Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar



Relevanta dokument
Regionförbundet, Uppsala län Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar

FoU Sörmland Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

När äldreomsorgen möter äldre med alkoholproblematik dilemman och utmaningar. Göteborg Evy Gunnarsson professor i socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Äldre, alkohol, riskbruk och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre i Europa och Sverige Vintage Forts. Gränsen. Forts alkoholkonsumtion varje vecka

Man slutar inte dricka för att man får städat

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

-Klockan är det enda som har vett att gå!

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

Välfärd på 1990-talet

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet!

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

GULDKANT ELLER RISKBRUK

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

DELTAGARHÄFTE TILLHÖR:

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Resurser för dig som är anhörig

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Verksamhetsrapport 2002

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Farmor på fyllan Får man vara nykter på hemmet?

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

NKI - Särskilt boende 2012

Äldre och alkohol

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

Verktyg för Achievers

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Om jag säger den äldre, vem ser du och vem tänker du på? Riv 65-årsgränsen rädda liv MORMOR. Psykisk ohälsa och missbruk bland äldre möta och bemöta

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk

Kulturell vistelse i BERLIN Presentation och utvärdering

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Sova kan du göra när du är pensionär

Efter djävulsdansen 2.0 Stöd för anhöriga till personer med missbruksproblem både barn och vuxna

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Trädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

vårt arbete med brukarna

TÄNK OM frågor och svar

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Ungdomsenkät Om mig 1

GOLFINSPIRATION Inledning. Släpp kontrollen

Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!

Brott, straff och normer 3

Intervju med Elisabeth Gisselman

- risker och konsekvenser

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp)

Lyssna, stötta och slå larm!

Mäta effekten av genomförandeplanen

MARS Företagsamheten Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014.

MI - Motiverande samtal

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Kommunikationsavdelningen

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

SOCRATES/ 8 D (19 item version) Stages of Change Readiness and Treatment Eagerness Scale William R. Miller Översättning: C Åke Farbring

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Från sömnlös till utsövd

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER. Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

Komma igång med Eventor

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

Om mig Snabbrapport år 8

Grunder Medialitet !!!

Nationella Riktlinjer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Hur länge ska folk jobba?

Transkript:

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet

Intro Äldre dricker idag alkohol i större utsträckning än tidigare generationer. De som var runt 70 år 2000 fostrades i en alkoholrestriktiv miljö. (födda 30-talet och före) De som kommer att vara runt 70 år 2020 har fostrats i en mer alkoholliberal miljö. (födda efter 1950) 2

Gränsen Att vara nykter eller att nyttja alkohol Att dricka måttligt eller att dricka för mycket. Individens eget ansvar - självbestämmande 3

Äldre i Europa och Sverige Lever längre Arbetar längre Ökade inkomster Påverkar dryckesmönstret För många är pensionen något positivt men för andra kan det leda till isolering och ibland depressioner. 4

Äldre och alkohol i Sverige Äldre 65-80 år dricker idag vin och öl i större utsträckning än tidigare. Äldre kvinnor har ökat sin konsumtion av vin med 50 % mellan 2004 2011. Färre äldre är nykterister. Allt fler äldre dör med en alkoholrelaterad diagnos. Markant ökning senaste 10 åren, inte minst bland kvinnor. (Ramstedt 2009) 5

Änkestudien 10 % av de tillfrågade änkorna (65+) hade ökat sin alkoholintag i samband med att de blivit änkor. Ca 1/3 svarade att de drack alkohol för att lindra sorgen. Ca 1/3svarade att de inte hade något stöd eller inadekvat stöd i sin sorgeprocess. (Grimby & Johansson 2009) 6

Internationell forskning om äldre och alkohol visar Föreställningar om att alkoholkonsumtionen minskar med stigande ålder är vanligt förekommande Dålig kunskap om hur vanligt alkoholproblem är bland äldre Underdiagnostisering Feldiagnostisering 7

Symtomen atypiska Fall Yrsel, förvirring Depression, ångest Sömnproblem Symtom som kan leda till att en person tar till alkohol men också symtom som kan orsakas av för högt alkoholintag. 8

Kroppen reagerar annorlunda på alkohol när vi blir äldre Mindre vatten i kroppen samma mängd alkohol leder till högre alkoholnivåer i blodet Med stigande ålder tar kroppen längre tid på sig att bryta ner alkoholen Innebär större påverkan på hjärnan och bl a förstärks alkoholens depressiva effekt Alkohol kan interagera med läkemedel 9

Ingen frågar Äldre söker inte alltid hjälp Äldre får inte frågor om alkohol även när det skulle vara befogat. Alkoholproblemen inte alltid lika uppenbara hos äldre som hos yngre. Även när vårdpersonal upptäcker alkoholproblem drar man sig för att göra något åt detta. (Andreasson 2011 Äldre i Centrum) 10

forts Finns en blandning av uppgivenhet och passivitet inför problemet. Man kan känna förståelse för att äldre människor som drabbas av förluster och ohälsa tar till alkohol som bedövningsmedel (Andreasson 2011, Äldre i Centrum) 11

Om behandling Vårdpersonal tror inte att behandling är meningsfull eller effektiv för gamla människor Äldre remitteras därför inte till specialistvård Men för personer som debuterat sent i livet är prognosen god. Speciellt om programmet är avpassat för äldre. Samtidigt finns det ont om behandlingsprogram som riktar sig till äldre personer enligt Soc styr (Andreasson 2011 i Äldre i Centrum) 12

Även om problemdrickandet förblir konstant ökar det absoluta antalet äldre personer med alkoholproblem p g a att vi lever allt längre och befolkning åldras 13

Åldersdiskriminering Åldersdiskriminering kan definieras som fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår ifrån en människas ålder och som kan leda till diskriminering Föreställningar om en speciell kategori som äldre används för att förklara problem som medlemmarna i denna grupp möter. Påverkar vilka bedömningar som görs och vilka insatser som ses som relevanta. Men sociala problem upphör inte vid 65 års ålder. (Jönsson 2012) 14

Sociala problem upphör inte vid 65 Äldres liv och villkor ser lika olika ut som de gör för andra grupper i befolkningen Med stigande ålder blir villkoren än mer heterogena trots att myten om att vi blir allt mer lika ju äldre vi blir också frodas. 15

Var blir problemet synligt? Personer med långvarigt alkoholmissbruk är ofta kända hos kommunens missbruksenheter. Men blir på ålderns höst ofta aktuella inom hemtjänsten. Behandlingsinsatserna anses uttömda. (oftare män) Äldre personer som börjar dricka senare i livet upptäcks ofta när de blir aktuella för hemtjänsten. (oftare kvinnor) 16

Ett fåtal studier/rapporter om äldreomsorg och missbruk visar Bristande kunskaper Ingen kunskap om omfattningen Brist på riktlinjer för arbetet Bristande samarbete med andra delar av socialtjänsten och landstinget Upp till omsorgspersonalen att lösa problemet 17

Hur vanligt i äldreomsorgen Av enhetschefer inom bistånd och hemtjänst i Stockholms kranskommuner svarar - en tredjedel att det förekommer ofta eller är vanligt förekommande - och hälften svarar att det förekommer ibland 18

Biståndsbedömare om äldre med missbruksproblem Jag måste säga att jag blev överraskad när jag började jobba inom äldreomsorgen också för tio år sedan, att det är så många äldre som ändå har ganska grava alkoholproblem. Att det var en ganska stor mängd, jag trodde inte det var så många. 19

forts Man har ju ärenden som är mer eller mindre på gång hela tiden. Det kan vara lugnare perioder, antingen för att hjälpen löper på eller att de är avslutade och inte har någon hemtjänst för närvarande, men det är en person som man vet kommer att komma tillbaka förr eller senare. 20

Biståndsbedömning och missbruk När man fyller 65 år så förväntas alla tillhöra oss i äldreomsorgen och förväntas bli hjälpta med hemtjänst. När dom kommer till oss då blir det omsorg. Frågan är alltid vilket problem som dominerar, missbruket eller omsorgsbehovet. men man slutar inte dricka för att man får städat. 21

Hur agera som biståndsbedömare? - Det är en jättesvår fråga, för vi fokuserar ju inte så mycket på missbruket i sig, utan det är omvårdnaden man tittar till. - Försöker vara rak i mötet. - Man är mån om ett samarbete också, man vill inte skrämma iväg dem, så att de säger att du får aldrig komma tillbaka för du anklagar mig för att vara alkoholist. - Man måste skapa ett förtroende. 22

Vi tassar liksom runt - Det har väl alltid varit tabu, att man inte pratar om det är alkohol med i bilden och som ställer till trassel. - Men sedan tror jag också att ibland är vi nog för mjäkiga, alltså, varför kan vi inte gå rakt på sak och säga att du, jag tror du dricker, stämmer det? Ju mer man kryper omkring ju mer skamligt blir det ju, då visar ju jag också att det här är skamligt, det vill vi inte prata om. - Att våga se, att våga prata om det. 23

Självbestämmande - De har ju alltid varit de personer som de har varit och de måste ju ha rätt att leva på ett sätt som passar dem. - Det har de ju även om de väljer ett missbruk så har de ju det, man har ju inte rätt att göra något för den skull utan man kan informera om att det finns hjälp om det blir problem, försöka att stötta dem, väljer man att dricka för mycket då får man göra det ändå. 24

Uppdraget - Vi brukar inte gå till botten med sådana här frågor. Det är bara en liten del i vårt arbete Vi kan erbjuda och förmedla kontakter och så men sedan sträcker sig inte vårt uppdrag längre, vi kan liksom inte gå djupare in i ärendena för då hinner vi inte med 40 ärenden och ännu mindre 140 ärenden, men så är det ju ibland med de här komplexa ärendena att man får ta, hade man en annan arbetssituation så kunde man kanske gå in och ordna någon slags samverkan och ägna dagar åt det här men det går inte. Vi måste lära oss släppa, att inte grotta in oss för mycket. 25

Hemtjänstens vardag - Vi ska kunna ta hand om vilka personer som helst, med vilka bekymmer som helst. (enhetschef hemtjänst) - Även den som är onykter har rätt till samma omvårdnad men hemtjänsten bedriver inte nykterhetsvård. (enhetschef hemtjänst) 26

Vilket uppdrag har hemtjänsten? Närma sig den äldre och försöka få till stånd en bättre situation och eventuellt behandling eller Inte klampa in, det är de äldres självbestämmande som gäller. 27

Omsorgen om äldre med alkoholproblem Emotionellt och fysiskt påfrestande: Larmar, det enda vi kan göra är att hjälpa dem in i den här världen igen, höll jag på att säga. Hjälpa dem upp i sängen för att de ska kunna fortsätta. Städa av dem så att det blir snyggare och fräschare. 2015-01-25 28

Omsorgspersonalens bild Det är hela tiden vi som fixar och donar. / / Vi försöker att tråckla med henne. Vi försöker att tråckla med bistånd. Vi försöker att göra ditten. Vi försöker att göra datten. Vi står där med skägget i brevlådan hur vi än gör. Hur skall vi hantera hennes tillvaro? För att möjliggöra hennes missbruk? / / Alltså det är en sådan misär att det inte finns med på kartan, och det händer ingenting. Ingenting. 2015-01-25 29

Samarbete med andra? I mångt och mycket så jobbar vi ganska ensamma (enhetschef) Vi får klara oss själva (omsorgspersonal) Kontakter med anhöriga och gode män Inget systematiserat samarbete med psykiatrin, missbruksenheter eller vårdcentraler 30

Öppna jämförelser: Stockholms län Missbruksvård, 2013 kommunnivå Rutiner för samverkan: äldre Stockholms kommun: Av 14 stadsdelar svarar 9 att de har skriftliga och fastställda rutiner för hur samverkan ska ske i enskilda ärenden. Av 25 kranskommuner svarar 12 att de har skriftliga och fastställda rutiner för hur samverkan ska ske i enskilda ärenden. 31

Öppna jämförelser: Jämtlands län Missbruksvård 2013 kommunnivå I ingen av de åtta kommunerna i länet har missbruksenheterna uppgivit att de har några skriftliga och fastställda rutiner för hur samarbete med äldreomsorgen ska se ut. (Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre, Östersund) 32

Glapp mellan lagstiftning och praxis Socialtjänstlagen: Den äldres rätt till självbestämmande och värdigt liv. Men även rätt till att få den hjälp och vård som behövs för att komma ifrån ett missbruk. När äldres alkoholproblem lyfts fram sker inga kopplingar mellan missbruksvård och äldreomsorg. Äldre som har alkoholproblem osynliggjorda men synliga i äldreomsorgen. Självbestämmande leder till olika tolkningar i kommunerna. 2015-01-25 33

Dilemman Äldre och alkohol - Behandling eller omsorg (organisatoriska stuprör) De äldres självbestämmande, men när agera? - Övergrepp eller underlåtenhet Samarbete mellan olika aktörer? (organisatoriska stuprör) Vems är ansvaret? (Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen) Vad är ett värdigt liv? 34

Referenser Gunnarsson, Evy (2012) Dilemman och utmaningar hemtjänstens arbete med äldre personer som har missbruksproblem. I Storbjörk, Jessica (red) Samhället, alkoholen och drogerna. Politik, konstruktioner och dilemman. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Gunnarsson, Evy (2013) Alkoholmissbruk och självbestämmande en kartläggning av den svenska hemtjänstens förutsättningar att arbeta med äldre personer med alkoholproblem. Nordic Studies on Alcohol and Drugs vol 30 (3):227-242. Gunnarsson, Evy & Karlsson, Lis Bodil (2013) Man slutar inte dricka för att man får städat om bistånd, hemtjänst och alkohol. Working paper/department of Social Work, 2013:3. www.socarb.su.se 35

Referenser forts Grimby, Agneta & Johansson, Åsa K (2009) Factors Related to Alcohol and Drug Consumption in Swedish Widows. American Journal of Hospice Palliative Care vol 26 (8). Jönsson, Håkan (2013) We Will Be Different! Ageism and the Temporal Construction of Old Age. The Gerontologist vol 53 (2): 198-204. Ramstedt, Mats (2009) Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift vol 26 (5): 385-397. Alkohol & Narkotika: temanr Ökat drickande bland äldre nr 3/2012. Äldre i centrum: temanr Riskbruk, missbruk nr 3/2011. 36