En uppföljning av de sju första årskullarna

LINKÖPINGS UNIVERSITET Avd för Rätt och rättsfilosofi Ingrid Arnesdotter Peter Verebes Februari 2006 AFFÄRSJURIDISKA PROGRAMMET MED EUROPAINRIKTNING En uppföljning av de sju första årskullarna Utbildningsresultat, mötet med arbetsmarknaden, arbetsuppgifter, lön och uppfattning om utbildningen

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 4 I: Bakgrund 11 II: Undersökningsföremålet - en presentation av de sju årskullarna 11 A: Från antagning till examen - samtliga antagna individer 11 B: Från antagning till examen - fördelning efter kön och ålder 13 B1: Är mönstret detsamma för män och kvinnor och för alla åldersgrupper? 13 B2: Från antagning till examen - kvinnor respektive män 14 B3: Från antagning till examen - kvinnor respektive män indelade i åldersgrupper 15 C: När togs steget från att vara student till att vara yrkesarbetande? 17 III: Källmaterialet 20 A: Kort inledning 20 B: Närmare beskrivning av de populationer som enkäterna var riktade till och av svarspopulationerna 20 B1: 2001 års förstagångsenkät 20 B2: 2004 års förstagångsenkät 21 B3: 2004 års uppföljningsenkät 23 B4: 2001 och 2004 års enkäter till dem som lämnat programmet efter högst fyra terminers studier 24 IV: De som valt att avbryta sina studier före femte terminen 25 A: Vilka är det som väljer att avbryta sina studier? 25 B: När under de första fyra terminerna sker avbrotten? 25 C: Orsaken till studieavbrottet 26 D: Arbete eller fortsatta studier? 28 E: Vad anser de idag om Affärsjuridiska programmet? 29 F: Avslutande kommentar 29 V: De som fortsatt studierna i mer än fyra terminer 30 A: Arbete eller fortsatta studier? 30 B: Mötet med arbetsmarknaden 34 B1: Inledning 34 B2: Sökprocessen 34 B2:1 När börjar man söka arbete? 34 B2:2 Hur får man kontakt med sin första arbetsgivare? 35 B3: Arbetsmarknadens värdering av utbildningen 36 B4: Arbetsgivarens skäl till det anställningserbjudande som respondenten accepterade 40

3 C: Var och med vad arbetar affärsjuristerna? 42 C1: I vilka branscher arbetar affärsjuristerna? 42 C2: Svensk eller utländsk arbetsgivare? 45 C3: I hur stora organisationer arbetar affärsjuristerna? 45 C4: Vad blir man? Tjänsternas benämning 45 C5: Vilka arbetsuppgifter har man? 46 C6: Hur väl stämmer förväntningar och verklighet överens? 48 D: Lön och löneutveckling 52 E: Affärsjuristernas uppfattning om sin utbildning 57 E1: Hur nöjda är respondenterna idag med att de valde Affärsjuridiska programmet och anser de att de kan rekommendera andra att söka till denna utbildning? 57 E2: Vad i utbildningen på Affärsjuridiska programmet tycker respondenterna att de idag har mest nytta av? 58 E3: Innehåll och pedagogiska former 60 E3:1 Inledning 60 E3:2 Juridik 60 E3:3 Upprätta juridiska dokument 60 E3:4 Språk 61 F3:5 Ekonomi 61 E3:6 Tala, skriva, argumentera och förhandla 61 E3:7 Undervisnings- och examinationsformer 62 E4: Studietakten 62 E5: I vilken grad uppfyllde utbildningen de för denna uppställda målen? 62 VI: Affärsjuridiska programmet och jur.kand.-utbildningen 65 A: Inledning 65 B: Etableringsgrad 65 C: Löner 67 D: Jur kand.-examen konkurrerande alternativ eller ett komplement? 68 D1: Inledning 68 D2: Ligger det ett egenvärde i en affärsjuridisk magisterexamen eller konsumeras denna examens värde av en jur.kand.-examen? 68 D3: Vad orsakar att man inte är nöjd med sitt val av Affärsjuridiska programmet? 69 D4: Två röster ur den stora gruppen nöjda 71 Bilaga 1 Tjänstetitlar enligt förstagångsenkäterna 2001 och 2004 73 Bilaga 2 Tjänstetitlar enligt uppföljningsenkäten 2004 75 Bilaga 3 Vilka arbetsuppgifter har man? 76 Bilaga 4 Respondenternas beskrivningar av på vad sätt den första anställningens arbetsinnehåll avvek från vad de förväntat sig under utbildningen 91 Bilaga 5 Respondenternas beskrivningar av på vad sätt arbetsinnehållet i den anställning vederbörande hade vid enkättillfället avvek från vad de förväntat sig under utbildningen 93

4 Sammanfattning Arbetsmarknaden som helhet har visat sig vara klart positivt inställd till denna nya sorts jurist. Nyutexaminerade jurister från Affärsjuridiska programmet har en mycket bred arbetsmarknad, det enskilt viktigaste skälet till att de erhåller anställning är deras utbildning, de etablerar sig i minst samma takt (sannolikt i snabbare takt), som nyutexaminerade juris kandidater, kan förvänta sig samma lön som sådana och har, inom privat sektor, utsikter till en snabbare löneutveckling. Bakgrund Höstterminen 1994 började den första kullen antagna på det fyraåriga Affärsjuridiska programmet med Europainriktning, som då hade trettio utbildningsplatser. Sedan dess har programmet utökats med en termin och även fått ett systerprogram med en mer nationell inriktning. Tillsammans disponerar de båda programmen 80 studieplatser. Utvecklingen har således varit både snabb och omfattande. Det fanns därför ett behov av en kartläggning av hur väl studenter och lärare tillsammans genomfört utbildningen, hur de utbildade har tagits emot på arbetsmarknaden och hur de som hunnit komma ut på arbetsmarknaden idag ser på sin utbildning. En första uppföljning genomfördes under år 2001 och gällde årskullarna 1994-1996. Denna följdes år 2004 av dels en ny studie av samma population, dels en första studie, motsvarande den från 2001, av årskullarna 1997-2000. I denna rapport summeras dessa undersökningar men även information hämtad dels från LADOK, dels från löpande kompletterande noteringar som förts av programledningen. Från antagning till fullföljd utbildning Av dem som vid det inledande uppropet tackar ja till sin utbildningsplats är det 61,0 % som fullföljer hela utbildningen. Detta stämmer väl med vad som gäller för de traditionella juristutbildningarna. Men fullföljdsfrekvensen är inte densamma för kvinnor och män och varierar även mellan åldersgrupper. För kvinnor som grupp är frekvensen 63,8 % och för män 56,3 %. Tar man hänsyn även till de antagnas ålder finner man en kraftig spridning. Män som var minst 25 år vid antagningen har en fullföljdsfrekvens på 25 %, de med dem jämnåriga kvinnorna en dubbelt så hög frekvens och de yngsta kvinnorna och männen den högsta frekvensen, nämligen 70 %. Den äldsta gruppen män uppvisar inte bara en påtaglig benägenhet att avbryta sina studier under de två första studieåren utan även därefter. En tredjedel av männen i denna åldersgrupp har lämnat utbildningen med mellan 120 och 159 poäng. Det år antagning skedde fyllde den antagne Kvinnor, högst 20 år Kvinnor, 21-24 år Kvinnor, minst 25 år Män, högst 20 år Män, 21-24 år Män, minst 25 år Antagna 100 100 100 100 100 100 Fortsatt studierna i mer än fyra terminer 80 80 80 85 95 65 Fullföljt programmet 70 65 50 70 60 25

5 Det är få som avbryter sin utbildning på Affärsjuridiska programmet utan att ha genomfört åtminstone ett års studier. Medan genomsnittet för alla högskoleutbildningar i landet är att en av fyra avbryter sina studier under det första studieåret, är det färre än en av tio på Affärsjuridiska programmet i Linköping. Studieavbrotten har sällan sin grund i otrivsel eller uppfattningen att utbildningen ej skulle vara av god kvalité. Huvudorsaken är istället att personerna finner att de vill slå in på en annan yrkesbana än den som Affärsjuridiska programmet är tänkt att leda till. I lejonparten av dessa fall ligger denna andra yrkesbana helt utanför det juridiska yrkesfältet. Mindre än tjugo procent hade, vid tidpunkten för enkäten, inte bedrivit några studier sedan de slutat på Affärsjuridiska programmet. De flesta tycker att tiden på Affärsjuridiska programmet har varit av värde för dem. Åtta av tio har bevarat en klart positiv syn på programmet, trots beslutet att själva övergå till en annan utbildning. Övergången från studier på Affärsjuridiska programmet till yrkeslivet Utbildningen, för de kullar som omfattas av uppföljningen, var fyraårig. Den typiska studenten från de fyra första kullarna började arbeta fem år efter antagningen till Affärsjuridiska programmet. Det extra året berodde mycket ofta på ett utlandsår som lagts in under programstudierna eller direkt efter att dessa avslutats. Detta år ägnades åt studier vid ett/flera utländska universitet eller en kombination av studier och praktik. För kullarna 1998-1999 förfaller det att bli fråga om en ytterligare förlängning av utträdesperioden. Bakom detta kan åtminstone två orsaker skönjas, nämligen dels en önskan om att kunna ta ut en examen med minst lika många poäng som en jur.kand.examen, dels den kärva arbetsmarknad som rått för nyutexaminerade akademiker i allmänhet och (bl.a.) jurister i synnerhet. Redan tidigare har det varit vanligt att ägna någon termin, efter det att programstudierna är klara, åt studier i ämnen som inte ingår i programmet, medan man söker arbete. Under tiden avvaktar man med att ta ut sin examen. Dessa efter-programmet-studier, har bildat en övergångszon mellan åren som student och livet som yrkesarbetande. Vad som nu hänt förefaller vara att denna övergångszon har blivit bredare och också inkluderar ytterligare studier inom programmet med hjälp av valfria kurser. Delar man upp svarspopulationen efter ålder vid antagningen samt kön, finner man dock ett mindre entydigt mönster. Som hel grupp betraktad gick kvinnorna vidare till enbart yrkesarbete i ungefär samma utsträckning enligt båda enkäterna. Delar man in kvinnorna i grupper efter ålder vid antagningen, visar det sig att medan den yngsta gruppen har en oförändrad grad av närvaro på arbetsmarknaden så har den mellersta gruppen ökat sin och den äldsta gruppen minskat sin. För männen gäller att alla åldersgrupper ägnat sig åt enbart yrkesarbete i betydligt lägre grad enligt 2004 års enkät än enligt 2001 års och allra mest markant är detta för de båda yngre grupperna. Detta innebär att det i första hand är männen som i betydligt mindre utsträckning gått raka vägen till yrkesarbete det rör sig om en kraftig minskning; från 70 % till strax över 40 %. I fråga om kombinationen studier och yrkesarbete har andelen kvinnor krympt påtagligt medan andelen män nästan fördubblats. Däremot har andelen som ägnat sig åt enbart studier ökat för såväl kvinnor som män, dock mest för männen. Vår tolkning av dessa mönster är att de båda yngre grupperna kvinnor i högre grad än den äldsta gruppen kvinnor och alla grupperna män har vänt sig till den av lågkonjunkturen mer opåverkade arbetsmarknaden inom offentlig sektor. Denna tolkning får stöd även av de data som framkommit i fråga branschtillhörighet och ingångslöneutvecklingen.

6 Mötet med arbetsmarknaden Enkätsvaren visar tydligt skillnaderna i arbetsmarknadsklimat under de båda perioder som återspeglas. Arbetsmarknaden för nyutexaminerade affärsjurister var (mycket) god under åren 1997-1999, en viss nedgång skedde under åren 2000-2001, accelererade under 2002 och förefaller ha nått sitt bottenläge under 2003. För att åskådliggöra detta återges resultaten från 2001 års enkät parallellt med resultaten från 2004 års enkät. 2001 års enkät 1. En tredjedel av studenterna började söka arbete under den sista terminen på programmet och en tredjedel först under slutet av sina efter-programmet-studier 2. En av sju sökte inte arbete alls, eftersom de istället blir erbjudna arbete 3. Medianpersonen hade erhållit anställning efter att ha sökt sex anställningar 4. Genomsnittligt ledde 4 anställningsansökningar fram till inbjudan till en anställningsintervju 2004 års enkät 1. Två tredjedelar började söka arbete under den sista terminen på programmet och en tolftedel först under slutet av sina efter-programmet-studier 2. En av tjugo sökte inte arbete alls, eftersom de istället blir erbjudna arbete 3. Medianpersonen hade erhållit anställning efter att ha sökt 30 anställningar 4. Genomsnittligt ledde 14 anställningsansökningar fram till inbjudan till en anställningsintervju 5. Genomsnittligt ledde tre inbjudningar till anställningsintervju fram till två anställningserbjudanden 6. Ingen av dem som svarat på enkäten var vid svarstidpunkten ofrivilligt arbetslös 7. Ingen hade inom ramen för de fria kommentarerna redovisat svårigheter att få arbete 5. Genomsnittligt ledde fyra inbjudningar till anställningsintervju fram till två anställningserbjudanden 6. Av dem som svarat på enkäten var vid svarstidpunkten två ofrivilligt arbetslösa 7. Tre personer uppger att de har för utbildningen icke relevanta anställningar och två uppger att de studerar medan de söker arbete fortlöpande. Ett antal ytterligare kommentarer tar upp att det tar tid att få ett relevant arbete. För att förtydliga bilden bör sägas att ingen av de personer, som nämnts ovan i punkt 6 och 7, vid tiden för enkätsvaren hade varit arbetssökande under så lång tid att de, enligt kriterierna för Högskoleverkets återkommande undersökning av etableringsgrad, var att räkna som icke etablerade på arbetsmarknaden. Etableringsgraden, mätt på grundval av enkätsvaren och med en så nära efterlikning av Högskoleverkets metod som möjligt, för utbildade på Affärsjuridiska programmet har varit 100 % under minst fem av nio år och aldrig mindre än 90 % under något år. Under motsvarande tidsperiod har etableringsgraden för dem som har en jur.kand.-examen ökat från 66 % till 82 % från läsåret 1995/1996 t.o.m. läsåret 1999/2000 och därefter minskat till 79 % för läsåret 2001-2002. Den ljusa bild, som 2001 års enkät gav av arbetsmarknadens inställning till den utbildning som ges inom Affärsjuridiska programmet, bekräftas således av 2004 års enkät. Från ett bättre utgångsläge har de utexaminerade mött ökade svårigheter, i samma

7 utsträckning som innehavarna av en jur.kand.-examen, när det gällt att finna en anställning, och affärsjuristerna befinner sig således alltjämt i en mer gynnsam position. Arbetsmarknad Arbetsmarknaden för affärsjuristerna är mycket bred och stämmer i hög grad med den bild av den tänkta arbetsmarknaden som ges i programmets utbildningsplan. Den skillnad som finns består i att marknaden har visat sig vara ännu bredare än vad som förutskickades. I grova drag svarar det privata näringslivet för 50 % av affärsjuristernas arbetsmarknad, statliga myndigheter för 35 % och kommuner och landsting för 15 %. Den breda arbetsmarknaden visar sig även i det synnerligen rikhaltiga sortimentet av tjänstebenämningar. Påpekas bör dock att den affärsjurist som vill kunna bli advokat måste avlägga också en jur.kand.-examen och göra detta före det att praktiken påbörjas. Nio av tio har en svensk arbetsgivare. Två av tio arbetar hos en arbetsgivare med färre än 50 anställda medan sju av tio fått anställning hos en arbetsgivare med mer än 200 anställda. Av dem som kom ut på arbetsmarknaden under åren 1997-2000 hade år 2001 drygt hälften, och år 2004 två tredjedelar, arbetsuppgifter som stämde överens med deras förväntningar under studietiden och vid båda tillfällena var det tre fjärdedelar som hade arbetsuppgifter som de upplevde som relevanta i förhållande till sin utbildning. Av dem som kom ut på arbetsmarknaden under åren 2001-2003 hade år 2004 drygt hälften arbetsuppgifter som stämde överens med deras förväntningar under studietiden och något fler som ansåg arbetsuppgifterna relevanta för sin utbildning. Lön I: Medianingångslönen har ökat med 4.400 kr mellan åren 1997-2004, medan ingångslönen för den övre kvartilen har ökat med 5.750 kr. II: Ingångslönen för den undre kvartilen har inte varit högre någon gång under perioden 1997-2004 än vad den var 2004, nämligen 18.000 kr. Medianingångslönen var högst år 2002 (19.950 kr) och var år 2004 19.400 kr. Även för den övre kvartilen nåddes det högsta värdet år 2002 (23.000 kr) och var år 2004 21.250 kr. III: Medianlönen år 2004, för dem som omfattades av uppföljningsenkäten och som alltså vid tidpunkten för enkäten varit ute på arbetsmarkanden i 3-7 år, var 28.375 kr i privat tjänst respektive 24.300 kr i offentlig tjänst. Motsvarande uppgifter för den övre kvartilen är 37.000 kr respektive 26.350 kr. I offentlig tjänst var spannet mellan undre och övre kvartil 3.350 kr, medan det i privat tjänst uppgick till hela 13.000 kr. 31 % av dem som lämnat uppgift om sin lön år 2004 hade en månadslön om minst 30.000 kr. IV: Medianlönen år 2004, för dem som omfattades av 2004 års förstagångsenkät och som alltså vid tidpunkten för enkäten varit ute på arbetsmarknaden i 0,5-3 år, var 21.500 kr i privat tjänst respektive 22.100 kr i offentlig tjänst. Motsvarande uppgifter för den övre kvartilen är 27.000 kr respektive 24.375 kr. I offentlig tjänst var spannet mellan undre och övre kvartil 4.525 kr, medan det i privat tjänst uppgick till 7.625 kr. 26 % av dem som lämnat uppgift om sin lön år 2004 hade en månadslön om minst 25.000 kr. År 2001 var det 36 % som hade en sådan månadslön. Nämnas kan att denna skillnad i fråga om andelen personer med minst 25.000 kronor i månadslön helt och hållet gäller männen; andelen kvinnor som har denna lön är densamma enligt 2004 års enkät som enligt 2001 års enkät. V: Ingångslönen har varit högre i privat tjänst än i offentlig tjänst under hela perioden 1997-2004, men har mellan åren 2002 och 2004 utvecklats starkare, procentuellt sett, i den offentliga sektorn än i den privata sektorn. För dem som omfattades av 2001 års enkät har detta lönegap mellan privat och offentlig sektor ökat kraftigt över åren. För dem som om-

8 fattades av 2004 års förstagångsenkät gäller motsvarande endast för den översta kvartilen. För den undre kvartilen och för medianen har offentlig sektor inte bara kommit ifatt privat sektor utan t.o.m. gått förbi. VI: Enligt svaren på 2001 års enkät fick kvinnor och män i stort sett samma lön när de började arbeta och löneutvecklingen var under de närmaste åren efter anställningen densamma för båda könen för dem som var offentliganställda. För de privatanställda, däremot, var männens medianlön redan efter ca tre år 6.500 kr högre än kvinnornas och 9.500 kr högre än medianlönen för de offentliganställda männen/offentliganställda kvinnorna. Medan 61 % av alla män i svarspopulationen (som uppgivit sin lön) år 2001 hade en månadslön om minst 25.000 kr, var det bara 10 % av kvinnorna som hade nått denna lön. En kontroll av om detta kunde bero på att männen hade högre medianålder än kvinnorna visade att så inte var fallet. Tre år senare var denna bild radikalt förändrad. I synnerhet gäller detta för kvinnorna i privat tjänst, vilka inte bara utjämnat den medianlöneskillnad om 6.500 kr, som förelåg år 2001, utan t.o.m. har fått ett mindre försprång. Även i offentlig sektor har kvinnorna en högre medianlön än vad männen har. Kontrollen, av om ålder på något sätt samspelar med lön, gav denna gång ett annat resultat. Det visade sig att gruppen äldre män, liksom den mellersta åldersgruppen kvinnor, utgör en dubbelt så stor andel av alla som har minst 30.000 kronor i månaden än vad de utgör av hela svarspopulationen. VII: Enligt svaren på 2004 års förstagångenkät var medianlönen för de nyutexaminerade männen i privat tjänst 3.000 kr högre än för kvinnorna och i offentlig tjänst var skillnaden 3.250 kr. Men därefter har löneskillnaden mellan kvinnor och män i offentlig tjänst minskat till 1.000 kr, medan den i privat sektor ökat från 3.000 kr till 4.815 kr. År 2004 var det drygt en fjärdedel (13 personer) av svarspopulationen som uppgav att de hade minst 25.000 kronor i månadslön. Av dessa tretton personer var tre kvinnor och följaktligen var tio män. Detta innebär 10 % av de kvinnor, som besvarat frågan om den nuvarande lönens storlek, hade uppnått minst 25.000 kronor i månaden, medan 50 % av männen gjort detsamma. Affärsjuristernas uppfattning om utbildningen År 2001 var nio av tio nöjda med att de valt Affärsjuridiska programmet. År 2004 var det åtta av tio som var nöjda med sitt val och av 155 personer var det en enda som var mycket missnöjd med sitt utbildningsval och sju som var ganska missnöjda, d.v.s. tillsammans fem procent. År 2001 sade sig nitton av tjugo vara beredda att rekommendera andra att välja denna utbildning. Tre år senare säger aderton av tjugo detsamma och en inte ovanligt förtydligande av svaret är av typen Det beror på vad den som frågar vill arbeta med. Är vederbörandes mål att få arbeta med renodlade juridiska frågor, kommer jag att rekommendera en jur.kand, inte på grund av innehållet i utbildningen utan på namnet på examen. Det råder stor enighet mellan de tre enkätpopulationerna om vilka utbildningsinslag som man har störst nytta av i yrkeslivet. I: Utbildningsmoment som kräver aktiv kunskapsbildning/kunskapsbearbetning upplevs som något man sedan har mycket stor nytta av i yrkeslivet. II: Detsamma gäller om utbildningsinslag som tränar förmågan att formulera sig väl, såväl i tal som i skrift. III: Utbildningsmoment som ger träning i att finna källmaterial är nyttigare, eller i vart fall minst lika nyttiga, som undervisning i materiell rätt

9 IV: Det inslag i utbildningen som oftast nämns bland de fem som man har haft mest nytta av är att skriva PM, inlämningsuppgifter etc.. Dock värderas detta inslag inte lika högt av dem som omfattas av 2004 års förstagångsenkät som av dem som omfattades av 2001 års enkät. V: Som nummer två i nyttighetsgrad kommer blandningen av ekonomi och juridik samt att skriva uppsats, som båda nämns av drygt hälften och det förstnämnda inslaget har flyttat fram sina positioner mellan de båda enkättillfällena. Uppfyller utbildningen de av programledningen uppställda målet? Målet är att utbildningen skall kännetecknas av följandefaktorer 1) att den ger goda möjligheter till personlig utveckling 2) ett gott samarbete mellan studenterna 3) ett gott samarbete mellan studenterna och lärarna 4) integration mellan ingående ämnen 5) att nyttan av nyttan av såväl teori som praktik betonas 6) att den leder fram till en insikt om att juridisk verksamhet kräver förmåga att argumentera och ta ställning i värdefrågor Aderton av tjugo anser att den utbildning de fått på Affärsjuridiska programmet i hög grad eller mycket hög grad kännetecknades av goda möjligheter till personlig utveckling, gott samarbete såväl mellan studenterna som mellan dessa och lärarna och att den i hög grad/mycket hög grad ledde fram till en insikt om att juridisk verksamhet kräver förmåga att argumentera och ta ställning i värdefrågor. Tio av tjugo gav samma höga betyg även ifråga om de två återstående faktorerna, nämligen integration mellan de ingående ämnena samt betoning av nyttan av såväl teori som praktik. Sammantaget betyder detta att medelvärdet för de sex faktorerna uppgår till 3,98 på en skala från 1,0 till 5,0. Ingen faktor har erhållit ett lägre värde än 3,54 och det allra högsta värdet, 4,39, har faktorn nr 6. Detta är så mycket mera glädjande som det är fråga om en för juridiskt arbete synnerligen central insikt, med genomgripande konsekvenser för utövarens föreställningar om rättens roll i samhället, om yrkesrollens innehåll och om det egna ansvaret för hur rätten tillämpas i den enskilda situationen.

10 I: Bakgrund Vid jultiden 1993 gav filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet klartecken för ett nytt utbildningsprogram med 30 studieplatser det fyraåriga Affärsjuridiska programmet (då med tillägget med EG-inriktning, numera med Europainriktning ). Programmet var nytt, inte bara för Linköpings universitet utan även för landet som helhet. Den första antagningen skedde inför höstterminen 1994. Då antogs inte bara fyrtioen studenter till årskurs 1, utan även fjorton till årskurs 3 och fyra till årskurs 4. Detta har sin förklaring i att vid den tidpunkten fanns det tvååriga programmet Juridisk basutbildning vid universitetet. De studerande i årskurs 2 på detta program erbjöds möjligheten att övergå till Affärsjuridiska programmet, vilket de nämnda fjorton valde att göra. (Någon årskurs 1 fanns ej, eftersom något intag ej gjordes höstterminen 1993 i avvaktan på att det nya fyraåriga programmet skulle sjösättas.) De fyra, som antogs till årskurs 4, hade gått ut basutbildningen vårterminen 1993 och därefter läst tillgängliga juridiska kurser under läsåret 1993-1994 i väntan på det nya programmet. Dessa aderton benämns i det följande JBU-gruppen. Sedan dess har programmet utökats, först till 45 platser (ht 2000) och därefter till 60 platser (ht 2002). Det visade sig finnas ett avsevärt intresse bland blivande studenter för att kunna kombinera juridik och ekonomi utan att samtidigt studera franskt eller tyskt juridiskt/ekonomiskt fackspråk och fransk/tysk rätt. Detta, i kombination med de tilltagande svårigheterna med otillräckliga kunskaper i franska/tyska hos de blivande studenterna, ledde till att Affärsjuridiska programmet med Europainriktning fr.o.m. höstterminen 2004 fick ett systerprogram, benämnt kort och gott Affärsjuridiska programmet. Samtidigt utökades det äldre programmet, med en termin, till fyra och ett halvt år, varigenom det bereddes utrymme för utökade språkstudier och skapades möjligheter för en reguljär utlandstermin. Tillsammans disponerar de båda programmen 80 studieplatser och hitintills har 36 av dessa allokerats till 180- poängsprogrammet och de övriga 44 till det nya Affärsjuridiska programmet om 160 poäng. Utvecklingen har således varit både snabb och omfattande. Det finns ett behov av en kartläggning av hur väl studenter och lärare tillsammans genomfört utbildningen, hur de utbildade har tagits emot på arbetsmarknaden och hur de som hunnit komma ut på arbetsmarknaden idag ser på sin utbildning. En första uppföljning genomfördes under år 2001 och gällde årskullarna 1994-1996. Denna följdes år 2004 av dels en ny studie av samma population, dels en första studie, motsvarande den från 2001, av årskullarna 1997-2000. I denna rapport summeras dessa undersökningar men även information hämtad dels från LADOK, dels från löpande kompletterande noteringar som förts av programledningen.

II: Undersökningsföremålet - en presentation av de sju årskullarna A: Från antagning till examen samtliga antagna individer Uppgifterna nedan är hämtade ur LADOK när det gäller vid Linköpings universitet bedrivna juridiska studier och avlagda juridiska examina. Dessa uppgifter avser läget per den 9 januari 2006. I fråga om andra examina, och studier för sådana, är uppgifterna hämtade ur svaren på enkäterna och är således vare sig heltäckande eller fullständigt aktuella. Vidare skall sägas att med antagen menas att vederbörande tackat ja till sin utbildningsplats vid det upprop som inledde den första studieterminen eller så meddelade hon/han i förväg att hon/han önskade ta sin plats i anspråk men inte kunde närvara vid uppropet. Tabell II:A:1 Från antagning till examen; i absoluta tal och med populationen fördelad på antagningstillfälle HT HT HT HT HT HT HT HT Alla Från antagning till examen 1994 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 från JBU Antagna 18 41 40 46 42 44 46 54 331 Påbörjade aldrig utbildningen 2 2 1 2 1 8 Avbrott före femte terminen 7 2 8 6 6 9 7) 7 45 Avlidna 1 1 Studerar alltjämt på Affärsjuridiska programmet (AJP) 1 1 1 5 9) 8 Personer som avslutat sina studier under femte terminen eller senare 18 34 35 38 33 36 34 41 269 Har uppnått högst 119 poäng inom programmet 2 2 4) 1 1 1 4 10) 11 Har uppnått 120-159 poäng inom programmet, men har ej tagit ut någon examen 3 9 7 8 5) 8 5) 3 6) 5 6 49 Aff. jur.kand/ fil. kand. med affärsrätt som huvudämne 3 2 1 2 8 Annan än juridisk examen 1 1 11) 2 Har fullföljt programmet 12 23 23 28 24 32 27 30 199 Har uppnått minst 160 poäng inom programmet, men har ej tagit ut affärsjuridisk magisterexamen 1 1) 1 4 6 5 10 8) 15 42 Affärsjuridisk magisterexamen 11 2) 22 3) 23 3) 24 3) 18 5) 27 17 15 157 1) Har avlagt jur.kand.- examen 2) Två av dessa har avlagt även jur.dr.-examen vid Linköpings universitet, detta universitets två första En av dem samt ytterligare två personer har avlagt också jur.kand.-examen 3) En av dessa har avlagt även jur.kand.-examen 4) En av dessa övergick till annan utbildning och har uppnått över 160 poäng vid Linköpings universitet 5) En av dessa studerar f.n. för jur.kand.-examen 6) En av dessa studerar f.n. för jur.kand.-examen och en annan för en psykologexamen 7) En av dessa antogs återigen år 2001 och har fullföljt utbildningen 8) Två av dessa studerar f.n. för jur.kand.-examen 9) En av dessa studerar även för jur.kand.-examen 10) En av dessa har p.g.a. sjukdom måst göra uppehåll i studierna 11) Fastighetsmäklarexamen 11

12 Av den ovan angivna definitionen av antagen framgår att vederbörande aktivt har tagit ställning till huruvida hon/han vill ta i anspråk utbildningsplatsen eller ej. Likväl händer det vid flertalet antagningstillfällen att någon eller några aldrig påbörjar utbildningen. Dessa personer har ej fått någon enkät, men viss information om orsakerna bakom avhoppen har vi ändå, eftersom omkring hälften av avhopparna brukar ta kontakt med institutionen för att meddela att man inte kommer att påbörja utbildningen och därvid även nämner varför. När det gäller de yngsta (de som fyllde högst 20 år under antagningsåret) är det vanligt att man avvaktat besked om huruvida man kommit in på en annan utbildning. Till saken hör att utbildningen vid Affärsjuridiska programmet börjar ca en vecka tidigare än vad många andra juridiska utbildningsprogram gör. I några fall har den antagne varit inkallad till militärtjänst och tackat ja till utbildningsplatsen för att ha denna i behåll när militärtjänsten är genomförd, men sedan aldrig dykt upp vid nästa hösttermins början. Det är väl inte orimligt att tänka sig att vederbörande fått en annan intresseinriktning under det år som gått. Vad gäller den grupp som är överrepresenterad bland uteblivarna, d.v.s. män som fyllde minst 25 år under antagningsåret har vi ingen information alls, ty ingen i den gruppen har kontaktat institutionen för att meddela avhoppet. Om den grupp, som består av dem som påbörjar utbildningen men avslutar den efter högst fyra terminers studier, vet vi betydligt mer och den kunskapen presenteras närmare i avsnitt IV. Som framgår av noterna, till tabellen på föregående sida, spelar jur.kand.-utbildningen en viss roll för dem som antagits till Affärsjuridiska programmet. Denna roll kommer att belysas närmare i avsnitt VI, som bl.a. tar upp eventuella skillnader i fråga om möjligheter på arbetsmarknaden och lön. Här nedan presenteras samma information som i föregående tabell, men i procenttal och utan uppdelning på antagningstillfälle. Tabell II:A:2 Från antagning till examen; i procenttal. Från antagning till examen Kullarna HT 1994 HT 2000 I procent av totalt antal antagna personer Antagna (331 personer) 100 Påbörjade aldrig utbildningen 2,4 Avbrott före femte terminen 13,6 Avlidna 0,3 Studerar alltjämt på AJP 2,4 I procent av de 269 personer Personer som avslutat sina som avslutat sina studier studier under femte terminen 81,3 under femte terminen eller eller senare (269 personer) senare Har uppnått högst 119 poäng inom programmet 3,3 4,1 Har uppnått 120-159 poäng inom programmet, men har ej tagit ut någon examen 14,9 18,2 Aff. jur.kand/ fil. kand. med affärsrätt som huvudämne 2,4 3,0 Annan än juridisk examen 0,6 0,7 Har fullföljt programmet 60,1 74,0 Har uppnått minst 160 poäng inom programmet, men har ej tagit ut affärsjuridisk magisterexamen 12,7 15,6 Affärsjuridisk magisterexamen 47,4 58,4

Påpekas bör att den fullföljdsfrekvens som anges i tabellen inte är korrigerad för att 2,4 % (8 personer), av de 331 personer som tabellen bygger på, alltjämt bedriver studier vid programmet. Beroende på hur många av dessa som kommer att fullfölja programmet, blir fullföljdsfrekvensen 60,1 % - 62,5 %. B. Från antagning till examen - fördelning efter kön och ålder B:1 Är mönstret detsamma för män och kvinnor och för alla åldersgrupper? I rapporten om 2002 års enkät sägs följande: Förhållandet att det är klart fler kvinnor än män på Affärsjuridiska programmet som helhet lär fullt ut kunna förklaras av språkinslaget. Framför allt gäller detta den franska inriktningen; det är helt enkelt ganska få män som i gymnasiet läser franska i sådan utsträckning att de uppfyller behörighetskraven. När det gäller den tyska inriktningen, har det vid alla antagningarna varit en jämn könsfördelning.. Att språkinslaget har stor betydelse för könsfördelningen, bekräftas av våra erfarenheter från antagningen till det systerprogram till Affärsjuridiska programmet med Europainriktning som startades hösten 2004. Detta program innehåller inga obligatoriska språkkurser och har ett något ökat inslag av kurser/kursmoment med inriktning mot företagsekonomi. Vid antagningen hösten 2004 vara andelen kvinnor 82 % på programmet med språk och 46 % på det nya programmet utan språk. Hösten 2005 var motsvarande tal 65 % och 43 %. Föregående avsnitt avslutades med en tabell som presenterade det typiska flödet genom utbildningsprogrammet. Men frågan är om det är ett mönster som utgör ett aggregat av flera underliggande mönster, beroende på t.ex. de antagnas ålder och om de är kvinnor eller män? Diagram II:B1:1 Är kön- och åldersfördelningen densamma inom gruppen antagna som inom gruppen antagna som fullföljt programmet? 13 Inklusive JBU-gruppen Exklusive JBU-gruppen Kvinnor, högst 20 år Kvinnor, 21-24 år Kvinnor, minst 25 år Män, högst 20 år Män, 21-24 år Män, minst 25 år Den yttre ringen utgörs av alla antagna under åren 1994-1999, medan den inre ringen utgörs av dem som fullföljt programmet. Den ålder som avses är de antagnas ålder vid antagningen till Affärsjuridiska programmet, bestämt som hur många år vederbörande fyllde under antagningsåret. Som synes är kön- och åldersfördelning inte densamma inom de båda grupperna och skillnaderna är större när de personer exkluderas, vilka hösten 1994 antogs till termin 5 (14 personer) respektive termin 7 (fyra personer). Som nyss sagts är det de antagnas ålder vid antagningen till Affärsjuridiska programmet som avgjort till vilken åldersgrupp personerna hänförts. De som antogs till femte och sjunde terminerna hade redan två respektive tre års studier bakom sig och gruppen hade därför en högre medianålder än vad en normal grupp antagna till programmet har. Vidare bestod gruppen av en majoritet män (56 %), vilket även det avviker från vad som gällt för alla övriga antagningskullar. Faktum är att JBU-gruppen står för hela 22 % av alla de män som fyllde minst 25 år under antagningsåret, medan den inte utgör mer än 6,5 % av alla antagna.

14 Slutligen är det så att nästan 86 % av dessa män fullföljde programmet. Motsvarande frekvens för övriga antagna män i denna åldersgrupp är 25 %. En hypotes är att denna avsevärda skillnad sammanhänger med att det är fråga om personer som gjort ett förnyat val och därför kan tänkas ha varit särskilt starkt motiverade att fullfölja sin utbildning. Med förnyat val syftar vi på förhållandet att de först påbörjade en kortare juridisk utbildning och därefter, under pågående utbildning, valde att använda möjligheten att söka till det nyinrättade fyraåriga Affärsjuridiska programmet. I sammanhanget kan det ha sitt intresse att två av dessa män numera är juris doktor, Linköpings universitets två första. De båda ringdiagrammen på föregående sida visar att kön, samt ålder vid antagningen, förefaller att ha ett samband med i vilken utsträckning den som påbörjat en juridisk utbildning inom Affärsjuri-diska programmet fullföljer denna utbildning. Det finns därför anledning att fördjupa studiet av dessa eventuella samband. På grund av vad ovan sagts om JBUgruppen är denna exkluderad i denna fördjupade studie. B2: Från antagning till examen kvinnor respektive män Tabell II:B2:1 Från antagning till examen kvinnor respektive män Från antagning till examen I procent av de 259 I procent av de 163 I procent av de 96 Kullarna HT 1994 HT 1999, antagna antagna antagna exklusive JBU-gruppen personerna kvinnorna männen Antagna 100 100 100 Påbörjade aldrig utbildningen 2,7 1,2 5,2 Avbrott före femte terminen 14,7 17,2 10,4 Avlidna 0,4 0,6 - Studerar alltjämt på AJP 1,2 1,2 1.0 Avslutade sina studier under femte terminen eller senare; 130 kvinnor och 80 män, d.v.s. totalt 210 personer 81,0 79,8 83,4 Har uppnått högst 119 poäng inom programmet Har uppnått 120-159 poäng inom programmet, men har ej tagit ut någon examen Aff. jur.kand/ fil. kand. med I procent av de 210 personer som avslutat sina studier under femte terminen eller senare Alla 100 Kvinnor 100 Män 100 1,9 1.8 2,1 2,4 2,3 2,5 15,8 11,0 24,0 19,5 13,8 28,8 1,9 2,6 1,0 2,4 3,1 1,2 affärsrätt som huvudämne Annan än juridisk examen 0,4 0,6-0,5 0,8 - Har fullföljt programmet 61,0 63,8 56,3 75,2 80,0 67,5 Har uppnått minst 160 poäng inom programmet, men har ej tagit ut affärsjuridisk magisterexamen 10,4 6,1 17,7 12.8 7,7 21,2 Affärsjuridisk magisterexamen 50,6 57,7 38,6 62,4 72,3 46,3 Tabellen visar att kvinnor och män har fortsatt sina studier i mer än fyra terminer i ungefär samma utsträckning och att om det finns någon skillnad så är den att männen fortsatt i något högre grad. Trots detta är det en högre andel kvinnor än män som fullföljt programmet, vilket lett till att medan 80 % av de kvinnor, som fortsatt efter termin 4, har fullföljt programmet så är det 67 á 68 % av männen som gjort detsamma. Omräknat i procent av alla antagna kvinnor respektive män (63,8 % respektive 56,3 %), är skillnaden 7,5 procentenheter, vilket stämmer

15 väl med vad som är känt om de generella examensfrekvenserna för män och kvinnor 1. Vidare är det en avsevärd skillnad i benägenhet att ta ut examen när man är berättigad till detta. Medan en kvinna av fyra, som kunnat ta ut en kandidatexamen, också gjort detta är det inte mer än en av tjugofyra män som handlat på det sättet. Vidare framgår det att nio av tio kvinnor, som uppfyller kraven för en affärsjuridisk magisterexamen, har tagit ut examen medan sex á sju män av tio gjort detta. Om man jämför med Tabell II:A:1 får man dock anledning att misstänka att det mera handlar om att männen väntar längre än kvinnorna med att ta ut examen, ty enligt den tabellen stiger andelen outtagna magisterexamina ju kortare tid som har gått efter det att studierna avslutades. För dem som antogs 1994 och 1995 är uttagsfrekvensen nära 100 %, för kullarna 1996-1998 är den omkring 80 % för att sjunka till drygt 60 % för kullen 1999 och till 50 % för kullen 2000. Slutligen kan kort konstateras att fullföljdsfrekvensen (61 %) helt motsvarar den som gäller för andra juristutbildningar. B3: Från antagning till examen kvinnor respektive män indelade i åldersgrupper Tabell II:B3:1 Från antagning till examen fördelning efter ålder vid antagningen till Affärsjuridiska programmet samt kön I procent av antalet I procent av antalet kvinnor i respektive män i respektive åldersgrupp åldersgrupp Från antagning till examen Kullarna HT 1994 HT 1999, exklusive JBU-gruppen Det år antagning skedde fyllde den antagne Högst 20 år (81) 21-24 år (49) Minst 25 år (33) Högst 20 år (36) 21-24 år (36) Minst 25 år (24) I procent av alla antagna i respektive åldersgrupp Högst 20 år (117) 21-24 år (85) Minst 25 år (57) Påbörjade aldrig utbildningen + avbrott före femte terminen + avlidna 18,5 20,5 18,2 13,9 5,6 33,3 17,1 14,1 24.6 Studerar alltjämt på AJP - 2,0 3,0 2,8 - - 0,9 1,2 1,8 Har uppnått högst 119 poäng - - 9,1-2,8 4,2-1,2 6,9 inom programmet Har uppnått 120-159 poäng inom programmet, men har ej tagit ut någon examen 11,1 12,2 9,1 11,1 30,6 33,3 11,1 20,0 19,3 Aff. jur.kand/ fil. kand. med affärsrätt som huvudämne 2,5-6,1 - - 4,2 1,7-5,3 Annan än juridisk examen - - 3,0 - - - - - 1,8 Har fullföljt programmet 67,9 65,3 51,5 72,2 61,0 25,0 69,2 63,5 40,3 Har uppnått minst 160 poäng inom programmet, men har ej tagit ut affärsjuridisk magisterexamen 4,9 10,2 3,0 30,6 13,8 4,2 12,8 11,7 3,5 Affärsjuridisk magisterexamen 63,0 55,1 48,5 41,6 47,2 21,8 56,4 51,8 36,8 Har fullföljt programmet, i procent av antal personer i respektive grupp, vilka avslutat sina studier under femte terminen eller senare 83,3 84,2 65,4 86,7 64,7 37,5 84,4 75,0 54,8 1 Högskoleverkets rapport 2001:28 R. Av denna framgår att den generella examensfrekvensen generellt sett är ca sex procentenheter högre bland kvinnor än bland män.

16 Av föregående tabell framgick att för grupperna kvinnor och män som helhet är avbrottsfrekvensen i stort sett densamma. Tar man hänsyn till de antagnas ålder blir bilden en annan. För kvinnornas del förefaller inte åldern vid antagningen påverka avbrottsfrekvensen, medan det motsatta gäller för männen. I synnerhet framstår männen i den äldsta gruppen som påtagligt avbrottsbenägna, såväl i jämförelse med de jämnåriga kvinnorna som i jämförelse med de båda yngre grupperna män. Vidare utmärker sig mellangruppen män för sin låga avbrottsfrekvens, såväl i förhållande till de jämnåriga kvinnorna som i förhållande till den yngsta och, i särskilt hög grad, den äldsta gruppen män. Dessa skillnader i avbrottsfrekvens är likväl ej hela förklaringen till skillnaderna mellan kvinnorna och männen ifråga om i fullföljdsfrekvens för alla antagna. Av den nedersta raden av tabellen ovan kan utläsas att de kvinnor, som bestämt sig för att fortsätta även efter den fjärde terminen, oftare än män som fattat samma beslut, har genomfört hela utbildningsprogrammet. Skillnaden återfinns dock ej i den yngsta åldersgruppen (finns det någon skillnad är den att de yngsta männen har aningen högre frekvens). I mellangruppen uppgår skillnaden till nära 20 procentenheter och i den äldsta åldersgruppen till 28 procentenheter. För kvinnornas del är fullföljdsfrekvensen densamma för den yngsta och den mellersta åldersgruppen för att sedan sjunka med 13 procentenheter för den äldsta gruppen. Så är det inte för männen. För deras del är den totala sänkningen mellan de tre åldergrupperna 47 procentenheter och tre fjärdedelar av denna inträffar mellan den mellersta och den äldsta åldersgruppen. Vidare kan noteras att medan tre av tio av de yngsta männen, som skulle kunna ta ut sin magisterexamen, ännu inte gjort detta, har över 95 % av de äldsta männen och kvinnorna samt de yngsta kvinnorna hämtat ut sina examensbevis. Den sammanlagda effekten av skillnaderna, mellan könen och mellan åldersgrupperna, när det gällt att avbryta studierna vid Affärsjuridiska programmet före femte terminen och huruvida man, när man valt att gå vidare, genomfört hela resterande del av utbildningsprogrammet, är att fullföljdsfrekvensen, mätt för alla antagna, på det hela taget är densamma för män och kvinnor i den yngsta åldersgruppen liksom för män och kvinnor i den mellersta gruppen, vilken dessutom uppvisar en något lägre frekvens än den yngsta gruppen. För den äldsta gruppen blir skillnaden mellan könen högst påtaglig; kvinnorna har en dubbelt så hög frekvens som männen. De senare skiljer sig också i mycket hög grad ifrån sina yngre manliga studiekamrater, vilka har en mellan dubbelt och tre gånger så hög fullföljdsfrekvens. Det nu sagda kan åskådliggöras av följande tabell, i vilken antagandet görs att 600 personer antas, varav 300 är kvinnor och 300 är män, samt med jämn fördelning mellan åldersgrupperna. Tabell II:B3:2 Jämförelse mellan män och kvinnor och mellan åldersgrupperna avseende i vilken grad man fullföljer studierna vid Affärsjuridiska programmet Det år antagning sker fyllde den antagne Kvinnor, högst 20 år Kvinnor, 21-24 år Kvinnor, minst 25 år Män, högst 20 år Män, 21-24 år Män, minst 25 år Antagna 100 100 100 100 100 100 Fortsatt studierna i mer än fyra terminer 80 80 80 85 95 65 Fullföljt programmet 70 65 50 70 60 25 Tagit ut magisterexamen 65 55 50 40 45 25

17 En tänkbar förklaring till dessa skillnader om de inte är slumpens verk är att de antagnas agerande är en rationell anpassning till arbetsmarknadens villkor. Den arbetslivserfarenhet, som man kan förvänta sig att de antagna i den äldsta åldersgruppen har, värderas kanske så högt i förhållande till värdet av det sista årets studier att det är ekonomiskt fördelaktigt att börja arbeta utan att ha fullföljt utbildningen 2. Vidare finns det skäl att tro att juristyrket av många arbetsgivare anses kräva en personlig auktoritet av sina utövare, som det kan vara svårt för unga kvinnor och unga män att besitta och att det därför lönar sig för dem att lägga ytterligare något år på studierna. Frågan är varför ålder tycks spela en påtagligt större roll för männen än för kvinnorna. Kanske är det så att kvinnor i högre grad söker arbete inom den offentliga sektorn, där en fullständig utbildning tillmäts högre meritvärde än en ofullbordad 3. Varför uppvisar männen i den mellersta åldersgruppen nästan samma höga benägenhet, som den äldsta gruppen män, för att avsluta sin utbildning någonstans på nivån mellan en kandidat- och en magisterexamen, medan någon sådan ålderseffekt inte märks bland kvinnorna? Kan det vara så att män, som antas när de är emellan 21-24 år, tre år senare redan har uppnått samma auktoritet som de äldre männen, medan det tar längre tid för kvinnor att med ålderns hjälp uppfattas som mer auktoritativa? C: När togs steget från att vara student till att vara yrkesarbetande? Affärsjuridiska programmet (med Europainriktning) var för dem som antogs 1994-2003 är en fyraårig utbildning. Man skulle därför kunna förvänta sig att finna att de sex årskullar (1994-1999) som undersökningen omfattar, kom ut på arbetsmarknaden var sin sommar/höst under åren 1998 2003. Eftersom kullen som antogs ht 1994 även innehöll ett antal studerande som antogs till termin 5 respektive termin 7, finns det dessutom personer som skulle kunna förväntas ha börjat arbeta somrarna 1995 och 1996. Men som framgår av diagrammen nedan stämmer dessa förväntningar dåligt med verkligheten. Utträdet på arbetsmarknaden har för kullarna 1994-1997 i själva verket spritts ut över en period om fem-sex år och med en tydlig topp fem år efter antagningsåret. Det finns studenter som blev klara med programmet på tre år t.ex. med hjälp av tillgodoräknande av kurser ifrån annan utbildning. Det finns andra som tog sabbatsår, eller måste göra paus i studierna pga. sjukdom. Den typiska studenten från dessa tre kullar är dock den som börjar arbeta fem år efter antagningen till Affärsjuridiska programmet. Det extra året beror mycket ofta på ett utlandsår som lagts in under programstudierna eller direkt efter att dessa avslutats. Detta år ägnas åt studier vid ett/flera utländska universitet eller en kombination av studier och praktik. För kullarna 1998-1999 förfaller det att bli fråga om en ytterligare förlängning av utträdesperioden. I mars 2004 var 16 av 36 möjliga personer från kullen 1998 alltjämt studenter på programmet och för 1999 års kull var motsvarande tal 25 av 34. Bakom detta kan åtminstone två orsaker skönjas. Den ena har med relationen till jur.kand.-utbildningen att göra. Som bekant omfattar denna nio terminer och allteftersom programmet blev mera känt uppkom i jurist- och jur.stud.-kretsar givetvis en diskussion om huruvida man blev en riktig jurist eller inte när man valt det Affärsjuridiska programmet. Detta är ett fenomen som förefaller drabba alla nya utbildningar på yrkesområden som länge haft en enda utbildningsingång. Efter några år uppstod därför en stark önskan bland våra studenter att kunna ta ut en affärsjuridisk examen som omfattade 180 poäng. Programledningen fann att det var lämpligt att tillmötesgå detta önskemål och eftersom gällande regler stipulerade att en magisterexamen krävde minst 160 poäng, var ett sådant tillmötesgående också möjligt. Den andra omständigheten, som kan tänkas ligga bakom fördröjningen av utträdet, är att arbetsmarknaden för utexaminerade jurister har varit kärvare de senaste åren. Det är ju inte 2 Detta tycks i så fall gälla för männen i den undersökta populationen men inte för kvinnorna. Den framlagda hypotesen får stöd av de data som framkommit angående antal sökta anställningar och angående lön 3 Den typiskt sett högre utbildningsnivån och den större offentligheten kring anställningsförfarandet och de sökandens meriter talar för att det finns en sådan skillnad mellan offentlig sektor och privat sektor på arbetsmarknaden

18 obekant för studenterna att arbetsgivare har en tendens att visa tveksamhet inför den som gått arbetslös mer än kanske ett halvår efter examen. Redan tidigare har det varit vanligt att ägna någon termin, efter det att av programstudierna är klara, åt studier i ämnen som inte ingår i programmet, medan man söker arbete. Under tiden avvaktar man med att ta ut sin examen. Dessa efter- programmet-studier, har bildat en övergångszon mellan åren som student och livet som yrkesarbetande. Vad som nu hänt förefaller vara att denna övergångszon har blivit bredare och också inkluderar ytterligare studier inom programmet med hjälp av valfria kurser. Se vidare under avsnitt V: A. Diagram II:C:1 Från vilken kull kom de som började arbeta ett visst år? 16 14 12 10 8 6 Kull HT-94 Kull HT-95 Kull HT-96 Kull HT-97 Kull HT-98 Kull HT-99 4 2 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Stud Diagram II:C:2 Vilket år var de redo för arbetsmarkanden? Populationen fördelad på årskullar Kull HT-94 Kull HT-95 Kull HT-96 Kull HT-97 Kull HT-98 Kull HT-99 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Stud 0 2 4 6 8 10 12 14 16

19 Diagram II:C:3 Vilket år var de redo för arbetsmarknaden? Hela populationen. 8% 4% 9% 7% 1995 10% 15% 13% 20% 12% 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Stud

III: Källmaterialet A: Kort inledning Båda de i avsnitt I: Bakgrund nämnda uppföljningarna har haft formen av enkätundersökningar. Under våren 2001 sändes två enkäter ut. Den ena var ganska omfattande och mottagare var de som antagits höstterminerna 1994-1996 och som bedrivit studier vid programmet i mer än fyra terminer samt inte längre var registrerade på programmet (101 personer). Den andra innehöll betydligt färre frågor och riktade sig till dem som lämnat programmet efter högst fyra terminers studier (17 personer). Svarsfrekvenserna blev, glädjande nog, höga; nämligen 86 % respektive 65 %. I mars 2004 sändes tre enkäter ut. Den ena var en uppföljande enkät till dem som erhållit 2001 års längre enkät och den innehöll samma frågor som föregångaren, med undantag för dem som rörde det första mötet med arbetsmarknaden. Härigenom är det möjligt att belysa utvecklingen vad gäller inom vilka delar av arbetsmarknaden de som studerat vid Affärsjuridiska programmet återfinns, deras rörlighet mellan olika sektorer av arbetsmarknaden, innehållet i arbetsuppgifterna, löneutveckling samt uppfattning om utbildningen. Den andra enkäten var densamma som användes 2001. De, som erhöll den, var dels de personer från kullarna 1994-1996 som år 2001 alltjämt bedrev studier vid programmet, dels de som antagits höstterminerna 1997-1999 och som bedrivit studier vid programmet i mer än fyra terminer samt i mars 2004 inte längre var registrerade på programmet (84 personer). Den tredje enkäten var densamma som 2001 års korta enkät och riktade sig, liksom då, till dem som lämnat programmet efter högst fyra terminers studier (23 personer), men nu avsåg den givetvis personer som antagits 1997-2000. Också denna gång blev svarsfrekvenserna höga; drygt 84 % för uppföljningsenkäten, 81 % för förstagångsenkäten och 87 % för enkäten till dem som lämnat programmet efter högst fyra terminer. Det sagda innebär att det inte är mer än fem personer (av 103) som inte har besvarat vare sig 2001 års länga enkät eller 2004 års uppföljningsenkät och att 76 personer har besvarat båda. Tabell III:A:1 Hur många av dem som besvarade 2001 års förstagångsenkät har besvarat även 2004 års uppföljningsenkät? Har besvarat båda enkäterna Har besvarat endast 2001 års enkät Har besvarat endast 2004 års enkät Har inte besvarat någon av enkäterna Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Kull HT-94; JBU-gruppen 14 77,8 2 11,1 2 11,1 0 0 Kull HT-94 23 69,7 5 15,2 4 12,1 1 3,0 Kull HT-95 26 81,4 2 6,2 2 6,2 2 6,2 Kull HT-96 13 65.0 2 10,0 3 15,0 2 10,0 Alla 76 73,8 11 10,7 11 10,7 5 4,8 B: Närmare beskrivning av de populationer som enkäterna var riktade till och av svarspopulationerna B:1 2001 års förstagångsenkät När 2001 års enkät sändes ut hade det hunnit gå mellan ett och tre år sedan de flesta av dess mottagare hade lämnat utbildningsprogrammet. För JBU-gruppen hade det dock hunnit gå ytterligare ett á två år. Som redan nämnts sändes enkäten ut till 101 personer, men det borde ha varit 102 personer. En person bedömdes felaktigt vara en aktiv student vid programmet. Av dessa 101 personer tillhörde 18 JBU-gruppen, 41 den reguljära kullen ht 1994, 32 kullen ht 1995 och 19 kullen ht 1996. Av dessa svarade 87 personer. 20