ALINGSÅS LJUSPLAN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-XX-XX

ALINGSÅS LJUSPLAN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-XX-XX

ALINGSÅS LJUSPLAN Alingsås Ljusplan har tagits fram av samhällsbyggnadskontoret i samarbete med tekniska förvaltningen, kommunledningskontoret och kultur- och fritidsförvaltningen och Alingsås Energi på uppdrag av kommunstyrelsen. Projektgrupp: Samhällsbyggnadskontoret Tekniska förvaltningen Kommunledningskontoret (ABAR) Alingsås Lightingcenter (ALC) Kultur- och Fritidsförvaltningen Alingsås Energi Ljusrådet Kajsa Sperling, ljusdesigner, White Andreas Milsta, ljusdesigner, White Styrgrupp: Ljusrådet Referensrupp: Kommunala tjänstemän inom berörda kommunförvaltningar. Foto: Alingsås kommun genom Patrik Gunnar Helin om inget annat anges. Foto framsida: Alingsås Kommun genom Robert Persson Tv: Museiparken med bronsskulpturen Våren av Erik Grate. Foto: Alingsås Energi Jan Werner

INNEHÅLL 1. VARFÖR LJUSPLAN Sida 1.1 Bakgrund 6 1.2 Mål och syfte med Alingsås Ljusplan 6 1.3 Hållbar och trygg ljusmiljö 7 1.4 Ljusplanen i GIS-systemet 8 1.5 Organisation 9 2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.1 Prioriterade platser, stråk och objekt 11 2.2 Stadsbildsanalys 12 2.3 Stråk 14 2.4 Torg, platser och knutpunkter 15 2.5 Områden och gränser 16 2.6 Landmärken och objekt 19 2.7 Entréer 20 2.8 Gröna rum 20 2.9 Vattenrum 21 2.10 Passager och gångtunnlar 21 2.11 Platser för permanenta och tillfälliga installationer 22 3. TRYGGT OCH JÄMSTÄLLT LJUS 3.1 Bakgrund och styrande principer 25 3.2 Trygghet 25 3.3 Metod och verktyg 29 4. Att välja BELYSNINGSUTRUSTNING 4.1 Ljuskällor 32 4.2 Armaturer 33 4.3 Ljusoptik 33 4.4 Elektronik 34 4.5 Tillbehör och reservdelar 34 4.6 Garantier 34 4.7 Bländningsindex 35 4.8 Verkningsgrad 35 4.9 Kapslingsklass 35 4.10 Underhåll 35 4.11 Material och färg 36 4.12 Livslängd 36 4.13 Återvinning och avfallshantering 37 4.14 Styrning och programmering 37 4.15 Intelligent belysning 37 4.16 Provmontage och utvärdering 38 4.17 Checklistor 39

INNEHÅLL 5. BELYSNINGSPRINCIPER FÖR VÄGAR, GATOR OCH GC-VÄGAR Sida 5.1 Trafikplan för Alingsås Stad 40 5.2 Vem är prioriterad i gaturummet? 41 5.3 Vägar och gators belysning 42 5.4 Huvudprinciper för belysning 43 5.5 Svåra trafiksituationer 45 5.6 Generella riktvärden 45 5.7 Biltrafiknät, nu och i framtiden 46 5.8 Cykelnät, nu och i framtiden 47 5.9 Tillämpning och exempel 48 VILL DU VETA MER OM LJUS... 6. UPPLEVELSEN AV LJUS 6.1 Visuella grundbegrepp 52 6.2 SMB-metoden 55 6.3 Ljusets betydelse 56 7. ATT GESTALTA MED LJUS 7.1 Att gestalta med ljus 59 7.2 Rumsskapande, identitetsskapande och socialt ljus 59 7.3 Identitetsskapande ljus 61 7.4 Rumsskapande ljus 61 7.5 Socialt ljus 62 7.6 Trygghet och säkerhet 63 8. BELYSNINGSBEGREPP FÖRKLARING 8.1 Belysningsbegrepp förklaring 64 BILAGA BELYSNINGSPRINCIPER

1. VARFÖR LJUSPLAN 1.1 Bakgrund Evenemanget Lights in Alingsås har genomförts varje år sedan 1999 under oktober månad. Under dessa höstveckor kommer ett antal professionella ljusdesigners från hela världen till Alingsås för att ljussätta Alingsåsmiljöer på ett spännande och spektakulärt sätt. Ljusevenemanget har kommit att bli en mycket uppskattad händelse av såväl alingsåsbor som besökare och därigenom en viktig del i Alingsås profil. I januari 2001 beslutade Kommunfullmäkige att Lights in Alingsås skulle bli en långsiktig satsning inom kommunens dåvarande Vision 2010. Målet vara att Alingsås skulle vara en plats för en internationell, experimentell ljussättning av det offentliga rummet. I oktober 2002 utvecklades idén om den permanenta ljussättningen ytterligare och kommunstyrelsen beslutade att ett ljussättningsprogram skulle tas fram av samhällsbyggnadskontoret, kommunledningskontoret, tekniska förvaltningen och Alingsås Energi. Under arbetets gång utvecklades programmet till en slags guide för ljussättning. Titeln blev därför Alingsås Ljusguide. Våren 2011 fick samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att uppdatera Alingsås Ljusguide samt ta fram en ny ljusplan för Alingsås. 1.2 Mål och syfte med Alingsås Ljusplan Målet med Alingsås Ljusplan är att ha ett dokument som på ett klart och tydligt sätt anger huvudriktningen för all ljussättning inom Alingsås Kommun. Alingsås Ljusplan ska fungera som en gemensam och grundläggande kunskapsbas, för såväl kommunen som privata fastighetsägare, när det gäller ljussättning i Alingsås tätorter. Tanken är att Ljusplanen ska uppmärksamma belysningsplaneringen, att Ljusplanen ska fungera som ett underlag för de olika aktörer som ansvarar för kommunens ljussättning i olika former. Lights in Alingsås 2008 Stampens Kvarn Lights in Alingsås 2010 Väveribron 6

1. VARFÖR LJUSPLAN 1.3 Hållbar och trygg ljusmiljö Ljusplaneringen i Alingsås ska utgå ifrån människors behov och präglas av ett estetiskt förhållningssätt. På det sättet bidrar vi till den hållbara staden. En vackert belyst stad ökar möjligheten och lusten att röra sig till fots, cykel och med kollektivtrafiken. Därför är kopplingen till samhällsutvecklingen vad gället hållbarhet, trygghet och jämställdhet viktiga komponenter i Alingsås Ljusplan. I en hållbar samhällsplanering kommer gatubelysningens energiåtgång att avsevärt minska, gång- och cykelvägar och andra miljöer som kan upplevas otrygga kommer väsentligen att förbättras och därmed också jämställdheten öka. Alla ljussättningsförslag bör livscykelberäknas för att ge en rättvis kostnadsbild. Högre investeringskostnader kan kompenseras av lägre driftskostnader och en vinst i mänskliga värden såsom trevnad, trygghet och en bättre orienterbarhet i tätorten. I detaljplaner för särskilt känsliga och viktiga områden ska en belysningsplan ingå. Alingsås kommun har fattat några strategiska beslut för att värna om den hållbara utvecklingen i Alingsås och globalt: - Hållbara transportsätt: Trygga och kontinuerligt belysta gång- och cykelstråk uppmuntrar till hållbara transportsätt till, från och inom Alingsås kommun. - Ljusnivåer: Genom att sänka ljusnivåerna för biltrafikanter till samma ljusnivå som för gång- och cykelvägar minskas bilarnas prioritet i stadsrummen. Detta underlättar adaptionen och ger en lägre energiförbrukning. Kommersiellt ljus skall vägas in i den sammanlagda mängden ljus för att minska risken för överbelysning. - Involvering: Prioritering av platser med hjälp av kommuninvånarna. Alingsås kommuninvånare har inkluderats i arbetet och i enkäter fått ringa in otrygga platser och platser med potential för framtida ljussättningar. Detta ligger till grund för kommunens fortsatta arbete med belysningen. - Ljusplanen i GIS Ljusplanen är kopplad till GIS, Geografic Information System. Med detta digitala verktyg kan olika sorters information visas i olika lager, t.ex. olika belysningsprinciper för olika gator, prioriterade platser, medborgardialogen, och underhållsbehov. Belysning påverkar i högsta grad tillgängligheten till en stad, trygghet, jämställdhet och livskvalitet. 7

1. VARFÖR LJUSPLAN 1.4 Ljusplanen i GIS-systemet GIS, Geografiskt informationssystem, används i Alingsås kommun för att lagra information kring till exempel topografi, trafik och armaturbestånd. Informationen läggs upp i olika lager som kan tändas och släckas beroende på vilken information som skall inhämtas eller analyseras. Med Ljusplanen i GIS-systemet blir den ett planeringsverktyg för kommunen men också ett projekteringsverktyg för externa konsulter. Hela Ljusplanen finns digitalt och kan på så sätt uppdateras kontinuerligt i takt med att staden växer. Systemet möjliggör att Ljusplanen digitalt kan kopplas ihop med olika dokument och information om befintlig belysning. Informationen om en belysningsprincip kan då kopplas direkt till en specifik gata eller plats i systemet. GIS-systemet kan hantera många lager av information. Så här ser Alingsås Ljusplan ut i GIS. Med en läsplatta är ljusplanen ett verktyg i vardagen. I systemet framgår till exempel vilka platser, stråk och objekt som är prioriterade, vilka belysningsprinciper som gäller samt pågående och genomförda ljusprojekt. Genom att klicka på en gata, plats, område eller stråk visas relevant information relaterad till ljusplanen. Platserna är även t. ex. kopplade till delar i den fördjupade översiktsplanen och de tidigare temporära ljussättningar under Lights in Alingsås. Det finns flera olika dokument som kan länkas till GIS-skikten för ljusplanen och det är bl.a. Utformningsprogrammet för stadskärnan, Trafikplanen och Kulturmiljöprogrammet (antas tillsammans med ÖPn). I kommunens GIS-skikt finns samtliga gällande detaljplaner och den nya översiktplanen kommer också att vara tillgänglig där (kanske antagen under 2015...) Befintliga belysningsprogram/planer som finns för nyare bebyggelseområden och vissa prioriterade platser/parker kan också länkas. 8

1. VARFÖR LJUSPLAN 1.5 Organisation Beställare av arbetet med Alingsås Ljusplan är samhällsbyggnadskontoret och styrgruppen för Ljusplanen är kommunens ljusråd. Ljusrådet består av representanter från olika kommunala förvaltningar som tekniska förvaltningen, kommunledningskontoret, samhällsbyggnadskontoret, kultur- & fritidsförvaltningen samt kommunala bolag såsom AB Alingsås Rådhus och Alingsås Energi AB. Vid större ändringar i ljusplanen ska beslut om detta tas i samhällsbyggnadsnämnden och nämnden bör ta beslut om när ljusplanen ska aktualiseras. Alingsås Energi AB investerar, driver och underhåller gatubelysningen och kommunen beslutar om kvalitet och utbyggnad av gatubelysningen. Tekniska nämnden är handläggare och beslutande i frågor angående gatubelysning. Ansvaret att hålla gatubelysning på allmän plats ligger hos kommunen och finansieras av skattekollektivet. Ljusrådet ska gemensamt tolka ljusplanen och kunna ge råd till kommunens kommande belysningsarbete enligt densamma. De bör även knyta till sig kontakter i den kommunala planeringen som arbetar med dessa frågor på en daglig basis, såsom planarkitekter, bygglovsarkitekter, trafikplanerare, projektörer på Alingsås Energi m.fl. På så kallade prioriterade platser i Ljusplanen bör en ljusdesigner kopplas in i ett tidigt skede och beslut om detta tas i Ljusrådet. Tekniska nämnden har fastställt riktlinjer som tydliggör handläggningen vid uppsättning av kompletterande belysning inom detaljplanelagda och utom detaljplanelagda områden. Inom detaljplanelagda områden krävs bygglov för att installera eller väsentligt ändra på utvändig belysning. Normala gatubelysningsanordningar kräver endast bygglov om det finns angivet i detaljplan. Avsikten är att i detaljplaner för särskilt känsliga och viktiga områden ska en belysningsplan ingå. Vid planering av nya anläggningar skall hänsyn tas till bl.a. befintliga stora träd genom samordning med Tekniska förvaltningen. När och hur söker man bygglov? Ljusanordningar av strålkastarkaraktär med vertikal eller horisontell, stark ljusspridning fordrar alltid bygglov, som exempel kan nämnas en anordning för fasadbelysning. För att veta om bygglov krävs och för att söka bygglov för utomhusbelysning eller för att få råd och tips angående belysningen kan allmänheten vända sig till bygglovsavdelningen på samhällsbyggnadskontoret. Ljus i Alingsås 2012 Elverket 9

10 Prioriterade områden - Resultatet av workshopen Bilden är tagen vid tillfället - ändringar och tillägg görs i GIS

2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.1 Prioriterade platser, stråk och objekt Ljusplanens utformning och innehåll har arbetats fram genom ett flertal workshops tillsammans med olika tjänstemän inom Alingsås kommun. Även medborgarna i Alingsås har engagerats genom en enkätundersökning där de fick svara på frågor om belysningen i Alingsås. Resultatet av dessa workshops utgör grunden i ljusplanen och val av prioriterade platser, stråk och objekt. Målet med dessa workshops var bland annat att identifiera tydliga mål med ljusplanen, vad den konkret ska innehålla och hur den ska tillämpas i vardagen. Dessutom lokaliserades platser, stråk och objekt som har stor potential, som upplevs otrygga eller underhållsbehov. Allmänheten har i enkäter haft möjlighet att tycka till om den befintliga belysningen i Alingsås och vilka platser och stråk Alingsås kommun bör ljussätta i framtiden. Enkäterna placerades ut under Lights in Alingsås 2011 och på biblioteken under 2012. De platser, stråk och objekt allmänheten och Alingsås kommun gav högst prioritet redovisas i GIS-kartor kopplade till ljusplanen. En prioriterad plats, stråk eller objekt som har lyfts fram av Alingsås kommun och/eller kommuninvånarna som prioriterad i den framtida ljusplaneringen ska behandlas i ljusrådet. Varje prioriterad plats, stråk eller objekt är unik men i detta kapitel beskrivs vad som generellt ska beaktas i belysningsplaneringen. Innehållet i kapitel 5.3-5.11 är direkt kopplat till GIS. Val av orienteringspunkter i Alingsås Ljusplan utgår ifrån Lynchs stadsbildsanalys i kapitel 2.2 med vissa tillägg. Workshop med Alingsås kommun och White. Foto: Alingsås kommun/white 11

2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.2 Stadsbildsanalys Belysningen ska framhäva varje stadsrums eller objekts unika uttryck och samtidigt samspela med tätortens karaktär som helhet. För att lyckas med det gäller det dels att ta reda på vad som är det viktigaste i uttrycket på varje plats och att få en översiktlig bild av tätorten. Det finns många olika sätt att analysera en tätort på. Stadsbildsanalysen inspirerad av den amerikanske arkitekten Kevin Lynch. Metoden utgår från fem olika element som är avgörande för orientering i tätorten; stråk, knutpunkter, områden, landmärken och gränser. Till dessa hör ett antal underkategorier. Analysen kan göras inom en tätort, stad eller stadsdel. De flesta stadsrum eller objekt har inte en renodlad karaktär eller funktion. Innan en plats ljussätts bör det därför, förutom stadsbildsanalysen, göras en noggrann analys av den specifika platsens förutsättningar och ljussättningsbehov. STADSBILDSANALYS Analysens syfte är att ta fram: det viktigaste i karaktär och funktion för platsen som ska belysas en helhetsbild av tätorten Utgångspunkten är människans upplevelse av tätorten och sättet att orientera sig i stadsmiljön. Analysen bygger på fem olika orienteringspunkter som är avgörande för upplevelsen av och orienteringen i tätorten: Stråk Knutpunkter Områden Landmärken Gränser Begreppsförklaring Stråk Ett stråk kan vara en gata, en stig, en kanal eller en sammanhängande sekvens av leder ofta bildar t.ex. en stig, en gata, en bro och en trottoar tillsammans ett viktigt stråk. Stråk. Norra Ringgatans allé under Lights in Alingsås 2000. 12

2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT Knutpunkter Knutpunkter är strategiska punkter i form av stadsrum där olika riktningar och/eller trafikslag möts. Dessa platser kännetecknas ofta av att de på ett eller annat sätt uppfattas som mötesplatser. Det kan vara t.ex. torg, korsningar, rondeller eller hållplatser. Bild på knutpunkt i Alingsås Knutpunkt. Stora torget under Lights in Alingsås 2009. Foto Robert Persson Landmärken Landmärken är enstaka föremål som uppmärksammas för att de är avvikande i höjd, form, färg etc. Ofta utnyttjas de som riktmärken när man orienterar sig i tätorten. Det kan t.ex. vara byggnader som ligger högt och ses på långt håll, kyrkor med höga torn eller en staty som fungerar som riktmärke på kortare avstånd. Landmärke. Christinae kyrka under Lights in Alingsås 2000. Gränser Gränser kan vara t.ex. gränsen till ett bostadsområde, en kanal eller en bergsrygg. Ett järnvägsspår som delar en tätort utgör också en gräns. För gångtrafikanter är en hårt trafikerad led en gräns i form av en barriär, medan bilisten upplever den som ett stråk. Gräns i form av en passage. Gång- och cykeltunnel längs Gerdska ström under Ligths in Alingsås 2002. Områden Områden är de större eller mindre sammanhängande delar av tätorten som har en gemensam karaktär eller uttryck, t.ex. ett villaområde, ett grönområde eller ett industriområde. Område med historiskt värde. Nygrenska gården i kvarteret Pärlan under Lights in Alingsås 2000. 13

2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.3 Stråk Stadens stråk är de som binder ihop olika områden och platser med varandra. Stråk kan ha helt olika karaktär och funktion beroende på vilka trafikslag som nyttjar stråken. I detta kapitlet beskrivs stråkens belysning ur ett rumsligt perspektiv. Under kapitel 7 redovisas belysningsprinciper för gatunätet och gång- och cykelvägar, vilka redovisas i Alingsås Trafikplan och i ljusplanen i GIS. Ett stråk kan löpa igenom olika typer av rum i staden och vara både långt och kort. Ett exempel på ett långt stråk kan vara Norra Ringgatans allé och ett exempel på ett kort stråk mellan stationen och Stora Torget. Städernas belysning har länge framförallt varit orienterad till gator och vägar, men nu betraktas belysningen i större utsträckning som en del i gestaltningen av stadens rum. Eftersom Alingsås vill underlätta de hållbara transportsätten så är det framförallt de mjuka trafikanternas stråk som ska prioriteras i staden. Stråken ska kännas trygga, säkra och det ska vara lätt att orientera sig. När olika trafikslag möts, t.ex. vid övergångsställen, är det de oskyddade trafikanterna som ska prioriteras för att minska risken för olyckor. Detta beskrivs i kapitel 7. Överblick och orienterbarhet Ett mycket bra sätt att skapa vackrare och tryggare gaturum är att belysa omgivningen; vegetation, landskapsformationer eller bebyggelse. På det sättet ökar möjligheten till att överblicka omgivningarna och bedöma avstånd vilket leder till ökad orienterbarhet i stråken. Trygghet Vid belysning av ett stråk som löper igenom eller längs ett grönområde, till exempel Norra Ringgatans allé, så är det av största vikt att se omgivningen som en del av stråket. Ett ljust stråk med mörka omgivningar kan upplevas som mycket otryggt. Platser längs stråk Det kan finnas olika typer av platser och händelser längs ett stråk som till exempel sittplatser, en gångtunnel, en skulptur, ett landmärke eller skyltar. Med belysning kan dessa användas som orienteringspunkter när det är mörkt och ska betraktas som en del i ljussättningen av stråket. Belysningen i stråken ska vara utformad så att den fäster uppmärksamhet på mötet mellan olika trafikslag. Med hjälp av ljussättningen kan signaler ges till bilisterna om vilken hastighet som är lämplig. Ju lägre hastighet desto starkare bör betoningen på rumsskapande ljus vara. Stråk med en sittplats som ljussatts. Lights in Alingsås 2011 14

2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.4 Torg, platser och knutpunkter Torg och platser spelar en viktig roll i stadsstrukturen, både som mötespunkter och som symboler för staden. Därför kräver platser och torg extra omsorg i belysningsfrågor. Som princip ska viktiga platser och torg belysas utifrån de förutsättningar som den specifika platsen kräver och på så sätt kommer de att skilja sig från de omgivande och passerande gatorna och stråken. Detta skapar en behaglig rytm i staden mellan stråk och öppna platser, mellan enhetlighet och varierade inslag. Platsernas karaktär och uppbyggnad påverkar hur de bör belysas. I vissa fall är rummets form och dess avgränsande väggar viktigast. I andra fall är det platsen i sig, dess funktion, det geografiska läget eller dess säregna karaktär som är det mest betydelsefulla. Upplevelsen av torget på dagen skiljer sig från den på natten. Under mörkrets timmar syns inte längre rummets omgivande väggar och rummet kan bli svårt att uppfatta. Kommersiell belysning som lysande skyltfönster och skyltar är vanligtvis en relativt stor del av stadens belysning. Kraftigt belysta skyltfönster och skyltar längs gator och torg är en bidragande orsak till otrygghetskänslan. Det starka ljuset från sidan gör att människor blir bländade och upplever stadsrummet som mörkt. Genom att medvetet anpassa ljusnivåer från skyltfönster och skyltar till omgivande ljusnivå mjukas kontrasterna upp. En väl avvägd ljusnivå på Stora Torget i Alingsås där gatans, platsens och butikernas ljus harmonierar. Bild på knutpunkt eller mötesplats i Alingsås Plantaget under Lights in Alingsås 2012. 15

2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.5 Områden och gränser Med belysningens hjälp kan ett harmoniskt helhetsuttryck för varje område skapas och varje områdes speciella karaktär kan framhävas. En viktig strävan är också att samordna belysningen mellan ett områdes olika delar; t.ex. privata, halvprivata och offentliga zoner, så att belysningen sammantaget blir så funktionell, vacker och ekonomisk som möjligt. Olika typer av områden Bostadsområden För att skapa hemkänsla och en trivsam, identitetsskapande miljö är det viktigt att ljuset har en god färgåtergivningsförmåga och att bostädernas entréer markeras med ljus. Eftersom det i renodlade bostadsområden saknas andra tillskott av ljus, som till exempel ljus från skyltfönster, är det här extra viktigt att arbeta med en varierad ljussättning anpassad för människans skala. Belysningen bör i första hand utformas efter fotgängarnas behov. Gående ska lätt kunna orientera sig, upptäcka hinder och identifiera mötande. I belysningsplaneringen bör även ljusupplevelsen inifrån bostäderna vägas in. När ett nytt bostadsområde utformas bör belysningsplaneringen finnas med redan från början och vara en av de faktorer som avgör valet av planlösning. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer I miljöer med stort kulturhistoriskt värde, det kan vara en grupp byggnader, gårdar eller andra byggda miljöer, är det viktigt att belysning och armaturer anpassas till miljöns skala, karaktär och ålder. Det behöver inte betyda att armaturerna måste vara traditionella eller tidstypiska, utan kan innebära att armaturernas skala och placering anpassas efter bebyggelsen för att framhäva det unika uttrycket. Liksom alla stadsmiljöer bör dessa områden alltid ses i sitt sammanhang. Ett och samma gaturum bör t.ex. ljussättas enligt en och samma princip. Om en del av gaturummet utgörs av en kulturhistoriskt värdefull miljö kräver den delen extra stor varsamhet och känslighet i ljussättningen. Lika viktigt är dock att hela gaturummet kvällstid hålls samman av en samspelt belysning. Vid installation av belysning på fastighet som är byggnadsminne krävs tillstånd från Länsstyrelsen och även samråd med samhällsbyggnadskontorets bygglovsavdelning. När det gäller exteriör belysning på samtliga byggnader, som är Q-märkta i detaljplan, så ska samhällsbyggnadskontorets bygglovsavdelning kontaktas eftersom förhöjd bygglovsplikt gäller. Byggnadsminnet Nygrenska gården i kvarteret Pärlan under Lights in Alingsås 2001. Miljön är inte belyst med tidstypiska armaturer, utan genom effektbelysning som framhäver detaljer och gårdsform. 16

2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT Industri- och verksamhetsområden I industriområden är kraven på trygghet och säkerhet höga. En viktig aspekt bör också vara trivseln och ljuskvalitén för dem som arbetar där. Ofta prioriteras här belysning för att motverka inbrott och vandalisering. Risken är att ljusnivån i tätorten som helhet blir obalanserad med mycket ljus på parkeringsplatser och industribyggnader, medan attraktiva platser, som parker, hamnar i mörker. En viktig bas i belysningsplaneringen för industri- och verksamhetsområden bör därför vara den omgivande miljöns funktion och belysning. För att spara energi kan det, beroende på läge, i denna typ av områden vara möjligt att släcka belysningen när verksamheten inte är igång. Centrumområden Centrumområden utgör samlingspunkter för många människor. Här är många av samhällets viktiga allmänna funktioner samlade; publika lokaler, skolor, idrottsanläggningar etc. Ofta finns i här också inslag av kommersiell verksamhet. Belysningen ska bidra till en trygg vistelse. Eftersom denna typ av områden har ett högt värde för ett stort antal människor såväl boende som besökare, bör ljussättningen också underlätta orienteringen i och till dessa platser. När centrumområden ligger i anslutning till renodlade bostadsområden kan det också vara av betydelse för såväl orienterbarhet som trygghet, att låta ljussättningen markera skillnaden mellan de offentliga och de privata zonerna. I de fall kommersiell verksamhet finns inom området bör ljusskyltar och belysning från skyltfönster samordnas med övrig utomhusbelysning. Kommersiella områden I områden med hög koncentration av butiker och handelsverksamhet har ljuset ofta en mycket hög intensitet, eftersom affärsidkare konkurrerar om intresset genom antal ljuskällor och höga ljusnivåer. Ofta fokuserar ljuset just de kommersiella byggnaderna, medan övrig bebyggelse eller omgivande växtlighet hamnar i mörker. Övergångarna mellan ljus och mörker blir onyanserade och kontrasten för skarp. Resultatet blir en osammanhängande och disharmonisk miljö. För att få en bättre helhet och balans i belysningen, ska en samordning av fastighetsägarnas belysning ske. Det är viktigt att upprätta en fungerande dialog mellan kommun och privata fastighets- och butiksägare. I vissa fall kan samfinansiering av belysningen vara ett bra alternativ för att åstadkomma en högklassig och samspelt ljussättning. Ett annat exempel som visat sig lyckat i andra städer är att den vanliga gatubelysningen tas bort och gatan helt och hållet belyses av butikernas ljus. I det senare fallet är naturligtvis samordningen mellan butiksägarna och deras engagemang av högsta vikt. 17

2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT Ljussättning och skyltar I stället för ljusskyltar bör man i första hand satsa på fasadbelysning, för att framhäva gaturummets väggar. Riktlinjer för skyltar i Alingsås kommun finns i ett principbeslut (antaget av samhällsbyggnadsnämnden 2011-10-11). För Alingsås stadskärna gäller den skylt-policy som ingår i utformningsprogrammet för stadskärnan (bilaga till Fördjupning av b.la. översiktsplan för Stadskärnan). Där står bl.a. följande: Endast skyltar med fast sken bedöms som lämpliga. I allmänhet är utifrån belysta skyltar att rekommendera framför ljuslådor, men bländningsrisken måste beaktas. Ofta ger ljuset från gatuarmaturer och skyltfönster tillräcklig belysning. Skyltar i fönster kan ersätta skyltar på fasad och får då automatiskt belysning. LED-skyltar ska styras så att ljusnivån går att reglera när det är mörkt. Annars riskerar ljuset från skyltarna dominera över all annan belysning på den aktuella platsen. Dessutom kan människor få problem med både optisk bländnings- och adaptionsproblem. Ögat anpassar sig till den ljusa skylten och omgivningarna upplevs plötsligt mörka. Kungsgatan i Alingsås. Gatubelysningen harmonierar med skyltbelysning samt belysning i skyltfönster. Foto: Alingsås Energi, Jan Werner Plangatan i Alingsås. Den kraftiga skyltbelysningen dominerar över gatubelysningen och belysningen i trappan bredvid. Foto: White Ljusskyltar kan bidra till en vacker atmosfär. Här i kombination med en fasadbelysning. Lights in Alingsås 2006. 18

2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.6 Landmärken och objekt Byggnadsverk, konstverk, landskapselement och andra objekt som är karaktäristiska för staden eller som utgör viktiga orienteringspunkter, kan med fördel belysas. Det kan vara så kallade landmärken som man upplever och orienterar sig efter på långt håll, men det kan också handla om att använda ljus för att accentuera nära liggande objekt som fasader och skulpturer. Landmärken kan belysas av andra anledningar än att de har ett kulturhistoriskt värde. De kan t.ex. vara viktiga målpunkter eller fonder längs en gata, eller markera en entré till en park. Genom att belysa dem kan man förtydliga stadsrummets sammanhang, avslut eller början på en siktlinje. Fasadbelysning i samband med Lights in Alingsås 2012. Om alltför många objekt belyses kan effekten gå förlorad. Därför bör ett urval göras där både objektets eget värde som identitetsskapare/orienteringspunkt och det sammanhang objektet befinner sig i analyseras. Landmärken och objekt kan vara små och ändå betydelsefulla på platsen. Prinsparken.Lights in Alingsås 2010. Fasader och grönska belyst för att lyfta fram platsens karaktär. Nygrens gård. Lights in Alingsås 2001. 19

2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.7 Entréer 2.8 Gröna rum Entréer är ingångar till områden. Det betyder att en entré ofta är belägen längs en övergångszon. Det kan exempelvis vara början av en gata som leder in ett område med lägre hastighetsgräns än området intill eller början av en gångväg in i ett sammanhållet bostadsområde. För att underlätta orienteringen och framhäva övergången mellan olika områden bör ett områdes viktiga entréer framhävas med belysning samt andra utformningsåtgärder. Belysningen av entrépunkten bör ge uttryck för den karaktär som präglar det område entrén leder in till. Entréer kan också vara entréer till byggnader. En entré ska belysas så att den känns välkomnande. Entrénumret ska tydligt framgå samt kodlås eller tryckknappar. Med ljus i trapphuset innanför dörren skapas en känsla av trygghet och kontroll. Entrén ska också synas på långt håll. En entré som är svår att hitta kan ge en känsla av otrygghet på grund av problem med orienterbarheten. Ofta förekommer bländande armaturer vid entréer och försvårar synbarheten. Armaturen måste vara väl avbländad och ljuset får inte riktas vinkelrätt från fasaden som många rundstrålande armaturer gör. Moderna armaturer med bra optik kan ha en horisontell ljusöppning och ändå sprida ljuset över en stor yta. Parker och grönska är uppskattade inslag i stadsmiljön. Ljussättning av innerstadens parker handlar till stor del om trygghet och gestaltning. Med rätt ljussättning kan parkerna nyttjas och bidra till en meningsfull stadsmiljö dygnet runt. När parker och grönska ska belysas bör man sträva efter att åstadkomma en nyanserad helhetsbelysning. Genom att låta ljuset falla både på gångvägar och på omgivande träd och buskar skapas en mjukare övergång mellan ljus och mörker. Ögat bländas inte, mörkerseendet bevaras, parken blir lättare att överblicka och upplevelsen av trygghet ökar. Att enbart öka belysningen på gångstråken kan i värsta fall förstärka känslan av otrygghet eftersom kontrasterna mellan den upplysta gångbanan och den mörka omgivningen ökar. Belysningen ska vara utformad så att de som vistas i parken kan uppleva och njuta av miljön och samtidigt känna sig trygga. Gående ska kunna identifiera mötande personer på ett avstånd mellan 4 och 10 meter. Val och placering av armaturer ska anpassas till parkens karaktär och även ta hänsyn till de stora årstidsvariationer som karaktäriserar en park. På vintern då träden är utan löv har ljuset färre vertikala ytor att reflekteras mot och risken för bländning ökar. I parker kan man med fördel använda andra belysningsprinciper än bara stolpar, så som pollare, belysning av buskage, träd och eventuella konstverk. Mer om ljus och trygghet i parker under kapitel 3 och 7.6 20

2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.9 Vattenrum Ljus och vatten kan tillsammans skapa mycket vackra och stämningsfulla effekter. Genom att ta vara på ljusets speglingar i en vattenyta kan rymd och djup skapas i ett stadsrum. När ljuset reflekteras i vattnet upplevs miljön som ljusare utan att ljusintensiteten höjs. Vattnets föränderliga yta kan tas till vara beroende på väder, vind och årstider. En å, kanal eller damm kan stå för det dramatiska och skiftande mot bebyggelsens kontinuitet och ro. Det är dock viktigt att lämna vissa vattenytor utan artificiell belysning, så att natthimlens - månens och stjärnornas naturliga speglingar kan upplevas. Broar fungerar ofta som länkar till, från och genom parker som t.ex. i Nolhaga Park. Att ljussätta broar skapar vackra och tredimensionella reflexer i vattnet. Det är för orienterbarheten också av stor vikt att belysa broar eftersom de är in- och utgångar till parken. En park med tydliga rumsliga samband och med väl definierade in- och utgångar upplevs trygg eftersom det stärker känslan av att kunna orientera sig. 2.10 Passager och gångtunnlar En passage utgör en förbindelselänk över, under eller igenom en barriär. För en god orienterbarhet är kontrasten mellan barriären och dess passage viktig, d.v.s att man lätt ska förstå var man tryggt kan passera. Med belysningens hjälp kan man framhäva och annonsera samband i form av passager. Gång- och cykeltunnlar är exempel på passager och bör belysas med ljuskällor som ger ett mjukt ljus, för att undvika bländning. Ofta ljussätts endast själva tunneln och omgivning lämnas relativt mörk. I kontrast till tunnelns ljus upplevs miljön runtomkring som ännu mörkare. För att få en tryggare miljö, utan bländning, bör även omgivningen före och efter tunneln ljussättas. Det är viktigt att tunnelbelysningen placeras i rätt höjd och med rätt riktning, så fotgängare och cyklister ser mötandes ansikten. Ljuskällans placering ska anpassas efter tunnelns form interiört, eftersom det avgör hur ljuset reflekteras. Eftersom passager och gångtunnlar ofta upplevs som mycket otrygga finns på nästa sida en checklista med vad som måste uppfyllas för att miljön ska kännas trygg. Vattnet som en spegel. Fågelön. Lights in Alingsås 2007. Ett exempel där tunneln är belyst även utanför mynningarna vilket ökar tryggheten. Gång- och cykeltunneln, Plantaget. Lights in Alingsås 2012. 21

2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT CHECKLISTA Dessa faktorer ska beaktas när en passage eller gångtunnel ska belysas Belysningen ska: Förtydliga omgivande vertikala ytor för att skapa en överblick över omgivningarna. 2.11 Platser för tillfälliga och permanenta ljussättningar Vissa platser i Alingsås ska förberedas för tillfälliga och permanenta ljussättningar. Det möjliggör att t.ex. konstnärer och ljusdesigners kan skapa en tillfällig eller permanent installation med ljus och ljud. För att detta ska vara möjligt ska platserna förberedas med ström i form av elskåp, uttag på stolpar eller kanske till och med permanenta belysningsstolpar. Ge möjlighet att se människors ansikten Ha samma ljusnivå i och utanför tunnelmynningen för att undvika för stora kontraster mellan en ljus tunnel och t.ex. en mörk park. Undvik: Obelysta områden i nära anslutning till tunnelns eller passagens mynning Stora kontraster mellan ljus och mörker En tillfällig ljusinstallation under Lights in Alingsås 2013. Foto Robert Persson Bländning och missriktat ljus Undvik att överbelysa stråk och platser eftersom omgivningarna då upplevs mörka Ingen skymmande vegetation utanför tunneln En tillfällig ljussättning av Stampens kvarn under Lights in Alingsås 2000. Th: Maneten - En tillfällig ljusinstallation under Lights in Alingsås 2009 22

2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 23

24

3. TRYGGT OCH JÄMSTÄLLT LJUS Alingsås satsar på att tryggheten ska öka i kommunen och att arbetet för ökad trygghet ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Tanken är att all kommunal ljussättning i Alingsås ska genomsyras av detta perspektiv. Principer och metoder för trygg ljussättning ur ett jämställdhetsperspektiv har arbetats fram inom projektet Tryggt och jämställt ljus 2010. Rapporten kan i sin helhet hämtas som PDF på Alingsås kommuns hemsida (3 delar). Det följande kapitlet beskriver vilka aspekter som påverkar upplevelsen av trygghet på en plats eller ett stråk (3.1). I kapitlet beskrivs också hur ljuset påverkar dessa olika aspekter (3.2). I slutet redovisas den metod och de verktyg som användes i studien och som ska fungera som ett stöd i framtida ljusplanering i Alingsås (3.3). 3.1 Bakgrund och styrande principer Forskning visar att kvinnor upplever otrygghet på offentliga platser i högre grad än män. Såväl kvinnor som män upplever oro för att bli rånade eller misshandlade, men kvinnor beaktar framförallt risken att bli utsatta för sexualiserat våld i form av våldtäkt eller sexuella trakasserier. En effekt av detta är att fler kvinnor än män begränsar sina liv utanför det egna bostadsområdet om kvällarna, bl.a. genom att välja transportmedel eller stråk som upplevs trygga, eller genom att inte gå ut alls. Otrygghet är den faktor som mest begränsar kvinnors möjlighet att röra sig i stadsmiljön. Projektet Tryggt och jämställt ljus har genomförts av två experter, en genusforskare och en ljusdesigner i samarbete med Alingsås kommun. Genusvetenskap och ljusdesign är två skilda ingångar till trygghetsfrågorna som sällan kombinerats tidigare, vilket gjort att helt ny kunskap utvecklats inom projektet. Tanken är att all kommunal ljussättning i Alingsås ska genomsyras av detta perspektiv. Tryggt och jämställt ljus har genomförts med stöd från Boverket under hösten 2010. Projektledare AnnaKarin Fridh, översiktsplanerare på Alingsås kommun, har arbetat tillsammans med Kajsa Sperling, ljusdesigner på White arkitekter i Göteborg och Birgitta Andersson, genusvetare och kulturgeograf på JämKomp i Lund. 3.2 Trygghet Vi skiljer på trygghet och säkerhet. Med trygghet menar vi här att känna sig fri från oroande eller hotande inslag. Ofta räcker det med en föreställning om en risk för att vi ska känna oss otrygga. Säkerhet utgörs av den faktiska risk vi utsätter oss för. Även på säkra platser kan otrygghet uppstå och hindra oss från att röra oss fritt. Upplevelsen av trygghet på en plats beror i första hand på hur vi (medvetet eller omedvetet) bedömer risken för att en hotfull/ obehaglig situation ska uppstå, och i andra hand på hur vi tror att vi kan hantera situationen på den platsen. Forskning och praktiskt arbete har visat på ett antal aspekter som påverkar vår upplevelse av trygghet på en plats eller ett stråk. Norra Ringgatans allé. Foto:Alingsås Energi Jan Werner 25

3. TRYGGT OCH JÄMSTÄLLT LJUS Upplevelsen av trygghet på en plats ökar med hjälp av ljus genom att närheten till andra människor förstärks, kontrollen över platsen ökas och olika alternativa vägar och in- och utgångar förtydligas. Både själva placeringen och valet av armatur påverkar hur en plats upplevs. I arbetet med Tryggt och Jämställt ljus är utgångspunkten fem styrande principer: Befolkad plats, Ögon, Överblick, Orienterbarhet och Skötsel. Befolkad plats En plats där andra människor rör sig upplever vi generellt som tryggare än en folktom plats. Vi litar på att närvaron av andra människor förhindrar obehagliga eller hotfulla situationer från att uppstå, eller att sådana situationer kan avvärjas av andra människor. En befolkad plats innebär dock inte automatisk att platsen upplevs trygg. Det behövs en blandning av människor för att skapa trygghet, ett gäng tonårspojkar kan t.ex. göra att platsen upplevs mer otrygg än om den är folktom. Om en plats är befolkad eller inte beror främst på vilka målpunkter som finns där samt platsens kopplingar till övriga staden. Därför påverkar belysningen endast i liten grad denna aspekt. Fler människor kan lockas att vistas på en plats genom särskilt trivsam eller spännande belysning. Ögon Slutna fasader ökar känslan av otrygghet. På platser där få människor rör sig ökar tryggheten om det finns vakande ögon inifrån bostäder eller kvällsöppna verksamheter. Ögon i form av fönster, framför allt på markplan, ger oss en känsla av närhet till andra människor. Genom fönstren kan de som är inne överblicka oss som rör oss där ute. Fönster ger också ljusutsläpp i gaturummet. Entréer vända mot gatan fungerar också som ögon. Kopplingen mellan platsen och ögonen påverkas av avståndet, siktlinjer, antal entréer och antal och storlek på fönstren. Fönster i burspråk ökar ytterligare kontakten mellan ögonen och platsen utanför. Närvaron av andra människor kan betonas genom belysning av bostäder och kvällsöppna verksamheter, fasader och särskilt entréer. Viktiga siktlinjer mot exempelvis bostäder som finns dagtid, men på kvällen bryts av bländande belysning eller på grund av mörker kan återskapas med rätt belysning. En plats som splittras på grund av flera skilda typer av belysning eller mörka hål, blir en helhet med hjälp av enhetlig belysning på rätt plats. Genom sådana åtgärder kan även bostäderna på andra sidan platsen upplevas ligga närmare stråket där man rör sig. Plantaget 2010. Dålig överblick vid bron på grund av omgivande mörker. Färgåtergivningen är dålig och återger inte personens eller grönskans naturliga färger. Foto:White 26

3. TRYGGT OCH JÄMSTÄLLT LJUS Överblick En plats där vi har överblick ger oss en känsla av kontroll och ger oss i god tid möjlighet att upptäcka potentiellt obehagliga eller hotfulla situationer. Vi har kontroll över en plats när vi har uppsikt över den och kan se om någon annan befinner sig där. Uppsikt över en plats har vi när vi ser alla dess delar eller åtminstone de delar som ligger tätt inpå stråket vi följer. Vi behöver även veta hur platsen förhåller sig till omgivningen, så att vi slipper tveka inför vägval eller undra vad som finns bortom det vi ser. Siktlinjerna kan brytas av byggnader, av vegetation, av bländande belysning eller avsaknad av ljus. För att ha uppsikt över platsen behöver vi även förstå dess skala, därför är det viktigt att platsens avgränsningar är synliga. Överblick innebär också att vi kan se olika alternativa vägar som vi kan välja för att undvika en situation vi bedömer som hotfull. Med ljussättning kan siktlinjer förstärkas, till exempel genom att leda ögat åt rätt håll. Både bländning och mörka hål kan elimineras med god belysning. Vegetation som skymmer kan till viss del avhjälpas med belysning bakom buskaget, men ofta behövs en kombination av beskärning och belysning. I mörker tappar vi ofta känslan för platsens skala, men med ljus som markerar platsens avgränsningar kan vi läsa av dess storlek. Orienterbarhet Vi orienterar oss genom att dela in staden i delar med olika funktion: stråk, områden, gränser, knytpunkter och landmärken. Ju tydligare dessa delar är, desto lättare hittar vi och då känner vi oss tryggare. En annan aspekt på orienterbarhet är antalet alternativvägar, när vi har flera möjligheter att nå vårt mål är det mindre troligt att vi kommer fel och måste vända. Därför är graden av orienterbarhet och trygghet högre på en plats med många och tydliga kopplingar till omgivningen. Om det på platsen är tydlig skillnad mellan vad som är offentligt och privat, liksom halvoffentligt och halvprivat, är det troligt att de olika zonerna används mer än på en plats där det är otydligt vem som får vistas var. Skillnader mellan offentligt och privat bidrar till orienterbarheten och för att visa på gränserna kan till exempel olika markbeläggning, armaturer eller växtlighet användas. Genom att markera de olika zonerna bidrar man till att platsen blir, och upplevs som, mer omhändertagen. Med hjälp av ljussättning är det möjligt att förtydliga de stråk, områden, gränser, knytpunkter och landmärken som vi orienterar efter. För en orienterbar stad är det viktigt att ta hänsyn till platsernas hierarkier, så att exempelvis överordnade stråk får en mer påkostad belysning än sekundära stråk. Möjliga alternativvägar kan förtydligas genom att platser för vägval får särskild belysning. Belysning är också ett lämpligt redskap för att kvällstid markera platsens delars tillhörighet: privat, halvprivat, halvoffentlig och offentlig plats. Platsens utgångar kan tydliggöras om de blir belysta, gärna på ett avvikande sätt än övriga stråket. 27

3. TRYGGT OCH JÄMSTÄLLT LJUS Även entréer in till omgivande byggnader kan markeras med ljus. Det är mycket viktigt att belysningen inte är bländande, eftersom möjligheterna att upptäcka utgångar då kraftigt försvåras. Skötsel En plats med omsorgsfulla detaljer, där trasiga bänkar byts ut och graffiti tvättas bort upplevs tryggare än en steril och vanvårdad plats som signalerar att ingen bryr sig. Platser som inte sköts signalerar otrygghet. Dels ökar vandaliseringen, nedskräpning och klotter på dessa platser och det är inte ovanligt rummet tas i besittning av t.ex. ett ungdomsgäng eller missbrukare, vilket i sig ökar otryggheten. Växtlighet som inte sköts kan även hindra befintlig ljussättning. Med god belysning känns en plats omhändertagen. God belysning gör också en plats synlig och klotter eller nedskräpning kan förhindras eller snabbt åtgärdas. Genom att sköta växtligheten förhindrar man att den döljer eller begränsar befintlig belysning. Provbelysning av portgång under projektet Tryggt och jämställt ljus. Foto: Alingsås kommun 28

3. TRYGGT OCH JÄMSTÄLLT LJUS 3.3 Metod och verktyg Utifrån de generella principerna om tryggt ljus med jämställdhetsperspektiv har en metod utvecklats för att analysera och förbättra tryggheten med hjälp av ljussättning. Först analyseras platsen med en trygghetsanalys med hjälp av trygghetsverktyg, en funktionsanalys och eventuellt även med intervjuer. Sedan tas ljussättningsförslag fram för att motverka de problem som upptäckts, även detta görs med hjälp av trygghetsverktygen. Intervjuer Genom att ta reda på hur människor som använder platsen upplever tryggheten får man en god grund för vidare analysarbete. Detta kan ske genom exempelvis trygghetsvandringar. I projektet Tryggt och jämställt ljus har korta intervjuer använts. Tjugo alingsåsare har intervjuats om hur de upplever tryggheten på de fem utvalda platserna. Svaren redovisas på karta över platsen, kvinnors och mäns svar redovisas separat, kvinnors med röd färg och män med gul. Funktionsanalys I en funktionsanalys studeras trygghetsaspekterna befolkad plats och orienterbarhet. Analysen baseras på Kevin Lynch teorier och beskriver stråk, områden, gränser, knutpunkter och landmärken. Var dessa element finns beskrivs på karta. Stråk är leder där människor ofta rör sig. För gående och cyklister är detta ofta gator, gång- och cykelvägar. Gränser är linjära element som vi inte rör oss längs. Gränser klargör slut och början på stråk och distrikt. De kan bestå av vattendrag, berg, järnvägsspår, obebyggda områden och för gående och cyklister större bilvägar. Områden är enhetliga delar av platsen eller staden, igenkännliga från insidan och ofta även utifrån. Knutpunkter ligger ofta där stråken skär varandra. De kan utgöra bytespunkter från en struktur till en annan, t.ex. viktiga kollektivtrafikhållplatser. Även landmärken är punktreferenser, men sådana vi ser utifrån. Landmärken är tydligt urskiljbara objekt och finns i alla storlekar. Det kan röra sig om byggnader, affärer, träd eller annat som skiljer ut sig. Till Lynch metod har fogats fonder, som utgör ett tydligt visuellt slut på en plats, och målpunkter, exempelvis affärer eller skolor. Tjugo alingsåsbor beskriver en plats och kommentarerna redovisas på planen över det aktuella området. Källa: Projekt Tryggt och jämställt jjus i Alingsås. Funktionsanalys baserad på Kevin Lynchs teorier. Källa: Projekt Tryggt och jämställt ljus i Alingsås. 29

verktygssymbolerna markeras på karta. Särskilda Överblick problemområden kan markeras och beskrivas särskilt ingående. Vägval Med den kunskap som trygghetsanalyserna ger har ländning för varje område föreslagits ett antal åtgärder som kan omforma dessa platser till tryggare platser för tgångar både kvinnor och män. De problem som upptäckts - Ortofoto_Tätort_2008 (röda symboler) åtgärdas med hjälp av trygghetsverktygen (gula symboler). Särskilt utpekade problemområden beskrivs extra noggrant. Eftersom Siktlinjer belysningen är i fokus handlar det främst om att varta hål egetation Trygghetsverktyg Tio trygghetsverktyg har tagits fram. Dessa beskriver platsens utformning. De används både för att beskriva ljussättningen idag och för att ta fram åtgärder för att förbättra tryggheten. Verktygen utgår från en eller flera av trygghetsaspekterna ögon, överblick, högre grad orienterbarhet av otrygghet än och gruppen skötsel. män). Varje Skötsel verktyg representeras av en symbol, för flera verktyg finns en positiv gul symbol och en negativ röd symbol. skapande ljus ndertagen plats förändra denna. I vissa fall har det dock bedömts att det även är nödvändigt att till exempel se över växligheten för att en förändrad ljussättning ska få effekt. Prioriteringar har gjorts utifrån vilka förbättringar som görs med hjälp av den föreslagna åtgärden, samt vilken funktion den delen av platsen har samt om den används i högre grad av kvinnor än män (eftersom det är effektivt att satsa på trygghet där främst kvinnor rör sig, eftersom gruppen kvinnor upplever en Trygghetsanalysen utförs på plats i mörker och verktygssymbolerna markeras på karta. Särskilda problemområden! 5 kan markeras och beskrivas? särskilt ingående. Med den kunskap som trygghetsanalyserna ger har för varje område föreslagits ett antal åtgärder som kan omforma dessa platser till tryggare platser för både kvinnor och män. De problem som upptäckts (röda symboler) Utgång -tydlig Viktig siktlinje åtgärdas med hjälp av trygghetsverktygen (gula Utgång symboler). - otydlig!? Entré - tydlig Entré - otydlig Tydligt vägval Otydligt vägval Omhändertagen plats Ej omhändertagen plats Viktig siktlinje - bruten Skymmande vegetation Mörkt hål Bländning Rumsskapande belysning Otrygg plats!? Tydligt vägval Otydligt vägval Omhändertagen plats Ej omhändertagen plats Ögon Avsaknad av ögon Bländning Rumsskapande belysning Otrygg plats Plats som används av kvinnor mer än män 3. TRYGGT OCH JÄMSTÄLLT LJUS Plats som används av män mer än kvinnor Symboler som representerar trygghetsverktygen. Utgång -- tydlig. Att Att ha ha kontroll över över de de alternativa sätt som sätt som finns finns för att för lämna att lämna platsen platsen stärker stärker orienterbarheten och överblicken. På bilden är en sådan utgång orienterbarheten och överblicken. På bilden är en sådan utgång betonad med ljus. betonad med ljus. Otrygg plats. Symbolen utgör en värdering och pekar Ej ut omhändertagen platser med särksilt plats. stora Brister trygghetsproblem, i utformning ofta och skötsel kopplat gör till flera att en aspekter: plats känns Dålig ej orienterbarhet, omhändertagen dålig och det överblick, gör även ögon att saknas kontakten och skötseln med andra är bristfällig. människor, ögon upplevs minska. Platsen på bilden är inte utformad för att vara välkomnande. Foto: Alingsås kommun 4 9 2 Avsaknad av ö andra människo verksamheter. I eller att fönstren som på bilden. Ögon Avsaknad av ögon Plats som används av kvinnor mer än män Plats som används av män mer än kvinnor ingsas.se/print.aspx?m=318&map=&s=2&q=2&cap=&sc=2599.607169882453&layers=14544&groups=&center=181781.3761387872,6423726.203872057&l= Ögon. Kontakten med andra människor, ögon, ökar Viktig siktlinje. när fönster till bostäder och verksamheter är är betonade betonade med ljus. med På ljus. bilden På bilden faller ljuset faller från ljuset gatlampan från gatlampan på verksamheter ö heten och överb på väggen väggen kring kring bostadsfönster. bostadsfönster. är tagen från en der är mycket v 30