierar med väderförhållande, luftfutighet, årstid och tid på dygnet. Reommenderade avstånd för Viewshed-analys av vindraftver enligt Sinclair-Thomas Matrix. Reommendationerna baseras på studier av vindraftvers synbarhet i Sottland: (Buchan, 2002) Totalhöjd vindraftver Reommenderad distans för ZVI (m) 50 70 85 100 15 20 25 30 Figur 5 Sinclair-Thomas matrix I rapporten Wind Turbine Visibility and Visual impact Threshold Distances in Western Landscapes (Sullivan & al, 2011) har ett något annorlunda resonemang gjorts för att omma fram till lämpliga tröselvärden för synbarhetsanalys. Observerade objet har delats in i sex visibility-lasser beroende på vindraftverens egensaper som storle, geometris form, färg, ontrast mot bagrund och rörelse. Därefter har dessa studerats under olia väderförhållanden och ett maximalt respetive minimalt synbart avstånd har registrerats. Visibility rating 1 2 3 4 5 6 Max observed 58,3 54,7 36,9 31,9 19,3 6,4 distance (m) Min observed 20,9 15,6 12,4 6,4 3,2 0,8 distance (m) Recomended treshold (m) - 48 32-16 - Figur 6 Tröselvärden enligt Sullivan & al, 2011 Utifrån den här studien har (Sullivan & al, 2011) tagit fram fyra tröselvärden för synbart avstånd: 1. Limit if visibility: ca 58 m. Anses vara den övre gränsen för avstånd på vilet ett vindraftver an vara synligt i dagsljus utan hjälpmedel. 2. Suggested limit of analysis: ca 48 m. Tröselvärdet för synbarhetsanalys och utredningar om visuell påveran. 3. Limit of casual visibility: ca 32 m. På detta avstånd är vindraftveren under normal förhållande, inluderat molnigt väder, synliga för de flesta betratare. 4. Limit of visual preeminence: ca 16 m. På detta avstånd är vindraftveren väl synliga och drar till sig blicen. Vindraftparen an på detta avstånd uppfattas utgöra en stor visuell påveran på landsapet. 23
2.2.6.3 IÖGONFALLANDE Synbarheten an öa pga. rörelse eller annan iögonfallande effet. Hjärnan har en förmåga att förvansa för att förstära viss information. Objet med lara stara färger upplevs som större än vad de är. Det finns studier som visar på att vertialer överdrivs så att uppfattningen av objetets utbredning i höjdled förstärs. Denna funtion an göra att berg eller höghus upplevs torna upp sig. (Bell, 2012) Objet med lara stara färger upplevs som proportionellt större än vad de är. Det fatum att vi uppfattar objet som mindre ju längre bort de är ifrån oss och som större ju närmre de ommer är ocså ett exempel på hur synen och perceptionen förvränger verligheten. (Bell, 2012) 2.2.7 DISKUSSION OM SYNSINNET OCH PERCEPTION Synen är ett av flera sinnen som informerar oss om vår omvärld. Synintrycen filtreras av vår perception där vissa saer förminsas och andra förstärs eller förtydligas. Detta är mycet beroende av individens erfarenheter och gruppens ulturella normer. Det är ett ognitivt sinne som tillsammans med andra sinnesintryc och andra ognitiva funtioner sapar själva uppfattningen av vår omvärld. Stora individuella men ocså generella ulturella sillnader finns i hur vi uppfattar miljön omring oss, d.v.s. landsapet. i tolning och värdering av synbarhetsanalysen rävs ett subjetivt förhållningssätt I framtagandet av en synbarhetsanalys måste det göras en rad subjetiva antaganden om vad som är synbart och an ha en eventuell visuell påveran på landsapet. Rörelse är en fator som an förstära eller raftigt förändra perceptionen av synintrycen. Rörliga objet är iögonfallande och rörelsen an i sig bära på mycet information. Framförallt i tolningen och värderingen av synbarhetsanalysens resultat rävs ett subjetivt förhållningssätt linande perceptionen vid upplevelsen av landsap. Synbarhetsanalysens parametrar sa ocså ta hänsyn till objetiva optisa fatorer såsom ljusets fration i atmosfären, väder- och ljusförhållanden. Synen har fått en överordnad roll inte bara när vi uppfattar landsap utan även när landsap och tanar som rör landsap sall ommuniceras. Fotografier är det gängse sättet att ommunicera ett nuläge. Förslag till förändring presenteras ofta med fotomontage, fysisa eller digitala modeller. Andra sinnesintryc utreds men utredningen och dess resultat förmedlas ofta visuellt i form av bullerartor, spridningsområden för lut och aerodynamisa modeller. Genom att föreställa sig att ett annat sinne sulle behandlas och tillåtas dominera på samma sätt som synen blir det tydligt vilen särställning synsinnet har i vår ultur. Bulleranalyser bruar presenteras i ett visuellt format med artor och tabeller. Sällan (eller aldrig) görs en modell av ljudbilden för att den sa unna bedömas på samma sätt som modeller görs av den visuella landsapsbilden. Föreställ dig att en inspelning sulle göras över hur en öad trafimängd sulle unna låta och spelas upp för beslutsfattarna? Sulle de efter att ha lyssnat till detta unna dra några slutsatser om lämpligheten? Ett sådant förfarande sulle ses som befängt eftersom alla vet att den audiella perceptionen inte fungerar så, att vår hjärna sorterar, sållar, förminsar och förstärer betydelsen av hörselin- 24
trycen innan den presenterar sin ljudbild för oss. Liadant gör vår hjärna med synintryc men här har vi traditionellt en mycet större tilltro till det visuella sinnet, det vi sett med våra egna ögon måste vara sant och oförvansat även om det bara är en representation. Att uppfatta är ett begrepp som sträcer sig bortom sinnenas registrering av intryc till att innefatta även hjärnans eller medvetandets tolning av sinnesintrycen. Vi sapar oss en uppfattning om något, vilet inte stannar vid en objetiv registrering av sinnesintryc utan svallrar om en bedömning, att en åsit formats. 25
2.3 LANDSKAP I PRAKTIK 2.3.1 LANDSKAPSKONVENTIONEN Den europeisa landsapsonventionen, här förortad ELC, ratificerades av Sverige 2010 och trädde i raft 1 maj 2011. Ratificeringen innebär ett åtagande att sydda, förvalta och planera landsap enligt ELCs intentioner. ELC är framtagen av Europarådet under 2000-talet och ratificerades första gången 2004. Målet med ELC är formulerat i artiel 3: Konventionens mål är att främja sydd, förvaltning och planering av landsap samt att organisera europeist samarbete i landsapsfrågor. Hur målet sall uppnås formuleras i totalt arton artilar fördelade på fyra apitel i ett doument inte längre än tolv sidor. Första apitlet tar upp allmänna bestämmelser som definitioner och mål. I andra apitlet listas nationella åtgärder och det tredje apitlet tar upp europeist samarbete. Det sista apitlet rör slutbestämmelser, d.v.s. hur ELC förhåller sig till andra regelver, avtalets giltighet och uppsägning m.m. (Europarådet, 2000) Mycet mer är srivet om ELC och hur respetive parter sall tillmötesgå de utmaningar som implementeringen innebär. Peggy Lerman anser i sitt arbete (Lerman, 2007) att den svensa översättningen i vissa fall förändrat eller t.o.m. förvansat betydelsen av vissa definitioner och begrepp i landsapsonventionen. Det är då vitigt att omma ihåg att det är den engelsa och fransa versionen som är gällande. 2.3.1.1 LANDSKAPSKONVENTIONENS RELATION TILL SYNBARHETSANALYS Landsapsonventionen berör all form av landsapsplanering. Synbarhetsanalyser an både motiveras med och styras av landsapsonventionens innehåll. Synbarhetsanalys som en del av landsapsanalys an vara ett vertyg i både de allmänna åtgärderna och de särsilda åtgärderna som åtagits. Artiel 5 Allmänna åtgärder att införa förfaranden för medveran från allmänheten, loala och regionala myndigheter och andra parter med intresse för att utforma och genomföra den landsapspoliti som anges i punt b ovan att integrera landsap i sin regional- och stadsplaneringspoliti och i sin politi inom ultur, miljö, jordbru, eonomi och på det sociala området samt i alla andra politiområden som an ha diret eller indiret inveran på landsap... Synbarhetsanalys an vara ett vertyg för att identifiera berörd allmänhet till en landsapsförändring. En synbarhetsanalys an ocså väca intresse för en fråga genom sin tydlighet i vila som berörs. I alla politisa frågor som an medföra förändringar i hur landsapet uppfattas an en synbarhetsanalys vara ett vertyg för att föra landsapets talan redan tidigt i processen. 26
Artiel 6 Särsilda åtgärder A Öad medvetenhet Varje part förbinder sig att öa medvetenheten i det civila samhället, privata organisationer och hos offentliga myndigheter om landsapens värde, deras roll och om förändringar i landsapen. Synbarhetsanalyser och visualiseringar an vara till hjälp för att öa medvetenheten om landsapens värde och förändringar både i det civila samhället och bland facfol och beslutande politier. C Kartläggning och värdering 1 Varje part förbinder sig att, med ativ medveran av berörda parter, i enlighet med artiel 5 c, och i syfte att förbättra unsapen om sina landsap a. att artlägga sina egna landsap över hela sitt territorium att analysera landsapens särdrag och de rafter och påtrycningar som omvandlar dem att lägga märe till förändringar att värdera de landsap som har artlagts på detta sätt, och ta hänsyn till de särsilda värden som berörda parter och den berörda befolningen tillsriver dem I arbete med ovanstående punter an synbarhetsanalys vara atuellt. Det an vara ett vertyg för att artlägga och analysera landsapens särdrag samt synliggöra förändringar, både fatisa och framtida. ELC stödjer och motiverar användandet av synbarhetsanalys. Syfte och mål med synbarhetsanalys, att den bör främja sydd, förvaltningen eller planeringen av ett landsap går att finna i ELCs intention. Ett mer specifit syfte an vara att öa medvetandegraden om ett landsap eller en landsapsförändring hos allmänheten eller annan grupp. Det an ocså vara att artlägga, analysera eller värdera ett landsap. ELCs definition av landsap an ge stöd och ritning i arbetet med synbarhetsanalyser. När landsapets aratärsdrag och vitiga landsapselement sall identifieras är det vitigt att täna inte bara på det fysisa uttrycet, det synliga, utan ocså på hur landsapet används av männisor och vila naturliga processer som hela tiden pågår. Exempel på hur förhållningssätt från ELC an användas i arbete med synbarhetsanalys: Ta hänsyn till naturliga förändringsprocesser som tex sog som växer samt siftande årstids- och väderlesförhållanden En synbarhetsanalys som rör en väg bör inte bara ta hänsyn till vägens linjeföring utan ocså hur ofta den används, av vila och till vad. Identifiering av historisa processer lisom drivande rafter och intressen (som anse ännu inte gett fysist avtryc) Att uppfattningen av landsap även beror på de föreställningar som finns om landsapet. Vilet landsap som är mest naturligt och orört går inte att mäta genom att bara räna landsapselement utan här an en artläggning av bruarnas föreställningar vara vitigt. 27
2.3.2 LANDSKAPSANALYS 2.3.2.1 VARFÖR LANDSKAPSANALYS? Att använda sig av landsapsanalys motiveras av ELC som tidigare framgått. Landsapsanalys har länge varit ett vertyg inom landsapsplanering och förvaltning. förtydliga sammanhang lyfta värden unsapsprocessen onflitlösning Trafiveret motiverar användandet av landsapsanalys med ett behov av att identifiera vitiga samband, struturer och funtioner i landsapet och hur planerade åtgärder an omma att påvera eller påveras av dessa. (Berglund & al, 2013) Det är därför vitigt med ritade analyser. Trafiveret uppmanar att beställa eller själv ta fram tematisa landsapsanalyser och undvia de alltför allmängiltiga miljöbesrivningarna. Landsapsanalysen bör alltså anpassas till och ritas mot den förändring som är behovsgrundande för framtagandet av en landsapsanalys. I arbetet med landsapsanalys är det bra att vara medveten om syftet med analysen, som an vara att bidra till en bättre loalisering eller utformning av en förändring. (Berglund & al, 2013) Enligt (Schibbye & Pålstam, 2001) finns det fyra motiv till att göra en landsapsanalys. Ett är att redovisa och förtydliga sammanhang, t.ex. eologisa, visuella, ulturhistorisa. Ett annat motiv är att lyfta fram värden, att ha ett bedömningsunderlag att grunda sin värdering på. Ett tredje motiv är själva unsapsprocessen som arbetet med en landsapsanalys an ge, detta både för och med experter såväl som allmänhet och bruare. Det fjärde motivet an vara onflitlösning. I ett planerings- eller exploateringsprojet an parterna samlas för att ta fram landsapsanalysen och då få en större insit och förståelse för varandras argument och ståndpunter. Landsapsanalysen an göras både före, i samband med eller efter en eventuell förändring. Bagrundsanalys behöver inte vara opplad till en förändring utan an vara för att värdera ett befintligt landsap. Landsapsanalysen som görs i samband med en förändringsprocess an styra eller påvera förändringen. Konsevensanalys an man alla den landsapsanalys som besriver onsevenserna av en planerad eller genomförd förändring. 2.3.2.2 LANDSKAPSANALYS OCH SYNBARHETSANALYS Synbarhetsanalysen och landsapsanalysen har ett ömsesidigt beroende och utbyte av varandra. För att unna anpassa synbarhetsanalysen efter landsapets unia förutsättningar an en landsapsanalys ligga till grund. Åt andra hållet an synbarhetsanalysen ingå eller vara ett stöd i landsapsanalysen. Ett tydligt exempel är analysmetoden space syntax som grundar sig på isoviststudier. Synbarhetsanalysen är inte en typ av landsapsanalys som an stå för sig själv. Men den an vara ett vertyg i vedertagna landsapsanalysmetoder. Ett exempel på hur synbarhetsanalys an användas som ett vertyg i en annan typ av landsapsanalys är när man vill studera landsapets öppenhet. Öppna landsap är i flera västerländsa ulturer ansett som attrativt, värdefullt och syddsvärt. Med hjälp av synbarhetsanalysens vertyg an man identifiera isovister i landsapet, dvs. områden som upplevs som öppna och deras avgränsning. (Weitamp, 2011) 28