Parkeringsstudie City- Eller vad gör folk i 20 minuter? Rapport 9:2000 Trafikkontoret issn 1103-1530, isrn gbg-tk-r 9:2000 - se

Parkeringsstudie City- Eller vad gör folk i 20 minuter? Rapport 9:2000 Trafikkontoret issn 1103-1530, isrn gbg-tk-r 9:2000 - se

1 (40) Förord Det av Byggnadsnämnden i Göteborg godkända förslaget till detaljerad översiktsplan för Göteborg City, Cityplan 97, anger att flera av smågatorna i City kan komma att omformas till gårdsgator, i den takt och omfattning som berörda nämnder finner lämpligt. På gårdsgator får parkering ske endast på särskilt anordnade platser, vilket innebär att parkering på berörda gator måste flyttas till nya P-anläggningar i Citys:s periferi. Enligt politiskt beslut skall en borttagen gatuparkeringsplats snarast ersättas med en ny. Cityplan 97 har ännu inte blivit antagen av Kommunfullmäktige. I denna process är det viktigt att det finns kunskap kring hur platserna utnyttjas. Trafikkontoret har därför gett Gatubolaget i uppdrag att utreda hur parkeringarna i City används. Studien har genomförts av Christer Olsson och Charlotte Berglund, Gatubolaget Trafikutredning. Arbetet har utförts i samråd med en referensgrupp, bestående av följande personer: Hans Magnusson Trafikkontoret, Göteborgs Stad Jonas Nilsson Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag Göran Wallin Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Lars Hansson Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Greger Stadenfeldt Sveriges Fastighetsägare Göteborg Första Regionen Samtliga deltagare i referensgruppen har delat med sig av sina åsikter och därmed aktivt påverkat innehållet i rapporten, vilket inte nödvändigtvis innebär att samtliga åsikter och ståndpunkter delas av samtliga medlemmar. Göteborg i december 2000 Hans Magnusson Parkeringschef Trafikkontoret Christer Olsson Projektledare Gatubolaget

2 (40)

3 (40) Förord... 1 Sammanfattning... 5 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte och mål... 7 1.3 Avgränsningar... 7 1.4 Välsignade P-ruta!... 8 2 Metoder... 9 2.1 Verksamhetsinventering... 9 2.2 Intervjuer med parkörer... 9 2.3 Enkätundersökning bland företag... 10 3 City, nuläge och framtida planer... 11 3.1 Resor till och från City... 11 3.2 Allmänna parkeringar i City... 11 3.2.1 Bilplatser på kommunal tomtmark... 11 3.2.2 Bilplatser på allmän platsmark... 12 3.2.3 Bilplatser i privata anläggningar... 12 3.2.4 Totalt parkeringsutbud i City... 12 3.3 Översiktsplan för Göteborg City... 13 3.4 Framtida parkeringsanläggningar... 13 4 Resultat... 14 4.1 Verksamhetsinventering... 14 4.2 Intervjuundersökning... 15 4.2.1 Om intervjupersonerna... 15 4.2.2 Om uppställningstid... 17 4.2.3 Om betalningssätt... 18 4.2.4 Om ärenden och gångavstånd... 19 4.2.5 Om parkeringsbeteenden... 23 4.2.6 Om inköp... 24 4.2.7 Om parkeringsalternativ... 26 4.3 Enkätundersökning - affärer och restauranger... 27 4.3.1 Om de svarande företagen... 27 4.3.2 Om anspråk för lastning och lossning... 28 4.3.3 Om kundbesök... 29 4.4 Enkätundersökning - kontor och tjänsteföretag... 31 4.4.1 Om företagen... 31 4.4.2 Om anspråk för lastning och lossning... 32 4.4.3 Om kundbesök... 33 4.5 Kort diskussion kring P 10 minuter... 34 4.6 Vad är Cityparkeringen värd?... 35 5 Slutsatser... 36

4 (40)

5 (40) Sammanfattning I de framtida planerna för Göteborg City skisseras att flera av smågatorna, framför allt i City Syd, omformas till gårdsgator. På gårdsgator råder generellt parkeringsförbud, vilket innebär att om planen skulle genomföras helt, försvinner ungefär 300-400 bilplatser i City. För att kunna ersätta dessa platser är det viktigt att veta hur de används och vilken betydelse de har för de verksamheter som finns i City. Syftet med denna studie är alltså att ta fram kunskap om hur Cityparkeringarna används idag, samt vad parkerare och verksamheter har för anspråk. Målet är att med denna kunskap optimera parkeringsutbudet i City. Studien bygger på en större intervjuundersökning med 500 parkörer samt en enkät till företag, och omfattar både parkeringsanläggningar och kantstensparkering. En stor del av uppställningarna i City är mycket korta, uppemot hälften är kortare än en halvtimma. De som parkerar i City gör det i allmänhet ganska ofta, framför allt kantstensparkerarna. Den största andelen tjänsteärenden återfinns bland kantstensparkerarna. Fortfarande är mynt det dominerande betalningssättet, med en andel av cirka 50-60 %. Det är vanligt att parkörerna besöker City för att uträtta ett specifikt ärende hos en verksamhet som bara finns i City, och därefter lämna området. Andra anledningar till att ärendena utförs just i City är att man tycker det är trevligt eller uppskattar sortimentet och mångfalden. Det verkliga gångavståndet till de angivna målpunkterna understiger kraftigt det som bilisterna anser acceptabelt. Kantstensparkerarna önskar de kortaste gångavstånden till målet, medan parkörerna på ytor med lägre taxa accepterar de längsta. En stor del av ärendena i City leder till relativt små inköpssummor. Den genomsnittliga inköpssumman för handelsärenden uppskattas ligga kring 250 kr. Ungefär hälften av affärerna och 30 % av kontoren anser att det är viktigt att kunderna kan parkera nära, pga. lastning och lossning av skrymmande varor. En tredjedel av affärerna och en femtedel av kontoren använder sig av en lastzon för att lösa tillgängligheten för leveranser. Affärerna uppskattar att ungefär hälften av deras kunder är bilburna och att de flesta handlar för 100-500 kr. Kontoren anger att 75-100 % av besökarna är bilburna. Eftersom en stor del av ärendena utgörs av korta besök hos specifika verksamheter bör kvarvarande gatuparkering regleras så att kort uppställningstid och hög omsättning prioriteras. En mycket stor del av de ärenden som utförs är av den karaktären att långa gångavstånd inte accepteras. Längre uppställningar hänvisas till parkeringsytor och parkeringshus i Cityranden. De kvarvarande ytorna i City spelar en så viktig roll att de måste värnas om i det fortsatta arbetet. Det är också klokt att gå försiktigt fram med gårdsgatuutbyggnaden så att konsekvenser noggrant kan studeras och kartläggas.

6 (40)

7 (40) 1 Inledning 1.1 Bakgrund I det av Byggnadsnämnden godkända förslaget till översiktsplan för Göteborg City, Cityplan 97, anges att flera av gatorna i City, alltså området innanför Vallgraven, så småningom kan komma att byggas om till gårdsgator, i den takt som bedöms lämplig. På gårdsgator får parkering endast ske på särskilt anordnade parkeringsplatser, vilket innebär att om planen verkställs försvinner 300-400 av Trafikkontorets parkeringsplatser, både kantstensparkeringar och mindre parkeringsytor. Dagens korttidsuppställning, som är reglerad med fri parkering i högst 10 minuter, reduceras med ca 100 platser. Dessutom försvinner eventuellt upptill 150 besöksplatser på Parkeringsbolagets ytor vid Sociala Huset och Gamla Latin, om lärarhögskolan flyttar in till City. Mätningar visar att en stor del av uppställningarna på framför allt Trafikkontorets platser är mycket korta, mindre än 20 minuter. Frågan har därför uppkommit vad P-platserna har för betydelse för de verksamheter som bedrivs och för boende i City. Det skall noteras att avsikten är att varje på detta sätt borttagen P-plats skall ersättas med en ny i Citys periferi. 1.2 Syfte och mål Syftet är att ta fram kunskap om hur Cityparkeringarna används idag, samt vad parkerare och verksamheter har för anspråk. Målet är att med denna kunskap optimera parkeringsutbudet i City. Preciserat vill vi ha svar på följande frågeställningar: Vilka ärenden har parkörerna? Hur ser parkeringsbeteendet ut? Vilka butiker / verksamheter berörs av gårdsgatuombyggnad? Vilka möjliga alternativa platser anser parkörerna acceptabla? Vilka behov har butikerna / verksamheterna? Hur skall kvarvarande platser regleras? 1.3 Avgränsningar Denna studie omfattar endast bilburna besökare i City. Den beskriver alltså inte konsumtionsmönster hos exempelvis kollektivtrafiksresenärer eller gående och cyklister. Rapporten kan alltså inte ses som en beskrivning över det totala köpmönstret i City, vilket är viktigt att komma ihåg då rapporten läses. Dessutom omfattar studien inga anläggningar med privata huvudmän utan endast anläggningar som drivs av Trafikkontoret eller det kommunala Parkeringsbolaget.

8 (40) 1.4 Välsignade P-ruta! Ett företag i Schweiz, vid namn IMR AG, har räknat ut vad en P-plats i centrum av en storstad är värd. Svar: 3,5 miljoner kronor. Det är bland annat pengar som bilägarna shoppar för när de ställer ifrån sig bilen. Företaget kontrollerade hur många bilar som stod på en P-plats under ett år. Antalet varierade från 2 700 till 3 780 bilar. 59 % av alla som besökte centrum med bil var där för att handla. Sedan intervjuades 500 bilister om hur mycket pengar de spenderade när de besökte shoppingkvarteren. Slutligen gick det att räkna ut värdet av en P-plats - alltså 3,5 miljoner kronor. IMR menar också att en P-plats skapar massor med arbetstillfällen inom handel, trafikövervakning, gatureparationer, administration mm. En P-plats anges ge jobb åt två personer! Utdrag ur Teknikens Värld nr 13 1995.

9 (40) 2 Metoder Studien bygger på tre delar: Inventering av verksamheter i City Intervjuer med parkörer i olika delar av City Enkätundersökning bland företag Detta kapitel beskriver tillvägagångssättet för respektive del. 2.1 Verksamhetsinventering För att kartlägga vilka verksamheter som bedrivs i olika delar av City har en inventering utförts. Olika verksamheter har olika parkeringsbehov. Finns det exempelvis mycket butiker i ett område, ser parkeringsbehovet annorlunda ut jämfört med om det finns mestadels kontorsverksamheter. Syftet med verksamhetsinventeringen är därför att kartlägga var de olika verksamhetstyperna, och därmed också de olika parkeringsbehoven, finns i City. Inventeringen har genomförts på två sätt. En analys har genomförts utifrån adressregister. Detta är dock inte tillräckligt eftersom många företag är registrerade på box-adresser, eller på annan adress än där verksamheten bedrivs. Analysen har därför kompletterats med en inventering i fält, dvs. två observatörer har promenerat genom Citykärnan och noterat verksamheterna. 2.2 Intervjuer med parkörer Totalt har cirka femhundra bilister intervjuats. Intervjuerna har ägt rum på olika platser i City. De har dessutom varit fördelade på olika platstyper, dvs. kantstensparkering och parkeringsanläggningar, samt på anläggningar med olika huvudmän. Denna studie begränsas till att omfatta parkeringar där Trafikkontoret eller Göteborgs Stads Parkeringsbolag är huvudmän. Platserna där intervjuerna ägt rum är utmärkta på kartbilden på nästa sida. Intervjuerna har genomförts av fem studenter på Chalmers tekniska högskola. Varje intervjupunkt har bemannats av en person under en dag, mellan kl 09:00-20:00, samt lördag kl 09:00-15:00. Intervjupunkterna är valda för att täcka in så många olika platstyper och verksamhetsområden som möjligt. Köpcentrat Nordstan ingår inte i undersökningen, då det är parkeringsförsörjt genom ett mycket stort P-hus i direkt anslutning till köpcentrat. På Trafikkontorets kantstenssträckor förekommer både avgiftsbelagda platser och gratis tiominutersparkeringar. Ambitionen var att få intervjuer från båda dessa platstyper. Antalet intervjuade på tiominutersplatser är dock mycket få, eftersom det är svårt att få dessa parkörer att ta sig tid och svara på frågor.

10 (40) Totalt utfördes 165 intervjuer med kantstensparkerare, 171 på Parkeringsbolagets ytor och 161 på Trafikkontorets ytor. 2.3 Enkätundersökning bland företag En enkät har skickats ut till samtliga företag inom Vallgraven, förutom Nordstan. Totalt skickades cirka 1 200 enkäter ut, varav ungefär en tredjedel av företagen har besvarat den. Enkäten ställde frågor kring vilka anspråk företagen har avseende besöksparkeringar samt för lastning och lossning m.m.

11 (40) 3 City, nuläge och framtida planer Detta kapitel beskriver kortfattat och mycket översiktligt den totala parkeringssituationen i City, samt vilka planer som finns för ombyggnad av gator till gårdsgator. Avslutningsvis beskrivs kortfattat planerna för en ny parkeringsanläggning i Kungshöjd. 3.1 Resor till och från City För att få en uppfattning om hur stor del av Citybesökarna som behandlas i denna studie, är det intressant att veta vilka färdsätt som används för att ta sig till City. Enligt Trafikkontorets resvaneundersökning från 1989 anges att 42 % av resorna till centrala staden görs med bil, antingen som förare eller som passagerare. 24 % reser kollektivt, medan 34 % går eller cyklar. Observera att resvaneundersökningens begrepp centrala staden inte överensstämmer med City-begreppet i denna rapport. Centrala staden utgör ett betydligt större område och innefattar även exempelvis Vasastaden och Linnéstaden. Det kan vara så att andelen bilresor till City är lägre än för övriga centrala staden. Ett annat problem med resvaneundersökningen är att den börjar bli gammal. Enligt Trafikkontorets trafikmätningar i City har biltrafiken minskat mycket kraftigt under tio år. 1999 passerade ca 74 000 fordon per dygn ut och in över Citysnittet, vilket är en minskning med hela 23 %, eller 22 400 fordon sedan toppnoteringen 1988. Det är alltså troligt att en del av bilresorna har övergått till andra färdsätt. Trots allt utgör fortfarande bilresorna en mycket stor andel av resorna till City. 3.2 Allmänna parkeringar i City Totalt finns cirka 5 300 allmänna bilplatser i City, dvs. platser som kan användas för besök till City och alltså inte är förhyrda. Dessa platser finns dels på privat och kommunal tomtmark och dels på allmän platsmark. I nära anslutning till City finns också flera stora anläggningar, exempelvis Heden och Avenygaraget. 3.2.1 Bilplatser på kommunal tomtmark Göteborgs Stads Parkeringsbolag är huvudman för parkering på kommunal tomtmark. I City har Parkeringsbolaget inga P-hus utan endast parkeringsytor. Exempel på kommunala tomtmarksparkeringar i City är Sociala Huset, Operan samt Packhuset. Totalt finns ca 850 kommunala tomtmarksplatser i City. Parkeringsbolaget håller en mycket lägre taxa på Cityparkeringen, högsta taxan är sex kr/timma.

12 (40) 3.2.2 Bilplatser på allmän platsmark För parkering på allmän platsmark är Göteborgs Stads Trafikkontor huvudman. Totalt rör det sig om ca 1 200 platser, fördelade både som kantstensparkering och på ytor såsom Kungstorget, Grönsakstorget samt Bastionsplatsen. Av de 1 200 platserna återfinns cirka en tredjedel på ytor medan två tredjedelar utgörs av kantstensparkering. Taxan på Trafikkontorets platser i City varierar. Det allra flesta platserna kostar 20 kr/ tim, men det finns undantag, såsom Sahlgrensgatan, där taxan är nio kr/timma. 3.2.3 Bilplatser i privata anläggningar Förutom gatuparkering och mindre ytor finns tre större, privata parkeringsanläggningar innanför Vallgraven. Den största är P-hus Nordstan med ca 2 700 platser. P-huset är beläget i direkt anslutning till köpcentrat Nordstan. Taxan i anläggningen är 15 kr/ påbörjad timma. Näst störst är P-hus City, som ligger i anslutning till NK-huset. Anläggningen har 430 platser och taxan är 17 kr/påbörjad timma. Den minsta, privata parkeringsanläggningen är Kungsgaraget, som är beläget på Ekelundsgatan. Anläggningen innehåller 130 platser och taxan är 20 kr/timma. Taxan är sålunda hög även i parkeringsanläggningarna och helt i nivå med gatuparkeringen. Något skäl att ur ekonomisk synvinkel använda de privata anläggningarna istället för gatuparkering, förligger alltså inte. 3.2.4 Totalt parkeringsutbud i City Parkeringsutbudet i City kan alltså sammanställas i följande tabell: Ovanstående innebär alltså att om översiktsplanen genomförs fullt ut, försvinner cirka 10 procent av den totala parkeringskapaciteten i City. Man skall dock komma ihåg att hälften av parkeringskapaciteten finns i en anläggning, P-hus Nordstan, som försörjer en ganska liten del av City utanför Nordstan. Eftersom omsättningen på gatuparkeringen är mycket hög är det en mycket stor andel (cirka 50 %) av de 65 000 fordon som varje dag besöker City som använder sig av en gatuparkering.

13 (40) 3.3 Översiktsplan för Göteborg City Nedanstående kartbild visar vilka gator som redan i dag är ombyggda till gårdsgator och vilka som ligger med i det av Byggnadsnämnden godkända förslaget till översiktsplan. Observera att det inte är säkert att hela planen kommer att genomföras. Kartan skall ses som en målbild för vad man så småningom skulle vilja åstadkomma. Tanken är alltså att i princip endast behålla de större huvudgatorna som traditionella gator, exempelvis Hamngatorna, Kronhusgatan samt Ekelundsgatan. Stora delar av lokalgatunätet kan således på sikt bli gårdsgator. 3.4 Framtida parkeringsanläggningar Arbete pågår med att utreda möjligheterna för en parkeringsanläggning i form av ett berggarage i Kungshöjd. En eventuell anläggning antas innehålla cirka 600-900 platser och utgöra en kompensation för de platser som försvinner i samband med gatuombyggnader. En del av syftet med föreliggande rapport är att genom att öka kunskapen om hur gatuparkeringen i City används, ge indikationer på hur många som skulle kunna tänka sig Kungshöjdsgaraget som alternativ. Det är dock i dagsläget mycket oklart om och när anläggningen kan byggas.

14 (40) 4 Resultat Följande kapitel inleds med en karta från verksamhetsinventeringen. Därefter redogörs för resultaten från intervjuundersökningen med parkörer samt enkätundersökningen bland företag. 4.1 Verksamhetsinventering City kan delas in i fem ganska tydliga områden, med olika typer av verksamheter. Nedanstående kartbild visar topplistan över antalet verksamheter för varje del av City. Området kring Kvarnberget och Gustav Adolfs Torg, dvs. Västra Nordstaden, präglas främst av kontorsverksamheter och inte särskilt mycket handel. Det stora antalet kontor gör att det även finns en del små restauranger och liknande i området. Det är också ganska vanligt med läkarpraktiker av olika slag. Området öster om Östra Hamngatan, NK-området, är en blandning av handel och kontor. NK, som är en stor galleria med framför allt många klädbutiker, ligger i området. Det finns också ett par hotell och en hel del restauranger. I området ligger också hela 10 resebyråer. Området mellan Östra och Västra Hamngatan, kring Domkyrkan, är det tydligaste handelsområdet. Kungsgatan har sin mest butiksfrekventa del här och det finns flera andra gator i området med gott om butiker. Framför allt finns många klädbutiker i området, hela 55 stycken. Att kategorin övriga butiker är så högt placerad här tyder på att mångfalden är stor i detta området. Avslutningsvis området väster om Västra Hamngatan, alltså kring Magasinsgatan. Läget är något mer perifert och City börjar så smått övergå till bostadsbebyggelsen i Kungshöjd. Handeln är inte riktigt lika frekvent här som i Domkyrkoområdet, men andelen restauranger och mindre pubar är relativt stor.

15 (40) 4.2 Intervjuundersökning Resultaten redovisas huvudsakligen uppdelade på tre olika platstyper. I diagrammen förkortas för enkelhetens skull typerna enligt nedanstående: STK: Sträcka, huvudman Trafikkontoret (dvs. kantstensparkering) YPB: Yta, huvudman Parkeringsbolaget YTK: Yta, huvudman Trafikkontoret Det har i undersökningen visat sig att parkeringsbeteendena är olika på de olika platstyperna. Endast sju procent av intervjuerna utfördes på sträckor med fri tiominutersparkering. Resultaten skall därför läsas som en sammanställning av hur avgiftsplatserna i City används. 4.2.1 Om intervjupersonerna Av de intervjuade var cirka 40 % kvinnor och 60 % män. Detta tycks relativt väl spegla verkligheten. Enligt resvaneundersökningen utförs 33 % av bilresorna i centrala staden av kvinnor och 67 % av män. Även åldersfördelningen tycks stämma bra, med den största andelen bilförare inom åldersgruppen 30-50 år.

16 (40) Avseende hur ofta intervjupersonerna parkerar i City visar det sig att mönstret skiljer sig åt mellan de olika platstyperna. De som kantstensparkerar, parkerar mycket ofta i City. Cirka 75 % anger att de parkerar i City varje dag eller några gånger i veckan. På Trafikkontorets ytor är det endast ca 7 % som Cityparkerar varje dag. Den största delen parkerar några gånger per månad i City. Hos Parkeringsbolaget är andelen som parkerar varje dag också relativt hög. Detta kan hänga ihop med att Sociala Huset till viss del fungerar som arbetsplatsparkering. Samma fråga ställdes till parkörer på Heden i samband med utvärdering av parkeringsinformationssystemet P-In. Svarsfördelningen där stämmer väl överens med svaren för Parkeringsbolagets ytor i City. Den största andelen tjänsteparkerare finns bland kantstensparkerarna. Detta kan vara en förklaring till att de flesta varje-dag-parkerarna återfinns i denna grupp. Hos Parkeringsbolaget utgör ungefär en tredjedel tjänsteparkerare medan två tredjedelar är privata. På Trafikkontorets ytor är dock hela 84 % av parkeringstillfällena privata och endast 16 % i tjänsten. En förklaring till detta kan vara att både Kungstorget och Bastionsplatsen ligger i anslutning till stora biografer. Kungstorget ligger också i anslutning till Saluhallen. Kungstorget och Grönsakstorget försörjer Citys mest handelsintensiva delar.

17 (40) 4.2.2 Om uppställningstid I inledningen nämndes att en stor del av uppställningarna i City är mycket korta. Kortaste uppställningstiderna finns hos kantstensparkerarna, uppemot hälften är kortare än en halvtimma. Längsta uppställningstiderna återfinns hos Parkeringsbolaget, där hela 85 % parkerar längre än en timma. Även här stämmer siffrorna väl med andra undersökningar. Andra parkeringsmätningar på allmän plats visar också att knappt hälften av uppställningarna på Trafikkontorets avgiftsbelagda platser i City är kortare än en halvtimma. I kapitel 4.1 Verksamhetsinventering fastslogs att City kunde delas upp i olika områden efter vilka verksamheter som bedrivs. Det är därför intressant att se uppställningstiderna i de olika områdena, och därmed få ett mått på vilka verksamheter som genererar olika uppställningstider. Det kan konstateras att den största andelen korta uppställningar finns i Domkyrkoområdet (inklusive Östra och Västra Hamngatan) och området kring Magasingsgatan, dvs de mest handelsintensiva områdena. Området kring Kvarnberget (Västra Nordstaden) har mycket kontor, och uppställningstiden är där ofta betydligt längre. Även i NK-området återfinns mycket få riktigt korta uppställningar.

18 (40) 4.2.3 Om betalningssätt Nedanstående diagram visar att mynt fortfarande är det dominerande betalningssättet. På samtliga parkeringsautomater i undersökningen är det möjligt att betala med bensinkort. Det är därför något förvånande att andelen som betalar med mynt är så stor hos Trafikkontoret, eftersom taxan är så hög. Å andra sidan är ju uppställningstiden på dessa platser kortare, vilket skulle kunna innebära att parkören stoppar i så mycket mynt denne för tillfället råkar ha i fickan. P-dosan kan endast användas på Trafikkontorets platser. Att användningen är betydligt större bland kantstensparkerarna än på ytorna kan förklaras av att P-dosan ofta används i tjänsten. Det var ju bland kantstensparkerarna den största andelen tjänsteparkerare fanns. Enligt intäktsstatistik från Trafikkontorets parkeringsautomater kommer cirka 64 % av intäkterna från kantstensparkerarna från myntbetalning och 36 % från bensinkort. Motsvarande siffror för Trafikkontorets ytor är 66 % respektive 34 %. Med hänsyn till att P-doseintäkter och parkering med olika parkeringstillstånd inte syns i intäktsstatistiken är överensstämmelsen mellan siffrorna god. På Parkeringsbolagets ytor är intäktsfördelningen 50 % mynt och 49 % bensinkort. Den återstående procenten utgörs av Cash-kort. Det tycks alltså som överskottsbetalningen från bensinkortsbetalarna är hög på Parkeringsbolagets ytor, eftersom bensinkorten står för 49 % av intäkterna, men endast cirka 35 % av användarna.

19 (40) 4.2.4 Om ärenden och gångavstånd Intervjupersonerna fick svara på vilka de huvudsakliga ärendena var vid just detta specifika parkeringstillfälle. Svaren återfinns i nedanstående tabeller. Observera att svaren i detta fall inte är redovisade i andelar utan i antal svar. Eftersom intervjupersonen kunde ange flera ärenden är antal ett bättre mått. På sträckorna och på Parkeringsbolagets ytor är tjänsteärende den dominerande ärendetypen. Många har också svårt att definiera ett tydligt ärende, utan anger shopping som huvudsakligt ärende. Kantstensparkerarna tycks i stor utsträckning ha ett enda specifikt ärende. I snitt har kantstensparkerarna angett 1,1 ärende per person, dvs. endast var tionde person har mer en ett ärende att utföra. Motsvarande siffror för Parkeringsbolagets ytor är 1,5 ärenden per person och för Trafikkontorets ytor 1,3 ärenden per person.

20 (40) Intervjupersonerna fick två frågor som gällde gångavstånd. Den ena frågan behandlade hur långt gångavstånd de ansåg acceptabelt, medan de i det andra fallet fick uppskatta hur långt de verkligen har till sin första målpunkt vid detta specifika tillfälle. Det är helt tydligt att kantstensparkerare accepterar kortare gångavstånd än ytparkerarna. En tredjedel av kantstensparkerarna anser att ett gångavstånd kortare än hundra meter är acceptabelt, medan mycket få anser att gångavstånd över 500 m är acceptabelt. För ytparkerarna ligger tyngdpunkten i intervallet 250-500 m. Siffrorna stämmer väl överens med resultaten från utvärdering av parkeringsinforamtionssystemet P-In, där parkörer på Heden angav acceptabelt gångavstånd på ca 500 m, eller 10 minuters gångväg. Nedanstående tabell visar genomsnittliga acceptabla gångavstånd för de olika platstyperna, med 95 % konfidensintervall. Det är dock viktigt att påpeka att det är mycket svårt att uppskatta acceptabelt gångavstånd. Det är lätt att tänka fågelvägen, vilket gör att parkeringarna får ett betydligt större upptagningsområde. Som jämförelse är det därför intressant att titta på hur långt intervjupersonerna bedömer att de har till sin första målpunkt.

21 (40) Som synes är det verkliga gångavståndet betydligt kortare än det acceptabla. Exempelvis anger kantstensparkerarna ett genomsnittligt gångavstånd på endast 120 m, vilket måste sägas vara mycket kort. I särklass längst gångavstånd anger ytparkerarna hos Parkeringsbolaget, nämligen 325 m. Det är ändå betydligt kortare än de anser acceptabelt. En förklaring till detta kan vara en prisfråga, dessa parkörer är beredda att gå lite längre för att få en billigare parkering. Nedanstående tabell visar accepterade respektive verkliga gångavstånd uppdelat på ärendetyper. I samtliga fall är alltså det verkliga gångavståndet betydligt kortare än det verkliga. Längsta gångavstånden accepteras för shopping och klädaffärer medan de kortaste accepteras för tjänsteärende, café, frisör och livsmedel. Parkörerna tycks parkera närmast heminredningsaffärer och livsmedelsbutiker. Detta kan troligtvis förklaras av att i båda fallen kan man ha mycket att bära, framför allt då heminredningsbutiker även inkluderar möbelaffärer. Även vid tjänsteärenden tycks man parkera nära målpunkten.

22 (40) Nedanstående tabeller visar vilka ärenden som är de vanligaste för respektive uppställningstid. Av tabellerna går att utläsa att tjänsteärendena antingen är mycket korta, (mindre än tjugo minuter) eller relativt långa (längre än en timma). Vid de kortaste uppställningstiderna anger många hämtning / lämning som ärenden, antingen av gods eller personer. Det vanligaste ärendet vid uppställning 20-30 minuter är att man skall besöka en speciell butik eller verksamhet, alltså något som är unikt för City och inte finns någon annanstans. En stor del av dessa tycks endast utföra detta specifika ärende och sedan lämna City. Om parkeringstiden ställs mot det verkliga gångavståndet, fås ett i det närmaste linjärt samband. Ju längre tid man står parkerad ju längre ifrån målet är man beredd att parkera.

23 (40) 4.2.5 Om parkeringsbeteenden En intressant fråga i sammanhanget är hur de bilburna besökarna rör sig i City, dvs om de åker in och utför ett specifikt ärende och sedan åker hem igen, eller om de utför flera ärenden och parkerar på flera ställen. Därför ställdes frågan om intervjupersonen skulle parkera fler gånger i City under dagen. Det är endast bland kantstensparkerarna det återfinns någon större mängd personer som skall parkera mer än en gång i City. I de övriga fallen anger över 80 % att de endast skall parkera en gång. De som avsåg att parkera fler gånger fick ange hur många fler gånger de skulle parkera. De allra flesta i denna grupp skulle parkera en gång till. Ytterst få avsåg att parkera mer än tre gånger till, möjligen med undantag av kantstensparkerarna. I denna grupp återfinns flest leverantörer, budbilar etc., som i vissa fall parkerar uppemot 25-30 gånger under en dag.

24 (40) 4.2.6 Om inköp Det är också intressant att undersöka hur mycket de bilburna besökarna handlar för. Observera att de flesta intervjuerna utfördes då bilisten ankom till parkeringsplatsen, dvs. innan man utfört sina ärenden. Det kan innebära att den förmodade inköpssumman underskattas. I gruppen ej svar återfinns både sådana som inte kunde uppskatta sin inköpssumma, men också sådana som utför tjänsteärenden, varvid någon inköpssumma inte är aktuell. Redovisas samma resultat men med tjänsteärendena exkluderade, dvs. endast ärenden som leder till köp, fås nedanstående fördelning.

25 (40) Det är alltså en relativt stor andel som utför mycket små ärenden, dvs. handlar för mindre än 100 kr. Inköpssumman för olika ärendetyper visas i nedanstående tabell. Gula fält anger högsta och ljusblå fält lägsta andelen för respektive ärende. En annan intressant synvinkel är att ställa uppställningstiden i förhållande till inköpssumman. Hypotesen skulle kunna vara att ju längre tid som tillbringas i City, desto mer pengar spenderas. Ovanstående diagram visar att det inte tycks finnas något tydligt samband mellan inköpssumma och uppställningstid. Även om man parkerar uppemot en halvtimma är andelen med inköp mindre än 100 kr nästan hälften. En fjärdedel av inköpen med uppställning längre än en halvtimma är mindre än 100 kr. Den kategori med störst andel inköp större än 1 000 kr är 20-30 minuter. En förklaring till detta kan vara att det i denna kategori är relativt vanligt med besök på resebyråer. I kategorin ej svar ingår både sådana som inte kunnat uppskatta någon inköpssumma och sådana parkörer som inte utfört något köp, alltså tjänsteparkerare mm.

26 (40) Intervjupersonerna fick ange varför de valde att utföra sina ärenden just i City. Frågan var öppet formulerad utan fasta svarsalternativ. Svaren har sedan sorterats in under olika katergorier. I ovanstående diagram är tjänsteärendena exkluderade, eftersom dessa är tvingade till att utföras i City. Det är intressantare att se vad det är som lockar dem med valfrihet. Absolut största andelen anger att de skall besöka någon speciell verksamhet. Det kan röra sig om någon myndighet, exempelvis Skattemyndigheten. Det kan också röra sig om någon speciell butik som bara finns i City. En ganska stor andel väljer också City för att det är trevligt eller uppskattar mångfalden av butiker. Bland kvällsbesökarna anger många bio som målpunkt, vilket endast finns i City. 4.2.7 Om parkeringsalternativ Intervjupersonerna fick rangordna olika parkeringsalternativ, och därigenom ge en bedömning på vilka alternativ man föredrar att parkera på. Alternativen var kantstensparkering, P-hus / garage eller parkeringsytor utomhus. De svarande fick rangordna dessa enligt en tregradig skala, där betyget 1 sattes på det alternativ som ansågs bäst och 3 på det alternativ som ansågs sämst. Ovanstående fördelningar erhölls för de olika grupperna. Eftersom antalet intervjuer är ungefär lika många på alla tre platstyperna, är det intressant och möjligt att titta på den totala populationens svarsfördelning.

27 (40) Det populäraste alternativet bland kantstensparkerare är givetvis kantstensparkering, och på samma sätt är det populäraste alternativet på Parkeringsbolagets ytor, parkeringsytor utomhus. På Trafikkontorets ytor är inställningen mer blandad. Trafikkontorets ytor fungerar också som någon form av mellanting mellan kantstensparkering och ytparkering. Intressant att notera är dock att i samtliga grupper är det parkeringshus som har fått överlägset störst andel med betyget 3, dvs. sämsta alternativet. Intressant att notera är också skillnaden i inställningar mellan könen. Då könsfördelningen är någorlunda likvärdig på samtliga platser (drygt 60 % män och knappt 40 % kvinnor) kan jämförelsen göras. Män anger i större utsträckning än kvinnor kantstensparkering som bästa alternativ, medan kvinnor oftare anger parkeringsytor utomhus som det bästa. Avseende inställningen till parkeringshus är inställningen likvärdig mellan könen. Betygsfördelningen är sådan att ungefär en fjärdedel av parkeringshusens betyg är 1 och hälften är 3. 4.3 Enkätundersökning - affärer och restauranger Redovisningen av enkäterna har delats upp i en del bestående av affärer och restauranger och en andra del bestående av tjänsteföretag. Detta avsnitt beskriver resultaten från affärerna och restaurangerna. 4.3.1 Om de svarande företagen I metodkapitlet angavs att svarsfrekvensen på enkäten var cirka en tredjedel, vilket är relativt normalt för enkäter. Nedanstående diagram visar sammansättningen av den mängd affärer och restauranger som svarade på enkäten. Enkäten besvarades av ungefär en tredjedel av företagen, vilket är en ganska normal svarsfrekvens för en enkätundersökning. Fördelningen på olika verksamheter stämmer relativt väl med verksamhetsinventeringen, varför urvalet torde vara representativt och validiteten därmed god. Flera av frågorna var dock relativt öppet ställda och den svarande fick försöka göra en så god bedömning eller uppskattning som möjligt. Detta innebär att reliabiliteten (tillförlitligheten) kan vara sämre på en del frågor, exempelvis sådana som behandlar uppskattad andel bilburna besökare mm.

28 (40) 4.3.2 Om anspråk för lastning och lossning Förutom kunder och besökare används gatan också ofta som lastning- och lossningsområde vid leveranser. För att leveranserna skall kunna ske smidigt och inte onödigtvis stoppa upp trafiken på gatan, krävs att tillgängligheten till verksamheterna är god, åtminstone under någon del av dagen. Då inte tillgängligheten kan lösas med ordinarie regleringar inrättas en lastzon. Företagen fick därför ange om de utnyttjar någon lastzon för sin verksamhet. Detta för att få ett mått på hur väl kravet på tillgänglighet för leveranser är uppfyllt. Ovanstående visar att ganska precis en tredjedel av företagen anger att det utnyttjar en lastzon. Resterande två tredjedelar tycks anse att tillgängligheten för leveranser är tillräckligt god ändå. För att få ett mått på affärernas bedömning av vikten av att ha parkering alldeles i närheten, ställdes frågan om de anser att deras kunder måste kunna parkera nära pga. lastning av skrymmande varor. Uppemot hälften av verksamheterna anger att det är viktigt att kunderna kan parkera nära eftersom varorna är skrymmande.

29 (40) 4.3.3 Om kundbesök Ett antal frågor ställdes kring företagens kundbesök. Den inledande frågan gällde när på dagen företagen har de flesta kundbesöken. De flesta anser sig ha den största andelen besökare på eftermiddagen, dvs. från och med lunch och fram till kl. 18:00. Detta kan vara en förklaring till att endast en tredjedel av företagen utnyttjar lastzoner. Om leveranserna förläggs till morgonen är det inte så många besökare som blockerar för varuleveranserna. Företagen fick också uppskatta hur många kundbesök de har ungefär per dag. Fördelningen är ganska jämn med drygt 20 % vardera på kategorierna 10-50 st, 50-100 st respektive 100-500 st. Drygt 10 % har färre än 10 kunder och några enstaka procent har fler än 1 000. Exempel på företag med många kunder som svarat är Biopalatset och McDonalds.

30 (40) För att få en uppfattning om hur stor kundgrupp de bilburna besökarna utgör, ombads de svarande företagen att uppskatta andelen bilburna besökare. Ungefär en tredjedel anger att andelen bilburna kunder är ca 30 procent vardera för kategorierna 25-50 % respektive 50-75 %. Cirka 20 % anger en andel lägre än 25 % och ungefär 10 % anger att nästan alla kunder är bilburna. Möjligen är siffrorna något överskattade, då det inledningsvis i rapporten konstaterades att andelen bilresor till centrala staden är 42 %. För att få en jämförelse mot parkörernas uppgivna inköpssumma, ombads företagen att uppskatta den genomsnittliga inköpssumman per kundbesök. Även denna fördelning antyder att andelen småärenden är stor. Den är dock inte helt rättvisande avseende inköpssumman för den genomsnittlige kunden, eftersom svaren är knutna till antal företag. Med hjälp av ovanstående diagram, tillsammans med diagrammen som visar antalet kundbesök och andel bilburna, kan den genomsnittliga inköpssumman per bilburet kundbesök överslagsmässigt beräknas. Då erhålls nedanstående fördelningen på följande sida.

31 (40) Denna bild är mycket lik den tidigare redovisade bilden över parkörernas uppskattade inköpssummor. Andelen svar i kategorin 100-500 kr. är dock högre bland företagen än parkörerna, medan andelen mindre än 100 kr. är lägre. 4.4 Enkätundersökning - kontor och tjänsteföretag Föreliggande avsnitt är en redovisning av svaren från de övriga företagen, dvs. främst kontor och tjänsteföretag. 4.4.1 Om företagen Även detta urval tycks vara representativt vid jämförelse mot analysen av adressregister.

32 (40) 4.4.2 Om anspråk för lastning och lossning Även kontor och tjänsteföretag kan ha stora behov av lastning och lossning av skrymmande material. Även dessa företag fick alltså ange behovet av lastzoner. Ungefär en femtedel av företagen anger att de utnyttjar en lastzon. Andelen företag som anger att kunderna måste parkera nära företagen pga. skrymmande varor är 30 %.

33 (40) 4.4.3 Om kundbesök Samma frågor avseende kundbesöken ställdes till kontoren som till affärerna, dvs. när på dagen man har flest kundbesök, hur många de är och hur stor andel som är bilburna. Frågorna om inköpssummor behandlas dock inte här. Kontoren har i allmänhet inte särskilt många kundbesök per dag. Ungefär två tredjedelar har färre än fem. Cirka 10 % har dock fler än 50, medan fler kundbesök än hundra är mycket ovanligt. Kontoren anger dock däremot en mycket hög andel bilburna besökare. Drygt 60 % anger att nästan alla kundbesök är bilburna. Endast en femtedel av företagen anger att andelen bilburna besökare är mindre än hälften.

34 (40) 4.5 Kort diskussion kring P 10 minuter Som tidigare nämnts var det mycket svårt att få intervjuer på korttidsparkeringarna, dvs. P 10 minuter. Endast 35 intervjuer utfördes på denna platstyp, vilket innebär att resultaten endast kan redovisas översiktligt och alltså inte delas upp på olika komponenter. Föreliggande avsnitt är därför en kort och översiktlig diskussion kring svaren. Några säkra statistiska slutsatser kan inte dras från denna grupp, men tendenser kan utläsas. De absolut flesta anger naturligtvis att de skall parkera kortare än 10 minuter. Svaren kan här givetvis vara något styrda, eftersom 10 minuter är maximal tillåten tid. Trots det anger ungefär 10 % att de avser att parkera uppemot en halvtimma. Dessa siffror stämmer illa med Trafikkontorets andra P-mätningar, där endast cirka 45 % anges parkera kortare än 10 minuter. Dock skall påpekas att även P-mätningarna har sina brister eftersom underlaget avseende 10-minutersparkeringar är mycket litet. En stor andel, ungefär två tredjedelar, av korttidsparkerarna parkerar i City varje dag, övriga svarande anger att de parkerar någon gång i veckan. Korttidsparkerarna besöker alltså city mycket ofta. Ungefär hälften av gruppen anger att de parkerar i tjänsten och andra hälften följaktligen att de parkerar privat. Ärenden som nämns är tjänsteärenden, snabbmat, hämta/lämna gods eller personer, Systembolaget eller klädaffär. Det är alltså relativt likartat de ärendetyper som anges för kort uppställning på avgiftsplats. Ungefär hälften har också angivit att de skall parkera vid fler tillfällen i City, de flesta av dessa ämnar parkera 2-3 gånger till. De acceptabla gångavståndet har 10-minutersparkerarna i genomsnitt angivit till ca 200 m och det verkliga anges till i genomsnitt 80 m. Av de som angivit en inköpssumma återfinns ungefär 60 % i kategorin mindre än 100 kr. En svarande har angett större än 1 000 kr, övriga återfinns i gruppen 100-500 kr. Avseende varför de valt att besöka City anger nästan alla att det inte fanns några alternativ. Den verksamhet man skulle besöka finns bara i City.

35 (40) 4.6 Vad är Cityparkeringen värd? Inledningsvis refererades till artikeln Välsignade P-ruta, publicerad i Teknikens Värld nummer 13 1995. Artikeln redovisade en beräkning av vad en parkering i centrum av en storstad är värld. En liknande beräkning kan utföras för Göteborg, utifrån resultaten i denna undersökning, kombinerat med Trafikkontorets andra P-mätningar. Observera att denna beräkning är mycket överslagsmässig och en del ganska grova antaganden ingår. Se den inte som en absolut sanning utan som en intressant diskussion kring värdet av en parkeringsplats i Göteborg. Mätningarna anger att varje avgiftsparkering besöks av ungefär 6 parkörer på vardagar mellan kl 09-16. Mätningarna är tyvärr begränsade till att omfatta endast dagtid, varför kunskapen om utnyttjandet efter kl 16 är liten. Vi kan dock på goda grunder anta att många ärenden äger rum mellan kl 16-19, bl. a. eftersom de flesta företagen anger att de har flest besökare på eftermiddagen. Att varje P-plats besöks av 9 parkörer per dag är därför ett rimligt och åtminstone inte för högt antagande. Detta innebär att varje P-plats besöks av ungefär 2 700 parkörer per år. I denna undersökning visade det sig att ungefär 60 % av parkeringstillfällen ledde till någon form av inköp, vilket alltså motsvarar ungefär 1 600 personer per år och P-plats. Den antagna inköpssumman ligger kring 250 kr per parkör. Ovanstående resonemang skulle alltså innebära att en P-plats i City är värd 250 kr * 1 600 personer / år = 400 000 kr / år, i form av inköp i butiker. Med hela översiktsplanen genomförd, dvs. med 400 borttagna platser, skulle alltså bortfallet bli 400 000 * 400 = 160 mkr. Självklart är detta en tankelek. Vi kan inte anta att intäktsbortfallet blir så stort. Bilisterna kommer självklart inte helt att sluta besöka City och vi har ingen kunskap om de nya kundgrupper som eventuellt strömmar till vid en ombyggnad. Beräkningen är ändå intressant att utföra och att ha som indikation. Ovanstående måste tolkas med stor försiktighet och mot bakgrund av att: 1. Varje borttagen p-plats skall ersättas med ny i Citys periferi enligt politiskt beslut. 2. Avsikten är att genomföra gårdsgatubyggande i samarbete med fastighetsägarna och detaljhandeln, dvs. ingen utbyggnad mot deras vilja.

36 (40) 5 Slutsatser Slutsatserna redovisas här i anslutning till de inledande frågeställningarna, som redovisas i kapitel 1.2 Syfte och mål. Vilka ärenden har parkörerna? En relativt stor andel av parkeringstillfällena i City utgörs av tjänsteärenden. Flest tjänsteparkerare återfinns bland kantstensparkerarna. Tjänsteärendena är antingen mycket korta, vanligtvis leveranser av olika slag, eller långa, dvs. längre än en timma. Vanliga ärenden för dem med mycket kort uppställningstid är, förutom tjänsteärenden, hämtning och lämning av gods och personer samt ärenden till livsmedelsaffärer eller klädaffärer. Vid längre ärenden är vanliga besöksmål klädbutiker, frisör, läkare / tandläkare eller shopping. Hur ser parkeringsbeteendet ut? På samtliga platstyper är det absolut vanligast att man endast skall parkera vid ett tillfälle i City. Det är bara bland kantstensparkerarna som det är relativt vanligt med fler parkeringstillfällen. Bland de som skall parkera mer än en gång är det vanligast med endast ett ytterligare parkeringstillfälle. Det är mycket som tyder på att de bilburna Citybesökarna åker in till City och utför ett specifikt ärende, och sedan lämnar City igen. Detta förstärks av att det bland kantstensparkerarna endast är var tionde person som vid intervjun angivit mer än ett ärende. Dessutom är de många intervjupersoner som angivit att de besöker City för att det har ärende till någon verksamhet som bara finns i City. Det anser sig alltså inte ha några andra alternativ. Vilka butiker / verksamheter berörs av gårdsgatuombyggnad? Eftersom en stor del av lokalgatunätet innanför Vallgraven kan tänkas utgöras av gårdsgator, är det naturligtvis de allra flesta verksamheterna som berörs av ombyggnad. City kan dock delas in i fem olika områden med avseende på vilka verksamheter som bedrivs. Det är viktigt att ta hänsyn till verksamhetssammansättningen när de återstående platserna skall regleras och alternativa platser upprättas. Vilka möjliga alternativa platser anser parkörerna acceptabla? Totalt sett är parkörerna mest positivt inställda till parkeringsytor utomhus eller kantstensparkering. Det absolut minst populära alternativet är parkeringshus. Det är dock svårt att uttala sig om huruvida Cityparkeringarna kan ersättas med parkeringshus. Det är möjligt att inställningen är en annan om parkeringshus är det enda alternativet. Det förutsätter dock att City behåller sin attraktionskraft och unikitet, dvs. att City har ett så pass attraktivt utbud samt att utformningen av parkeringshuset är genomtänkt och tilltalande. Det måste exempelvis vara mycket enkelt att köra in och ut i huset, för att inte själva parkeringen skall upplevas ta för lång tid. Om det går snabbt och smidigt att parkera är det möjligt att parkören upplever en fördel jämfört med exempelvis gatuparkering.

37 (40) Vilka behov har butikerna / verksamheterna? Leveranser, lastning och lossning Både kontorsverksamheter och butiker har behov av kort uppställning för leveranser. Bland ärendena som är kortare än tio minuter är cirka en tredjedel tjänsteärenden (främst leveranser av olika slag) vilket alltså innebär att möjligheten för kortare angöring är mycket viktig även för kontorsverksamheterna. Ungefär en tredjedel av alla verksamheter anger att de utnyttjar en lastzon. Kriterierna för att en lastzon skall inrättas är så pass stränga att dessa verksamheter har tät frekvens på sina leveranser, mer än fem per dag och ofta pall-hantering. De har alltså ett mycket stort behov av hög tillgänglighet för kort angöring. För leveranser accepteras av naturliga skäl inga längre gångavstånd, varför korttidsangöring måste kunna lösas nära verksamheten. Ungefär hälften av verksamheterna anser att kunderna måste ha möjlighet att parkera nära pga. lastning och lossning av skrymmande varor. Det spelar egentligen ingen roll huruvida den siffran är sann eller inte, det är denna inställning hos företagarna vi har att göra med vid genomförande av planen. På gårdsgator råder parkeringsförbud. Det är alltså tillåtet att lasta och lossa gods på en gårdsgata, precis enligt samma kriterier som för ett traditionellt parkeringsförbud. Leveranser av varor till mindre butiker torde alltså gå att lösa på gårdsgatan, medan det möjligen kan bli besvärligare till kontor eftersom leveranser dit inte lika ofta utgörs av skrymmande eller tyngre gods. Kortare besök För handeln i City tycks även de kortare besöken vara mycket viktiga. Klädaffärer, livsmedelsaffärer och vissa specialaffärer har mycket korta besökstider. Eftersom dessa besök ofta också är det enda ärendet, är det inte heller här accepterat med några längre gångavstånd. Kontorsverksamheter har inte så många korta besök förutom leveranser vilket innebär att behovet av korttidsparkering inte är så stort för kontoren. Längre besök Ungefär en fjärdedel av de längre uppställningarna är tjänsteärenden. I allmänhet parkerar tjänsteparkerarna mycket nära sina målpunkter och denna kategori tillhör också dem som accepterar de kortaste gångavstånden, ca 300 meter. Även butiker och andra verksamheter har självklart behov av längre uppställning. De längre uppställningstiderna utnyttjas ofta till att besöka klädbutiker, restauranger, frisör eller bio.

38 (40) Hur skall kvarvarande platser regleras? Ovanstående resonemang visar att det är viktigt att en del av de kvarvarande platserna regleras så att kort uppställning och hög omsättning prioriteras. Utgångspunkten är att försöka behålla den verksamhetsmix som idag finns i City och som skall konkurrera med externa köpcentrum med mångfald och kvalitet i en trevlig miljö. Lämpligen bör därför den kvarvarande gatuparkeringen nyttjas för kort uppställning. Längre uppställning bör hänvisas till anläggningar och ytor som finns i Cityranden. Ser man endast till gångavstånd ger de befintliga anläggningarna någotsånär god täckning av anspråket på gångavstånd. Nedanstående figur visar hur väl anspråket är täckt. De gröna cirklarna kring parkeringsanläggningarna har en radie på 250 m, vilket ungefär motsvarar ett längsta gångavstånd på omkring 300 m, eftersom man i allmänhet inte kan gå raka vägen. De blå ytorna har en radie på 100 m kring kvarvarande gatuparkering, vilket enligt intervjuundersökningen ungefär motsvarar längsta accepterade gångavstånd för kortare besök. Ovanstående bild visar att med korttidsuppställning på gatuparkeringarna och längre uppställning på ytorna uppnås en godtagbar standard avseende gångavstånd vi nästan hela City. Det finns dock risk att gångavstånden på sina håll blir alltför långa. Beläggningen på parkeringsanläggningarna i Cityranden är dock redan idag mycket hög. Ytterligare beläggningsökning är inte möjlig på flera av anläggningarna. Figuren visar därmed att de parkeringsytor och anläggningar som finns kvar utmed cityranden måste värnas och bevaras för att Citys attraktionskraft inte skall minska alltför mycket. Det är också mycket viktigt att i den fortsatta processen hålla fast vid principen att varje borttagen Cityparkering skall ersättas med en ny. Externa köpcentrum erbjuder som

39 (40) bekant mycket bekväma parkeringsmöjligheter. City konkurrerar med mångfald och utbud, men förmodligen inte till vilket pris som helst. Bilden visar att exempelvis parkeringarna på Kungstorget, Grönsakstorget, Sahlgrensgatan och Hvitfeldtsplatsen spelar en mycket väsentlig roll. De kortaste gångavstånden accepteras i området kring Kvarnberget, eftersom området innehåller mycket kontorsverksamheter och endast begränsad handel. Domkyrkoområdet är det mest utpräglade shoppingområdet vilket gör att något längre gångavstånd accepteras. Om ingenting görs, dvs. om platserna tas bort utan att ersättas, är det framför allt ett hot mot mångfalden i City. Eftersom en stor del av ärendena är korta och görs till speciella affärer som i princip endast finns i City, kommer en del av dessa specialaffärer antagligen att söka sig till nya lägen om City upplevs alltför otillgängligt. Sammanfattningsvis kan sägas att det är värt att tillämpa en försiktighetsprincip vid gårdsgatuombyggnaden. Det är stor skillnad i konsekvenser om någon enstaka gata byggs om till att hela gatusystemet omdanas. Allteftersom en del gator byggs om måste konsekvenserna studeras och kartläggas så att balansen mellan god stadsmiljö och god tillgänglighet uppnås.