Byggnadsfri skogsfastighet om 47 VÄXJÖ ELLANDA 3:3
Skogsfastighet om 34,4 skogsmark med eyy firkesinnev om 2 723 m3sk., 6, innägomark och 6,3 imp. Försäljningssätt Lars Magnusson Mäklare LRF Konsult Växjö +4637265786 lars.magnusson@lrfkonsult.se Försäljning av fastigheten sker via skriftlig budgivning. Säljaren förbehåller sig rätten att fritt anta inkommet skriftligt bud eller att hålla en efterföljande förndling/auktion mellan budgivarna. Fri prövningsrätt förbehålles säljaren. Skriftligt bud ska vara LRF Konsult, Lars Magnusson, Box 70, 35 04 Växjö, tillnda senast2060425. OBS! Märk kuvertet " Ellanda" Använd gärna bifogad budblankett. Fastighetsmäklaren är skyldig att upprätta en dokumentation över budgivare/intressenter med namn, kontaktuppgifter och belopp som bjudits. Vid avtalsslut skall dokumentationen överlämnas till köpare och säljare.
Beskrivning Tomtareal/mark 46,2 Totalareal 46,2 Skogsmark 35 Skogsimpediment 7 Betesmark 4 Total areal 46 Virkesförråd: 2 723 Fastighetsbeteckning: Växjö Ellanda 3:3 FASTIGHETSUPPGIFTER Inägomark 6,3 enligt skogsbruksplanen Skogsuppgifter På fastigheten finns en skogsbruksplan upprättad av Lrfkonsult. Enligt skogsbruksplanen omfattar skogsmarken 34,4 med ett virkesförråd om 2723 m3sk. Bonitet 7,5 m3sk/. Trädslagsfördelning gran 67%, tall 4 % och björk 9%. Jakt Fastighetens jakträtt utarrenderad tom 202063. 3000:-/år + moms Fiske Byafiske i Madsjön, Furen och del av Helige Å Inägomark Inägomarken utarrenderad tom 20723. 3 750:-/år + moms. Arrendatorn r stödrätterna. AREAL 47 totalt enligt skogsbruksplan. 34,4 enligtskogsbruksplan. OBS tax.värdet bygger på ett virkesinnev om 62 m3sk. 6,3 enligt skogsbruksplan. 6, enligt skogsbruksplan. TAXERINGSVÄRDE Taxeringsvärde mark: 3 584 000 SEK Totalt taxeringsvärdet är: 3 584 000 SEK Taxeringsvärdet är: Fastställt Taxeringsår: 204 OBS tax.värde för skogsvärde bygger på ett virkesinnev om 65 m3sk Verkligt innev enligt skogsbruksplan 2 723 m3sk.. I detta ingår följande taxeringsvärden: Betesmark: 57 000 SEK Skogsimpediment: 23 000 SEK Skogsmark: 3 504 000 SEK INTECKNINGAR Inteckningsdatum: 974-07-7 Belopp: 50 000 Skriftligt pantbrev: Nej Relax Relax. Summa inteckningar: 50 000 SEK RÄTTIGHETER OCH BELASTNINGAR Samfällighet. Växjö Ellanda S: Väg, Växjö Ellanda Fs:3 Fiske i Furen och Helige å, Växjö Ellanda Fs:2 Fiske i Madsjön. Inskrivna övriga rättigheter, belastningar och övriga gravationer. Fornlämning (Registreringsdatum: 200605). Gemensamhetsanläggning. Växjö Ellanda Ga: Väg, Växjö Ellanda Ga:2 Båtplats. Skogsbruksplanen är upprättad med för skogsbruksplanläggning gängse metoder och kan därför vara behäftad med osäkerhet i angivna uppgifter. Det åligger köparen att själv kontrollera uppgifterna i skogsbruksplanen På infartsvägen till fastighetens södra del finns grid. Kontakta mäklaren för kod.. NUVARANDE ÄGARE Paul Fridlund, Alvesta
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % 34,4 74 Myr/kärr/mosse 6,3 3 Berg/Hällmark 0,0 < Inäga/åker 6, 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0, < Annat 0, < Produktiv skogsmark Prod. Inäga Myr Summa landareal 47,0 Vatten 0,0 Virkesförråd Totalt 2723 Tall Gran Björk 392 820 52 % 4 67 9 Tall Gran Medeltal per hektar 79 Björk Tillväxt Bonitet Fastighetens medelbonitet är beräknad till Avverkningsförslag Föryngringsavverkning per 7,5 0 Gallring 679 Totalt under perioden 679 Tillväxt för perioden 206-2025 beräknad med hänsyn till föreslagna åtgärder per år Förväntad tillväxt första växtsäsongen 207 203 per 5,9 pcskog Län: Kronobergs län Kommun: Växjö Församling: Gemla Ellanda 3:3 Id: 780632 Utskriven: 206-03-24
Skogens fördelning på åldersklasser Areal Virkesförråd Åldersklass Kalmark - 9 år 0-9 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 00-09 0-9 20 + Lågprodskog(E) ÖF/Skikt Summa/Medel / Totalt % Gran % Björk % 2,4 2,2 2,9,2 3, 0,9 36 35 8 3 9 3 25 73 483 80 372 98 0 96 67 50 20 220 52 7 93 70 49 70 45 26,0 3 08 08 6 4 0,7 2 84 20 0 90 34,4 00 2723 79 67 9 Tall % 0 3 3 7 20 39 30 70 4 Arealfördelning, aktuell 35 Produktionsmål Naturvårdsmål Areal % 30 25 Virkesförråd: 2723 20 5 0 5 0 Kalmark 5 5 25 35 45 55 65 75 Åldersklasser 85 95 05 5 20 + E Skog Arealfördelning, om 0 år (förutsatt att föreslagna åtgärder utförs) 35 Produktionsmål Naturvårdsmål Areal % 30 25 Virkesförråd: 409 20 5 0 5 0 Kalmark 5 5 25 35 45 55 65 75 Åldersklasser 85 pcskog Län: Kronobergs län Kommun: Växjö Församling: Gemla Ellanda 3:3 Id: 780632 95 05 5 20 + E Skog Utskriven: 206-03-24
Skogens fördelning på huggningsklasser Areal Virkesförråd Huggningsklass K K2 Röjningsskog R Gallringsskog G G2 Föryngrings- S avverknings- S2 skog S3 Lågproducer- E ande skog E2 E3 Överstånd/Skikt Summa/Medel / Totalt % Gran % Björk % Tall % Kalmark 4,3 5,6 42 45 35 845 22 8 39 80 60 2 0,9 3 98 220 70 2,9 8 28 97 25 2 0,7 2 84 20 0 90 34,4 00 2723 79 67 9 8 30 Kalmark Föryngringsavverkningsskog K Obendlad kalmark Mark där åtgärd(er) behövs för att erhålla tillfredsställande föryngring. S Skog som kan föryngringsavverkas Normalt föreslås ingen avverkningsåtgärd under planperioden. K2 Bendlad kalmark 63 4 S2 Skog som är mogen att föryngringsavverkas Mark som fullständigt bendlats med återväxt-åtgärder men där föryngringen inte säkerställts. Normalt infaller en avverkningsåtgärd under planperioden. S3 Skog i föryngringsbar ålder Föryngringsavverkning bör dock inte utföras. Röjningsskog R Plantskog Säkerställd föryngring upp till,3 m medelhöjd. Ungskog Skog som är över,3 m och som i utvecklings-hänseende motsvarar röjningsskog. Lågproducerande skog E Restskog Skog som lämnats efter avverkning eller som uppkommit på grund av skada. E2 Gles skog Gles skog eller skog av ett för marken olämpligt trädslag. E3 Skog av gmarkskaraktär Gallringsskog G Normal gallringsskog Skog som är yngre än skyddsåldern (lägsta ålder för föryngringsavverkning). G2 Äldre gallringsskog Skog som uppnått skyddsåldern och där nästa lämpliga åtgärd normalt är gallring. Gles skog av gmarkskaraktär. 45 40 Areal % 35 30 25 20 5 0 5 0 G S pcskog Län: Kronobergs län Kommun: Växjö Församling: Gemla Ellanda 3:3 Id: 780632 S3 E3 Utskriven: 206-03-24
Avdelningsbeskrivning ² PG - Produktionsmål med miljöhän ¹ i = grön kommentar, ii = generell ko Skifte: 0 Avd nr Areal (-Avdrag) [Skikt] 0,5 Ä g o Ålder år 50 Hkl Skikt SI G T24 Virkesförråd avd Mål klass Trädslag TGLBÄ 60 53200 80 Med diam cm Beskrivning Varier bonitet Åtgärd Alternativ Gallring Delv försumpat Stor diam sprid Spec värden: Sumpskog 5 %. 2 3 4 2, 2 Myr Delvis försumpad fd inägomark. 6,2 4 (-0,) L 0,7 Inägomark 40 E3 B22 20 84 0900 20 Inslag ek Gallring Delvis fuktigt Granunderväxt Spec värden: Lövdominans A. 5 Betas huvudsakligen. 2, (-0,4) 2 50 S3 T6 90 53 NO,b 7200 Olikåldrigt Ingen åtgärd Varier bonitet Torvmark Ojämnt Övrig (99) Avdrag: myr Målklass: NO - Naturvårdsmål, orört. Syftet är att bevara naturvärden. Naturvård: Beskrivning Huvudsakligen torvmark bevuxen med olikåldrig barrblandskog med björkinslag. Granen delvis yngre, stor diameterspridning. Om Utveckla barrblandskog som på sikt når högre naturvärden främst i form av åldrande träd och ökande andel död ved. Åtgärd Lämnas för fri u Spec värden: 3 Vissa naturvärden. Torvmark 00 %. pcskog Län: Kronobergs län Kommun: Växjö Församling: Gemla Ellanda 3:3 Id: 780632
Avdelningsbeskrivning ² PG - Produktionsmål med miljöhän ¹ i = grön kommentar, ii = generell ko Skifte: 0 Avd nr 6 Areal (-Avdrag) [Skikt],4 Ä g o Ålder år 0 Hkl Skikt SI G26 Virkesförråd avd 0 4 Mål klass Trädslag TGLBÄ 25300 Med diam cm Beskrivning Åtgärd Alternativ Ojämnt Röjning Luckigt Röjning (F) Varier bonitet Delvis fuktigt Spec värden: Sumpskog 25 %. 7 Tallen viltbetad. Södra delen fuktigare och r lägre granandel. 0,3 80 S3 T6 80 24 70300 Försumpat Ingen åtgärd Granunderväxt Blöt (4) Spec värden: Sumpskog 75 %. 8 0, 5 9 0,3 Tomt 2 G28 5 4 0900 Inslag tall Röjning 0 0,9 2 G26 0 9 07300 Ojämnt Röjning Delvis fuktigt Röjning (F) 0,2 50 S3 G20 00 20 26200 Olikåldrigt Fuktig (3) Spec värden: Sumpskog 00 %. pcskog Län: Kronobergs län Kommun: Växjö Församling: Gemla Ellanda 3:3 Id: 780632 Ingen åtgärd
Avdelningsbeskrivning ² PG - Produktionsmål med miljöhän ¹ i = grön kommentar, ii = generell ko Skifte: 0 Avd nr 2 Areal (-Avdrag) [Skikt],9 Ä g o Ålder år 30 Hkl Skikt SI G G28 Virkesförråd avd Mål klass Trädslag TGLBÄ 70 0X000 323 Med diam cm Beskrivning 4 Ngt luckigt Åtgärd Alternativ Gallring Inslag björk Ngt olikåld Inslag tall 3 Sydöstra delen innehåller en kulle bevuxen med ca 0år äldre skog med tallinslag. Området innehåller fossil åkermark enligt RAÄ. 0,2 25 G B22 80 6 00X00 5 02800 4 Gallring Spec värden: Lövdominans A. 4 Området innehåller fossil åkermark enligt RAÄ. 0,5 0 B8 0 Delv försumpat Röjning Olikåldrigt Röjning (F) Inslag tall Varier bonitet Fuktig (3) Spec värden: Lövdominans A. 5 Ngt bättre förhållanden söder om traktorvägen. 0, 0 B8 0 02800 Fuktig (3) G28 00 580 0900 0 Varier bonitet Röjning Spec värden: Lövdominans A. 6 Mindre björkdominerad lucka. 5,8 20 G Ngt olikåldrigt Underv röj f gallring Gallring (F) 7 Gallringsröjning påbörjad i delar av området. Varierat röjningsbehov inför gallring. Inslag av lärk främst runt stugan och söder om traktorvägen 0,2 0 G28 0 2 pcskog Län: Kronobergs län Kommun: Växjö Församling: Gemla Ellanda 3:3 Id: 780632 0900 Röjning
Avdelningsbeskrivning ² PG - Produktionsmål med miljöhän ¹ i = grön kommentar, ii = generell ko Skifte: 0 Avd nr 8 Areal (-Avdrag) [Skikt] 0,7 Ä g o Ålder år 50 Hkl Skikt SI G G26 Virkesförråd avd Mål klass Trädslag TGLBÄ 70 0900 9 Med diam cm Beskrivning 20 Ojämnt Åtgärd Alternativ Ingen åtgärd Inslag tall 9 6,5 0 G26 0 65 05500 Delvis fuktigt Röjning Ojämnt Röjning (F) 20 Delvis röjt. Röj snarast igenom resten. Delar av området björkdominerat med granunderväxt.,2 40 G G26 50 80 2700 2 Ojämnt Gallring Olikåldrigt Delvis fuktigt Varier bonitet 2 0,9 65 S G28 220 98 37000 22 Inslag björk Varier bonitet Ingen åtgärd Föryng avv (A) Spec värden: Sumpskog 5 %. 22 Fuktigare och sämdre bonitet i östra delen. 0,2 0 B24 0 2 02800 Röjning Röjning (F) Spec värden: Lövdominans A. Inslag av öf björk. pcskog Län: Kronobergs län Kommun: Växjö Församling: Gemla Ellanda 3:3 Id: 780632
Avdelningsbeskrivning ² PG - Produktionsmål med miljöhän ¹ i = grön kommentar, ii = generell ko Skifte: 0 Avd nr 23 Areal (-Avdrag) [Skikt] 4,3 Ä g o Ålder år 25 Hkl Skikt SI G G26 Virkesförråd avd 90 387 Mål klass Trädslag TGLBÄ 7200 Med diam cm Beskrivning 0 Olikåldrigt Varier bonitet Åtgärd Alternativ Underv röj f gallring Gallring (F) Delvis fuktigt Ojämnt Spec värden: Sumpskog 20 %. 24 Mycket varierat område, delvis äldre delar. Hela området behöver röjas igenom och senare under planperioden gallras, sannolikt vid olika tillfä,0 30 G G26 60 60 28000 2 Varier bonitet Gallring 25,3 0 G26 0 3 5400 Olikåldrigt Röjning Ojämnt Röjning (F) Spec värden: Sumpskog 25 %. Varierat röjningsbehov. 26 3,8 2 27,9 Myr 20 B22 00 90 03700 Delvis fuktigt Röjning Ojämnt Gallring Röjning (F) Spec värden: Lövdominans A. Sumpskog 55 %. 28,0 5 G20 0 0 05500 Delv försumpat Varier bonitet Fuktig (3) Spec värden: Sumpskog 70 %. pcskog Län: Kronobergs län Kommun: Växjö Församling: Gemla Ellanda 3:3 Id: 780632 Röjning
Avdelningsbeskrivning ² PG - Produktionsmål med miljöhän ¹ i = grön kommentar, ii = generell ko Skifte: 0 Avd nr Areal (-Avdrag) [Skikt] 29 0,7 Ä g o Ålder år 80 Hkl Skikt SI S3 T6 Virkesförråd avd 20 Mål klass 84 NO,s Trädslag TGLBÄ 7200 Med diam cm Beskrivning 8 Torvmark Åtgärd Alternativ Ingen åtgärd Övrig (99) Målklass: NO - Naturvårdsmål, orört. Syftet är att nyskapa naturvärden. Naturvård: Beskrivning Barrsumpskog med björkinslag. Viss del död ved. Mål Utveckla barrsumpskog som på sikt når högre naturvärden främst i form a Lämnas för fri utveckling. Spec värden: 3 Vissa naturvärden. Sumpskog 80 %. Torvmark 00 %. pcskog Län: Kronobergs län Kommun: Växjö Församling: Gemla Ellanda 3:3 Id: 780632
SKOGSKARTA Plan Församling Kommun Län Upprättad år Planläggare Utskriftsdatum Ellanda 3:3 Gemla Växjö Kronobergs län 206 Joakim Ahlberg 206-03-24 Målsättning NV-mål orört Åtgärd, föreslagen Ingen åtgärd Gallring Röjning Konturfärger: Snarast Inom 2-5 år Inom 5-0 år Ägoslag Myr Inägomark Övrig landareal :0000 500 m
Köparinformation Utgångspunkt för ansvarsfördelningen Utgångspunkten enligt jordabalken är att fastigheten skall stämma överens med vad som avtalats mellan parterna och inte heller avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Därutöver gäller att fastigheten köps i det skick den faktiskt befinner sig i på kontraktsdagen och att köparen, för att trygga sig, får göra en noggrann undersökning av fastigheten. För sådana fel eller skador, som köparen ft möjlighet att upptäcka eller ft anledning att räkna med p.g.a. fastighetens och eventuella byggnaders ålder och skick, kan säljaren inte göras ansvarig. Säljaren ansvarar dock för dolda fel, d v s sådana fel i fastigheten som köparen inte bort upptäcka och oavsett om säljaren själv känt till felen eller inte. Säljarens ansvar för dolda fel i fastigheten gäller i 0 år. Köparens undersökningsplikt Utgångspunkten att köparen måste undersöka fastigheten brukar kallas köparens undersökningsplikt. Kraven på köparens undersökning är långtgående. Fastigheten skall undersökas i alla dess delar och funktioner. Finns det en skogsbruksplan är det mycket viktigt att känna till att skogsbruksplanens uppgifter endast är ungefärliga. Ibland kan uppgifterna t.o.m. skilja sig avsevärt från verkligheten, trots att skogsbruksplanen upprättats enligt gängse metoder. Det åligger köparen att innan köpet själv eller via sakkunnig kontrollera uppgifterna i skogsbruksplanen mot verkligheten. Finns det byggnader på fastigheten uppmanas köparen att själv eller via sakkunnig undersöka byggnaderna noggrant, och om möjlighet finns, bör köparen även inspektera vindsutrymmen, krypgrunder och andra svårtillgängliga utrymmen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt fuktskador (speciellt i källare och på vinden), rötskador, skador på vatten- och avloppsanläggningar, sprickbildningar i fasad och grundmur samt skorstensstock. Vidare är det viktigt att undersöka fastighetsgränser, skador på växande skog, tillgång till skogsvägar, dränering av åkermark, maskinell utrustning i ekonomibyggnader, planförhållanden mm. Upptäcker köparen vid sin undersökning fel eller symptom på fel i fastigheten eller är fastigheten över huvud taget i sådant skick att fel kan misstänkas, skärps kraven på köparens undersökningsplikt. Även de uppgifter säljaren lämnar påverkar undersökningspliktens omfattning. Om säljaren exempelvis upplyser köparen om ett misstänkt fel kan det utgöra en varningssignal, som bör föranleda en mer ingående undersökning från köparens sida. Å andra sidan ska köparen inte behöva undersöka sådana delar av fastigheten som säljaren lämnat uttryckliga utfästelser eller garantier för, under förutsättning att dessa inte är för allmänt hållna. Köparen bör slutligen i åtanke att säljaren inte svarar för fel och brister, som köparen borde räknat med eller borde förväntat sig med hänsyn till fastighetens och eventuella byggnaders ålder, pris, skick och användning. Köparen bör därför anpassa sin undersökning till detta. Köparen måste ta i beräkning att vissa delar och funktioner utsatts för slitage och på grund av ålder t.o.m. kan vara uttjänta och i behov av utbyte eller i vart fall renovering. Anlitande av besiktningsman Jordabalken utgår från att köparen själv i normalfallet skall kunna uppfylla sin grundläggande undersökningsplikt och det är alltså inget krav att anlita någon sakkunnig för detta. Att anlita sakkunnig är dock att rekommendera om man inte själv r särskild kunskap. Detsamma gäller om köparen inledningsvis själv undersökt fastigheten och då upptäckt symtom på fel som det kan vara svårt att bedöma betydelsen av. Som angivits ovan skall köparen undersöka fastigheten i alla dess delar och funktioner. Anlitar köparen en sakkunnig är det därför viktigt att vara observant på vilken omfattning en beställd besiktning r. Finns det byggnader på fastigheten och byggnadsteknisk besiktning är aktuellt kan det vara bra att känna till att ofta innefattar inte en sådan besiktning vissa delar av byggnaden, såsom elinstallationer, vatten och avlopp, rökgångar mm, varför köparen bör överväga att komplettera sin undersökning. Jordabalken r som utgångspunkt att den undersökning köparen gör eller låter göra ska ske före köpet, d v s innan köpekontrakt undertecknas av parterna. Det är dock inget som hindrar att parterna i kontraktet avtalar om att köparen ska få möjlighet att undersöka fastigheten senare och därefter på det sätt kontraktet då föreskriver, ska få åberopa upptäckta fel och begära avdrag på köpeskillingen eller begära att köpet i dess helhet ska återgå. Denna typ av avtalsvillkor brukar kallas besiktningsklausul. Tas ett sådant villkor in är det viktigt att båda parter sätter sig in i vad som krävs för att köparen ska kunna åberopa villkoret och också noga beaktar de tidsgränser som anges i villkoret. Det förekommer att säljaren inför försäljningen låter undersöka fastigheten med hjälp av en besiktningsman, ofta för att tjäna som underlag för en säljaransvarsförsäkring. I dessa fall är det viktigt att köparen noga går igenom besiktningsprotokollet, gärna med den besiktningsman som utfört besiktningen, s k köpargenomgång.
Säljarens upplysningsskyldighet Någon generell upplysningsskyldighet motsvarande köparens undersökningsplikt finns i egentlig mening inte. Avgörande för bedömningen om ett faktiskt fel är relevant eller inte, är om felet är möjligt att upptäcka för köparen. Endast om felet inte är upptäckbart är det relevant. Trots detta kan man ändå säga att säljaren r en upplysningsskyldighet. Om säljarens förtigande innefattar svikligt eller annat ohederligt förfarande kan säljaren gå miste om rätten att åberopa att köparen inte uppfyllt sin undersökningsplikt. Det finns dock även andra situationer där säljaren är skyldig att upplysa om förhållanden som n r vetskap om och som köparen borde upptäckt men förbisett. Det är främst fråga om situationer där omständigheterna är sådana att säljaren måste förstå att köparen är i villfarelse avseende ett förhållande och där n vidare inser att förhållandet kan vara avgörande för köparens köpbeslut. Säljaren får med andra ord inte medvetet utnyttja köparens okunskap om ett visst förhållande. Säljaren kan vidare sägas en upplysningsskyldighet i så motto att n kan bli skadeståndsskyldig om n faktiskt känt till eller borde känt till felet men inte upplyst köparen om detta. Detta följer av köparens rätt till skadestånd på grund av säljarens försummelse. Det är således i säljarens eget intresse att n upplyser köparen om de fel eller symptom som n känner till eller misstänker finns. Vad som redovisats av säljaren är dessutom inte dolt och kan i normalfallet inte åberopas av köparen. Säljarens utfästelser Säljaren kan bli bunden av en utfästelse beträffande fastighetens skick. Detta gäller i huvudsak då säljaren gjort en klar och specificerad utfästelse beträffande fastighetens skick. Allmänt lovprisande eller generella uttalanden betraktas inte som utfästelser. Mäklarens information om fel Mäklaren ansvarar inte för fastighetens skick eller för eventuella fel i fastigheten, men mäklaren ska informera spekulanter och köpare om sådant som kan vara av betydelse för dem. Det kan till exempel ndla om fel som mäklaren iakttagit, känner till eller r anledning att misstänka, t.ex. genom tidigare försäljningar eller sin allmänna sakkunskap. Avtalsfrihet friskrivning Avtalsfrihet råder mellan parterna om ansvaret för fastighetens skick, varför parterna kan avtala om annan ansvarsfördelning än vad som angivits ovan. Ett exempel på detta är då säljaren friskriver sig från ansvaret för fastighetens skick, generellt eller beträffande viss funktion. Fastighetsbildning Avser köp del av en fastighet måste köparen eller säljaren skriftligen ansökan om fastighetsbildning i enlighet med köpet inom sex månader. Ansökan ställs till den kommunala eller statliga lantmäterimyndighet som svarar för fastighetsbildningen i området. Inges inte ansökan i tid är köpet ogiltigt. Ogiltighet inträder även om köpet efter prövning av lantmäterimyndigheten och eventuell överprövning hos domstol inte bedöms kunna läggas till grund för fastighetsbildning. Vid fastighetsreglering är huvudregeln att marken övergår ren från inskrivningar till den mottagande fastigheten. Det innebär att befintliga inteckningar (pantbrev) och avtalsrättigheter inte längre gäller i det överförda markområdet. Lantmäterimyndigheten kan dock genom särskilt beslut förordna om avtalsrättighets bestånd. Upphör avtalsrättighet till följd av fastighetsreglering kan rättighetsvaren rätt till ersättning. Officialrättigheter rättigheter som tillkommit genom myndighetsbeslut följer marken utan särskilt beslut. Ett köp som innehåller återgångsvillkor kan inte läggas till grund för fastighetsreglering. Återgångsvillkor måste därför släckas innan fastighetsreglering kan genomföras. Innehåller köp hävningsvillkor ska köparen vara uppmärksam på att hävning inte torde kunna ske sedan den köpta egendomen genom fastighetsbildning förts in i en annan fastighet. Säljaren r fri prövningsrätt Det är säljaren som bestämmer till vem n eller hon vill sälja, när och till vilket pris. Det betyder att säljaren inte behöver sälja till den som r lämnat det högsta budet. Säljaren r fri prövningsrätt. Budförteckning Mäklaren är skyldig att upprätta en budförteckning med uppgifter om budgivarens namn, kontaktuppgifter, budets belopp, tidpunkten för när budet lämnades och eventuella villkor för budet. Mäklaren ska överlämna förteckningen till säljaren och köparen när uppdraget r slutförts, senast vid tillträdet. Information om sidoverksamhet Enligt fastighetsmäklarlagen ska mäklare som i anslutning till sin förmedlingsverksamhet ägnar sig åt annan verksamhet, s k sidoverksamhet, redovisa detta skriftligen till säljare och köpare. Med hänvisning till ovanstående lämnas härmed följande information om sidoverksamhet. Om fastigheten annonseras på Hemnet utgår en indirekt ersättning till mäklaren om 300 800 kr, beroende på aktuellt annonspris, motsvarande 50 % av annonspriset. För det fall annan sidoverksamhet förekommer i den enskilda förmedlingen informerar mäklaren om detta separat. Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Mäklare lyder under lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Penningtvättslagen ställer krav på mäklaren att uppnå kännedom om sina kunder. Mäklaren måste därför bl.a. kontrollera uppdragsgivarens och köparens identitet samt ställa frågor om bl.a. syftet med olika transaktioner och hur ett köp ska finansieras. Kundkännedom avseende köparen måste uppnås före undertecknandet av köpekontraktet. Kontakta din fastighetsmäklare för mer information Informationen i denna ndling är på intet sätt heltäckande. Kontakta din fastighetsmäklare för att diskutera ytterligare frågeställningar du anser är viktigt, t.ex. om du behöver hjälp med en boendekostnadskalkyl eller vill diskutera EU-stöd, skattefrågor eller frågor av helt annan karaktär. Din fastighetsmäklare kan svara på frågor som inryms inom uppdraget för en fastighetsförmedling. Övriga frågor hänvisar din fastighetsmäklare till någon av LRF Konsults skogs- eller lantbruksekonomer, skatteexperter, jurister, ekonomer eller affärsrådgivare.
Budgivning Information från Fastighetsmäklarinspektionen Bud är inte bindande Ett bud är normalt inte bindande inte ens om det lämnas skriftligt. Först när både säljaren och köparen r undertecknat ett köpekontrakt för fastigheten blir köpet bindande. Innan dess kan både säljaren och köparen ändra sig utan att motparten kan ställa några krav. Mäklarens skyldigheter vid budgivning Mäklaren ska ge alla spekulanter tydlig information om hur en eventuell budgivning kommer att gå till och hur de bör lämna sina bud. Mäklaren ska också informera om eventuella krav eller önskemål från säljaren. Eftersom det är säljaren som avgör om ett bud är intressant eller inte ska mäklaren ta emot och vidarebefordra alla bud till säljaren. Det gäller även om en spekulant inte r lämnat sitt bud på det sätt som bestämts. Mäklaren ska också vidarebefordra meddelanden från spekulanter om intresse för objektet till säljaren. Mäklarens skyldigheter gäller till dess att säljaren och köparen r undertecknat ett köpekontrakt. Mäklarens skyldigheter när uppdraget r slutförts En mäklare är skyldig att upprätta en förteckning över budgivningen med uppgifter om: - spekulantens namn (alternativt namnet på spekulantens ombud). - kontaktuppgifter, som kan vara en adress, en e-postadress eller ett telefonnummer. - budets belopp, tidpunkten för när budet lämnades och eventuella villkor för budet, till exempel villkor om lån eller besiktning. Mäklaren ska överlämna förteckningen till säljaren och köparen när uppdraget r slutförts. Om uppdraget r slutförts utan att det blivit någon försäljning ska mäklaren ändå överlämna förteckningen till uppdragsgivaren. Detta gäller till exempel om uppdragsavtalet r sagts upp av mäklaren eller av dig som uppdragsgivare. Säljaren bestämmer över budgivningen Säljaren bestämmer i samråd med mäklaren hur budgivningen ska gå till. Men säljaren är inte juridiskt bunden av sådana överenskommelser. Därför kan formerna för budgivningen ändras. Det är säljaren som bestämmer till vem n eller hon vill sälja, när och till vilket pris. Det betyder att säljaren inte behöver sälja till den som r lämnat det högsta budet. Säljaren är inte juridiskt bunden av ett löfte att sälja eller att sälja till det pris som r presenterats i marknadsföringen. Budgivningen kan ske på olika sätt I praktiken finns det två modeller: öppen och sluten budgivning. Vid en öppen budgivning lämnar spekulanterna sina bud till mäklaren, som löpande redovisar buden till säljaren och till övriga spekulanter. Spekulanterna får då möjlighet att lägga nya bud. Vid en sluten budgivning får spekulanterna en viss tid på sig att lämna sina bud, vanligtvis skriftligt. Mäklaren redovisar buden för säljaren. Den som r lämnat bud får ingen information om övriga bud. Kort om budgivningen Vem som helst kan ge ett bud skriftligt eller muntligt. Budet kan förenas med villkor. En spekulant kan inte räkna med att få information av mäklaren om hur en budgivning fortskrider. En spekulant r inte rätt att få uppgifter från mäklaren om vilka de övriga budgivarna är, vilka bud som r lämnats eller vilka villkor som r diskuterats med andra spekulanter. Efter försäljningen r en spekulant enbart rätt att få information från mäklaren om att objektet r sålts till någon annan.
Anbudsblankett Ägare Paul Fridlund Anbudsgivare Namn, adress, kontaktuppgifter Objekt Ingiver härmed ett anbud gällande fastigheten Fastigheten Växjö Ellanda 3:3 ( ) Bud avseende hela fastigheten ( ) Bud avseende Norra skiften ( ) Bud avseende Södra skiften Pris Bokstäver Siffror Bundenhet Jag är medveten om att säljaren r fri prövningsrätt. Jag är medveten om att anbud att köpa fast egendom inte är bindande enligt svensk rätt. Bindande köp föreligger först då säljare och köpare undertecknat köpekontrakt. Handlingar Jag r tagit del av för fastigheten upprättad: (x_) Objektbeskrivning Eventuell ytterligare köpare Vid eventuellt köp kommer även nedan angiven person/personer att vara köpare. Särskilda villkor för anbudet Underskrift Anbudsgivare Underskrift c 204 Mäklarsamfundet System i Sverige AB MSF.0 Copyright LRF Konsult Garvaren, 34 60 Ljungby (G77 QW), sida av 2 Telefon: 0372-657 80 Fax: 0372-626 3 www.lrfkonsult.se Org.nr. 55607-0094 Cert ISO 900
Anbudsblankett Information Fastighetsköpet är ett formalavtal. Detta innebär att lagen ställer speciella krav för att ett avtal om fastighetsköp skall vara bindande. I jordabalken kap.4 stadgas att: Skriftlig köpendling skall upprättas. Handlingen skall innehålla uppgift om köpeskillingen samt innehålla en förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på köparen. Därutöver krävs dessutom att ndlingen undertecknas av både köpare och säljare. Dessa av lagen uppställda krav medför att fastighetsaffären inte är bindande förrän samtliga formkrav är uppfyllda. I en vanlig fastighetsaffär vållar detta inga problem. Säljaren och mäklaren r satt ett pris på fastigheten och en köpare är efter kortare eller längre tid intresserad av att köpa till detta pris beroende på marknadssituationen. Men vid vissa tillfällen kan tillgången vara mycket mindre än efterfrågan och flera köpare är samtidigt intresserade till det pris som begärts. Ett särskilt förfarande kan då behövas för att särskilja intresserade köpare samt de villkor såsom pris, tillträde m m som köparen är beredd att erbjuda säljaren. I dessa fall kan ett anbudsförfarande vara lämpligt. Det är säljaren som exklusivt bedömer om anbudsförfarande skall användas eller ej. Mäklaren ndr ntering och säljaren öppnar och bedömer samtliga anbud och väljer det som passar honom bäst. Härvid är att observera att det ingalunda enbart är priset som är avgörande för säljarens val. Högsta inlämnade pris behöver ej vara det bästa alternativet. Sättet för betalning, tid för tillträde, möjligheter att överta lån m m kan vara utslagsgivande jämsides med angiven köpeskilling. Anvisningar Anvisningar vid anbudsförfarande:. Anbudsgivarens namn skall klart framgå. Är köparna flera skall detta framgå liksom om köparen är en juridisk person. 2. Anbudet måste ges till ett fast pris angivet i kronor. 3. Anbudet lämnas till säljaren i slutet kuvert. Märk kuvertet med Anbud avseende fastigheten.... 4. Säljarens fria prövningsrätt innebär att säljaren är fri att välja det anbud n finner bäst oberoende av pris. 5. Anbudet är slutet, dvs anbudsgivaren r ej rätt att ta del av andra angivna bud. 6. Under särskilda villkor beträffande överlåtelsen kan anbudsgivaren skriva in andra för parterna betydelsefulla villkor såsom sättet att erlägga köpeskillingen, tid för tillträde osv. 7. Svar på avgivet anbud lämnas av säljaren via mäklaren senast fem vardagar efter anbudstidens utgång. 8. Före köpekontraktets undertecknande skall köparen beredas tillträde att noggrant undersöka fastigheten. c 204 Mäklarsamfundet System i Sverige AB MSF.0 Copyright LRF Konsult Garvaren, 34 60 Ljungby (G77 QW), sida 2 av 2 Telefon: 0372-657 80 Fax: 0372-626 3 www.lrfkonsult.se Org.nr. 55607-0094 Cert ISO 900
Vi är landets största förmedlare av jord- och skogsbruksfastigheter www.lrfkonsult.se Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 80 82 Gävle. Medgivande till LRF Konsult AB, Dnr MS202/03362. För mångfaldigande och återgivning av kartorna behövs Lantmäteriverkets skriftliga medgivande.