Jag, Nicklas Kövamees, har i egenskap av förbundskassör läst utredningen om arvoderingen av förbundsordförande. Nedan följer de kommentarer jag har att lämna på utredningen; till de delar av utredningen jag inte berör i mina kommentarer har jag inget att tillägga. Inledningsvis vill jag framhålla att jag helt och hållet delar utredningens problembild. Dagens symboliska arvode som förbundsordförande (FO) uppbär motsvarar varken dennes ansvar eller uppdrag, och torde därför ha väldigt liten reell effekt relativt föreningens. En utökad arvodering av FO behövs för att möjliggöra EUP:s fortsatta utveckling som organisation, och skulle göra det möjligt att ha en FO som tar det ansvar och lägger ner det arbete som krävs. Även av stor vikt är att en utökad arvodering av FO skulle stärka föreningens förmåga att attrahera och behålla kompetens såväl som erfarenhet i förbundsstyrelsen. Givet att FO:s arvode ska utökas ser jag ser det som viktigt att storleken på arvodet sätts med grund i det ansvar som denne har, och inte ledas för mycket över att ansvaret är i en ideell förening. Jag menar med andra ord att det är viktigt att inte lägga någon arvodesmässig värdering i att uppdraget sker på förtroendebasis, utan istället söka ledning från ansvaret i sig och eftersträva ett marknadsmässigt arvode. Att ha ett för lågt arvode relativt det ansvar som åläggs FO exempelvis genom att ålägga FO ett ansvar som i allt väsentligt motsvarar och kräver heltid men ha ett arvode som enbart motsvarar studiemedel (ca 9 900 kr/mån efter skatt) skulle dels göra posten oattraktiv, och dels innebära en i min uppfattning orättfärdig nedvärdering av förtroendearbete. Detta i och med att exempelvis den heltidsanställda generalsekreterarens lön är satt på marknadsmässiga grunder, varför även en ordförandes arvode bör vara det såtillvida ordförandeansvaret är för stort för att bäras helt ideellt, vilket obestridligen är fallet. Så pass låga arvoden kan vara gångbara i exempelvis studentkårer och liknande där normerna ser annorlunda ut, men vore knappast det i EUP. För att kunna attrahera kompetenta personer till posten som FO behöver arvodet därför snarast vara marknadsmässigt För att konstatera vad som vore marknadsmässigt kan vi se till vilken inkomst en FO skulle gå miste om genom att vara just FO istället för att utföra arbete på en arbetsplats annan än EUP Sverige. För att användas i ett räkneexempel kan vi tänka oss att ett lämpligt heltidsarvode med detta resonemang sannolikt skulle ligga någonstans i spannet 20 till 27 tusen kronor per månad. Jag delar därvidlag utredningens uppfattning om att arvodets storlek lämpligen bör föreslås till årsmötet av styrelsen tillsammans med valberedningen. Oavsett arvodets storlek är det viktigt att ha i åtanke vilka ekonomiska resurser som finns i förbundet, och skulle behöva finansiera arvodet samt kringkostnader. På det månatliga arvodet tillkommer 31,42 % av arvodet i
lagstadgade arbetsgivaravgifter, och därtill finns ytterligare kostnader som inte är direkt kopplade till arvodet storlek såsom kostnad för kontorsplats, resor i uppdraget med mera. En kontorsplats för en heltidsarvoderad FO skulle på EUP:s nuvarande kontor kosta ca 6 500 kr per månad (ink. moms), och för enkelhetens skull bortser vi från resor som FO gör i tjänsten samt andra kringkostnader som uppkommer i samband med FO:s uppdrag. Med utgångspunkt i vårt räkneexempel med ett arvode på mellan 20 och 27 tusen kronor per månad följer här en ungefärlig sammanställning av de direkta kostnader som uppkommer för EUP: Vi ser ovan att den totala kostnaden för EUP för en FO som arvoderats med i detta exempel mellan 20 000 och 27 000 kr per kommer hamna mellan ca 393 och 504 tkr per år. Förvisso kan en heltidsarvodering av FO på längre sikt väntas skapa rena ekonomiska fördelar för organisationen, men några sådana fördelar kan knappast sägas vara kvantifierbara under de närmsta åren varför de inte går att räkna på i kostnadskalkylen. I min mening rör sig en heltidsarvodering enligt ovan om så pass mycket pengar att det realistiskt vore omöjligt för förbundet att avsätta så pass stora belopp som skulle krävas för att heltidsarvodera FO. Den del av EUP:s budget som fritt går att omfördela finansiering som inte mottagits för att sepcifikt gå till sessioner utgörs i princip enbart av det statsbidrag vi årligen erhåller från om f.n. ca 1 150 tkr per år. Omkring ca 464 tkr av detta, drygt 40 %, bekostar redan lön till, arbetsgivaravgifter för samt kontorsplats till förbundets heltidsanställda generalsekreterare. Det arbete generalsekreteraren utför med exempelvis sessioner medför dock att mindre belopp, omkring 30-40 tkr årligen, kan finansieras genom sponsring och olika projekt istället för med statsbidraget. Därmed belastas statsbidraget med ca 430 tkr per år av generalsekreteraren. För att illustrera hur pass mycket pengar som finns över till förbundets verksamhet tar vi statsbidraget, drar av kostnader för generalsekreteraren, drar av administrativa kostnader som är nödvändiga för att vi ska kunna få statsbidrag, samt drar av FO:s arvode:
I dagsläget finns ca 574 tkr per år kvar till annan verksamhet. Om vi därtill vill heltidsarvodera en FO är detta en kostnad som skulle behöva finansieras med statsbidraget, i och med att eventuella ytterligare intäkter till följd av arvoderingen som nämnt lär dröja åtminstone några år. Om vi från den del av pengarna som i dagsläget finns kvar till annan verksamhet ska dra av ett ordförandearvode till en total kostnad om i vårt exempel mellan 393 och 504 tkr per år ser vi då att det enbart skulle finnas mellan 212 och 102 tkr kvar för att finansiera samma verksamhet som idag kostar ca 574 tkr per år. En heltidsarvodering av FO skulle med andra ord i vårt exempel kräva att kostnaderna för annan verksamhet inom EUP (undantaget sessioner, som finansieras med projektspecifik sponsring) skärs ned till mellan en tredjedel och en sjättedel av deras nuvarande nivåer. En sådan minskning vore i många fall inte ens genomförbar, varför en rad projekt sannolikt skulle behöva läggas ned. För att illustrera vad de nedskärningar som skulle behöva göras skulle påverka presenterar jag nedan ett utdrag ur förbundets budget för helåret 2016. Detta är projekt som, i det aktuella exemplet, skulle behöva få minskade budgetar till mellan en sjättedel och en tredjedel av nuvarande nivåer.
I och med att det enligt min uppfattning inte vore något reellt alternativ att ge en heltidsarvode som vore påtagligt lägre än vad som vore marknadsmässigt (dvs lägre än ca 20 tkr per månad) ser jag en heltidsarvodering av FO fullkomligen ekonomiskt ohållbar. De budgetnedskärningar som skulle behöva göras på andra håll skulle ha förödande konsekvenser för förbundets verksamhet, och ironiskt nog finns en betydande risk att inte speciellt mycket verksamhet skulle finnas kvar för en heltidsarvoderad FO att utveckla. Med grund i det jag anfört ovan ställer jag mig starkt kritisk till förslaget att heltidsarvodera förbundsordförande. Vad som istället blir intressant att se till är de möjligheter som finns för att arvodera en FO till en lägre kostnad än vad ett heltidsarvode om ca 20-27 tkr per månad skulle medföra. En i min uppfattning mycket bättre lösning vore att ge FO ett arvode som i allt väsentligt motsvarar ett uppdrag som begränsas till ansvar och åtaganden motsvarande ca 40 och 50 procent av en normal heltid. Det vill säga, att utöka deltidsarvoderingen av FO istället för att införa heltidsarvodering. På så sätt vore det möjligt att både ha en FO som kan arbeta med att utveckla organisationen, samtidigt som stora delar av organisationens verksamhet inte skulle behöva avvecklas för att finansiera arvodet. Ett arvode på mellan 40 och 50 procent av tidigare nämnda nivåer, i kombination med lägre kostnader för kontor i och med att FO i lägre utsträckning skulle behöva vara på kontoret, ger följande kostnadsuppskattning: Här ser vi att kostnaden för en deltidsarvodering med marknadsmässigt arvode snarare skulle vara mellan 165 och 251 tkr per år. I min mening är detta långt mer realistiska kostnadsnivåer för förbundet som helhet, och nedskärningar som skulle vara realistiskt genomförbara. Sådana nivåer på arvodet skulle vidare medföra att mellan 409 och 323 tkr per år skulle finnas kvar till all EUP:s verksamhet utöver sessioner, åter igen att ställa i relation till dagens 574 tkr. Ytterligare en fördel med ett deltidsarvode av nämnt slag skulle också göra det möjligt för FO att utöver ordförandeuppdraget även exempelvis studera på mellan 75 % och heltid. Denna möjlighet bedömer jag skulle göra posten som FO mer attraktiv för de av EUP:s seniora medlemmar som kan vara tänkbara kandidater i jämförelse med om ordförandeskapet skulle vara ett åtagande på heltid. I och med det bedömer jag också att en
deltidsarvodering sannolikt skulle underlätta för EUP att attrahera och behålla kompetenta personer inom förbundsstyrelsen. Slutligen är det även min uppfattning att en deltidsarvodering av FO skulle uppfylla många av de mål och syften på ett avsevärt mer kostnadseffektivt sätt än vad en heltidsarvodering skulle. Utvecklingen av EUP som organisation är ingenting som FO ensam skulle ägna sig åt, utan mycket skulle även ske tillsammans med andra engagerade, huvudsakligen förtroendevalda, som uteslutande arbetar ideellt. Detta, tillsammans med att resten av den förbundsstyrelse som FO ska leda också arbetar ideellt, gör att skillnaden i nytta som tillförs EUP är förhållandevis liten mellan en utökad deltidsarvodering och en heltidsarvodering. Sammantaget ser jag därför möjligheten att utöka deltidsarvoderingen av FO som en betydligt mer ändamålsenlig och framförallt mer kostnadseffektiv lösning än att införa en heltidsarvodering. Nicklas Kövamees Förbundskassör Europeiska Ungdomsparlamentet Sverige