Diskussionsanteckningar för möte med samverkansgruppen för leaderordföranden och leaders verksamhetsledargrupp Datum: torsdagen den 23 feb. kl. 15.00 16.30 ca Närvarande: Lennart Myrman, Jenny Hellman, Marion Eckardt, Lars Björneld, Annika Andersson, Lasse Norin, Staffan Markström, Hans-Erik Näslund, Per Andersson, Kanslirepresentanter: Nils Lagerroth 1-4, Hans-Olof Stålgren, Anmält förhinder: Jeanette Lewald och Torgny Lundquist 1 Mötets öppnande 2 Val av ordförande Staffan Markström valdes till mötets ordförande, Hans-Olof Stålgren till sekreterare och Per Andersson valdes till justeringsman. 3 Godkännande av dagordningen. Dagordningen godkändes med ändring på paragraf 7. Nästa mötesdatum ska vara den 5 mars. 4 Föregående mötes minnesanteckningar från den 13 feb. Protokollet godkändes och lades till handlingarna med ändringen mötet i region Väst hölls i Karlstad. 5 Samverkansgruppens synpunkter på Tulpan. Ordförande riktade ett tack till Marion som var arkitekten till upplägget på mötet den 16:e. Vi behöver åstadkomma en gemensam text som visar att vi är överens i våra synpunkter. Orsak, skäl och verkan bör finnas med för att styrka vi vårt svar. Nästa styrgruppsmöte för Tulpan kommer inte ha Leader på dagordningen. Det viktigaste är att göra klart att vi vill påverka och har synpunkter. 2.4 Betalningsbevis. Lennart M: Vi är rädda för att om man tar bort krav på betalningsbevis kan man skicka in fakturor och begära ersättning för det som man inte har betalt.
Ideell tid: Hacke: Betalningsbevisen ska finnas men hos projektägaren och inte krävas in till länsstyrelsen. Man behöver förtydliga vad man menar med att ta bort.. Lasse N: Avstämning mellan bokföring och bankutdrag ska räcka. Sen finns betalningsbeviset i bokföringen. Jenny: Projektägarna vänder sig mot att det blir krångligare än vanlig bokföring. Gemensam kommentar: Vi är positiva till en förenkling och normal bokföringssed ska räcka.. Stickprovskontroller: Schabloner: Hacke: Vi är tveksamma till på vilket sätt schabloner är tillämpbart för Leader. För vissa kostnader är det OK men för annat kan det vara svårare. Lasse Norin: Om man har en befintlig telefon som ska användas i ett projekt är det OK med en schablon så att man inte behöver köpa en ny projektspecifik telefon. Per: Vi håller med om det Lasse säger men vi tycker att det ska vara valbart med schabloner som ger kortare handläggningstider men också möjlighet att välja full kostnadstäckning men risk för längre handläggning. Varje projekt ska Gemensam kommentar: LAG avgör metoden beroende på projektets komplexitet och risker. Samarbetsåtgärden: Egen tid: Staffan: Vi menar att det ska förenklas. Lars B: Vi har det enklare än andra länder när det gäller interregionalt samarbete. Hacke: Åtgärden är så komplicerad att det hindrat många att utnyttja den. Gemensam kommentar: Regelverket för samarbetsåtgärden ska stödja samarbete. Lennart M: Om man får betalt för egen tid är det risk att alla vänder sig till Leader istället för andra stödformer. Oftast får man räkna det som medfinansiering men inte få betalt. Hacke: Tidigare var detta möjligt i vissa landsbygdsstöd Per: Vad finns det för fördelar man kan se? Det är väl LAG som ska avgöra om det är skäligt eller ej att få egen tid betald. Marion: Idag gör vi så att man i samma projekt för en person kan redovisa en del av tiden som ideell tid och en del som betald. Det är alltså möjligt redan idag. Lennart M: Det är ju egen tid för enskilda företagare som det gäller, inte för en anställd i ett projekt. Eller om man har anställda i ett företag och låter dem arbeta i ett projekt.
Lasse: Man kan inte som företagare köpa tid av sig själv. Annars måste man vara till viss del anställd i projektet. Annika: När det gäller mikroföretag, t.ex. innovationer och företagaren inte har råd att genomföra testet utan måste anställa någon annan i sitt företag för att själv kunna göra innovationstestet. Då borde LAG kunna avgöra om den företagaren ska få betalt. Det behöver inte vara ett samverkansprojekt initialt men kan betraktas som att gynna flera i förlängningen. Staffan: Företagsstöd inom Leader kommer aldrig bli några stora pengar. Det ska i så fall handla om mikroföretag som har en bra idé som vi vill stödja. Men då kan det vara bra om man kan få betalt för egen tid. Lasse N: Det ska i så fall genomföras precis som ideell tid i projekt, dvs inte få betalt utan att som företagare bidra med sin egen arbetstid istället för pengar. Annika: Jag tycker att LAG ska ha möjlighet att avgöra det från fall till fall. Jenny: Jag tolkar förslaget som en sporre för att kunna få företagen mer aktiva och intresserade av Leaderprojekt. Per och Lasse: vi är positiva. Marion: Vi måste utbilda LAG i att avgöra när projektägare och projektledare ska vara samma person. Per: Låt LAG avgöra. Hacke: Jämför gärna med ideell tid. Lasse N: Här bör det vara en schablon, t.ex. samma värde som ideell tid. Gemensam kommentar: Skälet, värdet och omfattningen av egen tid som förädlar projektmålet ska godkännas av LAG med ett schablontak. Omprövningsbeslut: Elektronisk ansökan: Det ska finnas kvar möjligheter att ansöka även på annat sätt än elektroniskt. Annika: VL i vårt område var oense men de flesta var positiva till enbart elektroniska ansökningar. Gemensam kommentar: Alternativa ansökningsformer bör erbjudas även i fortsättningen, eftersom internetuppkoppling inte har täckning över hela landet 3.3 Generell metod, tätortsbegränsning och storstadsnära Staffan: Leadermetoden finansierat av andra medel även i närhet till storstadsområden vore intressant. Hacke och Lasse: Våra länsstyrelser sa 10 0000 som högsta invånarantal i tätort.. Per: Småland har 3000. Annika: Lämna möjligheterna öppna för LAG att avgöra själv. Lasse: Vår strategi ska vara styrande. Andra tendenser och trender i samhället än bara invånarantal är viktiga. Gemensam kommentar: Strategin och de lokala förutsättningarna ska råda. Fördelningsnyckel: Hacke: I denna programperiod har fördelningen inneburit att Skåne och Stockholmsområdet fått mest, där samtidigt risken för dödviktseffekter är störst. Staffan: Ska vi säga att vi är öppna för förslag.
Gemensam kommentar: Samverkansgruppen erbjuder sin kompetens och sina tjänster som en remissinstans för offensiva fördelningsnycklar Områdets utformning: Ett LAG, ett område, en geografi säger man från departementet. Gemensam kommentar: Strategin och de lokala förutsättningarna ska råda. 3.5 Indikatorer 4 Modell Jenny: Det är svårt att utforma tydliga och mätbara lokala indikatorer. Därför var vi negativa till detta. Staffan: Nationella indikatorer däremot kan vara intressant. Lennart M: Det finns alltid en risk att man nationellt tar till mer än vad man gör på EU-plan. Eftersom det finns tydliga indikatorer på EU-nivå så det behövs få extra nationella indikatorer. Däremot ska LAG kunna skriva egna indikatorer i sin strategi men man kan ju inte redovisa dem i systemet. Annika: Vi tyckte att det är bra med några gemensamma nationella (tydliga) indikatorer men att det också ska vara möjligt att lägga in lokala indikatorer i systemet. Men det är svårt att göra indikatorer tydliga och enkla att förstå och beskriva. LAG är väldigt intresserade av att se hur vi uppnår olika indikatorer med koppling till hur vi uppfyller vår strategi. Indikatorerna har haft betydelse när vi har våra utvärderingsdagar för att se hur vi uppfyller strategin. Gemensam kommentar: Vi medverkar gärna i arbetet med att ta fram värdefulla nationella indikatorer som kan kompletteras med lokalt framtagna indikatorer. Staffan: Vi var väldigt överens om att förenkla och ta bort en nivå. Leader är inte värt pengarna är ett uttryck som skrämmer. Att förstärka LAG och ta bort en mellannivå är viktigt. Vilken mellannivå som ska tas bort är osäkert. Lennart: Det är väldigt stor skillnad mellan olika länsstyrelser. Staffan: Varför pratar man om 7 regionala vi har ju 6 regioner i vårt Leadersystem. Hacke: tanken är ju att förkorta handläggningstiderna. En nivå ska bort. Det är vi överens om men vad är det som ska styra vilken nivå som ska bort. Lasse N: Vi är väl inte säkra på att alla länsstyrelser finns kvar om ett antal år. Sju länsstyrelser pratas det om. Jenny: Vi behöver inte fastna på antal länsstyrelser. Det är förenkling ur kundens synpunkt som är det viktiga. Sammanfattning: prata om att förstärka LAG och förenkla för kunden. Det ska vara en nivå över LAG inte flera. Gemensam kommentar: Förstärk LAGs administrativa förmåga så att LAG kan vara de enskilda projektens enda kontaktyta. Leaderföreningarna samordnar och tar gemensamt ansvar för administrationen. Inför endast en nivå över Leader och det ska vara utbetalande myndighet. Vi ser gärna att Jordbruksverket fördelar pengarna utifrån de fördelningsnycklar som vi kommit överens om Per A: Det är inte så enkelt att föra över medel för att finansiera administrationen från en kassa till en annan även om arbetsuppgifterna överförs.
Staffan: Det vore intressant att kunna prissätta den bild av administrationen som visades så att vi kan visa en processtege där LAG har hand om administrationen och vad det kostar. Marion var tvungen att gå ifrån mötet. Samordning med FOG. Gemensam kommentar: Vi tillstyrker och tycker att det är ett väldigt bra förslag. 5.1 Lägsta nivå för drift: Gemensam kommentar: Lokala driftsbudgetar utarbetas av LAG för godkännande av den myndighet som har ansvaret. 5.2 medfinansiering. Hacke: Det borde bli en bättre dialog och kommunikation med kommunerna. Lars B: Det kan väl vara kommunförbunden eller regionerna också. Gemensam kommentar: Medfinansiering ska vara säkrad för hela perioden redan vid start av programperioden. 5.4 utformning av Leaderområden. Hacke: Vi måste vara beredda att bejaka de olikheter som man kommer fram till lokalt. Vi ska inte stänga ute någon. Staffan: Vi säger inte nej till något och är öppna för strategiska Gemensam kommentar: Vi har i denna period byggt upp ett varumärke i Leaderområdena som vi vill värna men vi är öppna för att diskutera funktionella fusioneringar. Minst två kommuner: Hur går det med Gotland och Härjedalen? Lasse N: Ett område ska vara homogent och känna att de vill samarbeta. Lars B: En del kommuner är med i två olika Leaderområden. Det är ju antalet invånare och inte antalet kommuner som är styrande. Annika: man kan ha två små kommuner och ändå inte komma upp i tillräckligt invånarantal. Lennart: Kommunbegreppet borde inte vara med i det här förslaget. Lars B: Hos oss är det självklart att Vänersborg är med i två olika Leaderområden. Gemensam kommentar: Geografin och förutsättningarna får vara avgörande plattform för dessa bedömningar.
Splittrade områden: Över gräns: Gemensam kommentar: Geografin och förutsättningarna får vara avgörande plattform för dessa bedömningar. Lasse N: När känner människor sig långt ifrån besluten? Hacke: Är det här en så stor fråga? Annika: Vi har i Sjuhärad blivit tvungna att ta bort vissa små samhällen för att vi annars kommer över 100 000 inv. Gemensam kommentar: Geografin och områdets potential för utveckling förutsättningarna får vara avgörande för dessa bedömningar. Hacke: Vem ska sitta med bedömningen om vilket område som har utvecklingsförutsättningar. Staffan: Någon tävling mellan olika strategier och områden vill vi inte ha. 5.5 Fördelning 6 Urval Gemensam kommentar: OK med hänvisning till övriga erbjudanden om samverkan med samverkansgruppen. Gemensam kommentar: För att få igång en bra process som är väl förankrad måste vi omgående få finansiering för att börja strategiarbetet redan nu. Lars B: Har vi bra indikatorer kan detta mätas enklare. Geografin och strategierna ska ligga i botten på alla bedömningar. 7 Företagsstöd Eget arbete Staffan: LAGs kunskap om de lokala företagens möjligheter och kompetens har ett värde. Gemensam kommentar: Detta är vi positiva till. Vi har stora möjligheter till nära relationer till lokala företag. Detta fungerade under Leader+ och kan göra så även i nästa programperiod. 8 Målområden Gemensam kommentar: Vi är innovativa och antar utmaningen.
Morotssystem: Gemensam kommentar: Tackar för förtroendet. Vi har ingen kommentar. 9 handläggningstider Gemensam kommentar: Tack för förslaget Förskottshantering: Gemensam kommentar: Vi är tacksamma för alla typer av förenklingar. Den grafiska bilden av handläggningsprocessen ska tas fram. Löpande utbetalningar: Innovation: Gemensam kommentar: Ja absolut för att vara kundanpassat. Gemensam kommentar: Skapa utrymme inom regler och rutiner för innovativa utvecklingsprocesser och risktagande Jenny: Själva partnerskapet är en innovation i sig för utvecklingsprocesserna. Goda exempel: Gemensam kommentar: Bra 11. LAG:s sammansättning. Lasse N: Ta bort det där med fastställda modeller och ge några goda exempel på olika metoder för att ta fram LAG. Norr: Valberedningens roll tas inte med här. Det måste lyftas upp. Lars B: Valberedningen är viktigt. Staffan: Vi måste komma bort från de politiskt kommenderade representanterna. Lars B: Vi måste minska risken för att regionerna och kommunerna tar över hela processen. Staffan: Betona trepartnerskapet och att ingen ska ha mer än 40 % i LAG. Gemensam kommentar: Den ideella föreningen ska även i framtiden äga verksamheten och ansvara för tillsättandet av LAG med stark betoning på trepartnerskapet. Fastställning av modeller för Nomineringar: Lars B: Det känns som ett underkännande av vår kompetens att få fram ett LAG Hacke: Vi måste vara skickade att få fram detta själv. Per A: Det är viktigt att betona behovet av en aktiv och arbetande valberedning enligt trepartnerskapet. Lasse N: Det ska vara en kontinuerligt arbetande valberedning som följer LAGs
arbete. Staffan: Det borde vara en ära att ingå i LAG. Gemensam kommentar: Den ideella föreningens utser vid sitt årsmöte inom sig själv en aktiv och kontinuerligt arbetande valberedning som följer processerna över tiden. Det är LAGs ansvar att erbjuda valberedning nödvändig kompetensutveckling Balansen i LAG Gemensam kommentar: Väl fungerande redan tidigare 12 Fondövergripande Vi behöver betona vikten av Leaders arbetsmetod och att LAG bygger på en ideell förening.. Gemensam kommentar: Vi avvaktar med stort intresse kommande beslut och antar utmaningen. Vi ser det som självklart att Leader kan hantera multipla fonder och välkomnar att det tas initiativ på nationell nivå för att starta dessa processer. Lars B: Vi är en NGO och ingen ska kunna ta över vår roll. Lennart M: Om det inte skrivs in här kommer det inte med i de andra fonderna heller. Kostnadseffektivitet Gemensam förening Samordnade rutiner FOG/LAG Lars B: Vi bör skriva ett missiv som lyfter upp några av de viktigaste punkterna med NGO, Partnerskap, FOG/LAG etc. för att skilja ut det från de punkter som har lite lägre dignitet. Per A: Skulle det vara en fördel eller en nackdel att bifoga varje regions diskussioner och sammanfattningar? Staffan: Carin Wallin var ju med den 16:e och fick ta del av detta. Det viktigaste är att vi presenterar den omfattande processen i alla regioner som har lett fram till dessa gemensamma synpunkter, vilket visar hur väl förankrade synpunkterna är.
Dessa gemensamma synpunkter har diskuterats i möten i alla sex Leaderregionerna. I Norr var alla Leaderområden representerade I Mitt var vi 11 av 13 LAG ca 20 personer Mälardalen 8 av 10 LAG (13 personer) Sydost vi var 8 av 10 LAG ca 14 personer. Väst vi var 11 av 12 LAG ca 23 personer Syd vi var 11 LAG med 26 personer 6 Övriga frågor Inga övriga frågor anmäldes. 7 Nästa möte 8 Avslutning Nästa möte hålls den 5 mars kl. 11.00 17.00 på Naturvårdsverket, Valhallavägen 195 i Stockholm Staffan tackade alla medverkande och avslutade mötet.