1 (15) Nämnden för regional utveckling riktlinjer och prioriteringar 2008-2010 1 Nämndens ansvarsområde och uppdrag 1.1 Nämndens ansvarsområde Nämnden för regional utveckling (NRU) har, enligt det reglemente som fastställts av landstingsfullmäktige, till uppgift att fullgöra landstingets åtaganden och aktiviteter för utveckling av länet. Nämndens ansvarsområde omfattar kultur, viss infrastruktur- och kommunikationsplanering. Nämnden har också ett engagemang avseende FoU för näringslivsutveckling, forskningsfinansiering och folkhälsa. Nämnden har samordningsansvar för landstingets arbete med tillväxtprogram, EU-arbete och internationellt arbete samt folkhögskolefrågor. Landstingets engagemang avseende regional utveckling utövas bl a genom aktivt ägande i bolag, verksamheter och projekt i egen regi, bidrag till organisationer, medfinansiering av projekt samt deltagande i nätverk, organisationer och processer. Landstingets engagemang för regional utveckling präglas av ett strategiskt synsätt. Nämndens uppgift att fullgöra landstingets åtaganden och aktiviteter för utveckling av länet utövas på flera olika sätt, som därför skall ses i ett helhetsperspektiv. Från och med 1 januari 2008 överförs uppgifter inriktade på turism- och näringslivsutveckling och politiskt företrädarskap inom vissa områden, i enlighet med det beslut som fattades av landstingsfullmäktige 2007-06-12 ( 185), från Nämnden för regional utveckling till det kommunala samverkansorganet, (KSO), Regionförbundet Västerbotten. De uppgifter som kvarstår inom landstinget framgår av Nämnden för regional utvecklings riktlinjer och prioriteringar. Uppdelningen av ansvarsområden förutsätter en nära samverkan mellan Västerbottens läns landsting och KSO, kring de regionala utvecklingsfrågorna. 1.2 Landstingsplanen mål, inriktning och ekonomiska förutsättningar Landstingets verksamhetsidé Utveckling för hela Västerbotten en god hälsa och en bra livsmiljö utgår från landstingets uppdrag att tillgodose medborgarnas behov av hälso- och sjukvård, tandvård och habilitering/rehabilitering samt att bedriva ett aktivt folkhälsoarbete. Den utgår också från landstingets uppgifter att tillhanda högspecialiserad sjukvård för befolkningen i den norra sjukvårdsregionen, ta ansvar för och bedriva forskning, utbildning och utveckling inom hälso- och sjukvården, samt att ta ansvar för regional samordning inom områdena kultur, folkbildning, turism och folkhälsoarbete. Landstingets vision för länet och dess invånare är År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. I landstingsplanen 2008-2010 har nio övergripande mål fastställts: Befolknings- och patientperspektivet Bättre och mer jämlik hälsa Trygg och säker vård Ökat medborgarinflytande Ägar- och verksamhetsperspektivet God hushållning Bättre verksamhetskvalitet
2 (15) Ökad tillväxt och regional kraftsamling Medarbetarperspektivet Ökat inflytande och arbetsgemenskap Bra hälsa och arbetsglädje Lärande miljö Nämndens regionala utvecklingsarbete bidrar bland annat till att uppfylla målet Ökad tillväxt och regional kraftsamling. I landstingsplanen har följande inriktning fastställts för detta mål: Landstinget ska bidra till att skapa tillväxt och utveckling i länet och regionen bl a genom att stimulera utveckling inom en rad strategiska områden. Tillväxt ska utvecklas i en miljö som främjar folkhälsa, jämställdhet, miljö och integration. Viktiga framgångsfaktorer är fortsatt utveckling av regionsjukvården och den högspecialiserade sjukvården vid Norrlands universitetssjukhus, vården och omsorgen i glesbygden samt samarbetet inom Norrlandstingens regionförbund. Landstingets internationella samarbete inom ramen för medlemskapet i EU samt ökad omvärldsorientering är viktiga faktorer för tillväxten i länet och regionen. Landstinget ska verka för en fortsatt utveckling mot ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. ( ) Fullmäktige kommer att bedöma måluppfyllelsen genom att kontinuerligt följa utveckling av BNP/capita och hur sysselsättningen utvecklas i länet. Viktiga bedömningsgrunder för måluppfyllelsen är också hur norra regionens gemensamma ansvarstagande för regionsjukvården, forskningen och utbildningen utvecklas liksom hur samarbetet kring vården och omsorgen i glesbygd fortskrider. Fullmäktige kommer också att följa vilka insatser landstinget gör för att utveckla länets kulturliv och livsmiljö, infrastruktur och kommunikationer, EU-samarbete samt näringsliv och forskning för tillväxt. De strategiska områden som avses är infrastruktur och kommunikationer, kultur och livsmiljö, forskning och innovation, utbildning, kompetens och sysselsättning samt en regional infrastruktur för hälso- och sjukvård, tandvård och handikappverksamhet. Nämndens ansvarsområde omfattar vissa av dessa områden, se ovan om Nämndens ansvarsområde. 2 Budget 2008 Landstingets anslag för Regional utveckling uppgår 2008 till 203 872 000 kronor, varav 3 750 000 kronor till folkhögskolan i Vindeln och 3 750 000 kronor till folkhögskolan i Storuman. Budget för 2008 fastställdes av Nämnden för Regional utveckling vid sammanträdet 2007-12- 05, se bilaga. 3 Implementering av policys, riktlinjer och program Landstinget har fastställt ett antal policys, riktlinjer och program, som skall tillämpas av nämnden i de fall de berör engagemanget för regional utveckling. Detta gäller bl a:
3 (15) Nya politiska utmaningar: Internationell policy för Västerbottens läns landsting. Landstingets internationella policy, som fastställdes år 2000 syftar till att stärka förutsättningarna för landstingets internationella engagemang genom att tydliggöra landstingets övergripande prioriteringar. En revidering av landstingets internationella policy planeras under år 2008. Miljöpolitiskt program Landstingsfullmäktige fastställde i november 2006 ett samlat miljöprogram 2007-2020 för landstinget. Styrelsen beslutar under 2008 en handlingsplan som omfattar bl a kollektivtrafiken. Samråd skall ske med Nämnden för regional utveckling. FoU för näringslivsutveckling, sysselsättning och forskningsfinansiering. Landstingsstyrelsen fastställde år 2003 en strategi avseende FoU för näringslivsutveckling, sysselsättning och forskningsfinansiering med syftet att stärka kopplingen mellan hälso- och sjukvården och den regionala utvecklingen. En revision av strategin inleds under 2008. Folkhälsopolitiskt program. Landstinget fastställde 2004 ett folkhälsopolitiskt program och en handlings- och aktivitetsplan för programmets genomförande. Nämnden för regional utveckling bidrar till programmets genomförande bl. a genom insatser inom Kultur i vården-verksamhet samt genom de överenskommelser som ingåtts med folkhögskolorna, Västerbottens bildningsförbund och studieförbunden samt Västerbottens idrottsförbund. Handlingsplan för handikappolitiken.- Landstingsfullmäktige har i juni 2007 antagit ett nytt handikappolitiskt program inkluderande policy och övergripande mål för handikappolitiskt arbete i Västerbottens läns landsting perioden 2008-2010. Planen är ett redskap för att nå målsättningarna att människor med funktionshinder skall ha full delaktighet i samhället och jämlika levnadsvillkor. Ägarpolicy för Västerbottens läns landsting. Landstinget hade 2000 fastställt en ägarpolicy som reviderades år 2003. Ägarpolicyn reglerar landstingets engagemang i bolag, stiftelser, ekonomiska och ideella föreningar. Ägarpolicyn kommer att revideras under 2008. 4 Fokusområden: Mål och prioriteringar 4.1 Landstingets insatser i regionalt utvecklingsarbete och regional samhällsorganisation Från och med 1 januari år 2008 överförs vissa uppgifter inom regionalt utvecklingsarbete, inriktade på turism- och näringslivsutveckling och politiskt företrädarskap, från Nämnden för regional utveckling till KSO, Regionförbundet Västerbotten. Uppgifter inom regional utveckling som kvarstår inom nämndens område beskrivs här närmare. I landstingsplanen 2008-2010 har fastställts: Landstingets engagemang för ökad tillväxt och regional kraftsamling ska inriktas enligt följande under planeringsperioden: Landstinget ska vara en aktiv part i genomförandet av länets regionala utvecklingsprogram, tillväxtprogram och strukturfondsprogram. Landstingets resurser inom de prioriterade områdena ska förmeras med hjälp av extern finansiering. Landstinget ska genom samverkan med övriga aktörer i och utanför länet medverka till att utveckla kulturliv och livsmiljö i Västerbottens län.
4 (15) Landstinget ska utveckla sin uppgift som beställare av regional näringslivspolitik för att åstadkomma ökat fokus och effektivisering av de medel som används till att stimulera näringslivets utveckling. Landstinget ska bidra till att utveckla förutsättningarna för näringslivsutveckling, sysselsättning och forskningsfinansiering främst inom de prioriterade områdena bioteknik, medicinsk teknik och telemedicin. Landstinget ska genom ett aktivt internationellt engagemang och EU-arbete delta i dialogen med EU och nationell nivå i syfte att påverka utifrån regionens intressen samt på annat sätt bidra till länets och landstingets utveckling. Landstinget ska bidra till att skapa förutsättningar för utveckling av infrastruktur och kommunikationer som gör att regionen, utifrån sina förutsättningar, är konkurrenskraftig i ett internationellt sammanhang. Landstinget ska tillsammans med andra aktörer inom de fyra nordligaste länen verka för att utveckla samverkan och nätverksbyggande med aktörer utanför länet. I syfte att utveckla landstinget som kunskapsorganisation är det särskilt betydelsefullt att utveckla samarbetet med Umeå universitet. Fullmäktige har i särskild ordning fastställt planeringsförutsättningar för kollektivtrafiken avseende perioden 2008-2010. Landstinget är som folkvalt organ och huvudman för hälso- och sjukvård och ansvarig för kulturfrågor på regional nivå en betydelsefull samhällsaktör när det gäller länets tillväxt och regionala utveckling. Landstinget deltar på regional nivå i utarbetandet och genomförandet av regionala program och strategier för att skapa förutsättningar för tillväxt och regional utveckling som bidrar till en livskraftigare region och en bättre livsmiljö för våra medborgare. Regionala utvecklingsstrategier (RUP), som tas fram i partnerskap, utgör grunden för de regionala prioriteringarna som genomförs genom handlingsprogram, t ex Regionala tillväxtprogram. De prioriteringar som beslutats ligger till grund för det regionala utvecklingsarbetet under perioden 2007-2013. En ny strukturfondsperiod pågår mellan åren 2007-2013, vilket innebär att Norra Sverige ingår i målet regional konkurrenskraft och sysselsättning, och strukturfondsprogrammet Mål 2 Övre Norrland, som omfattar Västerbotten och Norrbotten. Härutöver startas program för gränsöverskridande samarbete Botnia-Atlantica och Nord, transnationellt samarbete Östersjöregionen och Norra periferin, och interregionalt samarbete som också öppnar möjligheter för deltagande för Västerbotten. En territoriell dimension utvecklas successivt där ett geografiskt perspektiv blir alltmer påtagligt och där framgångsfaktorer är att regionerna ser sig som delar av en större geografisk helhet och ökar samverkan med andra regioner. Fördjupad regional samverkan Västerbottens läns landsting skall genom strategisk samverkan med övriga länsaktörer och andra län verka för ett tydligt politiskt företrädarskap när det gäller utvecklingsstrategiska prioriteringar i regionen och förstärkt politisk dialog med EU-nivå och nationell nivå. Konkurrens från och samverkan med andra regioner kräver en regional kraftsamling när det gäller intressebevakning, strategier och genomförandeinsatser med ökat engagemang från landstinget, liksom andra politiskt styrda organisationer i norra Sverige. I landstingsplanen 2008-2010 har följande inriktning fastställts: Landstinget ska tillsammans med andra aktörer inom de fyra nordligaste länen verka för att utveckla samverkan och nätverksbyggande med aktörer utanför länet. I syfte att utveckla landstinget som kunskapsorganisation är det särskilt betydelsefullt att utveckla samarbete med Umeå universitet.
5 (15) Med detta som utgångspunkt gör nämnden följande huvudprioriteringar 2008-2010: Landstinget skall, tillsammans med länets kommuner i KSO, bidra till att stärka det regionala utvecklingsarbetet och verka för ett tydligt politiskt företrädarskap och ett ökat regionalt ansvarstagande när det gäller de regionala utvecklingsfrågorna. Detta tar sin utgångspunkt i att optimera de möjligheter som den nya regionala utvecklingspolitiken medger och på bästa sätt stödja den kraftsamling som sker i Västerbotten och norra Sverige. Samarbetet med länets kommuner och KSO ska utvecklas genom landstingets engagemang i KSO, samt deltagande i nätverk och allianser som bildas för länets tillväxt. Samarbetet med de fyra nordligaste länen skall under perioden intensifieras dels genom ökade kontakter med landstingen i Norra Sverige på ett övergripande plan, dels genom en vidareutveckling av den samverkan som sker inom nämndens prioriterade områden. Landstinget skall verka för utvecklat samarbete i partnerskap med regionens näringsliv, akademi och offentliga aktörer. I syfte att utveckla landstinget som kunskapsorganisation skall nämnden verka för ett utvecklat samarbete med länets tre universitet. Nämnden har för avsikt att utifrån ansvarskommitténs betänkande aktivt delta i den fortsatta dialogen om, liksom följa förberedelserna inför, arbetet med bildande av regionkommuner. Landstingets inriktning och prioriteringar avseende RUP, RTP och strukturfondsprogram Nämnden för regional utveckling företräder landstinget i arbetet med länets regionala utvecklingsprogram (RUP), regionala tillväxtprogram (RTP) och strukturfondsprogram. Detta är en uppgift som inte enbart omfattar de områden som exklusivt ligger inom ramen för nämndens ansvarsområde utan även hälso- och sjukvård, tandvård, handikappverksamhet, forskning och folkhälsofrågor. Utgångspunkten för landstinget är att skapa förutsättningar en fortsatt positiv utveckling av länet och bidra till ökad regional konkurrens- och attraktionskraft, förbättrad infrastruktur och bättre kommunikationer och en bättre livsmiljö genom en fortsatt utveckling av inom av landstinget prioriterade tillväxt och fokusområden. I landstingsplanen 2008-2010 har följande inriktning fastställts; Landstinget ska vara en aktiv part i genomförandet av länets regionala utvecklingsprogram, tillväxtprogram och strukturfondsprogram. Med detta som utgångspunkt gör nämnden följande huvudprioriteringar 2008-2010: Nämnden skall följa utvecklingen av de strategier och områden som prioriteras i RUP, RTP, genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft och sysselsättning liksom strukturfondsprogrammen 2007-2013. Landstinget skall inom ramen för nämndens ansvarsområden delta aktivt i genomförandet av det Regionala utvecklingsprogrammet (RUP) 2007-2013, det Regionala tillväxtprogrammet (RTP) och strukturfondsprogrammen Mål 2 Övre Norrland, Interreg IV A
6 (15) Botnia-Atlantica, Interreg IV A Nord, Interreg IV B Norra Periferin, Interreg IV B Östersjön och Interreg IV C. Den territoriella dimensionen innebär att nämnden skall verka i ett östvästligt och nord-sydligt perspektiv och stärka regionens position i Norra Europa och Östersjöregionen. Nämnden skall när det gäller representation avseende RUP, RTP och strukturfondsprogram, regional medfinansiering och egna projekt prioritera de fokusområden och den inriktning som anges i Nämndens riktlinjer och prioriteringar. Ökad extern finansiering Eftersom extern finansiering får allt större betydelse inom i princip alla områden, samtidigt som konkurrensen om medel ökar, är det viktigt att landstinget, tillsammans med andra parter i länet, norra Sverige och andra regioner i Europa, kraftsamlar kring kompetens och nätverksbyggande i syfte att vara konkurrenskraftiga i dialogen med externa finansiärer. I landstingsplanen 2008-2010 har följande inriktning fastställts; Landstingets resurser inom de prioriterade områdena skall förmeras med hjälp av extern finansiering. Med detta som utgångspunkt gör nämnden följande huvudprioriteringar 2008-2010: Nämnden skall, inom ramen för EuropaForum-samarbetet, verka för att landstinget och norra Sverige ökar konkurrenskraften när det gäller extern finansiering för utvecklingsinsatser. Bland prioriterade områden märks påverkan av inriktningen i EU:s sammanhållningspolitik, EU:s kommande ramprogram för FoU samt förberedelser för att stå väl rustade inför kommande programperioder. Nämnden skall genom EU-projektkontoret och annan kompetens i finansieringsfrågor verka för att öka möjligheterna till extern finansiering inom landstingets verksamhetsområden. 4.2 Internationellt engagemang och EU-arbete Nämnden för Regional utveckling har ansvaret för samordning av landstingets EU-arbete och övriga internationella engagemang. Detta är en uppgift som omfattar hälso- och sjukvård, tandvård, handikappverksamhet, FoU för näringslivsutveckling/voit, länstrafik, kultur, IT och folkhälsofrågor. Landstingsfullmäktige fastställde i september år 2000 Nya politiska utmaningar: Internationell policy för Västerbottens läns landsting, som utgör de övergripande riktlinjerna för nämndens arbete. En översyn av landstingets internationella policy kommer att genomföras under 2008. I landstingsplanen 2008-2010 har följande framgångsfaktorer fastställts: Landstinget ska genom ett aktivt internationellt engagemang och EU-arbete delta i dialogen med EU och nationell nivå i syfte att påverka utifrån regionens intressen samt på annat sätt bidra till länets och landstingets utveckling. Med detta som utgångspunkt gör nämnden följande huvudprioriteringar 2008-2010: Nämndens samordningsuppdrag
7 (15) Nämndens samordningsuppdrag innebär att utifrån landstingets internationella policy bidra till att omvärldsperspektiv och internationellt engagemang utgör en naturlig och integrerad del i landstingets verksamhet genom: att bidra till att en revidering av landstingets internationella policy genomförs att verka för att andra nämnder inom landstinget integrerar omvärldsperspektiv och internationellt engagemang inom sina respektive ansvarsområden att ha en samordningsfunktion för landstingets EU-projekt med stöd av det EUprojektkontor som finns vid staben tillväxt och regional utveckling Att genomföra strategiska utvecklingsdagar för att stärka och utveckla landstingets engagemang Intressebevakning Nämnden skall aktivt delta i den politiska dialogen på europeisk och nationell nivå för att tillvarata landstingets intressen; Prioriterade områden är EU:s framtida sammanhållningspolitik inklusive Interreg, statsstödsregler, kommunikationer samt FoU- och innovationsfrågor och kultur. EuropaForum Norra Sverige utgör plattform för samlat agerande från norra Sverige i dessa frågor. Landstinget skall delta aktivt i EuropaForum norra Sveriges verksamhet. Till detta kommer att dels inom landstinget, dels i samverkan med länets kommuner utveckla intressebevakningen inom fler politikområden. North Sweden European Office, med organisation i Bryssel och i Västerbotten/Norrbotten utgör en strategisk resurs för EU-bevakning och skapande av kontaktytor, främst avseende Europapolitikens utveckling. Nätverk, organisationer och samarbeten Landstinget skall, i nära samarbete med KSO, aktivt delta i olika nätverk, organisationer och samarbeten, dels i syfte att, tillsammans med andra regioner i Europa kunna enas om och framföra gemensamma ställningstaganden i viktiga frågor, dels skapa förutsättningar för samverkansprojekt. Prioriterade nätverk, organisationer och regionsamarbeten är Barentssamarbetet, Assembly of European Regions (AER) samt befintliga regionsamarbeten med ryska Karelen, Wielkopolska, Lorraine och Bresciaprovinsen. Till detta kommer även engagemanget i kulturnätverket Les Rencontres. I detta sammanhang betonas särskilt: att nämnden har samordningsansvar för AER och företräder landstinget i kommitté 3, Kultur-, ungdoms- och utbildningsfrågor. Landstinget skall även verka för att ungdomar i åldrarna 18-24 skall få möjlighet att delta i AER:s årliga sommarskola som under 2008 kommer att hållas i Jämtland, Sverige. att nämnden företräder landstinget i CPMR och dess Östersjökommission. Landstingets representation i styrelsen för Östersjökommissionen skapar ett stort mervärde för landstingets men ställer samtidigt höga krav på aktivt engagemang. Prioriterade områden är dels EU:s framtida sammanhållningspolitik, dels Östersjöregionens utveckling med fokus på transporter och energi. Västerbottens läns landsting leder sedan 2007 Östersjökommissionens Energiarbetsgrupp och fortsätter med engagemanget under 2008. Bland annat planeras tillsammans med Nordsjökommissionens Hållbarhetsgrupp en konferens som kommer att äga rum i Umeå våren 2008. att landstinget deltar i arbetsgruppen Joint Working Group on Culture. Gruppen består av regionala och nationella representanter från de stater och regioner som ingår i
8 (15) Barentssamarbetet. Landstinget deltar i framtagandet och genomförandet av ett nytt handlingsprogram för kulturellt samarbete inom Barentsområdet åren 2008-2010. att nämnden skall undersöka förutsättningar för regionsamarbeten med regioner som ger ett fokuserat utbyte inom frågor som är viktiga för landstingets kärnverksamheter. att landstinget skall vara en aktiv part i genomförandet av Interreg-program, åren 2007-2013. att landstinget aktivt ska verka för en fortsättning av samverkansprojekt med Västerbottens vänregioner inom det kommande Interregprojektet IVC projektet, Stiment+, med fokus på landstingets kärnverksamheter. Kunskapsorganisationen Nämnden skall också bidra till att Västerbottens läns landsting som kunskapsorganisation skall ligga i framkant också internationellt genom: att driva policyfrågor av stor betydelse för landstinget och länet att bidra till utveckling av strategiska tillväxtprojekt och genomföra programmet FoU för näringslivsutveckling, sysselsättning och forskningsfinansiering. att genom EU-projektkontoret tillföra och utveckla organisationens kompetens för utveckling, genomförande, avslut och uppföljning av projekt som bedrivs i internationellt samarbete. Landstinget blir därigenom en attraktiv partner i internationella projekt. EU-projektkontoret EU-projektkontoret är landstingets kompetenscentrum för samverkan inom området EUfinansiering av forskning och utveckling. EU-projektkontoret har en samordnande funktion mellan landstingets verksamheter och personal, Umeå universitet, och andra organisationer i regionen och på internationell nivå. EU-projektkontoret skall i denna egenskap företräda landstinget utåt, både som ingång för potentiella projekt och som representant för pågående projekt. En viktig del av EU-projektkontorets verksamhet är arbetet med kommunikation, med tanke på strävan att skapa vilja och motivation hos landstingets verksamheter och personal att växla upp befintliga resurser med hjälp av EU-finansiering. Landstingets EU-projektkontor ska: - Svara för omvärldsbevakning kring program och finansieringsmöjligheter på EU-området. - Svara för omvärldsbevakning kring och representera landstinget i nätverk, organisationer och konferenser med relevans för kontorets verksamhetsområde. - Stödja omvärldsbevakningen inom EU-politik på (främst) FoU- respektive regionalpolitikens områden. - Kommunicera internt med landstingets verksamheter och visa på den potential för utveckling av kunskap och verksamhet som finns tillgänglig genom EU-finansiering. - Arbeta med kompetens- och strategiutveckling. -Lotsa identifierade projekt till extern finansiering och internationellt samarbete. - Administrativt stödja identifierade projekt vid ansökan samt samordna och stödja projektadministration. 4.3 Kultur och livsmiljö Landstinget ska medverka till att utveckla länets kulturliv, genom samverkan med övriga aktörer i och utanför länet, såväl nationellt som internationellt. Landstinget ska som regionalt organ utveckla och stimulera kulturaktiviteter i länet som bedrivs i kommunerna, av organisationslivet och av regionala kulturinstitutioner. Genom helhetssyn, initiativtagande och strategisk
9 (15) medfinansiering bidrar landstinget till förnyelse, mångfald och utveckling av kulturverksamheter och kulturprojekt i hela länet. Nämnden för regional utveckling har ansvaret att utöva den politiska styrningen av landstingets kulturverksamhet samt att vara landstingets samordningsorgan i folkhögskolefrågor. Nämnden utser landstingets kulturstipendiater. Inom landstingets kulturverksamhet finns basverksamheter och resurscentra som drivs i egen regi. Dessa är Länsbiblioteket i Västerbotten med tillhörande Kultur i vården-verksamhet, den konst- och miljögestaltning som bedrivs inom landstingets vårdinrättningar samt det regionala resurscentrat Film i Västerbotten. Landstinget äger tillsammans med värdkommunerna de fem kulturbolag som bedriver teater-, musik- och museiverksamhet i länet. Landstinget bidrar till de regionala kulturkonsulenternas verksamheter inom områdena musik, dans, teater och slöjd i samverkan med respektive huvudman. Film-, litteratur- bild- och mångkulturverksamheten bedrivs i egen regi. Kulturkonsulenterna bedriver idag stora delar av sina verksamheter riktade till barn och ungdomar, vilka är viktiga målgrupper i arbetet med att skapa återväxt och förnyelse inom kulturområdet. Satsningar på barn och unga har också en avgörande betydelse för utvecklingen av länets livsmiljö och attraktivitet. Studieförbunden och folkhögskolorna är viktiga aktörer och har stor betydelse för utvecklingen av folkbildningen i länet, inte minst för den enskilda människans utveckling och sociala gemenskap. Folkbildningen är av tradition ett betydelsefullt område för den regionala kulturpolitiken. Nämnden för regional utveckling genomför insatser för bättre hälsa. Nämnden fokuserar särskilt på folkhälsoaktiviteter kopplade till de egna verksamhetsområdena, där länskulturen driver engagemanget inom kultur i vården verksamheten och överenskommelserna med folkbildningen; folkhögskolorna, studieförbunden och idrottsrörelsen. Det finns en utvecklingsbar näringspolitisk dimension inom kulturområdet. Nya tillväxtbranscher på stark frammarsch har sin hemvist på kulturens område, t.ex. rörlig bild, dataspel och musik. I landstingsplanen 2008-2010 har följande inriktning fastställts; Landstinget ska genom samverkan med övriga aktörer i och utanför länet medverka till att utveckla kulturliv och livsmiljö i Västerbottens län. Med detta som utgångspunkt lyfts följande huvudprioriteringar fram under år 2008-2010: Basverksamhet och regionalt resurscentrum - Länsbiblioteket Länsbiblioteket är en del av det nationella biblioteksnätverket och ett regionalt resurscentrum för biblioteksutveckling i regionen. Länsbibliotekets verksamhet ska bidra till den regionala utvecklingen och stärka den regionala identiteten. Stat och landsting har ett delat ansvar för den regionala biblioteksverksamheten i syfte att säkerställa tillgången till litteratur, medier och information i regionen för alla. Vid länsbiblioteket bedrivs ett antal olika projekt i syfte att öka tillgängligheten för funktionshindrade, sprida kunskapen om det mångkulturella samhället samt utveckla, förnya och fördjupa litterära metoder. Regionalt, nationellt och internationellt samarbete är en viktig del i länsbibliotekets verksamhet. Arbetet med den regionala biblioteksplanen kommer att följa utvecklingen när det gäller bildandet av en norrländsk storregion.
10 (15) ALVA Kultur med lokaler på NUS och med verksamhet på de tre sjukhusen i länet, är en kulturell mötesplats för Norrlandsregionens patienter, deras anhöriga samt sjukhusens anställda. Med sjukhusbiblioteken som bas bedrivs ett aktivt arbete med kulturfrågor för att främja hälsa i vårdmiljö. De medicinska biblioteken ska ge vårdpersonalen möjlighet att hålla sig orienterad om utvecklingen inom sina yrkesområden samt erbjuda kvalificerad, evidensbaserad information. Inom ramen för de medicinska bibliotekens verksamhet i Lycksele och Skellefteå ligger ansvaret för EIRA och E-biblioteket, en sökportal under uppbyggnad. - Konst och miljögestaltning Inköp och utplacering av konst sker kontinuerligt i landstingets lokaler med syfte att stärka den visuella miljön. Insatserna på konstområdet görs utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. En fortlöpande översyn av landstingets konst genomförs, vilket resulterar i omhängningar, reparationer och komplettering av ny konst. Vårdcentraler utanför centralorterna är föremål för särskild översyn. Vid om- och nybyggnation planeras och genomförs byggnadsanknutna konstnärliga gestaltningar i samråd med Allmän service och berörd personal. Under 2008 pågår arbete bl.a. med byggnad 27. En grafisk upplaga framställd av någon av länets konstnärer beställs, med anledning av den gåva som de blivande pensionärerna i landstinget erhåller i samband med pensionsavgång. I ALVA Kultur i NUS, planeras utställningsverksamhet med professionella konstnärer som har anknytning till länet. - Film i Västerbotten Film i Västerbotten är länets regionala resurscentrum för film och rörliga bilder och har till uppgift att stödja och bredda filmkulturen samt främja utvecklingen av den audiovisuella branschen i Västerbottens län. Film i Västerbotten arbetar med att förbättra förutsättningarna för kompetensutveckling, film som konstform och den audiovisuella branschen i länet, genom produktion av kort- och dokumentärfilm, arrangemang och fortbildning. Ett branschfrämjande projekt planeras med Skellefteå kommun som huvudman inom ramen för Mål 2, liksom en Interregansökan tillsammans med Norrbotten och norra Finland, där fortbildning och strukturförbättringar står i fokus. Ägardirektiv, överenskommelser, regionala uppdrag, bolagisering och avtal Årliga uppföljningar och samråd med värdkommunerna Lycksele, Umeå, Skellefteå angående kulturbolagen Lycksele Skogsmuseum AB, Norrlandsoperan AB, Västerbottensmuseum AB, Västerbottensteatern AB och Skellefteå Museum AB. Årliga uppföljningar av överenskommelser med Västerbottens länsbildningsförbund och studieförbundens länsorganisationer: ABF, Bilda, Folkuniversitetet, Medborgarskolan, NBV, Sensus, SISU, Studiefrämjandet och Vuxenskolan. Upprätta överenskommelse med Friluftsfrämjandet med inriktning på barn och ungdom. Årlig uppföljning av inriktnings- och utvecklingsområden i upprättade överenskommelser med Vindelns, Storumans, Dalkarlså, Edelvik, Medlefors, Solvik och Strömbäcks folkhögskolor samt Västerbottens idrottsförbund. Folkhälsouppdragen som nämnden fördelar till studie-, idrotts- och ungdomsorganisationerna kommer att kopplas till respektive organisations överenskommelse med landstinget. Revidering av det regionala uppdraget till Västerbottens läns länshemslöjdsförening och länsmusikorganisationen Botnia Musik AB. En särskild översyn av det regionala musikuppdraget ska genomföras 2008.
11 (15) Samiska veckan har ett treårigt bidrag åren 2007-2009. Kommande års teman är Miljö och Samisk kultur som utveckling. Årlig uppföljning genomförs. Samverkan Strategisk samverkan med staten och med andra landsting/regioner. Samarbete om arrangörsstöd till fria dans- och teatergrupper och länsmusiksamverkan i de fyra nordliga länen genomförs och följs. Samverkan med Norrbottens läns landsting avseende Samisk Teater, Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, samt generell samverkan kring Mål 2- projekt. Utarbeta en regional kulturstrategi i samarbete med kommunerna i KSO, Regionförbundet Västerbotten, med början 2008. Samverkan med kommunerna genom engagemangen i kulturbolagen, folkbildningen och länskulturkonsulenterna. Genomföra en regional kulturkonferens i samarbete med kommunerna år 2008. Revidering av det regionala handlingsprogrammet för professionell dans i samråd med regionala intressenter. ALVA Kultur Kulturcentrumet ALVA kultur på Norrlands universitetssjukhus invigdes hösten 2007 som en mötesplats för patienter, anhöriga/närstående och anställda inom landstinget. I ALVA inryms ett bibliotek, ett konstgalleri och ett rum för rörlig bild. Här finns även en yta avsedd för eget skapande och evenemang samt en mer kontemplativ miljö. Kultur i vården-verksamheten inom Västerbottens läns landsting utförs tillsammans med landstingets egen kulturverksamhet, vilket är sjukhusbibliotek och konst & miljö, och kulturaktiviteter samordnas med länets kulturkonsulenter, kulturinstitutioner, kommuner, folkbildningsorganisationer, samt andra aktörer. Inom Kultur i vården-verksamheten bedrivs programverksamhet inom områden som dans, musik, teater, litteratur, konst, föreläsningar eller andra aktiviteter som erbjuder stimulans för sinnena. Konstkonsulent Konstkonsulenten (tidigare kallad länskonstnär) arbetar för att stärka bildkonstens infrastruktur i länet. Det handlar om att intressera barn och ungdomar för bildkonst, skapa bättre förutsättningar för de yrkesverksamma konstnärerna och att öka allmänhetens intresse för bildkonst. Barn och ungdomar ska få tillgång till samtidskonst och stärkas i sitt eget skapande genom tvärkulturella möten och workshops. Tonvikten i verksamheten ligger i mötet mellan barn/ungdomar och yrkesverksamma konstnärer som arbetar med samtidskonst. Konstkonsulenten arbetar för att förbättra förutsättningarna för länets professionella konstnärer genom fortbildning, nätverksarbete och skapande av nya kontaktytor lokalt, regionalt och internationellt. I Västerbotten finns stora skillnader när det gäller allmänhetens tillgång till bildkonst. Ett mål med konstkonsulentens arbete är att motverka att dessa skillnader. Nätverk, kulturella infrastrukturer och samarbeten mellan olika aktörer behöver ständigt underhållas och utvecklas. Mångkultur Mångkulturkonsulenten i Västerbotten ska verka för att etnisk och kulturell mångfald genomsyrar kulturverksamhet i större utsträckning genom kunskapsspridande, inspiration och dialog. Olika kompetensutvecklande aktiviteter riktade till kulturinstitutioner, regionala kulturkonsulenter och andra aktörer i länet ska genomföras. Under 2008 kommer mångkulturkonsulenten bl. a. att hålla samman arbetet och bistå länets kulturinstitutioner i
12 (15) deras arbete med att färdigställa sina mångfaldsplaner utifrån arbetsmaterialet "Vägen till en mångfaldsplan - metodik och praktik", fortsätta samarbete med länets regionala kulturkonsulenter och kulturaktörer kring arbetet med att bearbeta nya målgrupper, formulera visioner och förmedla kunskap kring kulturell mångfald i olika projekt samt samarbeta med olika intressenter kring föreläsningar, arrangemang och publikarbete. EU-projekt EU-projektet TNT En satsning på de kreativa näringarna i Västerbotten och Norrbotten. Projektet vänder sig till kreatörer i Västerbotten och Norrbotten inom kultur-, restaurang-, design-, media- och dataspelssektorn med riktade insatser inom företagsutveckling, coachning m.m. TNT kommer i Västerbotten att bygga upp en fysisk plats, en förinkubator, för att ytterligare stärka företagsutveckling hos målgruppen. EU-projektet DINo Digitala Idéplatser Norr, genomförs av Skellefteå kommun. Landstinget direktfinansierar projektet via Film i Västerbotten. Projektet är bland annat inriktat på marknads- och idéutveckling av den audiovisuella branschen i länet. EU-projektet Filmbågen, genomförs av Filmpool Nord AB. Landstinget direktfinansierar projektet via Film i Västerbotten. Norrbotten, Västerbotten, norra Finland och Nordnorge ska på sikt skapa en gemensam stark filmbransch. I förstudien som ligger som grund för kommande Interreg-ansökan undersöks filmutbildning, manusutveckling, användning av ny teknik, nya distributionsformer och produktion. EU-projektet Mångbottnat utveckling av kulturturism med inriktning på litteratur i Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland. Barn och ungdom Ett regionalt resurscentrum för ung kultur i Västerbotten etableras med syfte att öka unga människors tillgång till professionell kultur och ökad möjlighet till eget skapande. Arbetet innebär samordning av befintliga resurser såsom kulturkonsulenter, kulturbolag, ungdomsorganisationer, unga arrangörer med flera. För att uppnå målsättningen ska resurscentrumet stimulera till nya kontaktytor och vidgad kompetensutveckling. Som incitament finns utvecklings- och stimulansbidrag att söka, samt bidrag för unga arrangörer. Bidragsbestämmelserna för ungdomsdistriktsorganisationerna i Västerbottens län som erhåller bidrag från landstinget kommer att ändras. Förutom grund- och medlemsbidrag kommer organisationerna att kunna söka utvecklings- och stimulansbidrag. Ungdomsorganisationer som har bidrag från landstinget är EFS, Pingst Ung, SMU, Sv Kyrkans Unga, KFUK/M Öv Norrl, Västerbottens Scoutdistrikt, KFUK/M Scouterna, Kontaktnätet, IOGT-NTO Jun, UNF, Blåbandsdistriktet, Ungdomsskytte, 4H, Vi Unga, Unga Örnar, Sverok, Brukshundsklubben, Fältbiologerna, Aktiv Ungdom, Saminuorra, RBU, Unga Rörelsehindrade och MHF. 4.3 Kollektivtrafik Landstingets roll förändras i och med bildandet av KSO, Regionförbundet Västerbotten. Kollektivtrafiken kvarstår som nämndens eget ansvarsområde, medan ansvaret för infrastruktur, kommunikationer och regional utvecklingsplanering innehas av KSO. Ett nära samarbete mellan parterna är en förutsättning för att skapa goda förutsättningar för den regionala kollektivtrafiken. En framgångsfaktor är att kunna göra en samlad prioritering av olika kollektivtrafikslag som grund för ökad samordning och därmed högre tillgänglighet. Nämnden har ansvaret för delägandet i Länstrafiken AB och beställning och finansiering av den regionala kollektivtrafiken.
13 (15) I landstingsplanen 2008-2010 har följande inriktning fastställts; Landstinget ska bidra till att skapa förutsättningar för utveckling av infrastruktur och kommunikationer som gör att regionen, utifrån sina förutsättningar, är konkurrenskraftig i ett internationellt sammanhang. Med detta som utgångspunkt gör nämnden följande huvudprioriteringar 2008-2010: Verka för en samlad prioritering av regional kollektivtrafik, d.v.s. landsväg, järnväg och flyg. Genom engagemang i KSO, Regionförbundet Västerbotten, verka för en samlad regional prioritering när det gäller viktiga strategiska satsningar på transportinfrastruktur inom landsväg, järnväg och flyg och sjöfart som skapar förutsättningar för en verkningsfull dialog med aktörer från EU-nivå och nationell nivå. Delta i förberedelserna för att bedriva tågtrafik längs Botniabanan. En särskild samarbetsorganisation med landstinget i Västernorrland har bildats för att lösa trafikeringsfrågorna. Delta i Norrtågsförsöket. Bidra till regionförstoring, bl. a genom att skapa förutsättningar för resandet på Botniabanan. Utöva en aktiv ägarroll i Länstrafiken AB. Nämndens ansvar för den allmänna kollektivtrafiken innebär ett ansvar att företräda landstinget, bl. a i de trafikpolitiska diskussioner, som äger rum vid ägarsamråden. Ägarna utsåg våren 2002 en ny tjänstemannagrupp SAK, Sakkunniga i kommunikationsfrågor, som skall bereda ärenden till ägarsamråden och genomföra ägarsamrådens beslut. Landstinget innehar ordförandeskapet i SAK. Landstinget och länets kommuner har genom övergången till en ny kostnads- och ansvarsfördelningsmodell fått ett tydligt ansvar som beställare av trafik. Beställningen sker med utgångspunkt i de planeringsförutsättningar som fastställs av landstingsfullmäktige och efter samråd med länets kommuner/ KSO. Samverkan med landstingen i Norra Sverige skall vidareutvecklas. Avgivande av yttranden över statliga utredningar, rapporter från länsstyrelsen, regionala och kommunala planer i syfte att fullgöra samråd om nationell och regional kollektivtrafikplanering. Aktivt deltagande i de grupperingar inom länet och i norra Sverige som arbetar med kollektivtrafikfrågor, infrastruktur och kommunikationer. 4.5 Vård och omsorg i ett tillväxtperspektiv/fou för näringslivsutveckling Nämnden för regional utveckling har till uppgift att fullgöra landstingets åtaganden och aktiviteter för utveckling av länet. Landstingets näringslivsinsatser omfattar aktiviteter med utgångspunkt i landstingets kärnverksamheter, t ex inom området FoU och företagande inom kulturområdet. I landstingsplanen 2008-2010 har följande inriktning fastställts; Landstinget ska bidra till att utveckla förutsättningarna för näringslivsutveckling, sysselsättning och forskningsfinansiering främst inom de prioriterade områdena bioteknik, medicinsk teknik och telemedicin. I och med att delägarskapet i ALMI fr. o m januari 2008 övergår till KSO, Region Västerbotten kommer nämndens aktiviteter och stöd i än högre grad än tidigare att koncentreras till näringslivsfrågor som rör landstingets kärnverksamheter. Av de mera generella insatserna från nämndens sida inom näringslivsområdet är följande åtgärder prioriterade: - Aktivt delta i dialogen om att stärka kapitalförsörjningen i Norra Sverige bl a genom Jeremie.
14 (15) - Finansiera vissa nyckelprojekt inom området näringslivsutveckling. - Medverka i privata- och offentliga partnerskap som kan skapa tillväxt och gemensam nytta. Utgångspunkten för nämndens engagemang är strategin FoU för näringslivsutveckling, sysselsättning och forskningsfinansiering som landstingsstyrelsen fastställt år 2007. Med detta som utgångspunkt gör nämnden följande huvudprioriteringar under 2008-2010: Medfinansiering av vissa projekt inom ramen för Vård och omsorg i ett tillväxtperspektiv. Ett nytt och utökat uppdrag till Uminova Innovation AB som inkluderar Umeå BioTech Incubator, BioTech Umeå och CMTF Affärsutveckling AB. En kraftsamling kring Biotekniken tillsammans med övriga intressenter i Biotech Umeå. Prioritering av Medicinteknisk utveckling - En regional ansats inom CMTF och CMTF Affärsutveckling. EBA, European Bioengineering Alliance. Långsiktigt samarbete inom ramen för EU:s 7 ramprogram med CEIT i San Sebastian och Frauenhofer Institut i Erlangen utvecklas i form av ett Mål 2 projekt Samverkan med Umeå universitet för att realisera ett Vårdalsinstitut i Umeå med fokus på IT och kommunikation i vård och omsorg samt i samverkan med länets kommuner utveckla nätverket NIVO-Norr Insatser dels för att påverka prioriteringar nationella och internationella FoU-program som sammanfaller med landstingets prioriteringar, dels för att understödja deltagande i nämnda program 4.6 Uppföljning, analys och projekthantering Uppföljning, analys och projekthantering kommer att ges fortsatt hög prioritet under perioden 2008-2010. Några skäl till detta är att uppföljning och analys är avgörande för att bedöma framtida utvecklingsstrategier. Länets regionala utvecklingsprogram, tillväxtprogram och strukturfondsprogram styr till stor del prioriteringarna, vilket är naturligt eftersom landstinget aktivt deltagit i framtagandet av programmen. Med hänsyn till landstingets ekonomiska situation är tydliga mål och fokusering nödvändigt. Samtidigt är det av stor betydelse att tydliggöra och kommunicera resultat av landstingets insatser för medborgare och samverkanspartners. Med detta som utgångspunkt gör nämnden följande prioriteringar under 2008-2010: Förbättra uppföljningen avseende mål och resultat. De flesta projekt som landstinget är engagerat i är kopplade till RUP, RTP och strukturfondsprogram. Detta innebär att uppföljning av verksamhet och mål också sker i detta sammanhang. Det är viktigt att ansvariga myndigheter följer upp och för landstinget redovisar resultaten på ett tillfredsställande sätt. Landstingets nya ärende- och dokumenthanteringssystem möjliggör ändamålsenlig, lättillgänglig projektredovisning. I detta sammanhang kan också en utveckling av det arbete som påbörjats med att utveckla rutinerna för rapportering till tillväxtprogrammet ske. 4.7 Informationsinsatser Nämnden för regional utveckling avser att på olika sätt tydliggöra engagemanget för regional utveckling, bl a genom ökade informationsinsatser med utgångspunkt i den kommunikationsplan som har fastställts.
15 (15) 5 Organisation och principer för beslut Nämnden biträds i sitt arbete av landstingsdirektören och staben tillväxt och regional utveckling. Tjänstemannaresurserna på området tillväxt och regional utveckling disponeras av Nämnden för Regional utveckling, och i mindre utsträckning inom de verksamheter där landstingsstyrelsen har driftansvaret. Staben för tillväxt och regional utveckling ingår därför i den gemensamma ledningsorganisationen som leds av landstingsdirektören. Nämnden har vid sitt sammanträde 2003-01-20 beslutat att delegera beslutsrätt i vissa frågor till landstingsdirektören. Dessutom beslutar nämnden att landstingsdirektören som tjänsteåtgärd kan disponera medel för berörda verksamheter utifrån nämndens beslut om budget. Landstingsdirektören har överlåtit dessa befogenheter till stabschefen för tillväxt och regional utveckling, som i särskilt dokument fastställt beslutsregler inom stabens ansvarsområde. Nämndens Riktlinjer och prioriteringar 2008-2010 gäller som allmänna direktiv när beslut fattats inom respektive verksamhetsområde. 6 Rapportering och uppföljning Under 2008 skall rapporteringen omfatta årsrapport och delårsrapport. Uppföljningen och rapporteringen har sin utgångspunkt i: Landstingsplanen 2008-2010. Nämndens riktlinjer och prioriteringar för 2008-2010 samt budget 2008.