Var skall Söderköpings avloppsvatten behandlas?

MiljöInvest AB Järnbrogatan 1 602 24 Norrköping Tel: 011-180220 Fax: 001-180320 e-post: anders@miljoinvest.se web: www.miljoinvest.se Var skall Söderköpings avloppsvatten behandlas? En utredning av förutsättningarna för att behandla avloppsvatten från Söderköping vid Slottshagens avloppsreningsverk i Norrköping På uppdrag av Söderköpings kommun har MiljöInvest AB genomfört en utredning av förutsättningarna för och konsekvenserna av att leda avloppsvatten från Söderköping till Slottshagens avloppsreningsverk i Norrköping för behandling. Utredningen, i form av en översiktlig förstudie, utgör en del av kommunernas beslutsunderlag i denna fråga. Observera att samtliga kostnader som anges i utredningen bygger på uppgifter tillhandahållna av Tekniska kontoret, Söderköpings kommun. Detsamma gäller använda siffror avseende räntenivåer och avskrivningstider. Norrköping den 9 april 2010 Anders Karlsson MiljöInvest AB

Var skall Söderköpings avloppsvatten behandlas? En utredning av förutsättningarna för att behandla avloppsvatten från Söderköping vid Slottshagens avloppsreningsverk i Norrköping Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund och frågeställning... 4 Diskussion... 4 Miljö...4 Utsläpp av kväve till skärgården och Östersjön... 4 Den lokala recipientens tålighet... 4 Biogas... 4 Stadsbyggnad...5 Ekonomi...5 Kostnad för överföringsledning och pumpstationer... 5 Kostnad för behandlingen... 5 Alternativa lösningar på kort och lång sikt...5 Alternativa reningsmetoder... 5 Nytt reningsverk... 6 Slutsatser... 6 Sammanfattande jämförelser... 7 Befintliga förhållanden i Söderköping... 8 Anläggningar...8 Lokaliseringen... 8 Belastningen... 8 Utsläppsvillkor... 9 Ledningsnätet... 9 Externslam... 9 Avloppsreningsverket... 9 Slambehandling... 10 Miljöpåverkan...10 Allmänt... 10 Miljö... 11 Hälsa... 12 Hushållning med naturresurser... 12 Recipienten... 13 Ekonomi...15 Driftskostnader... 15 Investeringsbehov... 15 2

Norrköpings förutsättningar för att hantera spillvatten från Söderköping... 17 Erbjudandet - en garant för tillåtlighet och kapacitet...17 Anläggningar...17 Allmän beskrivning av verksamheten... 17 Belastning... 17 Ledningsnätet... 17 Avloppsreningsverket... 18 Slambehandling... 18 Formella aspekter...18 Tillståndsbeslut... 18 Förhållanden vid en gemensam lösning... 19 Beredskap för framtiden Omfattning...19 Teknisk utformning...19 Allmänt... 19 Överföringsledning och flödesförutsättningar... 19 Pumpstationer och utjämningskapacitet... 20 Hantering av slam... 21 Miljöpåverkan...22 Miljö... 22 Hälsa... 23 Hushållning med naturresurser... 23 Recipientförhållanden... 24 Ekonomi...26 Driftskostnader... 26 Investeringsbehov... 26 Alternativa tidplaner för projektet... 27 Alternativa sätt att uppnå miljöfördelar... 27 Slamhantering... 27 Kväverening... 27 3

Bakgrund och frågeställning I Söderköpings kommun finns en önskan om att kunna utveckla och exploatera marken vid Söderköpingsån och då främst i form av bostadsbebyggelse. Reningsverket mellan Söderköpingsån och Göta kanal utgör ett hinder för sådana planer. E.ON planerar att bygga ihop fjärrvärmenäten i Norrköping och Söderköping. I samband med detta finns goda möjligheter att samordna de ekonomiskt tunga markarbetena för fler ledningssystem än värme t.ex. spillvatten. Kommunen bedömer att samordning av ledningsdragningen är en fråga om nu eller mycket senare då förutsättningarna för att återkomma med till berörda markägare längs ledningssträckan inom en 10-årsperiod bedöms som dåliga. För att inte chansen till en samordnad lösning skall gå kommunen förbi har man skaffat en ledningsrätt och även påbörjat förhandlingar med E:ON och Norrköping vatten. Något slutligt beslut om att utnyttja ledningsrätten eller att lägga ner Söderköpings eget reningsverk har ännu inte fattats. Denna utredning utgör en del av underlaget för ett sådant beslut. Diskussion Längre fram i denna utredning redovisas mer detaljerat förutsättningar och förhållanden med avseende på miljö, stadsbyggnad och ekonomi som är av betydelse för att ett välgrundat beslut skall kunna fattas. Av de studerade parametrarna är det några som sticker ut och som i detta skede framstår som viktigare än andra. Miljö Utsläpp av kväve till skärgården och Östersjön Reningsverket i Söderköping och Slottshagens avloppsreningsverk har samma krav avseende utsläppet av syreförbrukande ämnen och fosfor. Under det senaste året har Söderköpings kommun till och med lyckats bättre än Norrköping vatten med reningen av dessa ämnen. Syreförbrukande ämnen och fosfor är också de ämnen som är av störst betydelse för påverkan på den lokala recipienten. Ser man till de två reningsverkens nuvarande prestanda när det gäller reduktion av kväve är Norrköping effektivare. Man kommer också att vara bättre även när Söderköping har genomfört de planerade åtgärderna för att klara sina gällande villkor. Skillnaden i utsläpp mellan verken när gällande villkor klaras uppgår till cirka 5 ton kväve per år. Utsläppet av kväve är dock inte avgörande för miljön i Slätbaken eller Bråviken. Det är först i skärgården eller längre ut i Östersjön som kväve blir styrande för tillväxten. Här är dock övergödningsproblemen stora och varje minskning av kväveutsläppen är viktig. Detta talar för att Norrköping är ett bättre alternativ än Söderköping när det gäller kväve. Den lokala recipientens tålighet Slätbaken mår ekologiskt sämre än Bråviken. De geologiska förhållandena i Slätbaken innebär att omsättningen av vatten är lägre med syrebrist och allvarligare övergödning som följd. Även om utsläppen av syreförbrukande ämnen och fosfor i absoluta tal är lika stora från de båda verken, är konsekvenserna av utsläppen mer långtgående och allvarliga när de sker i Slätbaken. Även ur denna aspekt framstår därför Norrköping som en bättre plats för behandling av spillvatten från Söderköping Biogas I Söderköping nyttiggörs inte avloppsslammets energiinnehåll. Vid en gemensam lösning skulle slammet rötas och gasen användas för fordonsdrift och därmed ersätta fossila bränslen. Slamproduktionen i Söderköping under 2008 uppgick till drygt 150 ton TS vilket grovt kan översättas till cirka 30 m 3 fossilt fordonsbränsle. 4

Användningen av denna biogas istället för fossila bränslen ger också ett minskat utsläpp av koldioxid motsvarande 85 ton/år. Också om man ser till hanteringen av slam, inklusive slam från mindre reningsverk och enskilda avloppsanläggningar, bör alltså Söderköpings spillvatten behandlas i Norrköping. Stadsbyggnad Att lägga ner reningsverket i Söderköping och ersätta detta med en pumpstation på eller i anslutning till samma plats skulle möjliggöra en utveckling av denna del av staden som inte är möjlig idag. Ett reningsverk i den aktuella storleken har ett rekommenderat skyddsavstånd på minst 300 meter. En pumpstation bör inte läggas närmare bostäder än cirka 50 meter. Detta innebär att förutom pumpstationens allra närmaste omgivning skulle marken kunna användas utan restriktioner kopplade till avloppshanteringen. Även detta talar för att spillvattnet bör behandlas i Norrköping. Ekonomi Kostnad för överföringsledning och pumpstationer Investeringen för att kunna leda spillvatten från Söderköping till Norrköping för behandling är hög, preliminärt i storleksordningen 65 000 000 kr. Detta ger upphov till en fördyring av behandlingsavgiften på drygt 5 kronor per kubikmeter vid nuvarande flödesförhållanden. Detta innebär i sin tur att kostnaden bara för överledningen av spillvattnet är 20 % högre än den nuvarande totala behandlingskostnaden vid reningsverket i Söderköping. Sammantaget talar de preliminära kostnaderna för ledning, pumpstationer och annan kringutrustning för en fortsatt behandling av spillvatten i Söderköping. Kostnad för behandlingen Drift- och underhållskostnaden för rening av spillvatten kan skilja sig kraftigt åt från verk till verk. I en sammanställning avseende 2008 som gjorts av SCB kan man dock se att det finns tydliga statistiska skillnader mellan verk av olika storlekar. Vid verk av Söderköpings storlek ligger den genomsnittliga behandlingskostnaden ungefär på dubbla nivån jämfört med vid verk med fler än 100 000 pe anslutna. När Söderköping har genomfört planerade åtgärder för att förbättra sin kvävereduktion kommer man att behandla sitt avloppsvatten för drygt 4 kr/m3 inklusive kapitalkostnaden för de nya investeringarna. Norrköping Vatten har indikerat en nivå avseende behandlingsavgiften som ligger på 5 kr/m 3. Detta är alltså cirka 20 % högre än nivån i Söderköping. Förhandlingarna kring behandlingskostnaden bör därför fördjupas och drivas i riktning mot en nivå där även Söderköping kan få del av de ekonomiska fördelar som finns i driften av ett stort reningsverk. Värt att notera i sammanhanget är att den mängd fordonsgas som kan produceras av slammet från Söderköping betingar ett marknadsvärde på i storleksordningen 350-400 000 kr/år. I dag talar den indikerade behandlingsavgiften för en fortsatt behandling av spillvatten i Söderköping. Alternativa lösningar på kort och lång sikt Alternativa reningsmetoder Slottshagen erbjuder en effektivare rening av kväve än vad som åstadkoms i Söderköping. Vid en rening i Norrköping skulle utsläppen minska med cirka 5 ton per år jämfört med en fortsatt rening i Söderköping. Kostnaden för att rena kväve uppgår schablonmässigt till mellan 40 och 50 kr per kilo borttaget kväve och år. Kostnaden är jämförbar oavsett om den sker i form av förändrade brukningsformer i jordbruket, genom anläggande av våtmarker eller genom tekniska åtgärder i reningsverk. Att ta bort ytterligare 5 ton kväve ur avloppsvattnet i Söderköping eller reducera utsläppet från andra källor till Slätbaken i motsvarande omfattning 5

skulle alltså kosta i storleksordningen 200 000 250 000 kr/år. Utslaget per kubikmeter avloppsvatten innebär detta cirka 0,25 kr. Om man väljer att t.ex. efterpolera renat avloppsvatten i en våtmark erhåller man, förutom kvävereduktionen, också en effektiv rening avseende fosfor, BOD och metaller. För att åstadkomma en reduktion på cirka 5 ton kväve krävs en våtmarksyta på omkring 10 hektar. Tidigare utredningar avseende avloppsslammet från Söderköping visar att samma fördelar som en gemensam spillvattenlösning ger, kan uppnås till en merkostnad på i storleksordningen 500 000 kr/år. Utslaget per kubikmeter avloppsvatten innebär detta cirka 0,5 kr. Att nå samma positiva miljöfördelar avseende kväve och slamhantering som vid en överledning till Slottshagen skulle alltså kunna åstadkommas med en merkostnad på i storleksordningen 0,75 kr per kubikmeter vid nuvarande flöde. Detta är bara drygt 10-15 % av merkostnaden för en överledning. Möjligheterna till alternativa lösningar talar alltså för att spillvattnet även fortsättningsvis bör behandlas i Söderköping. Åtminstone under det befintliga reningsverkets återstående livslängd. Nytt reningsverk På längre sikt kommer det dock att bli nödvändigt att bygga ett helt nytt verk i Söderköping. Kostnaderna för en sådan investering är mycket höga och den sammanlagda behandlingskostnaden stiger då till samma nivå eller högre än den som har indikerats för en överledning till Slottshagen. När kostnaderna är lika eller högre för behandling i Söderköping jämfört med Norrköpingsalternativet finns det mycket få faktorer som talar för att en fortsatt rening i Söderköping. Miljöaspekterna talar entydigt för Bråviken som recipient. Möjligheterna att frigöra centralt belägen mark för bostäder är ett annat tungt vägande skäl. Slutsatser Att behandla spillvatten från Söderköping vid Slottshagens avloppsreningsverk är en bra idé både ur ett miljö-, resurs- och ett samhällsbyggnadsperspektiv. Den kanske viktigaste frågan i sammanhanget att minska belastningen på Slätbaken via spillvatten - kan bara åstadkommas genom att man byter recipient. Detta uppnås genom en gemensam lösning med Norrköping. En gemensam lösning ger också goda möjligheter att frigöra attraktiv mark för stadsbyggnad centralt i Söderköping. Att nå sådana fördelar genom att bygga ett nytt reningsverk på annan plats i Söderköping är lika dyrt eller dyrare än att samarbeta med Norrköping. Om det primära syftet däremot är att minska kvävebelastningen på skärgården och Östersjön samt att begränsa utsläppen av koldioxid framstår dock kostnaden för en gemensam lösning som hög. Samma nytta kan uppnås betydligt billigare på alternativa sätt. Man kan också se att kostnaden för att föra över spillvatten från Söderköping till Norrköping blir hög väsentligt högre än totalkostnaden för att behandla spillvattnet vid det befintliga reningsverket. Även den indikativa nivån på behandlingsavgift som erhållits från Norrköping Vatten framstår som hög. I den erbjudna nivån kan man inte spåra några ekonomiska fördelar av stordriften vid Slottshagen. Den erbjudna behandlingsavgiften ligger istället i nivå med dagens totalkostnader i Söderköping. Detta framstår inte som rimligt. 6

Sammanfattande jämförelser I tabellen nedan sammanfattas de två alternativens starka och svaga sidor. Observera att vi har valt att jämföra behandlingen i Norrköping med en fortsatt drift av befintligt ARV i Söderköping. Skulle jämförelsen göras mot ett nytt verk i Söderköping blir utfallet ett annat. Vid tolkning av tabellen är det viktigt att notera att varje fråga endast jämförs med sig själv. Frågorna har mycket olika dignitet och en jämförelse mellan dem med samma måttstock är inte möjlig. Strategiska frågor Självbestämmande/ Beroende Beredskap inför framtiden Framförhållning Planeringsmöjligheter Stadsutveckling Slottshagens ARV, Norrköping Stora fördelar Måttliga fördelar Alternativen är likvärdiga Ekonomi Förutsägbarhet 0 Miljö Investeringskostnader Driftkostnader Utsläppen till vatten BOD + Fosfor Utsläpp till vatten Kväve Recipientens lämplighet/tålighet Hälsa/lokalmiljö Luktstörningar X XX Smittrisker 0 Hushållningsfrågor Energi 0 Biogas Slam XX X X X 0 Befintligt ARV, Söderköping Måttliga fördelar X X Stora fördelar XX XX 7

Befintliga förhållanden i Söderköping Anläggningar Lokaliseringen Reningsverket i Söderköping är beläget mellan Söderköpingsån och Göta kanal i de östra delarna av tätorten. Bostadsbebyggelse finns i omedelbar väster och sydväst om verket och rakt söder och sydöst om verket ligger ett industriområde. Slambehandlingsanläggningen ligger längre österut, även denna mellan Söderköpingsån och Göta kanal men i ett mer renodlat jordbrukslandskap. Lokaliseringen framgår av kartan nedan. Reningsverk Slambäddar Bild. Lokalisering av reningsverk och anläggning för slambehandling längs Söderköpingsån. Belastningen Anslutning, belastningen och flöde för Söderköpings avloppsreningsverk framgår av tabellen nedan: Anslutning Enhet Dimensionering Aktuella värden Personekvivalenter (pe) 12 000 8 600 BOD 7-belastning Kg/dygn 840 300-450 Flöde m 3 /dygn 6 120 2 500-3 000 Hushåll Söderköpings kommun har idag cirka 14 000 invånare varav 8 600 är anslutna till avloppsreningsverket. Övriga invånare är antingen anslutna till mindre avloppsreningsverk eller behandlar sitt spillvatten i enskilda anläggningar. Inom verksamhetsområdet finns förutom reningsverket i Söderköping sex mindre reningsverk. Slam från dessa anläggningar samt från enskilda slamavskiljare transporteras till Söderköpings avloppsreningsverk för behandling. Söderköpings kommun har en vision om att växa och tror att man vid 2020 har 16 000 invånare. Om befolkningstillväxten skulle fördela sig som dagens befolkning 8

innebär visionen att anslutningen till verket ökar från dagens 8 600 pe till drygt 9 800. Skulle samtliga nya söderköpingsbor bosätta sig i tätorten ökar antalet anslutna till 10 600 pe. Även vid en sådan ökning finns viss marginal till den dimensionerande anslutningen på 12 000 pe. Industri Ingen tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet är ansluten till verket med processavloppsvatten. Däremot finns ett mindre antal s.k. C- och U-verksamheter anslutna bl.a. bilvårdsanläggningar, verkstäder och tandläkarmottagningar. Miljöstörande processavloppsvatten förutsätts renas eller förbehandlas lokalt även vid tillkommande industriell verksamhet. Utsläppsvillkor Parameter Villkor 2008 Enhet Beräkningsmodell BOD 7 10 mg/l Riktvärde och kvartalsmedelvärde 10 3,95 mg/l Gränsvärde och årsmedelvärde Totalfosfor 0,3 mg/l Riktvärde och kvartalsmedelvärde 0,3 0,12 mg/l Gränsvärde och årsmedelvärde Totalkväve 15 21,1 mg/l Riktvärde och årsmedelvärde Ledningsnätet Ledningsnätet i Söderköpings tätort har en sammanlagd längd av 44 000 meter. Längs nätet finns 5 pumpstationer. Nätets lägsta punkt är belägen vid reningsverket. Nätet består till cirka 75 % av s.k. duplikatsystem där spill- och dagvatten hanteras i skilda ledningssystem. Mängden ovidkommande vatten beräknat utifrån debiterad vattenmängd uppgår till 30-45 %. Länsstyrelsen har som målsättning att andelen ovidkommande vatten skall vara lägre än 50 %. Nätet i Söderköping klarar denna målsättning. I ledningsnätet och vid pumpstationer finns 3 bräddpunkter. Bräddning kan även ske vid verket. Bräddning förekommer mycket sällan. Externslam Till avloppsreningsverket i Söderköping förs slam från kommunens sex mindre reningsverk (30-35 ton TS/per år) samt från enskilda slamavskiljare (cirka 70 ton TS/år). Slam från de mindre verken tillförs slamfickan vid verket medan externslammet från enskilda slamavskiljare släpps till inkommande vatten före rensgaller. Avloppsreningsverket Reningsverket renar spillvattnet i flera steg. Den mekaniska reningen sker i rensgaller och sandfång. Därefter renas vattnet biologiskt med hjälp av en aktivt slam. Slutligen sker kemisk rening genom fällning med aluminiumklorid (Pax XL- 100). Vid verket finns sedan 2005 också ett försedimenteringssteg samt en förbättrad kväverening genom en s.k. HYBAS-process där man kombinerar aktivt slam och rörligt bärarmaterial. Ett flödesschema redovisas i bilden på sidan 11. Förutom den utrustning och de anläggningar som krävs för behandling av avloppsvatten innehåller reningsverkets byggnader även personalutrymmen för cirka 10 personer, verkstad, spolhall, förråd, kontrollrum, datacentral samt sammanträdesrum och är även arbetsplats för två kontrollanter, en samordningstjänst samt en kartritningstjänst. 9

Slambehandling Slam från försedimenteringssteget, biosteget samt från den kemiska fällningen pumpas till ett luftat slammagasin och därefter till en slamfilterbädd. Bädden är belägen längs Göta kanal ca 1 km öster om reningsverket. Här sker en avvattning och kompostering av slammet. När slammet har nått en TS-halt som möjliggör en rimlig hantering ur transport- och spridningssynpunkt levereras det ut från anläggningen som jordförbättring till jordbruket. Under 2009 levererades cirka 1 700 ton behandlat slam ut till närliggande jordbruksföretag. Räknat som torrsubstanshalt uppgår produktionen av slam till i storleksordningen 150 ton TS/år. I denna mängd ingår då även slam från de mindre reningsverken samt från enskilda anläggningar. Bild. Flödesschema som visar reningsverkets olika delar, funktion och aktuella nyckeltal avseende 2009. Miljöpåverkan Allmänt Invånare och verksamhetsutövare i Söderköping lämnar ifrån sig ett spillvatten som kräver behandling innan det kan släppas till recipient. Vid reningsverket sker en höggradig rening men trots detta kvarstår vissa resthalter av föroreningar och näringsämnen även efter rening. Reningsprocessen kräver även ett tillskott av energi och ger upphov till förbrukning av vissa resurser. Att koncentrera den aktuella volymen sanitärt avloppsvatten till en enda plats ger också upphov till risk för störningar i närområdet i form av lukt, smittspridning m.m. Aktuell påverkan på miljö, hälsa samt hushållning redovisas nedan under egna rubriker. 10

Miljö Vatten Utsläppet av de viktigaste ämnena till vatten efter rening redovisas i tabellerna nedan. Förhållanden 2009 Parameter Total mängd (ton/år) Årsmedelhalt (mg/l) Reduktion (%) BOD7 3,8 3,95 97,3 CODCr 19,3 20,3 93,4 P-tot 0,11 0,12 97,4 N-tot 20,1 21,1 35,6 NH4-N 16,5 17,3 30,4 Förhållanden enligt gällande villkor i tillståndsbeslut Parameter Total mängd (ton/år) Årsmedelhalt (mg/l) Reduktion (%) BOD7 9,5 10,0 93,2 P-tot 0,29 0,3 93,2 N-tot 14,3 15,0 54,2 Med undantag för koppar analyseras inte metallhalterna i inkommande vatten till reningsverket. I utgående vatten analyseras endast halten av aluminium. Bakgrunden till valet av analysparametrar är att man under en lång tid haft höga kopparhalter i inkommande vatten samt att man vid verket använder aluminium som fällningskemikalie. Eftersom inte fler metaller analyseras inom ramen för kontrollprogrammet kan man dock inte redovisa statistik avseende metallutsläppet till vatten via spillvatten. Sammantaget kan man konstatera att Söderköpings kommun idag lyckas rena vattnet till en bättre kvalitet än vad tillståndet föreskrivar avseende fosfor och BOD 7. Däremot har man ett behov av ytterligare åtgärder för att klara av kraven avseende kväve. Kostnaden för sådana åtgärder har räknats in i redovisningen av ekonomin för verket nedan. Luft Utsläpp till luft till följd av avloppsrening utgörs främst av ammoniak och lustgas som avgår dels i reningsprocessen och dels vid lagring av avloppsslam. Utsläppen till luft kvantifieras sällan och det saknas därför säkra uppgifter avseende utsläppens omfattning från Söderköpings avloppsreningsverk. Utsläppen bedöms dock vara ungefär jämförbara vid rening i Söderköping som vid motsvarande rening i Norrköping räknat per volym avloppsvatten/slam. Frågan är därför inte avgörande i en jämförelse mellan alternativen och utreds därför inte närmare inom ramen för detta uppdrag. Mark Frågan om utsläpp till mark är främst kopplad till användningen av slam från avloppsreningsverket. Processen i reningsverket bygger på att föroreningar i vattnet bryts ner (organiska material), avgår till luft (kväve) eller läggs fast i slammet (fosfor och metaller). Detta innebär att slammet får ett metallinnehåll som för vissa 11

typer av metaller kan vara problematiskt. I Söderköping är det fosfor som är gränssättande för möjligheterna till nyttiggörande av slam. Med undantag för koppar har dock slammet från Söderköpings reningsverk en god kvalitet med ett bra näringsinnehåll. Utsläpp/tillskott av metaller och närsalter till mark via slam framgår av tabellen nedan. Parameter Total mängd (kg/år) Årsmedelhalt (mg/kg TS) Kvicksilver (Hg) 0,05 0,3 Kadmium (Cd) 0,2 1 Bly (Pb) 1,7 11 Koppar (Cu) 73 465 Zink (Zn) 70 450 Krom (Cr) 3,4 22 Nickel (Ni) 2,3 16 Silver (Ag) 0,1 0,8 Totalkväve (N-tot) 5 600 36 000 Totalfosfor (P-tot) 2 700 17 000 Hälsa Rening av sanitärt avloppsvatten innebär alltid en risk för luktstörningar. Trots den centrala lokaliseringen med mindre än 100 meter till närmaste bostäder har den lokala tillsynsmyndigheten inte noterat några klagomål på lukt eller andra typer av störningar från reningsverket. Slamtransporterna till verket uppgår till cirka 20-30 styck per vecka. Dessa går delvis genom de centrala delarna av staden och medför risk för luktstörningar samt för spill och andra olägenheter då det transporterade slammet har låg TS-halt. Inte heller buller från fläktar och pumpar vid verket har givit upphov till sådana störningar för omgivningen att det har uppfattats som problematiskt. Några bullermätningar eller beräkningar av bullernivån vid närliggande fastigheter har inte utförts. Smittspridning från reningsverk utgör främst ett teoretiskt problem. Det finns en risk för att smittförande luft- eller aerosolburna ämnen kan spridas i närområdet. Det är dock mycket svårt att utan omfattande undersökningar knyta fall av magsjuka eller andra typer av sjukdomsfall till just reningsverket. De alternativa orsakerna till sjukdom är många och några kända fall av sjukdom hos kringboende kopplade till verksamheten vid reningsverket är inte kända. Hushållning med naturresurser Energiförbrukning Vid reningsverket samt vid driften av pumpstationer på nätet förbrukas årligen mellan 700 och 800 000 kwh elenergi. Kemikalier Förbrukningen av kemikalier utgörs av fällningskemikalier, aluminiumklorid. Förbrukningen uppgick under 2009 till cirka 75 ton. Genom att slammet inte avvattnas eller förtjockas maskinellt vid verket sker ingen tillsats av polymer. 12

Avloppsslam Slam som uppkommer vid avloppsverket rötas eller förbränns inte. Slammets energiinnehåll nyttiggörs därför inte vid rening. Slammängderna bedöms också vara för små för att det skall vara ekonomiskt rimligt att bygga upp egen kapacitet för rötning i Söderköping. Omhändertagande och nyttiggörande av slam har utretts i särskild utredning under 2008. Slammets relativt höga kopparinnehåll begränsar användningsområdena för slammet. Nyttiggörande i markbyggnad även vid sluttäckning av deponier är inte möjligt utan föregående miljöprövning. Slampartier med kopparhalter under 600 mg/kg TS kan nyttiggöras som jordförbättring på jordbruksmark. Så sker också under vissa år. När slammet har högre halter än så är inte heller denna möjlighet tillgänglig. För närvarande har Söderköpings kommun beviljats dispens för spridning av slam med kopparhalter över 600 mg/kg TS mot bakgrund av åkermarkens låga kopparinnehåll. Hur möjligheterna till fortsatt dispens ser ut på längre sikt är oklart. Avfallshantering Det avfall som uppkommer vid verket utgörs av rens från rensgaller (cirka 50 m 3 /år) och sand från sandfilter (cirka 5 m 3 /år). Rens hanteras som brännbart avfall medan sanden deponeras. Avfallsfrågan med avseende på annat avfall än slam bedöms inte vara en fråga av betydelse i jämförelsen mellan Söderköping och Norrköping. Markanvändningen Ett reningsverk utgör en miljöfarlig verksamhet som förutom sin omgivningspåverkan också medför begränsningar för den omgivande markanvändningen. I boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete anges att ett lämpligt skyddsavstånd, mellan avloppsreningsverk för mellan 5 och 20 000 pe och bostäder eller annan störningskänslig verksamhet, är 500 meter. Slambehandlingen utgör vanligen en viktig del av störningsproblematiken vilket gör att förhållandena i Söderköping till viss del är annorlunda än i det generella fallet. Eftersom slambehandlingen inte sker i anslutning till reningsverket bör man kunna tillåta störningskänslig verksamhet på något närmare avstånd från verket, 300-500 meter. Ett lämpligt skyddsavstånd mellan pumpstationer för i den aktuella storleken och störningskänslig verksamhet är cirka 50 meter. Behovet av skyddsavstånd måste dock bedömas från fall till fall och störningsbegränsande åtgärder kan påverka vilket avstånd som krävs. Avståndet mellan bostäder och reningsverket i Söderköping är under 100 meter. Vid en omprövning av reningsverket eller vid planläggning av mark för bostäder i den aktuella delen av Söderköping kommer därför reningsverkets nuvarande placering att utgöra en viktig förutsättning för bedömningen. Recipienten Generell bedömning av recipienter Som en konsekvens av EU:s vattendirektiv har miljökvalitetsnormer för vattenförekomster införts i svensk lagstiftning. I Förordning (SFS 2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 4 kap 1, 2 sägs att; varje vattenmyndighet skall fastställa sådana kvalitetskrav för de ytvattenförekomster som ligger inom myndighetens förvaltningsområde att kvaliteten inte försämras samt att de senast den 22 december 2015 uppnår s.k. god ytvattenstatus. 13

Recipienternas miljökvalitet bedöms i enlighet med en metodik som bäst beskrivs i Naturvårdsverkets handbok 2007:4. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Status för sjöar, vattendrag och kustvatten enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 Dålig status Otillfredsställande status Måttlig status God status Hög status Slätbaken, status, miljömål, trender Recipienten för det renade avloppsvattnet från Söderköping är Slätbaken. Slätbaken tillförs vatten bl.a. från den näringsrika Söderköpingsån. I höjd med Stegeborg begränsar en grund tröskel vattenutbytet med fjärdens yttre delar och därmed också vattencirkulationen i de inre, djupa delarna. Detta medför att det ofta blir syrebrist i de djupare delarna av Slätbaken. Vattenmyndigheten har sammanställt känd kunskap angående Slätbaken uppdelat på olika delar av recipienten; Inre Slätbaken, Merumsfjärden, Rimmöfjärden. Generellt kan sägas att recipienten som helhet är kraftigt påverkad av övergödning och att vattenmyndigheten har bedömt det som orimligt att uppnå god ekologisk status till 2015. Undantag har därför givits till 2021. I tabellen nedan sammanfattas statusen hos recipienten. Inre Slätbaken Merumsfjärden Rimmöfjärden Ekologisk status Dålig Dålig Måttlig Kemisk status (exkl. kvicksilver) God God God Allmänna fysikaliska kemiska parametrar Otillfredsställande Otillfredsställande Måttlig Näringsämnen Otillfredsställande Otillfredsställande Måttlig Tabell: Sammanställning av information avseende Slätbaken i Vattenmyndighetens databas VISS. Bild. Slätbaken och S. Anna skärgård. Röd färg indikerar dålig ekologisk status och gul måttlig. (Källa VISS) Utsläppen av kväve och fosfor från landbaserade källor till Inre Slätbaken uppgår till ca 197 ton kväve och 15 ton fosfor. Av detta står olika reningsverk och enskilda 14

avloppsanläggningar för cirka 23 % vad gäller kväve och 8 % när det gäller fosfor, (källa VISS). Utsläppspunkten för reningsverket i Söderköping ligger dock i Söderköpingsån några kilometer uppströms mynningen i Slätbaken. Kväveutsläppet från verket står för knappt 10 % av den totala belastningen. Jordbruk, mindre reningsverk, enskilda avlopp och atmosfäriskt nedfall står för resterande 90 %. Flödet i Söderköpingsån vid utloppet i Slätbaken uppgår i medeltal till cirka 5,5 m 3 /s. Detta skall jämföras med flödet från reningsverket som uppgår till cirka 0,03 m 3 /s. Flödesmässigt utgör avloppsreningsverket i storleksordningen 0,5 % av det totala flödet i Söderköpingsån. Ekonomi Driftskostnader Driftkostnaderna för att driva verksamheten vid Söderköpings avloppsreningsverk presenteras i tabellen nedan. Kostnadspost Kostnad per år (kr/år) Kostnad per m 3 avloppsvatten (kr/m 3 ) Personal 2 000 000 2 Energi 950 000 0,95 Slamhantering 500 000 0,5 Kemikalier 140 000 0,14 Övrig drift & underhåll 140 000 0,14 Totalt 3 730 000 3,73 Investeringsbehov Kapitalkostnad Kapitaltjänstkostnaden avseende det befintliga verket uppgår idag till 1,3 miljoner kronor per år. Utslaget per kubikmeter behandlat avloppsvatten resulterar detta i en ytterligare kostnad på 0,9-1,3 kr/m3 beroende på flödet till verket. Viktigt att notera är dock att denna kostnad kvarstår även vid en förtida avveckling av reningsverket och alltså även belastar en kommungemensam lösning. Kapitaltjänstkostnaden för det befintliga reningsverket har därför inte räknats in i jämförelsen mellan alternativen. Åtgärder i det befintliga verket - reinvesteringsbehov Det befintliga verket behöver på sikt också förnyas och utvecklas. De investeringar som ligger närmast i tiden vid en fortsatt drift av verket avser nytt rensgaller och ytterligare förbättrad kväverening. I beräkningen av vad dessa investeringar innebär för behandlingskostnaden vid Söderköpings ARV har räntan satts till 4 % och avskrivningen till 5 %. Rensgallret ersätter en befintlig funktion i verket och innebär ingen ytterligare kostnad för drift och underhåll. Den förbättrade kvävereningen bedöms dock medföra tillkommande arbetsinsatser och den årliga kostnaden för drift- och underhåll har antagits vara 5 % av investeringens storlek. 15

Kostnadspost Kostnad per år (kr/år) Kostnad per m 3 avloppsvatten (kr/m 3 ) Nytt rensgaller 50 000 0,05 Förbättrad kväverening 240 000 0,24 Totalt 290 000 0,29 De kända investeringsbehoven vid reningsverket kommer alltså att fördyra behandlingskostnaden med cirka 0,3 kr/m 3 till en total kostnad om drygt 4 kr/m 3. Även andra investeringar eller nya kostnader kan tillkomma under de närmaste åren. Exempel på sådana kan vara förändrad slamhantering, certifiering enligt REVAQ, myndighetskrav m.m. Kostnaden för dessa har inte kvantifierats. Nytt reningsverk i Söderköping Det befintliga verket är dimensionerat för cirka 50 % större flöde än det nu aktuella. Det har alltså tillräcklig kapacitet för en ordentlig tillväxt av Söderköpings befolkning. På längre sikt kan dock kraven på reningsprestanda komma att bli väsentligt högre. Sådana krav kan leda till behov av om- och tillbyggnader av verket av en omfattning att det är klokare att bygga ett nytt reningsverk. Vitala delar i verket har också en begränsad livslängd vilket gör att behovet av ett nytt verk kommer att öka ju längre tiden går. I dag finns inga klagomål på reningsverket med avseende på lukt, buller eller andra olägenheter. Marken där verket ligger liksom den närmast omgivningen är dock attraktiv för bostäder. Detta utgör också en faktor av betydelse för kommunens framtida beslut om ett nytt reningsverk på annan lämplig plats. Möjliga lägen har inte utretts. Söderköpings kommun har översiktligt uppskattat kostnaden för ett nytt reningsverk. Beräkningen baseras på en ränta på 4 %, en avskrivning på 5 %, (20 år), samt ett totalt behov av drift- och underhåll på 3 %. Investeringens storlek uppskattas till 90 miljoner kronor. I tabellen nedan redovisas kostnaden av en sådan investering vid olika flöden. Observera att siffrorna måste anses vara mycket preliminära. Vare sig reningsprocess, personalbehov, framtida myndighetskrav eller lämpliga platser för ett nytt verk har studerats närmare. Kostnadspost Per år (kr/år) Per m 3 vid 1 000 000 m 3 /år (kr/m 3 ) Per m 3 vid 1 250 000 m 3 /år (kr/m 3 ) Per m 3 vid 1 500 000 m 3 /år (kr/m 3 ) Drift- och underhåll 2 700 000 2,7 2,2 1,8 Avskrivning 4 500 000 4,5 3,6 3 Ränta 3 600 000 3,6 2,9 2,4 Totalt 10 800 000 10,8 8,7 7,2 Ett flöde på 1 000 000 m 3 /år motsvarar dagens förhållanden. Ett flöde på 1 500 000 m 3 /år motsvarar den övre gränsen för det befintliga verkets dimensionering. 16

Norrköpings förutsättningar för att hantera spillvatten från Söderköping Erbjudandet - en garant för tillåtlighet och kapacitet Utan att i detalj analysera och bedöma gällande tillstånd för Slottshagens avloppsreningsverk och berörda anläggningars kapacitet bör man kunna anta att NoVa AB har både formell och praktisk möjlighet att behandla avloppsvatten från Söderköping. Hade detta inte funnits är det inte troligt att man hade inlett diskussioner kring en gemensam lösning eller givit Söderköping möjlighet att ansluta sig till Norrköpings spillvattennät. Nedan följer dock en kort genomgång av anläggningarna i Norrköping som information. Anläggningar Allmän beskrivning av verksamheten VA-verksamheten i Norrköpings kommun bedrivs av det kommunala bolaget Norrköping Vatten AB. Efter att VA-verksamheten under ett antal år under början av 2000-talet varit i privat ägo utgör nu åter kommunen huvudman för verksamheten genom sitt bolag. Bolaget har cirka 65 anställda och verksamheten är uppdelad i fyra enheter; drift, teknik, kund och laboratorium. Visst underhållsarbete utförs av underleverantörer. Förutom spillvatten från Norrköpings tätort behandlas spillvatten från flera tätorter och bebyggelsegrupper vid Slottshagens avloppsreningsverk; Svärtinge, Tallebo, Öbonäs, Åselstad-Ensjön, Åby-Jursla, Strömsfors-Kolmården, Dagsberg-Ljunga och Graversfors-Skriketorp. Under 2010 kommer också spillvatten från Skärblacka- Kimstad att anslutas till Slottshagen. Belastning Anslutning, belastningen och flöde för Slottshagens avloppsreningsverk framgår av tabellen nedan: Anslutning Enhet Dimensionering Aktuella värden Personekvivalenter (pe) 200 000 124 300 BOD 7-belastning Kg/dygn 14 400 8 500-9 000 Flöde m 3 /dygn 50 000 45 000 Av de nära 125 000 pe som idag belastar Slottshagens avloppsreningsverk kommer nära 17 000 pe från de anslutna industrierna. 107 400 personer var 2008 anslutna till verket. Ledningsnätet Ledningsnätet omfattar 65 mil ledning varav 5 mil är kombinerade spill och dagvattenledningar. Andelen ovidkommande vatten räknat relativt den försålda vattenmängden uppgick 2008 till 43 %. Länsstyrelsen har i gällande beslut ställt krav på en arbetsplan för att begränsa tillflödet av ovidkommande vatten. Bräddningen på nätet uppgick samma år till 0,05 % av det totala flödet. Detta ska jämföras med gällande villkor som föreskriver en bräddning om maximalt 0,2 % som riktvärde. 17

Avloppsreningsverket Slottshagens avloppsreningsverk ligger i området Slottshagen i anslutning till Inre Norra hamnen i Norrköping. Lokaliseringen framgår av bilden nedan. Reningsverk Bild. Lokalisering av Slottshagens avloppsreningsverk i anslutning till Norrköpings inre norr hamn. Inkommande avloppsvatten behandlas i flera steg: Sandfång och gallerrens Mekanisk och kemisk rening med fällning, luftning och sedimentering. Vid verket används fällningskemikalien FeRRIFLOCK 138 E som är en järnklorid i lösning. Biologisk rening och kväverening bestående av luftnings- och sedimenteringsbassänger. Tillsats av kolkälla i form av etanol sker. Slutsedimentering med ytterligare tillsats av järn. SBR-anläggning för behandling av kväverika interna flöden och rejekt. Slambehandling Slam som bildas i reningsverkets mekaniska, kemiska och biologiska steg pumpas till förtjockare för eventuell tillsats av polymer. Slammet förs sedan till en silbandspress där det förtjockas ytterligare med hjälp av tillsats av polymer. Det förtjockade slammet pumpas sedan till två rötkammare via värmeväxlare. Gasen förädlas till fordonsgas. Externslam mottas antingen vid inkommande vatten eller förs direkt till rötning. Rötat slam nyttiggörs som jordförbättring i lantbruket eller används vid deponitäckning. Formella aspekter Tillståndsbeslut Gällande tillstånd avseende verksamheten vid Slottshagens avloppsreningsverk är från 2004. Vissa frågeställningar avseende bl.a. anslutning av industrier och avfallsdeponier har hanterats som uppskjutna frågor och har senare beslutsdatum. Inga villkor eller formuleringar i tillståndet medför hinder för Norrköping Vatten AB att behandla avloppsvatten från Söderköpings kommun. 18

Förhållanden vid en gemensam lösning Beredskap för framtiden Omfattning Söderköpings kommun har i diskussioner med Norrköping Vatten fått erbjudande om att till ett föreslaget pris på leda spillvatten till Slottshagens avloppsreningsverk för behandling. I ett förhandsbesked har NoVa angivit ett budgetpris per m 3 som ger en ungefärlig bild av var behandlingskostnaden kommer att ligga. Priset är utformat som en ren behandlingsavgift där en tänkt anslutningsavgift utgör en delpost. Fortfarande återstår omfattande diskussioner och förhandlingar innan man har nått fram till ett mer detaljerat förslag avseende villkoren för ett sådant samarbete. Den budgetoffert som nu finns, avser behandling av 1 100 000 m 3 per år. Detta är cirka 10 % över det nuvarande flödet till Söderköpings avloppsreningsverk. En viktig fråga att inkludera i kommande eventuella fortsatta diskussioner med Nova är hur bolaget ställer sig till flöden som är bättre anpassade till Söderköpings visioner om en växande befolkning och en mer centraliserad VA-försörjning. Söderköpings befintliga verk är dimensionerat för 12 000 pe. Med dagens nivå avseende ovidkommande vatten till verket motsvarar detta ungefär 1 500 000 m 3 /år. Ett framtida avtal bör därför ge Söderköping möjlighet att leverera spillvatten i åtminstone denna omfattning. Teknisk utformning Allmänt Det förslag till samarbetslösning som diskuteras bygger på följande princip: Söderköpings avloppsreningsverk avvecklas Söderköpings kommun bygger och bekostar en överföringsledning från Söderköping till anvisad anslutningspunkt i höjd med Olofsson Auto i Navestad, Norrköping. Pumpstationer anläggs dels vid eller i anslutning till nuvarande reningsverk och dels på förkastningsbrantens högsta punkt norr om Klevbrinken i höjd med företaget HTC AB. Spillvattenledningen samlokaliseras med E.ONs ledning för fjärrvärme där så är möjligt. Överföringsledning och flödesförutsättningar Överföringsledningens längd uppgår enligt förlaget till 16 kilometer varav 15 kilometer ligger på Söderköpings sida av anslutningspunkten och 1 kilometer på NoVa:s sida. Förutsättningar för förslaget framgår av tabellen nedan. Enhet Angivet värde Aktuella värden Totalt flöde m 3 /år 1 100 000 950 000 Maximalt flöde m 3 /tim 250 <200 Normalt flöde m 3 /tim 100-125 110 Maximal belastning Personekvivalenter (pe) 12 000 8 600 Söderköpings kommun kommer att skaffa sig s.k. ledningsrätt för aktuella sträckor mellan Norrköping och Söderköping. Rätten omfattar avloppsledning, 19

pumpstationer, brunnar och annan utrustning som bedöms nödvändig för avloppsledningens ändamål. Rätten omfattar upplåtelse av ett 20 meter brett område för dragning av ledningen och ett 6 meter bredd område för underhåll och skötsel av ledningen. Ledningsrätten kommer att ha en begränsad genomförandetid inom vilken åtgärden måste vara slutförd. Med ledningsrätten följer också vissa skyldigheter. Pumpstationer och utjämningskapacitet Luktreducerande åtgärder För att leda spillvatten från Söderköping till Norrköping bedöms pumpning vara nödvändig vid två platser. Lägsta punkten i spillvattennätet i Söderköping är det befintliga avloppsreningsverket och härifrån måste alltså vatten pumpas. Rent praktisk kan en tänkt pumpststion då placeras på norra sidan av Göta kanal för att inte utgöra någon begränsning för bebyggelse vid det befintliga reningsverket. Ytterligare en pumpstation kommer att krävas och enligt liggande förslag bör denna placeras i ett högt liggande läge på förkastningsbranten norr om Klevbrinken och i höjd med HTC AB. Vid båda pumpstationerna bedöms det finnas ett behov av luktreducerande åtgärder. Det är en stor mängd obehandlat avloppsvatten som ska pumpas och den höga ammoniumhalten i avloppsvatten tyder på syrefattiga förhållanden i ledningssystemet. Luktreduktion anordnas lämpligen genom att frånluft från pumpstationen får passera någon form av kompostfilter. Sådana filter är enkla i konstruktionen och är därför också relativt billiga både att bygga, driva och underhålla. Genom att absorptionen i filtermaterialet är lägre än i tekniskt mer avancerade filtermassor kan de dock vara utrymmeskrävande vilket kan vara en faktor att ta hänsyn till. Kapacitet och bräddning Kapaciteten hos den pumpstationen som ersätter reningsverket måste dimensioneras för att klara de flöden som inkommer till verket både under normala driftsförhållanden och vid höga flöden i samband med kraftig nederbörd. Den måste också dimensioneras för att klara den ökade belastning som kan bli följden av en högre anslutningsgrad och belastning i framtiden. Under nuvarande förhållanden är det mycket ovanligt att vatten måste bräddas förbi reningsverket i Söderköping. Det skulle vara miljömässigt ogynnsamt att öka behovet av bräddning eftersom detta snabbt skulle äta upp miljönyttan med att rena vattnet i Norrköping. Avseende exempelvis BOD 7 och fosfor krävs endast cirka 10 dagars bräddning av obehandlat vatten för att motsvara hela det normala utsläppet under ett år. När det gäller dessa ämnen har Söderköping och Norrköping samma reningsresultat vilket innebär att varje bräddningstillfälle ökar det totala utsläppet till vatten. Om man bara ser till kväve är skillnaden mellan verkens reningsprestanda större och tillfälliga bräddningar vid pumpstationen är ur detta avseende inte lika problematiska. Norrköping Vatten AB önskar att avloppsvatten från Söderköping skall jämnas ut över dygnet till ett konstant flöde inom vissa begränsningsramar. Pumpstationen vid Klevbrinken måste därför ges en relativt omfattande utjämnande funktion. Hur stor bassängvolym som krävs har inte utretts i detalj inom ramen för detta projekt. Skillnaden i volym per dygn vid dimensionerande maxflöde vid det befintliga verket och normalflödet är dock 3 500 m 3. Detta ger en viss uppfattning om utjämningsbehovet. Leveranssäkerhet För att undvika behov av bräddning är det väsentligt att funktionen kan upprätthållas vid båda pumpstationerna oavsett förhållanden i övrigt. Förutom 20

kapacitet att hantera höga flöden enligt ovan är det också nödvändigt att elförsörjningen kan upprätthållas. Reservkraft med tillräcklig kapacitet måste därför finnas omedelbart tillgänglig vid båda verken. Samma beredskap måste också finnas med avseende på pumpar. Lämpligen utformas dock stationerna med flera parallella pumpar vilket gör att reservpumpar kan hållas gemensamt för de båda stationerna. Hantering av slam Till reningsverket i Söderköping inkommer idag cirka 100 ton slam från mindre kommunala avloppsreningsverk och enskilda avloppsanläggningar per år. Slammet från reningsverken tillförs slamfickan efter reningsprocessen medan externslammet från de enskilda anläggningarna tillförs inkommande vatten till verket. Vid en avveckling av avloppsreningsverket finns olika alternativa hanteringsförfarande avseende slammet: 1. Slammet behandlas lokalt i Söderköpings kommun 2. Slammet transporteras med lastbil till Slottshagens ARV 3. Slammet tillförs till ledningssystemet lokalt i Söderköping eller vid någon av pumpstationerna längs överföringsledningen. Slammet pumpas sedan i ledning till Slottshagens ARV. Miljö- och resursmässigt utgör det sista alternativet det mest fördelaktiga eftersom det dels innebär att slammets energiinnehåll kan nyttiggöras och dels minskar behovet av transporter. Den lösning som främst har diskuterats är att den pumpstationen vid Klevbrinken utformas för att möjliggöra mottagning av slam. Här bör också grovrens och sandfån finnas för att reducera underhållsbehovet på överföringsledningen. Kostnaden för en sådan utökad funktion vid pumpstationen har inte utretts i detalj utan bara uppskattats övergripande. 21

Miljöpåverkan Miljö Vatten Utsläppet av de viktigaste ämnena till vatten efter rening av Söderköpings spillvatten vid Slottshagens ARV. Vid beräkningen har vi antagit att Söderköpings vatten har reducerats med samma effektivitet som övrigt inkommande vatten. Förhållanden 2009 Parameter Total mängd (ton/år) Årsmedelhalt (mg/l) Reduktion (%) BOD7 3,5 5 97,5 CODCr 20,3 36 93,1 P-tot 0,13 0,17 96,9 N-tot 7,6 8,5 75,5 Förhållanden enligt gällande villkor i tillståndsbeslut Parameter Total mängd (ton/år) Årsmedelhalt (mg/l) Reduktion (%) BOD7 9,5 10,0 P-tot 0,29 0,3 N-tot 9,5 10,0 Norrköping Vatten AB har också god kontroll på metallutsläppet till vatten. De vanligast förekommande tungmetallerna analyseras regelbundet i utgående vatten inom ramen för kontrollprogrammet. Hur effektivt man kan avskilja metaller från vattnet och överföra dessa till slamfas beror på både reningsprocessens utformning och vilken fällningskemikalie som används. Med undantag för Nickel är reningseffekten hög. Eftersom kunskap om reduktionen i Söderköping saknas kan dock ingen jämförelse mellan verken göras. Luft Se motsvarande avsnitt avseende Söderköpings ARV. Mark Slam från Slottshagens avloppsreningsverk och externt producerad avloppsslam behandlas genom rötning. Bildad gas förädlas till fordonsbränsle. Rötresten nyttiggörs genom spridning på åkermark alternativt genom deponitäckning eller andra markbyggnadsåtgärder. Slam som skall spridas på åkermark mellanlagras vid verket i 6 månader medan annat slam körs till slutanvändaren kontinuerligt. Under 2008 producerades 11 500 ton avvattnat slam. Slam som sprids på åkermark är REVAQ-certifierat. Vid behandling av Söderköpings avloppsvatten bedöms mängden slam som uppkommer vara densamma som vid behandling i Söderköping. Halterna i slammet kommer dock mer överensstämma med de som Slottshagens slam uppvisar. Jämför man slammen från de två verken kan man konstatera att kopparhalterna och även kadmiumhalten är lägre i Norrköping än i Söderköping medan övriga metallhalter är är högre i Norrköping. Norrköpings slam klarar dock med marginal gällande gränsvärden för spridning på åkermark. Däremot klar inte heller Slottshagen de 22

halter som gäller för fri användning av slammet för anläggningsändamål vare sig i allmän tillämpning eller som deponitäckning, NV handbok 2010:01. Hälsa Även Slottshagen ligger i avloppsnätets lägsta punkt och avloppsvattnet från centralorten når verket med självfall. Verket är placerat inom området Slottshagen/Gästgivarehagen i Norrköping. Avståndet till bostäder är idag relativt långt men planer finns på att ändra markanvändningen i inre hamnen och då kan frågan om lutstörningar och risk för smittspridning aktualiseras. För Söderköpings del innebär alternativet med överledning av avloppsvatten till Norrköping att två pumpstationer måste anläggas samt att någon plats i nätet bör utformas för att möjliggöra mottagning av slam. En av pumpstationerna placeras lämpligast där nuvarande reningsverk ligger. En pumpstation i den aktuella storleksordningen har ett rekommenderat skyddsavstånd till störningskänslig verksamhet eller bostäder och grunden för skyddsbehovet är just lukt. Även vid överledning kvarstår därför viss risk för luktstörningar från pumpstationen i Söderköping. Hushållning med naturresurser Energi- och kemikalieförbrukning Energi- och kemikalieförbrukningen vid Slottshagens ARV har inte bedömts utgöra en avgörande faktor i bedömningen av hur spillvatten från Söderköping skall behandlas. Generellt kan dock sägas att förbrukningen är flödesberoende men att vissa fördelar kan uppnås i större verk särskilt avseende energiförbrukningen för uppvärmning av lokaler, slam och vatten. Rötningen av slam och förädlingen av gasen till fordonsbränsle bidrar också till en förbättrad hushållning med naturresurser. Avloppsslam Rötresten i Norrköping kommer till nytta dels i jordbruket och dels för deponitäckning. Genom att Söderköpings kommun har fått dispens avseende kopparhalten finns dock inte någon väsentlig skillnad när det gäller slutanvändningen av slammet. Genom REVAQ-certifieringen bedöms dock förutsättningarna för ett nyttiggörande i lantbruket vara säkrare i Norrköpingsfallet. Påverkan på markmiljön via slammet bedöms likvärdig oavsett lösning. Avfallshantering Vid Slottshagen uppkommer både farligt avfall och konventionellt avfall. Vid rening av spillvatten från Söderköping kommer detta vatten att bidra till avfallsproduktionen. I Söderköping kommer avfall att uppkomma vid drift och underhåll av pumpstationer. Avfall kommer också att uppstå vid rivning av det befintliga reningsverket. Markanvändning Överledning av spillvatten från Söderköping till Norrköping påverkar den möjliga markanvändningen både positivt och negativt. Viss negativ effekt uppkommer längs ledningsdragningen där markanvändningen begränsas. Denna begränsning skulle dock uppkomma oavsett avloppsledningen eftersom beslut redan fattats i fråga om fjärrvärmeledning. Vid rivning av befintligt reningsverk och uppförande av pumpstation kommer centralt belägen mark i söderköping kunna frigöras för bostadsbebyggelse eller annan störningskänslig markanvändning. Rekommenderat skyddsavstånd till ett 23