Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak kan delas in i vårdgivaraspekter och vårdtagaraspekter. Den här undersökningen utgår från det förra perspektivet och har sitt fokus på löneaspekten. Min hypotes är att det finns en snedvridning i lönebilden så att kvinnor i genomsnitt har lägre löner än män, men att den skillnaden har minskat de senaste åren. Mer specifikt kommer följande frågor att besvaras: Har den genomsnittliga kvinnan lägre lön än den genomsnittlige mannen i svensk hälso- och sjukvård? Har skillnaden i så fall ökat eller minskat över tid? Är hälso- och sjukvården mer eller mindre jämställd än till exempel industrin? Material och metod En undersökning av detta slag även givet löner som enda analyserade aspekt torde kräva tämligen omfattande studier för att bli rättvisande, och ett antal avgränsningar måste därför göras. En första sådan handlar om vilka data som finns att tillgå eftersom uppgiften utgår från befintliga data. Jag har letat igenom Statistiska centralbyråns statistikdatabas och hittat ett material som handlar om den primärkommunala sektorn. Här finns såväl hälso- och sjukvård som industri representerad som utbildningsinriktningar, att jämföra med den grannlaga uppgiften att sammanställa löneuppgifter för olika yrken inom respektive område och sektor. De utbildningsinriktningar jag kommer att jämföra är å ena sidan hälso- och sjukvård samt social omsorg och å andra sidan en sammanslagning av två områden: naturvetenskap, matematik och data samt teknik och tillverkning. Eftersom lön i stor utsträckning hänger samman med utbildning kommer analysen att baseras på en standardvägd medellön, där utbildningsnivå används som standardiseringsvariabel. Standardfördelningen hämtas från respektive områdes totala (kvinnor + män) fördelning på utbildningnivå. Följande nivåer finns i statistiken: gymnasial utbildning, högst 2 år gymnasial utbildning, 3 år eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer forskarutbildning Eftersom man inte kan förvänta sig en symmetrisk fördelning av lönen ens inom varje utbildningsnivå torde medianvärdet vara mer rättvisande än medelvärdet. Sammanslagningen av två utbildningsområden gör det dock svårt att använda medianvärden medan medelvärden för de sammanslagna grupperna är enkla att beräkna. Därför beräknar jag standardvägda löner utifrån medellönen för respektive område, utbildningsnivå och kön.
För att undersöka förändringen över tid kommer data från det första (2001) respektive sista (2008) året i databasen att jämföras. För att undersöka utbildningsnivån inom respektive område använder jag korstabeller och χ 2 -test för att undersöka om valet av utbildningsnivå är oberoende av kön. Utvecklingen över tid inom respektive område kommer att tolkas med hjälp av stapeldiagram. Lönespridningen inom respektive nivå har analyserats med hjälp av kvartilavstånd, det vill säga skillnaden i lön mellan övre och undre kvartilen. För att kunna jämföra mellan olika utbildningsnivåer (och därmed lönenivåer) har jag normerat skillnaden med medianlönen på samma sätt som man använder variationskoefficient som normerad standardavvikelse. Resultat I tabell 1 visas 2001 års antal individer, medellön, median lön samt genomsnittlig ålder för respektive utbildningsområde och utbildningsnivå uppdelat på kön. Det är stor variation på urvalens storlek. Män Kvinnor Antal Medellön Median Ålder Antal Medellön Median Ålder Hälso- och sjukvård samt social omsorg gymnasial utbildning, högst 2 år 4712 17500 17200 42 110512 17000 16600 46 gymnasial utbildning, 3 år 2954 16000 15600 26 25632 16100 15900 29 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 4739 19300 18500 41 22679 20300 20100 44 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 4618 23600 21400 45 24017 21300 20500 44 forskarutbildning 44 31700 26900 49 34 28200 24800 47 Naturvetenskap, matematik och data gymnasial utbildning, högst 2 år 92 17000 16700 42 423 16200 16000 47 gymnasial utbildning, 3 år 144 17700 17000 35 498 16200 15900 37 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 1280 19200 18200 37 1652 17200 16800 33 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 1689 20600 19800 40 2024 19200 19000 37 forskarutbildning 306 26500 27000 55 164 24500 25100 51 Teknik och tillverkning gymnasial utbildning, högst 2 år 15252 17700 17100 44 7661 16100 15900 46 gymnasial utbildning, 3 år 8059 19400 18300 45 2644 16200 15900 40 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 4365 21000 19900 43 1377 17800 17200 38 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 2361 26600 25400 46 1220 22700 21900 40 forskarutbildning 76 27700 27000 52 32 25400 25500 47 Tabell 1. Antal individer, medellön, median lön samt genomsnittlig ålder för respektive utbildningsområde och utbildningsnivå uppdelat på kön. Sifforna avser 2001. Tabell 2 visar motsvarande siffror för 2008. Här har dock en ny redovisningsprincip införts och alla siffror är avrundade till närmsta tiotal eller hundratal.
Män Kvinnor Antal Medellön Median Ålder Antal Medellön Median Ålder Hälso- och sjukvård samt social omsorg gymnasial utbildning, högst 2 år 4000 22400 22100 47 82000 21900 21600 50 gymnasial utbildning, 3 år 3700 20400 20100 28 35600 20600 20500 31 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 4900 24500 23300 45 22600 25100 24700 46 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 5600 28900 26700 46 36900 26500 25700 43 forskarutbildning 70 39300 31000 49 90 28900 26000 46 Naturvetenskap, matematik och data gymnasial utbildning, högst 2 år 140 21500 21300 43 420 20500 20300 49 gymnasial utbildning, 3 år 170 21500 21100 37 560 20500 20500 41 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 1000 24600 23300 42 1200 22400 21400 41 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 1600 26200 25200 43 2500 23900 23800 40 forskarutbildning 220 29500 28800 50 190 28200 27700 46 Teknik och tillverkning gymnasial utbildning, högst 2 år 14200 22700 21900 49 6100 20900 20700 50 gymnasial utbildning, 3 år 8100 23200 22000 43 3300 20500 20300 39 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 4500 27000 25600 46 1900 23100 22000 42 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 3200 31400 29500 45 2800 27900 26700 40 forskarutbildning 110 32400 30700 48 70 31400 30500 47 Tabell 2. Antal individer, medellön, median lön samt genomsnittlig ålder för respektive utbildningsområde och utbildningsnivå uppdelat på kön. Sifforna avser 2008. Analys Val av utbildningsnivå Tabell 3 och 4 visar hur arbetskraften fördelar sig på respektive utbildningsnivå. Bortsett från den observerade skillnaden i total frekvens mellan könen visar det sig också att mäns och kvinnors utbildningsnivå skiljer sig åt för båda områdena när vi jämför med den förväntade frekvensen. Observerad frekvens Förväntad frekvens Män Kvinnor Män Kvinnor gymnasial utbildning, högst 2 år 4000 82000 8039 77961 gymnasial utbildning, 3 år 3700 35600 3673 35627 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 4900 22600 2570 24930 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 5600 36900 3973 38527 forskarutbildning 70 90 15 145 Tabell 3. Fördelning av utbildningsnivå inom sjukvårdsområdet uttryckt som observerad och förväntad frekvens. Observerad frekvens Förväntad frekvens Män Kvinnor Män Kvinnor gymnasial utbildning, högst 2 år 14340 6520 13263 7597 gymnasial utbildning, 3 år 8270 3860 7712 4418 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 5500 3100 5468 3132 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 4800 5300 6422 3678 forskarutbildning 330 260 375 215 Tabell 4. Fördelning av utbildningsnivå inom det tekniska området uttryckt som observerad och förväntad frekvens.
(Oberoendet mellan variablerna kön och utbildningsnivå skulle kunna testas med ett Chi 2 -test per område, men avvikelserna från den förväntade frekvens är så stor i båda fallen att Excel inte kan ge mig något p-värde. För sjukvårdsområdet blir värdet på χ 2 - variabeln 5526 och för teknikområdet blir det 1490, vilket ska jämföras med att det kritiska värdet för en signifikansnivå på 95 % med fyra frihetsgrader är 9,49.) I stapeldiagrammen nedan visas hur kvinnors respektive mäns utbildningsnivå förändrats inom respektive område. Nivåerna är rangordnade så att den lägsta nivån är i botten av stapeln och den högsta nivån i toppen. Inom hälso- och sjukvården (figur 1) ser vi att en stor del av kvinnorna har låg utbildningnivå jämfört med männen, och mellan de båda tidpunkterna har utveckling gått mot högre utbildningsnivå för båda könen. Det är dock fortfarande en markant skillnad. Kvinnors utbildning Mäns utbildning 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% Figur 1. Fördelningen av utbildningsnivå på sjukvårdsområdet: förändring över tid. Samma jämförelse för det tekniska området, se figur 2, visar mindre skillnader mellan könen. Här kan vi dock ana att kvinnorna i större utsträckning än männen skaffat sig hög utbildning (den nästa högsta nivån: eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer). Standardvägd medellön Generellt sett har männen högre lön än kvinnorna; det är bara för 3-årig gymnasienivå i hälso- och sjukvård som kvinnorna har högre medellön. Det är också intressant att notera att medelåldern verkar följa ett mönster: I de två lägre utbildningsnivåerna är männen yngre än kvinnorna, medan de är aldre än kvinnorna i de tre högre. Oavsett vilket har de högre lön.
Kvinnors utbildning Mäns utbildning 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% g 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% Figur 2. Fördelningen av utbildningsnivå på det tekniska området: förändring över tid. Den standardfördelningen för hälso- och sjukvården är 2008 ges i tabell 5, avrundad till en decimal. Beräkningarna är dock gjorda på oavrundade värden. Vikter för resterande områden och år har bestämts på samma sätt. De standardvägda lönerna presenteras i tabell 6. Här kan vi se att hälso- och sjukvårdens löneskillnader endast förändrats marginellt. Vi vet inget om osäkerheten i resultatet, så skillnaden som faktiskt tyder på en försämring av jämställdheten, kan mycket väl vara osignifikant. Männen har dock generellt sett något högre lön än kvinnorna, även när vi justerat för att de har olika utbildningsnivå. När det gäller teknikområdet är skillnaderna ännu större. Här har männen 12,1 procent högre lön än kvinnorna, vilket är en lite förbättring jämfört med 2001. Antal Andel män kvinnor totalt 4000 82000 86000 44,0% 3700 35600 39300 20,1% 4900 22600 27500 14,1% 5600 36900 42500 21,7% 70 90 160 0,1% Tabell 5. Total andel anställda på respektive utbildningsnivå i hälso- och sjukvården 2008.
Män Kvinnor Kvot Hälso- och sjukvård 2001 18412 17944 1,026 2008 23720 23095 1,027 Teknik 2001 19567 17080 1,146 2008 24872 22194 1,121 Tabell 6. Standardvägda löner Lönespridning Spridningen inom respektive utbildningsnivå kan se olika ut, bland annat beroende på åldersstruktur. De data vi har låter oss undersöka lönespridning utifrån månadslönernas kvartilavstånd. Tabell 7 visar dessa tillsammans med normerade värden som hjälper oss göra jämförelser oberoende av medianvärdena. Det verkar som att männen har större lönespridning än kvinnorna, vilket skulle kunna tolkas som att de har större möjlighet till individuell lönesättning. Begränsningar En studie av den här typen är naturligtvis behäftad med en rad begränsningar som påverkar slutsatsernas tillförlitlighet. För det för det första är materialet utvalt för att passa frågeställningen. Att jämföra sjukvård och industri utifrån den kommunala sektorn är tveksamt eftersom de är förhållandevis små. Visserligen skulle man kunna argumentera för att jämförelsen blir mer rättvisande än om vi skulle undersöka de betydligt större landstingskommunala (sjukvård) och privata (industri) sektorerna. Hur lönerna i den primärkommula sektorn påverkas av landsting respektive privat sektor torde vara ett komplext samband. För det andra har inga statistiska metoder använts utan analysen baseras på jämförelser utan hänsyn taget till slumpmässiga variationer. För det tredje är förändringen över tid analyserad utifrån två årtal och inte en trendanalys som väger in vad som händer däremellan.
Kvinnor 2001 2008 Kvartilavst. Normerat Kvartilavst. Normerat Naturvetenskap, matematik och data gymnasial utbildning, högst 2 år 2500 0,16 2800 0,14 gymnasial utbildning, 3 år 2400 0,15 3300 0,16 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 3800 0,23 5300 0,25 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 3300 0,17 5800 0,24 forskarutbildning 7000 0,28 6300 0,23 Teknik och tillverkning gymnasial utbildning, högst 2 år 2400 0,15 3100 0,15 gymnasial utbildning, 3 år 2900 0,18 3600 0,18 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 4100 0,24 5800 0,26 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 7400 0,34 8500 0,32 forskarutbildning 7400 0,29 7600 0,25 Hälso- och sjukvård samt social omsorg gymnasial utbildning, högst 2 år 2200 0,13 2800 0,13 gymnasial utbildning, 3 år 2700 0,17 3400 0,17 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 4700 0,23 6000 0,24 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 3500 0,17 4700 0,18 forskarutbildning 12500 0,50 10400 0,4 Män Kvartilavst. Normerat Kvartilavst. Normerat Naturvetenskap, matematik och data gymnasial utbildning, högst 2 år 3300 0,20 4500 0,21 gymnasial utbildning, 3 år 3000 0,18 6000 0,28 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 5000 0,27 6500 0,28 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 4300 0,22 6400 0,25 forskarutbildning 5400 0,2 7400 0,26 Teknik och tillverkning gymnasial utbildning, högst 2 år 3200 0,19 4300 0,20 gymnasial utbildning, 3 år 5500 0,30 5500 0,25 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 5600 0,28 8000 0,31 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 10000 0,39 11300 0,38 forskarutbildning 8400 0,31 12400 0,40 Hälso- och sjukvård samt social omsorg gymnasial utbildning, högst 2 år 2900 0,17 3400 0,15 gymnasial utbildning, 3 år 3200 0,21 4100 0,20 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 4700 0,25 5700 0,24 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 5500 0,26 6400 0,24 forskarutbildning 21900 0,81 31200 1,01 Tabell 7. Lönespridning inom respektive område, utbildningsnivå och kön. De normerade värden är kvartilavstånden i förhållande till medianvärdet i gruppen och presenteras för att underlätta jämförelse. Slutsatser Kvinnorna i svensk hälso- och sjukvård har generellt sett lägre lön än männen. Uttryckt på annat sätt har den standardiserade medelmannen 2,7 procent högre månadslön än motsvarande kvinna. Det är dock en betydligt mindre skillnad än i industrin. Vi kan inte se någon förändring mellan 2001 och 2008 års löner, åtminstone inte i sjukvården. Vi kan också se att fördelningen av utbildningsnivå inte är oberoende mellan könen och att sjukvården fortfarande stor andel kvinnor med låg utbildning. Visserligen har
andelen med lång eftergymnasial utbildning ökat, men inte på samma sätt som i industrin. Männen såväl i hälso- och sjukvård som industri ser också ut att ha större möjlighet att differentiera sin lön, vilket till exempel kan spegla chefsskap och andra aspekter som inte ryms i den här studien.