ALINGSÅS LJUSPLAN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-XX-XX

Transkript

1 ALINGSÅS LJUSPLAN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-XX-XX

2

3 ALINGSÅS LJUSPLAN Alingsås Ljusplan har tagits fram av samhällsbyggnadskontoret i samarbete med tekniska förvaltningen, kommunledningskontoret och kultur- och fritidsförvaltningen och Alingsås Energi på uppdrag av kommunstyrelsen. Projektgrupp: Samhällsbyggnadskontoret Tekniska förvaltningen Kommunledningskontoret (ABAR) Alingsås Lightingcenter (ALC) Kultur- och Fritidsförvaltningen Alingsås Energi Ljusrådet Kajsa Sperling, ljusdesigner, White Andreas Milsta, ljusdesigner, White Styrgrupp: Ljusrådet Referensrupp: Kommunala tjänstemän inom berörda kommunförvaltningar. Foto: Alingsås kommun genom Patrik Gunnar Helin om inget annat anges. Foto framsida: Alingsås Kommun genom Robert Persson Tv: Museiparken med bronsskulpturen Våren av Erik Grate. Foto: Alingsås Energi Jan Werner

4 INNEHÅLL 1. VARFÖR LJUSPLAN Sida 1.1 Bakgrund Mål och syfte med Alingsås Ljusplan Hållbar och trygg ljusmiljö Ljusplanen i GIS-systemet Organisation PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.1 Prioriterade platser, stråk och objekt Stadsbildsanalys Stråk Torg, platser och knutpunkter Områden och gränser Landmärken och objekt Entréer Gröna rum Vattenrum Passager och gångtunnlar Platser för permanenta och tillfälliga installationer TRYGGT OCH JÄMSTÄLLT LJUS 3.1 Bakgrund och styrande principer Trygghet Metod och verktyg Att välja BELYSNINGSUTRUSTNING 4.1 Ljuskällor Armaturer Ljusoptik Elektronik Tillbehör och reservdelar Garantier Bländningsindex Verkningsgrad Kapslingsklass Underhåll Material och färg Livslängd Återvinning och avfallshantering Styrning och programmering Intelligent belysning Provmontage och utvärdering Checklistor 39

5 INNEHÅLL 5. BELYSNINGSPRINCIPER FÖR VÄGAR, GATOR OCH GC-VÄGAR Sida 5.1 Trafikplan för Alingsås Stad Vem är prioriterad i gaturummet? Vägar och gators belysning Huvudprinciper för belysning Svåra trafiksituationer Generella riktvärden Biltrafiknät, nu och i framtiden Cykelnät, nu och i framtiden Tillämpning och exempel 48 VILL DU VETA MER OM LJUS UPPLEVELSEN AV LJUS 6.1 Visuella grundbegrepp SMB-metoden Ljusets betydelse ATT GESTALTA MED LJUS 7.1 Att gestalta med ljus Rumsskapande, identitetsskapande och socialt ljus Identitetsskapande ljus Rumsskapande ljus Socialt ljus Trygghet och säkerhet BELYSNINGSBEGREPP FÖRKLARING 8.1 Belysningsbegrepp förklaring 64 BILAGA BELYSNINGSPRINCIPER

6 6 1. VARFÖR LJUSPLAN

7 1. VARFÖR LJUSPLAN 1. VARFÖR LJUSPLAN 1.1 Bakgrund Evenemanget Lights in Alingsås har genomförts varje år sedan 1999 under oktober månad. Under dessa höstveckor kommer ett antal professionella ljusdesigners från hela världen till Alingsås för att ljussätta Alingsåsmiljöer på ett spännande och spektakulärt sätt. Ljusevenemanget har kommit att bli en mycket uppskattad händelse av såväl alingsåsbor som besökare och därigenom en viktig del i Alingsås profil. I januari 2001 beslutade Kommunfullmäkige att Lights in Alingsås skulle bli en långsiktig satsning inom kommunens dåvarande Vision Målet vara att Alingsås skulle vara en plats för en internationell, experimentell ljussättning av det offentliga rummet. I oktober 2002 utvecklades idén om den permanenta ljussättningen ytterligare och kommunstyrelsen beslutade att ett ljussättningsprogram skulle tas fram av samhällsbyggnadskontoret, kommunledningskontoret, tekniska förvaltningen och Alingsås Energi. Under arbetets gång utvecklades programmet till en slags guide för ljussättning. Titeln blev därför Alingsås Ljusguide. Våren 2011 fick samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att uppdatera Alingsås Ljusguide samt ta fram en ny ljusplan för Alingsås. 1.2 Mål och syfte med Alingsås Ljusplan Målet med Alingsås Ljusplan är att ha ett dokument som på ett klart och tydligt sätt anger huvudriktningen för all ljussättning inom Alingsås Kommun. Alingsås Ljusplan ska fungera som en gemensam och grundläggande kunskapsbas, för såväl kommunen som privata fastighetsägare, när det gäller ljussättning i Alingsås tätorter. Tanken är att Ljusplanen ska uppmärksamma belysningsplaneringen, att Ljusplanen ska fungera som ett underlag för de olika aktörer som ansvarar för kommunens ljussättning i olika former. Lights in Alingsås 2008 Stampens Kvarn Lights in Alingsås 2010 Väveribron 7

8 1. VARFÖR LJUSPLAN 1.3 Hållbar och trygg ljusmiljö Ljusplaneringen i Alingsås ska utgå ifrån människors behov och präglas av ett estetiskt förhållningssätt. På det sättet bidrar vi till den hållbara staden. En vackert belyst stad ökar möjligheten och lusten att röra sig till fots, cykel och med kollektivtrafiken. Därför är kopplingen till samhällsutvecklingen vad gället hållbarhet, trygghet och jämställdhet viktiga komponenter i Alingsås Ljusplan. I en hållbar samhällsplanering kommer gatubelysningens energiåtgång att avsevärt minska, gång- och cykelvägar och andra miljöer som kan upplevas otrygga kommer väsentligen att förbättras och därmed också jämställdheten öka. Alla ljussättningsförslag bör livscykelberäknas för att ge en rättvis kostnadsbild. Högre investeringskostnader kan kompenseras av lägre driftskostnader och en vinst i mänskliga värden såsom trevnad, trygghet och en bättre orienterbarhet i tätorten. I detaljplaner för särskilt känsliga och viktiga områden ska en belysningsplan ingå. Alingsås kommun har fattat några strategiska beslut för att värna om den hållbara utvecklingen i Alingsås och globalt: - Hållbara transportsätt: Trygga och kontinuerligt belysta gång- och cykelstråk uppmuntrar till hållbara transportsätt till, från och inom Alingsås kommun. - Ljusnivåer: Genom att sänka ljusnivåerna för biltrafikanter till samma ljusnivå som för gång- och cykelvägar minskas bilarnas prioritet i stadsrummen. Detta underlättar adaptionen och ger en lägre energiförbrukning. Kommersiellt ljus skall vägas in i den sammanlagda mängden ljus för att minska risken för överbelysning. - Involvering: Prioritering av platser med hjälp av kommuninvånarna. Alingsås kommuninvånare har inkluderats i arbetet och i enkäter fått ringa in otrygga platser och platser med potential för framtida ljussättningar. Detta ligger till grund för kommunens fortsatta arbete med belysningen. - Ljusplanen i GIS Ljusplanen är kopplad till GIS, Geografic Information System. Med detta digitala verktyg kan olika sorters information visas i olika lager, t.ex. olika belysningsprinciper för olika gator, prioriterade platser, medborgardialogen, och underhållsbehov. Belysning påverkar i högsta grad tillgängligheten till en stad, trygghet, jämställdhet och livskvalitet. 8

9 1. VARFÖR LJUSPLAN 1.4 Ljusplanen i GIS-systemet GIS, Geografiskt informationssystem, används i Alingsås kommun för att lagra information kring till exempel topografi, trafik och armaturbestånd. Informationen läggs upp i olika lager som kan tändas och släckas beroende på vilken information som skall inhämtas eller analyseras. Med Ljusplanen i GIS-systemet blir den ett planeringsverktyg för kommunen men också ett projekteringsverktyg för externa konsulter. Hela Ljusplanen finns digitalt och kan på så sätt uppdateras kontinuerligt i takt med att staden växer. Systemet möjliggör att Ljusplanen digitalt kan kopplas ihop med olika dokument och information om befintlig belysning. Informationen om en belysningsprincip kan då kopplas direkt till en specifik gata eller plats i systemet. GIS-systemet kan hantera många lager av information. Med en läsplatta är ljusplanen ett verktyg i vardagen. I systemet framgår till exempel vilka platser, stråk och objekt som är prioriterade, vilka belysningsprinciper som gäller samt pågående och genomförda ljusprojekt. Genom att klicka på en gata, plats, område eller stråk visas relevant information relaterad till ljusplanen. Platserna är även t. ex. kopplade till delar i den fördjupade översiktsplanen och de tidigare temporära ljussättningar under Lights in Alingsås. Det finns flera olika dokument som kan länkas till GIS-skikten för ljusplanen och det är bl.a. Utformningsprogrammet för stadskärnan, Trafikplanen och Kulturmiljöprogrammet (antas tillsammans med ÖPn). I kommunens GIS-skikt finns samtliga gällande detaljplaner och den nya översiktplanen kommer också att vara tillgänglig där. Befintliga belysningsprogram/ planer som finns för nyare bebyggelseområden och vissa prioriterade platser/parker kan också länkas. Så här ser Alingsås Ljusplan ut i GIS. 9

10 1. VARFÖR LJUSPLAN 1.5 Organisation Beställare av arbetet med Alingsås Ljusplan är samhällsbyggnadskontoret och styrgruppen för Ljusplanen är kommunens ljusråd. Ljusrådet består av representanter från olika kommunala förvaltningar som tekniska förvaltningen, kommunledningskontoret, samhällsbyggnadskontoret, kultur- & fritidsförvaltningen samt kommunala bolag såsom AB Alingsås Rådhus och Alingsås Energi AB. Vid större ändringar i ljusplanen ska beslut om detta tas i samhällsbyggnadsnämnden och nämnden bör ta beslut om när ljusplanen ska aktualiseras. Alingsås Energi AB investerar, driver och underhåller gatubelysningen och kommunen beslutar om kvalitet och utbyggnad av gatubelysningen. Tekniska nämnden är handläggare och beslutande i frågor angående gatubelysning. Ansvaret att hålla gatubelysning på allmän plats ligger hos kommunen och finansieras av skattekollektivet. Ljusrådet ska gemensamt tolka ljusplanen och kunna ge råd till kommunens kommande belysningsarbete enligt densamma. De bör även knyta till sig kontakter i den kommunala planeringen som arbetar med dessa frågor på en daglig basis, såsom planarkitekter, bygglovsarkitekter, trafikplanerare, projektörer på Alingsås Energi m.fl. På så kallade prioriterade platser i Ljusplanen bör en ljusdesigner kopplas in i ett tidigt skede och beslut om detta tas i Ljusrådet. Tekniska nämnden har fastställt riktlinjer som tydliggör handläggningen vid uppsättning av kompletterande belysning inom detaljplanelagda och utom detaljplanelagda områden. Inom detaljplanelagda områden krävs bygglov för att installera eller väsentligt ändra på utvändig belysning. Normala gatubelysningsanordningar kräver endast bygglov om det finns angivet i detaljplan. Avsikten är att i detaljplaner för särskilt känsliga och viktiga områden ska en belysningsplan ingå. Vid planering av nya anläggningar skall hänsyn tas till bl.a. befintliga stora träd genom samordning med Tekniska förvaltningen. När och hur söker man bygglov? Ljusanordningar av strålkastarkaraktär med vertikal eller horisontell, stark ljusspridning fordrar alltid bygglov, som exempel kan nämnas en anordning för fasadbelysning. För att veta om bygglov krävs och för att söka bygglov för utomhusbelysning eller för att få råd och tips angående belysningen kan allmänheten vända sig till bygglovsavdelningen på samhällsbyggnadskontoret. Ljus i Alingsås 2012 Elverket 10

11 2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.1 Prioriterade platser, stråk och objekt Ljusplanens utformning och innehåll har arbetats fram genom ett flertal workshops tillsammans med olika tjänstemän inom Alingsås kommun. Även medborgarna i Alingsås har engagerats genom en enkätundersökning där de fick svara på frågor om belysningen i Alingsås. Resultatet av dessa workshops utgör grunden i ljusplanen och val av prioriterade platser, stråk och objekt. Målet med dessa workshops var bland annat att identifiera tydliga mål med ljusplanen, vad den konkret ska innehålla och hur den ska tillämpas i vardagen. Dessutom lokaliserades platser, stråk och objekt som har stor potential, som upplevs otrygga eller underhållsbehov. Allmänheten har i enkäter haft möjlighet att tycka till om den befintliga belysningen i Alingsås och vilka platser och stråk Alingsås kommun bör ljussätta i framtiden. Enkäterna placerades ut under Lights in Alingsås 2011 och på biblioteken under De platser, stråk och objekt allmänheten och Alingsås kommun gav högst prioritet redovisas i GIS-kartor kopplade till ljusplanen. En prioriterad plats, stråk eller objekt som har lyfts fram av Alingsås kommun och/eller kommuninvånarna som prioriterad i den framtida ljusplaneringen ska behandlas i ljusrådet. Varje prioriterad plats, stråk eller objekt är unik men i detta kapitel beskrivs vad som generellt ska beaktas i belysningsplaneringen. Innehållet i kapitel är direkt kopplat till GIS. Val av orienteringspunkter i Alingsås Ljusplan utgår ifrån Lynchs stadsbildsanalys i kapitel 2.2 med vissa tillägg. Workshop med Alingsås kommun och White. Foto: Alingsås kommun/white 11

12 2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.2 Stadsbildsanalys Belysningen ska framhäva varje stadsrums eller objekts unika uttryck och samtidigt samspela med tätortens karaktär som helhet. För att lyckas med det gäller det dels att ta reda på vad som är det viktigaste i uttrycket på varje plats och att få en översiktlig bild av tätorten. Det finns många olika sätt att analysera en tätort på. Stadsbildsanalysen inspirerad av den amerikanske arkitekten Kevin Lynch. Metoden utgår från fem olika element som är avgörande för orientering i tätorten; stråk, knutpunkter, områden, landmärken och gränser. Till dessa hör ett antal underkategorier. Analysen kan göras inom en tätort, stad eller stadsdel. De flesta stadsrum eller objekt har inte en renodlad karaktär eller funktion. Innan en plats ljussätts bör det därför, förutom stadsbildsanalysen, göras en noggrann analys av den specifika platsens förutsättningar och ljussättningsbehov. STADSBILDSANALYS Analysens syfte är att ta fram: det viktigaste i karaktär och funktion för platsen som ska belysas en helhetsbild av tätorten Utgångspunkten är människans upplevelse av tätorten och sättet att orientera sig i stadsmiljön. Analysen bygger på fem olika orienteringspunkter som är avgörande för upplevelsen av och orienteringen i tätorten: Stråk Knutpunkter Områden Landmärken Gränser Begreppsförklaring Stråk Ett stråk kan vara en gata, en stig, en kanal eller en sammanhängande sekvens av leder ofta bildar t.ex. en stig, en gata, en bro och en trottoar tillsammans ett viktigt stråk. Stråk. Norra Ringgatans allé under Lights in Alingsås

13 2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT Knutpunkter Knutpunkter är strategiska punkter i form av stadsrum där olika riktningar och/eller trafikslag möts. Dessa platser kännetecknas ofta av att de på ett eller annat sätt uppfattas som mötesplatser. Det kan vara t.ex. torg, korsningar, rondeller eller hållplatser. Bild på knutpunkt i Alingsås Knutpunkt. Stora torget under Lights in Alingsås Foto Robert Persson Landmärken Landmärken är enstaka föremål som uppmärksammas för att de är avvikande i höjd, form, färg etc. Ofta utnyttjas de som riktmärken när man orienterar sig i tätorten. Det kan t.ex. vara byggnader som ligger högt och ses på långt håll, kyrkor med höga torn eller en staty som fungerar som riktmärke på kortare avstånd. Landmärke. Christinae kyrka under Lights in Alingsås Gränser Gränser kan vara t.ex. gränsen till ett bostadsområde, en kanal eller en bergsrygg. Ett järnvägsspår som delar en tätort utgör också en gräns. För gångtrafikanter är en hårt trafikerad led en gräns i form av en barriär, medan bilisten upplever den som ett stråk. Gräns i form av en passage. Gång- och cykeltunnel längs Gerdska ström under Ligths in Alingsås Områden Områden är de större eller mindre sammanhängande delar av tätorten som har en gemensam karaktär eller uttryck, t.ex. ett villaområde, ett grönområde eller ett industriområde. Område med historiskt värde. Nygrenska gården i kvarteret Pärlan under Lights in Alingsås

14 2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.3 Stråk Stadens stråk är de som binder ihop olika områden och platser med varandra. Stråk kan ha helt olika karaktär och funktion beroende på vilka trafikslag som nyttjar stråken. I detta kapitlet beskrivs stråkens belysning ur ett rumsligt perspektiv. Under kapitel 7 redovisas belysningsprinciper för gatunätet och gång- och cykelvägar, vilka redovisas i Alingsås Trafikplan och i ljusplanen i GIS. Ett stråk kan löpa igenom olika typer av rum i staden och vara både långt och kort. Ett exempel på ett långt stråk kan vara Norra Ringgatans allé och ett exempel på ett kort stråk mellan stationen och Stora Torget. Städernas belysning har länge framförallt varit orienterad till gator och vägar, men nu betraktas belysningen i större utsträckning som en del i gestaltningen av stadens rum. Eftersom Alingsås vill underlätta de hållbara transportsätten så är det framförallt de mjuka trafikanternas stråk som ska prioriteras i staden. Stråken ska kännas trygga, säkra och det ska vara lätt att orientera sig. När olika trafikslag möts, t.ex. vid övergångsställen, är det de oskyddade trafikanterna som ska prioriteras för att minska risken för olyckor. Detta beskrivs i kapitel 7. Överblick och orienterbarhet Ett mycket bra sätt att skapa vackrare och tryggare gaturum är att belysa omgivningen; vegetation, landskapsformationer eller bebyggelse. På det sättet ökar möjligheten till att överblicka omgivningarna och bedöma avstånd vilket leder till ökad orienterbarhet i stråken. Trygghet Vid belysning av ett stråk som löper igenom eller längs ett grönområde, till exempel Norra Ringgatans allé, så är det av största vikt att se omgivningen som en del av stråket. Ett ljust stråk med mörka omgivningar kan upplevas som mycket otryggt. Platser längs stråk Det kan finnas olika typer av platser och händelser längs ett stråk som till exempel sittplatser, en gångtunnel, en skulptur, ett landmärke eller skyltar. Med belysning kan dessa användas som orienteringspunkter när det är mörkt och ska betraktas som en del i ljussättningen av stråket. Belysningen i stråken ska vara utformad så att den fäster uppmärksamhet på mötet mellan olika trafikslag. Med hjälp av ljussättningen kan signaler ges till bilisterna om vilken hastighet som är lämplig. Ju lägre hastighet desto starkare bör betoningen på rumsskapande ljus vara. Stråk med en sittplats som ljussatts. Lights in Alingsås

15 2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.4 Torg, platser och knutpunkter Torg och platser spelar en viktig roll i stadsstrukturen, både som mötespunkter och som symboler för staden. Därför kräver platser och torg extra omsorg i belysningsfrågor. Som princip ska viktiga platser och torg belysas utifrån de förutsättningar som den specifika platsen kräver och på så sätt kommer de att skilja sig från de omgivande och passerande gatorna och stråken. Detta skapar en behaglig rytm i staden mellan stråk och öppna platser, mellan enhetlighet och varierade inslag. Platsernas karaktär och uppbyggnad påverkar hur de bör belysas. I vissa fall är rummets form och dess avgränsande väggar viktigast. I andra fall är det platsen i sig, dess funktion, det geografiska läget eller dess säregna karaktär som är det mest betydelsefulla. Upplevelsen av torget på dagen skiljer sig från den på natten. Under mörkrets timmar syns inte längre rummets omgivande väggar och rummet kan bli svårt att uppfatta. Kommersiell belysning som lysande skyltfönster och skyltar är vanligtvis en relativt stor del av stadens belysning. Kraftigt belysta skyltfönster och skyltar längs gator och torg är en bidragande orsak till otrygghetskänslan. Det starka ljuset från sidan gör att människor blir bländade och upplever stadsrummet som mörkt. Genom att medvetet anpassa ljusnivåer från skyltfönster och skyltar till omgivande ljusnivå mjukas kontrasterna upp. En väl avvägd ljusnivå på Stora Torget i Alingsås där gatans, platsens och butikernas ljus harmonierar. Bild på knutpunkt eller mötesplats i Alingsås Plantaget under Lights in Alingsås

16 2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.5 Områden och gränser Med belysningens hjälp kan ett harmoniskt helhetsuttryck för varje område skapas och varje områdes speciella karaktär kan framhävas. En viktig strävan är också att samordna belysningen mellan ett områdes olika delar; t.ex. privata, halvprivata och offentliga zoner, så att belysningen sammantaget blir så funktionell, vacker och ekonomisk som möjligt. Olika typer av områden Bostadsområden För att skapa hemkänsla och en trivsam, identitetsskapande miljö är det viktigt att ljuset har en god färgåtergivningsförmåga och att bostädernas entréer markeras med ljus. Eftersom det i renodlade bostadsområden saknas andra tillskott av ljus, som till exempel ljus från skyltfönster, är det här extra viktigt att arbeta med en varierad ljussättning anpassad för människans skala. Belysningen bör i första hand utformas efter fotgängarnas behov. Gående ska lätt kunna orientera sig, upptäcka hinder och identifiera mötande. I belysningsplaneringen bör även ljusupplevelsen inifrån bostäderna vägas in. När ett nytt bostadsområde utformas bör belysningsplaneringen finnas med redan från början och vara en av de faktorer som avgör valet av planlösning. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer I miljöer med stort kulturhistoriskt värde, det kan vara en grupp byggnader, gårdar eller andra byggda miljöer, är det viktigt att belysning och armaturer anpassas till miljöns skala, karaktär och ålder. Det behöver inte betyda att armaturerna måste vara traditionella eller tidstypiska, utan kan innebära att armaturernas skala och placering anpassas efter bebyggelsen för att framhäva det unika uttrycket. Liksom alla stadsmiljöer bör dessa områden alltid ses i sitt sammanhang. Ett och samma gaturum bör t.ex. ljussättas enligt en och samma princip. Om en del av gaturummet utgörs av en kulturhistoriskt värdefull miljö kräver den delen extra stor varsamhet och känslighet i ljussättningen. Lika viktigt är dock att hela gaturummet kvällstid hålls samman av en samspelt belysning. Vid installation av belysning på fastighet som är byggnadsminne krävs tillstånd från Länsstyrelsen och även samråd med samhällsbyggnadskontorets bygglovsavdelning. När det gäller exteriör belysning på samtliga byggnader, som är Q-märkta i detaljplan, så ska samhällsbyggnadskontorets bygglovsavdelning kontaktas eftersom förhöjd bygglovsplikt gäller. Byggnadsminnet Nygrenska gården i kvarteret Pärlan under Lights in Alingsås Miljön är inte belyst med tidstypiska armaturer, utan genom effektbelysning som framhäver detaljer och gårdsform. 16

17 2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT Industri- och verksamhetsområden I industriområden är kraven på trygghet och säkerhet höga. En viktig aspekt bör också vara trivseln och ljuskvalitén för dem som arbetar där. Ofta prioriteras här belysning för att motverka inbrott och vandalisering. Risken är att ljusnivån i tätorten som helhet blir obalanserad med mycket ljus på parkeringsplatser och industribyggnader, medan attraktiva platser, som parker, hamnar i mörker. En viktig bas i belysningsplaneringen för industri- och verksamhetsområden bör därför vara den omgivande miljöns funktion och belysning. För att spara energi kan det, beroende på läge, i denna typ av områden vara möjligt att släcka belysningen när verksamheten inte är igång. Centrumområden Centrumområden utgör samlingspunkter för många människor. Här är många av samhällets viktiga allmänna funktioner samlade; publika lokaler, skolor, idrottsanläggningar etc. Ofta finns i här också inslag av kommersiell verksamhet. Belysningen ska bidra till en trygg vistelse. Eftersom denna typ av områden har ett högt värde för ett stort antal människor såväl boende som besökare, bör ljussättningen också underlätta orienteringen i och till dessa platser. När centrumområden ligger i anslutning till renodlade bostadsområden kan det också vara av betydelse för såväl orienterbarhet som trygghet, att låta ljussättningen markera skillnaden mellan de offentliga och de privata zonerna. I de fall kommersiell verksamhet finns inom området bör ljusskyltar och belysning från skyltfönster samordnas med övrig utomhusbelysning. Kommersiella områden I områden med hög koncentration av butiker och handelsverksamhet har ljuset ofta en mycket hög intensitet, eftersom affärsidkare konkurrerar om intresset genom antal ljuskällor och höga ljusnivåer. Ofta fokuserar ljuset just de kommersiella byggnaderna, medan övrig bebyggelse eller omgivande växtlighet hamnar i mörker. Övergångarna mellan ljus och mörker blir onyanserade och kontrasten för skarp. Resultatet blir en osammanhängande och disharmonisk miljö. För att få en bättre helhet och balans i belysningen, ska en samordning av fastighetsägarnas belysning ske. Det är viktigt att upprätta en fungerande dialog mellan kommun och privata fastighets- och butiksägare. I vissa fall kan samfinansiering av belysningen vara ett bra alternativ för att åstadkomma en högklassig och samspelt ljussättning. Ett annat exempel som visat sig lyckat i andra städer är att den vanliga gatubelysningen tas bort och gatan helt och hållet belyses av butikernas ljus. I det senare fallet är naturligtvis samordningen mellan butiksägarna och deras engagemang av högsta vikt. 17

18 2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT Ljussättning och skyltar I stället för ljusskyltar bör man i första hand satsa på fasadbelysning, för att framhäva gaturummets väggar. Riktlinjer för skyltar i Alingsås kommun finns i ett principbeslut (antaget av samhällsbyggnadsnämnden ). För Alingsås stadskärna gäller den skylt-policy som ingår i utformningsprogrammet för stadskärnan (bilaga till Fördjupning av b.la. översiktsplan för Stadskärnan). Där står bl.a. följande: Endast skyltar med fast sken bedöms som lämpliga. I allmänhet är utifrån belysta skyltar att rekommendera framför ljuslådor, men bländningsrisken måste beaktas. Ofta ger ljuset från gatuarmaturer och skyltfönster tillräcklig belysning. Skyltar i fönster kan ersätta skyltar på fasad och får då automatiskt belysning. LED-skyltar ska styras så att ljusnivån går att reglera när det är mörkt. Annars riskerar ljuset från skyltarna dominera över all annan belysning på den aktuella platsen. Dessutom kan människor få problem med både optisk bländnings- och adaptionsproblem. Ögat anpassar sig till den ljusa skylten och omgivningarna upplevs plötsligt mörka. Kungsgatan i Alingsås. Gatubelysningen harmonierar med skyltbelysning samt belysning i skyltfönster. Foto: Alingsås Energi, Jan Werner Plangatan i Alingsås. Den kraftiga skyltbelysningen dominerar över gatubelysningen och belysningen i trappan bredvid. Foto: White Ljusskyltar kan bidra till en vacker atmosfär. Här i kombination med en fasadbelysning. Lights in Alingsås

19 2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.6 Landmärken och objekt Byggnadsverk, konstverk, landskapselement och andra objekt som är karaktäristiska för staden eller som utgör viktiga orienteringspunkter, kan med fördel belysas. Det kan vara så kallade landmärken som man upplever och orienterar sig efter på långt håll, men det kan också handla om att använda ljus för att accentuera nära liggande objekt som fasader och skulpturer. Landmärken kan belysas av andra anledningar än att de har ett kulturhistoriskt värde. De kan t.ex. vara viktiga målpunkter eller fonder längs en gata, eller markera en entré till en park. Genom att belysa dem kan man förtydliga stadsrummets sammanhang, avslut eller början på en siktlinje. Fasadbelysning i samband med Lights in Alingsås Om alltför många objekt belyses kan effekten gå förlorad. Därför bör ett urval göras där både objektets eget värde som identitetsskapare/orienteringspunkt och det sammanhang objektet befinner sig i analyseras. Landmärken och objekt kan vara små och ändå betydelsefulla på platsen. Prinsparken.Lights in Alingsås Fasader och grönska belyst för att lyfta fram platsens karaktär. Nygrens gård. Lights in Alingsås

20 2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.7 Entréer 2.8 Gröna rum Entréer är ingångar till områden. Det betyder att en entré ofta är belägen längs en övergångszon. Det kan exempelvis vara början av en gata som leder in ett område med lägre hastighetsgräns än området intill eller början av en gångväg in i ett sammanhållet bostadsområde. För att underlätta orienteringen och framhäva övergången mellan olika områden bör ett områdes viktiga entréer framhävas med belysning samt andra utformningsåtgärder. Belysningen av entrépunkten bör ge uttryck för den karaktär som präglar det område entrén leder in till. Entréer kan också vara entréer till byggnader. En entré ska belysas så att den känns välkomnande. Entrénumret ska tydligt framgå samt kodlås eller tryckknappar. Med ljus i trapphuset innanför dörren skapas en känsla av trygghet och kontroll. Entrén ska också synas på långt håll. En entré som är svår att hitta kan ge en känsla av otrygghet på grund av problem med orienterbarheten. Ofta förekommer bländande armaturer vid entréer och försvårar synbarheten. Armaturen måste vara väl avbländad och ljuset får inte riktas vinkelrätt från fasaden som många rundstrålande armaturer gör. Moderna armaturer med bra optik kan ha en horisontell ljusöppning och ändå sprida ljuset över en stor yta. Parker och grönska är uppskattade inslag i stadsmiljön. Ljussättning av innerstadens parker handlar till stor del om trygghet och gestaltning. Med rätt ljussättning kan parkerna nyttjas och bidra till en meningsfull stadsmiljö dygnet runt. När parker och grönska ska belysas bör man sträva efter att åstadkomma en nyanserad helhetsbelysning. Genom att låta ljuset falla både på gångvägar och på omgivande träd och buskar skapas en mjukare övergång mellan ljus och mörker. Ögat bländas inte, mörkerseendet bevaras, parken blir lättare att överblicka och upplevelsen av trygghet ökar. Att enbart öka belysningen på gångstråken kan i värsta fall förstärka känslan av otrygghet eftersom kontrasterna mellan den upplysta gångbanan och den mörka omgivningen ökar. Belysningen ska vara utformad så att de som vistas i parken kan uppleva och njuta av miljön och samtidigt känna sig trygga. Gående ska kunna identifiera mötande personer på ett avstånd mellan 4 och 10 meter. Val och placering av armaturer ska anpassas till parkens karaktär och även ta hänsyn till de stora årstidsvariationer som karaktäriserar en park. På vintern då träden är utan löv har ljuset färre vertikala ytor att reflekteras mot och risken för bländning ökar. I parker kan man med fördel använda andra belysningsprinciper än bara stolpar, så som pollare, belysning av buskage, träd och eventuella konstverk. Mer om ljus och trygghet i parker under kapitel 3 och

21 2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 2.9 Vattenrum Ljus och vatten kan tillsammans skapa mycket vackra och stämningsfulla effekter. Genom att ta vara på ljusets speglingar i en vattenyta kan rymd och djup skapas i ett stadsrum. När ljuset reflekteras i vattnet upplevs miljön som ljusare utan att ljusintensiteten höjs. Vattnets föränderliga yta kan tas till vara beroende på väder, vind och årstider. En å, kanal eller damm kan stå för det dramatiska och skiftande mot bebyggelsens kontinuitet och ro. Det är dock viktigt att lämna vissa vattenytor utan artificiell belysning, så att natthimlens - månens och stjärnornas naturliga speglingar kan upplevas. Broar fungerar ofta som länkar till, från och genom parker som t.ex. i Nolhaga Park. Att ljussätta broar skapar vackra och tredimensionella reflexer i vattnet. Det är för orienterbarheten också av stor vikt att belysa broar eftersom de är in- och utgångar till parken. En park med tydliga rumsliga samband och med väl definierade in- och utgångar upplevs trygg eftersom det stärker känslan av att kunna orientera sig Passager och gångtunnlar En passage utgör en förbindelselänk över, under eller igenom en barriär. För en god orienterbarhet är kontrasten mellan barriären och dess passage viktig, d.v.s att man lätt ska förstå var man tryggt kan passera. Med belysningens hjälp kan man framhäva och annonsera samband i form av passager. Gång- och cykeltunnlar är exempel på passager och bör belysas med ljuskällor som ger ett mjukt ljus, för att undvika bländning. Ofta ljussätts endast själva tunneln och omgivning lämnas relativt mörk. I kontrast till tunnelns ljus upplevs miljön runtomkring som ännu mörkare. För att få en tryggare miljö, utan bländning, bör även omgivningen före och efter tunneln ljussättas. Det är viktigt att tunnelbelysningen placeras i rätt höjd och med rätt riktning, så fotgängare och cyklister ser mötandes ansikten. Ljuskällans placering ska anpassas efter tunnelns form interiört, eftersom det avgör hur ljuset reflekteras. Eftersom passager och gångtunnlar ofta upplevs som mycket otrygga finns på nästa sida en checklista med vad som måste uppfyllas för att miljön ska kännas trygg. Vattnet som en spegel. Fågelön. Lights in Alingsås Ett exempel där tunneln är belyst även utanför mynningarna vilket ökar tryggheten. Gång- och cykeltunneln, Plantaget. Lights in Alingsås

22 2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT CHECKLISTA Dessa faktorer ska beaktas när en passage eller gångtunnel ska belysas Belysningen ska: Förtydliga omgivande vertikala ytor för att skapa en överblick över omgivningarna Platser för tillfälliga och permanenta ljussättningar Vissa platser i Alingsås ska förberedas för tillfälliga och permanenta ljussättningar. Det möjliggör att t.ex. konstnärer och ljusdesigners kan skapa en tillfällig eller permanent installation med ljus och ljud. För att detta ska vara möjligt ska platserna förberedas med ström i form av elskåp, uttag på stolpar eller kanske till och med permanenta belysningsstolpar. Ge möjlighet att se människors ansikten Ha samma ljusnivå i och utanför tunnelmynningen för att undvika för stora kontraster mellan en ljus tunnel och t.ex. en mörk park. Undvik: Obelysta områden i nära anslutning till tunnelns eller passagens mynning Stora kontraster mellan ljus och mörker En tillfällig ljusinstallation under Lights in Alingsås Foto Robert Persson Bländning och missriktat ljus Undvik att överbelysa stråk och platser eftersom omgivningarna då upplevs mörka Ingen skymmande vegetation utanför tunneln En tillfällig ljussättning av Stampens kvarn under Lights in Alingsås Th: Maneten - En tillfällig ljusinstallation under Lights in Alingsås

23 2. PRIORITERADE PLATSER, STRÅK OCH OBJEKT 23

24 24

25 3. TRYGGT OCH JÄMSTÄLLT LJUS Alingsås satsar på att tryggheten ska öka i kommunen och att arbetet för ökad trygghet ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Tanken är att all kommunal ljussättning i Alingsås ska genomsyras av detta perspektiv. Principer och metoder för trygg ljussättning ur ett jämställdhetsperspektiv har arbetats fram inom projektet Tryggt och jämställt ljus Rapporten kan i sin helhet hämtas som PDF på Alingsås kommuns hemsida (3 delar). Det följande kapitlet beskriver vilka aspekter som påverkar upplevelsen av trygghet på en plats eller ett stråk (3.1). I kapitlet beskrivs också hur ljuset påverkar dessa olika aspekter (3.2). I slutet redovisas den metod och de verktyg som användes i studien och som ska fungera som ett stöd i framtida ljusplanering i Alingsås (3.3). 3.1 Bakgrund och styrande principer Forskning visar att kvinnor upplever otrygghet på offentliga platser i högre grad än män. Såväl kvinnor som män upplever oro för att bli rånade eller misshandlade, men kvinnor beaktar framförallt risken att bli utsatta för sexualiserat våld i form av våldtäkt eller sexuella trakasserier. En effekt av detta är att fler kvinnor än män begränsar sina liv utanför det egna bostadsområdet om kvällarna, bl.a. genom att välja transportmedel eller stråk som upplevs trygga, eller genom att inte gå ut alls. Otrygghet är den faktor som mest begränsar kvinnors möjlighet att röra sig i stadsmiljön. Projektet Tryggt och jämställt ljus har genomförts av två experter, en genusforskare och en ljusdesigner i samarbete med Alingsås kommun. Genusvetenskap och ljusdesign är två skilda ingångar till trygghetsfrågorna som sällan kombinerats tidigare, vilket gjort att helt ny kunskap utvecklats inom projektet. Tanken är att all kommunal ljussättning i Alingsås ska genomsyras av detta perspektiv. Tryggt och jämställt ljus har genomförts med stöd från Boverket under hösten Projektledare AnnaKarin Fridh, översiktsplanerare på Alingsås kommun, har arbetat tillsammans med Kajsa Sperling, ljusdesigner på White arkitekter i Göteborg och Birgitta Andersson, genusvetare och kulturgeograf på JämKomp i Lund. 3.2 Trygghet Vi skiljer på trygghet och säkerhet. Med trygghet menar vi här att känna sig fri från oroande eller hotande inslag. Ofta räcker det med en föreställning om en risk för att vi ska känna oss otrygga. Säkerhet utgörs av den faktiska risk vi utsätter oss för. Även på säkra platser kan otrygghet uppstå och hindra oss från att röra oss fritt. Upplevelsen av trygghet på en plats beror i första hand på hur vi (medvetet eller omedvetet) bedömer risken för att en hotfull/ obehaglig situation ska uppstå, och i andra hand på hur vi tror att vi kan hantera situationen på den platsen. Forskning och praktiskt arbete har visat på ett antal aspekter som påverkar vår upplevelse av trygghet på en plats eller ett stråk. Norra Ringgatans allé. Foto:Alingsås Energi Jan Werner 25

26 3. TRYGGT OCH JÄMSTÄLLT LJUS Upplevelsen av trygghet på en plats ökar med hjälp av ljus genom att närheten till andra människor förstärks, kontrollen över platsen ökas och olika alternativa vägar och in- och utgångar förtydligas. Både själva placeringen och valet av armatur påverkar hur en plats upplevs. I arbetet med Tryggt och Jämställt ljus är utgångspunkten fem styrande principer: Befolkad plats, Ögon, Överblick, Orienterbarhet och Skötsel. Befolkad plats En plats där andra människor rör sig upplever vi generellt som tryggare än en folktom plats. Vi litar på att närvaron av andra människor förhindrar obehagliga eller hotfulla situationer från att uppstå, eller att sådana situationer kan avvärjas av andra människor. En befolkad plats innebär dock inte automatisk att platsen upplevs trygg. Det behövs en blandning av människor för att skapa trygghet, ett gäng tonårspojkar kan t.ex. göra att platsen upplevs mer otrygg än om den är folktom. Om en plats är befolkad eller inte beror främst på vilka målpunkter som finns där samt platsens kopplingar till övriga staden. Därför påverkar belysningen endast i liten grad denna aspekt. Fler människor kan lockas att vistas på en plats genom särskilt trivsam eller spännande belysning. Ögon Slutna fasader ökar känslan av otrygghet. På platser där få människor rör sig ökar tryggheten om det finns vakande ögon inifrån bostäder eller kvällsöppna verksamheter. Ögon i form av fönster, framför allt på markplan, ger oss en känsla av närhet till andra människor. Genom fönstren kan de som är inne överblicka oss som rör oss där ute. Fönster ger också ljusutsläpp i gaturummet. Entréer vända mot gatan fungerar också som ögon. Kopplingen mellan platsen och ögonen påverkas av avståndet, siktlinjer, antal entréer och antal och storlek på fönstren. Fönster i burspråk ökar ytterligare kontakten mellan ögonen och platsen utanför. Närvaron av andra människor kan betonas genom belysning av bostäder och kvällsöppna verksamheter, fasader och särskilt entréer. Viktiga siktlinjer mot exempelvis bostäder som finns dagtid, men på kvällen bryts av bländande belysning eller på grund av mörker kan återskapas med rätt belysning. En plats som splittras på grund av flera skilda typer av belysning eller mörka hål, blir en helhet med hjälp av enhetlig belysning på rätt plats. Genom sådana åtgärder kan även bostäderna på andra sidan platsen upplevas ligga närmare stråket där man rör sig. Plantaget Dålig överblick vid bron på grund av omgivande mörker. Färgåtergivningen är dålig och återger inte personens eller grönskans naturliga färger. Foto:White 26

27 3. TRYGGT OCH JÄMSTÄLLT LJUS Överblick En plats där vi har överblick ger oss en känsla av kontroll och ger oss i god tid möjlighet att upptäcka potentiellt obehagliga eller hotfulla situationer. Vi har kontroll över en plats när vi har uppsikt över den och kan se om någon annan befinner sig där. Uppsikt över en plats har vi när vi ser alla dess delar eller åtminstone de delar som ligger tätt inpå stråket vi följer. Vi behöver även veta hur platsen förhåller sig till omgivningen, så att vi slipper tveka inför vägval eller undra vad som finns bortom det vi ser. Siktlinjerna kan brytas av byggnader, av vegetation, av bländande belysning eller avsaknad av ljus. För att ha uppsikt över platsen behöver vi även förstå dess skala, därför är det viktigt att platsens avgränsningar är synliga. Överblick innebär också att vi kan se olika alternativa vägar som vi kan välja för att undvika en situation vi bedömer som hotfull. Med ljussättning kan siktlinjer förstärkas, till exempel genom att leda ögat åt rätt håll. Både bländning och mörka hål kan elimineras med god belysning. Vegetation som skymmer kan till viss del avhjälpas med belysning bakom buskaget, men ofta behövs en kombination av beskärning och belysning. I mörker tappar vi ofta känslan för platsens skala, men med ljus som markerar platsens avgränsningar kan vi läsa av dess storlek. Orienterbarhet Vi orienterar oss genom att dela in staden i delar med olika funktion: stråk, områden, gränser, knytpunkter och landmärken. Ju tydligare dessa delar är, desto lättare hittar vi och då känner vi oss tryggare. En annan aspekt på orienterbarhet är antalet alternativvägar, när vi har flera möjligheter att nå vårt mål är det mindre troligt att vi kommer fel och måste vända. Därför är graden av orienterbarhet och trygghet högre på en plats med många och tydliga kopplingar till omgivningen. Om det på platsen är tydlig skillnad mellan vad som är offentligt och privat, liksom halvoffentligt och halvprivat, är det troligt att de olika zonerna används mer än på en plats där det är otydligt vem som får vistas var. Skillnader mellan offentligt och privat bidrar till orienterbarheten och för att visa på gränserna kan till exempel olika markbeläggning, armaturer eller växtlighet användas. Genom att markera de olika zonerna bidrar man till att platsen blir, och upplevs som, mer omhändertagen. Med hjälp av ljussättning är det möjligt att förtydliga de stråk, områden, gränser, knytpunkter och landmärken som vi orienterar efter. För en orienterbar stad är det viktigt att ta hänsyn till platsernas hierarkier, så att exempelvis överordnade stråk får en mer påkostad belysning än sekundära stråk. Möjliga alternativvägar kan förtydligas genom att platser för vägval får särskild belysning. Belysning är också ett lämpligt redskap för att kvällstid markera platsens delars tillhörighet: privat, halvprivat, halvoffentlig och offentlig plats. Platsens utgångar kan tydliggöras om de blir belysta, gärna på ett avvikande sätt än övriga stråket. 27

28 3. TRYGGT OCH JÄMSTÄLLT LJUS Även entréer in till omgivande byggnader kan markeras med ljus. Det är mycket viktigt att belysningen inte är bländande, eftersom möjligheterna att upptäcka utgångar då kraftigt försvåras. Skötsel En plats med omsorgsfulla detaljer, där trasiga bänkar byts ut och graffiti tvättas bort upplevs tryggare än en steril och vanvårdad plats som signalerar att ingen bryr sig. Platser som inte sköts signalerar otrygghet. Dels ökar vandaliseringen, nedskräpning och klotter på dessa platser och det är inte ovanligt rummet tas i besittning av t.ex. ett ungdomsgäng eller missbrukare, vilket i sig ökar otryggheten. Växtlighet som inte sköts kan även hindra befintlig ljussättning. Med god belysning känns en plats omhändertagen. God belysning gör också en plats synlig och klotter eller nedskräpning kan förhindras eller snabbt åtgärdas. Genom att sköta växtligheten förhindrar man att den döljer eller begränsar befintlig belysning. Provbelysning av portgång under projektet Tryggt och jämställt ljus. Foto: Alingsås kommun 28

29 3. TRYGGT OCH JÄMSTÄLLT LJUS 3.3 Metod och verktyg Utifrån de generella principerna om tryggt ljus med jämställdhetsperspektiv har en metod utvecklats för att analysera och förbättra tryggheten med hjälp av ljussättning. Först analyseras platsen med en trygghetsanalys med hjälp av trygghetsverktyg, en funktionsanalys och eventuellt även med intervjuer. Sedan tas ljussättningsförslag fram för att motverka de problem som upptäckts, även detta görs med hjälp av trygghetsverktygen. Intervjuer Genom att ta reda på hur människor som använder platsen upplever tryggheten får man en god grund för vidare analysarbete. Detta kan ske genom exempelvis trygghetsvandringar. I projektet Tryggt och jämställt ljus har korta intervjuer använts. Tjugo alingsåsare har intervjuats om hur de upplever tryggheten på de fem utvalda platserna. Svaren redovisas på karta över platsen, kvinnors och mäns svar redovisas separat, kvinnors med röd färg och män med gul. Funktionsanalys I en funktionsanalys studeras trygghetsaspekterna befolkad plats och orienterbarhet. Analysen baseras på Kevin Lynch teorier och beskriver stråk, områden, gränser, knutpunkter och landmärken. Var dessa element finns beskrivs på karta. Stråk är leder där människor ofta rör sig. För gående och cyklister är detta ofta gator, gång- och cykelvägar. Gränser är linjära element som vi inte rör oss längs. Gränser klargör slut och början på stråk och distrikt. De kan bestå av vattendrag, berg, järnvägsspår, obebyggda områden och för gående och cyklister större bilvägar. Områden är enhetliga delar av platsen eller staden, igenkännliga från insidan och ofta även utifrån. Knutpunkter ligger ofta där stråken skär varandra. De kan utgöra bytespunkter från en struktur till en annan, t.ex. viktiga kollektivtrafikhållplatser. Även landmärken är punktreferenser, men sådana vi ser utifrån. Landmärken är tydligt urskiljbara objekt och finns i alla storlekar. Det kan röra sig om byggnader, affärer, träd eller annat som skiljer ut sig. Till Lynch metod har fogats fonder, som utgör ett tydligt visuellt slut på en plats, och målpunkter, exempelvis affärer eller skolor. Tjugo alingsåsbor beskriver en plats och kommentarerna redovisas på planen över det aktuella området. Källa: Projekt Tryggt och jämställt jjus i Alingsås. Funktionsanalys baserad på Kevin Lynchs teorier. Källa: Projekt Tryggt och jämställt ljus i Alingsås. 29

30 3. TRYGGT OCH JÄMSTÄLLT LJUS Trygghetsverktyg Tio trygghetsverktyg har tagits fram. Dessa beskriver platsens utformning. De används både för att beskriva ljussättningen idag och för att ta fram åtgärder för att förbättra tryggheten. Verktygen utgår från en eller flera av trygghetsaspekterna ögon, överblick, orienterbarhet och skötsel. Varje verktyg representeras av en symbol, för flera verktyg finns en positiv gul symbol och en negativ röd symbol. Trygghetsanalysen utförs på plats i mörker och verktygssymbolerna markeras på karta. Särskilda problemområden kan markeras och beskrivas särskilt ingående. Med den kunskap som trygghetsanalyserna ger har för varje område föreslagits ett antal åtgärder som kan omforma dessa platser till tryggare platser för både kvinnor och män. De problem som upptäckts (röda symboler) åtgärdas med hjälp av trygghetsverktygen (gula symboler). Utgång - tydlig. Att ha kontroll över de alternativa sätt som finns för att lämna platsen stärker orienterbarheten och överblicken. På bilden är en sådan utgång betonad med ljus. Otrygg plats. Symbolen utgör en värdering och pekar ut platser med särksilt stora trygghetsproblem, ofta kopplat till flera aspekter: Dålig orienterbarhet, dålig överblick, ögon saknas och skötseln är bristfällig. Ögon. Kontakten med andra människor, ögon, ökar när fönster till bostäder och verksamheter är betonade med ljus. På bilden faller ljuset från gatlampan på väggen kring bostadsfönster. 30

31 3. TRYGGT OCH JÄMSTÄLLT LJUS!? Utgång -tydlig Utgång - otydlig Entré - tydlig Entré - otydlig Tydligt vägval Otydligt vägval Omhändertagen plats Ej omhändertagen plats Ögon Avsaknad av ögon Viktig siktlinje Viktig siktlinje - bruten Skymmande vegetation Mörkt hål Bländning Rumsskapande belysning Otrygg plats Plats som används av kvinnor mer än män Plats som används av män mer än kvinnor Symboler som representerar trygghetsverktygen Exempel på hur trygghetsverktygen kan användas i en plan. Siffrorna hänvisar till beskrivningar om olika områden och platser. Rapporten Tryggt och jämställt ljus i Alingsås kan i sin helhet hämtas som PDF på Alingsås kommuns hemsida. Där redovisas bland annat tillämpningsexempel på ett antal olika miljöer i Alingsås. 31

32 4. ATT VÄLJA BELYSNINGSUTRUSTNING De vitala komponenterna i alla belysningsanläggningar är själva armaturen, ljuskällan och tillhörande utrustning. Valet av dessa har stor betydelse för anläggningens funktion samt kostnader för drift och underhåll. Val av andra komponenter som transformatorer, driftdon, styrutrustning, stolpar m.m har också stor inverkan på en belysningsanläggnings funktion och driftssäkerhet. Förutom att ge ett bra ljus ska belysningen vara hållbar utifrån ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Det är inte säkert att den billigaste armaturen ger bäst besparing när man jämför med den totala livslängden och driftskostnaden över en längre tidsperiod. En viktig faktor är också att belysningsanläggningen ser bra ut på dagen, varför ledningsdragningar, utformning av stolpar och armaturfästen, placering av elskåp m.m noga måste tänkas igenom. För att få en helhet och en röd tråd som genomsyrar gatubelysningsanläggningen är det också viktigt att sträva efter en standard för den. 4.1 Ljuskällor Att välja rätt ljuskälla till en armatur har avgörande betydelse för om belysningen blir bra eller dålig. En förutsättning för bra val av ljuskälla är kunskap om olika ljuskällors egenskaper, så som färgtemperatur, färgåtergivning, verkningsgrad m.m. Alla ljuskällor har olika egenskaper, och dessa måste noga analyseras då det påverkar både det visuella intrycket men också hållbarheten. Att välja rätt ljuskälla för belysningsuppgiften är det första valet man gör innan man börjar tänka på armaturens utformning. Idag finns det många olika ljuskällor på marknaden och utveckling av nya mer energieffektiva och hållbara ljuskällor pågår ständigt. Med det nya EU-direktivet kommer kvicksilverljuskällan förbjudas efter 2015, och våra stora tillverkare av ljuskällor håller även på att successivt arbeta bort ljuskällor så som högtrycksnatrium. Det finns idag ersättningsljuskällor för kvicksilver som drivs på samma don och som kan monteras direkt i armaturer konstruerade för kvicksilverljuskällor. Man ska dock vara medveten om att detta inte är en långsiktlig och hållbar lösning då de äldre armaturerna ofta är bländande och har dålig verkningsgrad. En stor satsning görs i belysningsindustrin på LED (lysdioder), som sägs vara framtidens ljuskälla. Tekniken är inte helt färdigutvecklad och tyvärr är många armaturer mycket bländande. Trots det finns det flera bra produkter på marknaden, som inte bländar och har ett kvalitativt ljus. För att säkerställa ett bra resultat ska en visuell och teknisk utvärdering göras innan man väljer armaturer bestyckade med LED. Valet av ljuskälla påverkar möjligheten att kunna styra ljuset. Vissa ljuskällor och drivdon är väl anpassade för ljusreglering medan andra inte går att ljusreglera alls. En övergripande strategi krävs vad gäller typ av styrsystem. Läs mer om ljusreglering under Styrning och programmering under kap Ljusdiod Källa: Scania 32

33 4. ATT VÄLJA BELYSNINGSUTRUSTNING 4.2 Armaturer Att välja rätt armatur för belysningsuppgiften är avgörande både för det visuella intrycket och hur den ljussatta platsen kommer att upplevas. Det är även viktigt sett för anläggningen ur ett hållbarhetsperspektiv. Hållbarheten innefattar den miljöpåverkan som en belysningsanläggning orsakar under hela anläggningens livslängd, där elförbrukningen står för den största delen. Armaturens livslängd är direkt sammankopplad med de tekniska egenskaperna som tillskrivs armaturen. I projekteringen är det därför viktigt att göra en noggrann analys av den miljö där armaturen ska verka. Det är ofta kombinationen av olika belysningsprinciper och reflektorer som gör belysningen dynamisk och variationsrik. Att bara sträva efter en hög verkningsgrad och ett långt stopavstånd kan få förödande effekter om man inte väger in visuella aspekter. Det vanligaste förekommande misstaget är att ljuskällan sitter för ytligt i armaturen och skapar stor bländningsproblematik. Om betraktaren utsätts för direkt synnedsättande bländning blir omgivningen mörk och belysningen tappar sin funktion. Det visuella perspektivet är mer subjektivt och bygger på att projektören gjort medvetna iakttagelser om olika visuella förhållanden. Förutom att armaturens ljusbearbetning ska medverka till en önskad gestaltning nattetid, sätter även armaturens form och färg prägel på stadsrummet dagtid. Armaturer och stolpars formspråk ska därför anpassas till platsen utformning. För att uppnå en god ljussättning krävs att både de visuella och tekniska egenskaperna samspelar med omgivningen. Valet av en lämplig armatur som uppfyller önskad funktion kräver kunskap om armaturers olika egenskaper. Optisk lins till en LED-armatur Källa: Reefbuilders.com 4.3 Ljusoptik För att uppnå en hög verkningsgrad krävs armaturer med goda materiella egenskaper och ljusteknisk optik. Med en god optisk ljusbehandling där ljuskällan är väl avbländad, verkningsgraden hög och ljusfördelningen anpassad till belysningsuppgiften, kan många gånger antalet armaturer minskas. Armaturen Copenhagen från Philips Källa: Philips.se 33

34 4. ATT VÄLJA BELYSNINGSUTRUSTNING 4.4 Elektronik Moderna belysningsarmaturer med energieffektiva ljuskällor innehåller elektronik som driver ljuskällan. Elektronik såsom drivdon har liksom ljuskällan en begränsad livslängd och kan behövas bytas ut efter ett antal tusen brinntimmar. Det som skiljer sig mellan de olika donen är b.la tekniska egenskaperna, drivdonens kostnad, fuktkänslighet, livslängd m.m. Drivdon som ger en optimal ljuskvalité gentemot ekonomi ska användas. LED-tekniken som ljuskälla har i många fall en extremt lång beräknad livslängd. Därför är det viktigt att noga undersöka tekniken som driver ljuskällan då begränsningarna i livslängd snarare kan ligga på tekniken än på själva ljuskällan/armaturen. 4.5 Tillbehör och reservdelar Många av dagens moderna armaturer har flera olika tillbehör, alltifrån olika spridningslinser som styr ljusbilden/ljusfärgen till bländskydd och monteringstillbehör. Spridningslinsen placeras framför ljuskällan och när ljuset transmitteras genom spridningsglaset förändras ljusbilden. Det kan vara till stor fördel att kunna komplettera armaturen med olika optiska spridningsmöjligheter efter installation, då det ger fler möjligheter att justera ljussättningen. Bländskydd finns i olika varianter beroende på vart armaturen ska placeras och vilka bländningsvinklar som är aktuella. Monteringstillbehör är en viktig aspekt att tänka på vid val av armatur. I vissa svåråtkomliga och utsatta miljöer, kan det ibland vara motiverat att specialtillverka infästningstillbehör för att underlätta service. Armaturer som ger en stor flexibilitet med möjlighet att montera tillbehör som spridningslinser och bländskydd e.t.c ska eftersträvas. Leverantörers förmåga att leverera reservdelar under hela anläggningens livslängd ska undersökas före val och inköp av belysningsutrustningen. 4.6 Garantier Eftersom livslängden på projekten där armaturerna ska verka är relativt långa, är det viktigt att projektörer och beställare ställer krav på garantier från armaturtillverkarna. Man bör noggrant undersöka vilka villkor leverantören lämnar och fundera på hur dessa påverkar anläggningens driftskostnader och livslängd. I projekt med stora kvantiteter finns det ibland möjlighet att få specifika garantier och avtal anpassade efter det enskilda projektet. Vid val av nya oprövade ljustekniker som till exempel LED-armaturer är det viktigt att undersöka leverantörens möjlighet att kunna leverera armaturer och reservdelar under anläggningens hela livslängd. Fem års garanti på armaturer och andra komponenter i belysningsanläggningen ska eftersträvas. Elektroniskt kretskort Källa: Wallpopers.com 34

35 4. ATT VÄLJA BELYSNINGSUTRUSTNING 4.7 Bländningsindex Armaturens bländningsgrad redovisas genom ett bländtal (UGR/GR/TI); ju lägre bländtal desto mindre bländande armatur. Vi är olika känsliga för bländning och därför ska bländfria armaturer användas i så stor utsträckning som möjligt. Detta för att minska störande och direkt synnedsättande bländning. Bländning kan också uppstå om en armatur placeras felaktigt eller används på ett annat sätt än den är tänkt att användas. Vid anläggning av belysning bör bländning utvärderas visuellt på plats och eventuell förekommande bländning åtgärdas genom omriktning av armaturer och bländskydd etc. Läs mer om bländning i kapitlet 2, Upplevelsen av ljus. 4.8 Verkningsgrad Armaturens verkningsgrad är viktig för att få ut så mycket ljus som möjligt från armaturen. Ju mer ljus som kommer ut från armaturen, desto bättre verkningsgrad och därmed högre energieffektivitet. Många gånger bestyckas armaturer med höga effekter vars ljus sedan stängs inne av armaturkonstruktionen. Då förbrukas energi som inte utnyttjas vilket belastar miljön i onödan. Armaturer med hög verkningsgrad ska därför användas. 4.9 Kapslingsklass Kapslingsklass är en klassifikation av hur bra inkapslingen av teknisk utrustning står emot och skyddar mot damm, vatten, inträngande föremål samt ofrivillig beröring. Klassifikationen har formen IP (Ingress Protection rating) följt av två siffror (IP44). Den första siffran beskriver hur bra skyddad armaturen är mot damm, inträngande objekt och beröring. Den andra siffran visar armaturens skydd mot vatten; ju högre siffra, desto bättre skydd. Höga krav på vattentäthet ställs på markstrålkastare där det dessutom är mycket viktigt att markuppbyggnaden är väl dränerad. Armaturernas kapslingsklass ska motsvara elsäkerhetsverkets och EU s direktiv om skyddsklass på armaturer för utomhusbruk Underhåll Regelbundet underhåll är av stor vikt för anläggningens funktion och livslängd. Tvättning av armaturer från damm, smuts och avföring från fåglar är nödvändigt för att bibehålla en hög verkningsgrad. Armaturer placerade nära vägkanten på en låg höjd blir ofta nedsmutsade av avgaser och vägdamm och kan därför behöva rengöras oftare. Byte av ljuskällor görs ofta gruppvis enligt en underhållsplan där utbytesintervallen finns dokumenterade. Utöver gruppbyten görs även s. k. ronderingar för att byta enstaka ljuskällor som gått sönder. Att lätt kunna öppna en armatur och byta ljuskällan är en viktig aspekt ur tidsbesparingssynpunkt, men också ur arbetsmiljösynpunkt. Hänsyn till detta ska tas vid val av armaturer och armaturerna ska vara lätta att underhålla. I underhållsplanen beskrivs också med vilka intervall armaturer ska rengöras och hur drift- och underhållsarbetet ska bedrivas för att nå en så låg effektförbrukning som möjligt. Underhållsarbetet ska i framtiden dokumenteras i GIS systemet med kartor och register som kontinuerligt uppdateras när t.ex. en åtgärd är utförd. Hur felanmälan ska gå till och rutiner för att prioritera rätt åtgärder är också viktiga delar av underhållsplanen. 35

36 4. ATT VÄLJA BELYSNINGSUTRUSTNING Vandalisering av belysningsarmaturer kostar samhället mycket pengar varje år. En vandaliserad anläggning tycks också inspirera till mer vandalisering. Därför bör man underhålla och byta ut exempelvis trasiga armaturer. Armaturens utformning och placering har stor betydelse för att undvika vandalisering. Ljuskällans placering bör därför inte understiga fyra meter. I projekteringsskedet ska platsens utsatthet beaktas. Infällda markstrålkastare bör undvikas i den mån det går då dessa kräver ett stort underhållsarbete. Vid val av markstrålkastare måste projektören motivera valet för Alingsås Energi Livslängd Vid ombyggnation av befintliga belysningsanläggningar behöver man beakta hela belysningsanläggningens livslängd. Uppskattad livslängd för armaturer är ca år och för belysningsstolpar och kablar ca år. Om t.ex. en 30 år gammal belysningsanläggning ska bytas ut bör man överväga att byta ut hela belysningsanläggningen med armaturer, stolpar och kablar istället för att bara byta armaturerna. Olika typer av ljuskällor och driftdon har 4.11 Material och färg Vid val av armatur är det viktigt att undersöka armaturens olika material. För maximal livslängd ska materialen vara anpassade till belysningsuppgiften och rådande klimat. Olika typer av plaster kan vara olika känsliga för UV-ljus och vid överexponering kan exempelvis ej uv-resistenta plasten vittra sönder. I miljöer med hög luftfuktighet och höga salthalter är det extra viktigt att tänka på att armaturer och monteringstillbehör är rostskyddsbehandlade så att korrosion inte uppstår. Färg påverkas också av väder och vind. I hårt utsatta miljöer kan det vara värt att använda ett tjockare lager färg på armaturer och stolpar för en god hållbarhet och bibehållet utseende. Belysningsutrustningen ska vara anpassad till platsens rådande klimat. Underhåll av armaturer Källa: alfaromeotransaxales.forumactif.info/ 36

37 4. ATT VÄLJA BELYSNINGSUTRUSTNING olika livslängd. På platser där det är svårt eller dyrt att byta ljuskälla bör ljuskällor med lång drifttid prioriteras. Alla komponenter i belysningsanläggningen ska vara anpassade mot uppgiften med en så lång livslängd som möjligt Återvinning och avfallshantering Från 1 juli 2001 gäller en lag som kräver att alla uttjänta elprodukter, inklusive belysning, tas omhand av producenterna, det s.k. producentansvaret. Produkternas innehåll av metaller, andra värdefulla material och energi återanvänds och övriga miljöfarliga komponenter deponeras. Lagen förbjuder uttryckligen att elprodukter deponeras eller förbränns utan föregående behandling Styrning och programmering Belysningsanläggningens styrsystem tänder och släcker anläggningen utifrån ett tidsschema eller yttre förutsättningar som till exempel rådande dagsljusförhållanden. Vissa styrsystem kan också reglera ljusmängden genom att dimra enskilda eller grupper av armaturer. I de mest avancerade systemen loggar systemet även brinntiden för enskilda armaturer och varnar då armaturer gått sönder etc. Väl utvecklade styrsystem, så kallad intelligent belysning ger en möjlighet till energieffektivisering och ett rationellt och effektivt underhållsarbete. Med större kontroll på anläggningen ökar förutsättningarna för minskad energianvändning och ökad säkerhet och tillförlitlighet Intelligent belysning Optimering av energiförbrukningen stor besparingspotential Möjlighet till styrning av individuella armaturer Enkelt att införa på befintliga anläggningar Individuell belysningsanpassning utifrån anläggningens syfte Permanent spänning i stolparna Sänkta kostnader för driftarbete i förhållande till traditionell belysningsstyrning Ägare och driftentrepenör får bra kontroll på anläggningarna Säkerheten på väg och andra platser där systemet tillämpas kan förbättras Energibesparing sker genom dimring av belysningsgrupp eller valfria armaturer, förlängning av ljuskällans livslängd och kompensering för ljuskällans åldrande. Dessutom minskas ljusföroreningarna. Underhållet underlättas och kostnaderna för det minskas tack vare: Loggning av brinntid för varje ljuskälla Förvarning av EOL (End Of Life) Detektering av trasig ljuskälla Planering av underhåll efter faktiskt behov Kontroll av driftavtalets uppfyllelse Ett antal olika system finns tillgängliga på marknaden. De mer avancerade innehåller funktioner som gör att de kan ersätta både enklare lokala och centrala tändsystem och 37

38 4. ATT VÄLJA BELYSNINGSUTRUSTNING ge möjlighet till en mer avancerad styrning. Lokal tändutrustning: Astronomiskt ur - monteras i belysningscentralen och tänder eller släcker belysningen baserat på solens position på den plats som utrustningen är anpassad för. Ljusrelä - monteras i anslutning till belysningscentralen och tänder eller släcker belysningen baserat på rådande ljusförhållanden på platsen. Central tändutrustning: Styrcentral tvåvägs - monteras i belysningscentralen och får sitt kommando för att tända/släcka från en centralt placerad utrustning via GSM/GPRS-kommunikation. Tändvillkor kan komma från en central gemensam ljussensor eller enligt ett upplagt tidsschema. Systemet medger manuell tändning eller släckning från driftcentral. Utrustning finns i flera utföranden, allt från enkel till/från-funktion till mer avancerade system förberedda för kommunikation med armaturer samt återföring av larm och mätvärden. Ljusreglering (dämpning/dimring): Tvåvägs-utrustningen monteras i armaturen och växlar vid en kalkylerad tidpunkt till den lägre nivån av förkopplingsdonets två effektlägen. med det elektroniska förkopplingsdonet. Detta system medger individuell styrning och övervakning av varje armatur. Tändoch släckkommando, dämpningsnivå, larm samt mätvärden överförs från styrcentralen via elnätskommunikation eller radio. Systemet ger bra möjlighet till energibesparing med bibehållen säkerhet då armaturer vid övergångsställen med mera kan styras oberoende av andra armaturer. I Alingsås kommun används följande styrsystem: Central tändutrustning - signalkabelnät som tänder och släcker gatubelysningen via centralt beläget ljusrelä. Dimlight - Östpumpen och Borgens gata. Wattguard - Ljusreglering genom reglering av spänningen - Lärkvägen och Bangatan. Vid nyprojektering ska val av styrsystemet kommuniceras och godkännas av Alingsås Energi Provmontage och utvärdering Att utvärdera olika armaturers tekniska och visuella egenskaper är avgörande för att uppnå en bra belysningsanläggning. I Alingsås kommun ska detta genomföras med all ny belysningsutrustning. 38 Effektreglering - utrustningen monteras i anslutning till belysningscentralen och reglerar spänningsnivån på utgående ledningar. Alla anslutna armaturer dämpas gemensamt. Dämpningsnivå och tidpunkt för aktivering bestäms av en intern klocka eller en extern styrsignal. Individuell effektreglering - utrustningen monteras i armaturen och kommunicerar Med nya LED-tekniken ges nya möjligheter till ljusstyrning. Källa: Glamox.com

39 4. ATT VÄLJA BELYSNINGSUTRUSTNING CHECKLISTA Visuell utvärdering CHECKLISTA Teknisk utvärdering Passar armaturen/infästningen/stolpen in med platsens utformning i förhållande till skala, uttryck/formspråk och färg? Ljusnivå - Ger armaturen tillräckligt mycket ljus? Ljusfördelning - Fördelar armaturen ljuset på ett tillfredsställande sätt? Ljusfärg - Ger armaturen/ljuskällan en bra ljusfärg? Färg - Upplevs färger i omgivningen som naturliga eller förvrängda? Bländning - Ger armaturen/ljuskällan/omkringliggande ytor någon form av bländning (störande eller direkt synnedsättande). Skuggor - Förstärker eller försvårar eventuella skuggor synuppgiften? Reflexer - Ger armaturen/ljuskällan störande eller positiva reflexer i armaturen eller på omkringliggande ytor? Hur lång garantitid är det på produkten? Vilken är den uppskattad livslängd på tekniska komponenter? Vilken är den uppskattade livslängden på material och ytskikt? Vilket styrsystem kan armaturen levereras med? Hur ansluts armaturen till nätet? Hur många tillverkare kan producera ljuskällan och andra tekniska komponenter? Är armaturen lätt att torka rent? Hur lång tid tar det att byta ljuskälla, och krävs det specialverktyg för att öppna armaturen? Är armaturens materialsammansättning anpassad till belysningsuppgiften? Har armaturer planglas? 39

40 5. BELYSNINGSPRINCIPER 5.1 Trafikplan för Alingsås stad Syftet med Alingsås Trafikplan är att underlätta en utveckling mot ett långsiktigt hållbart transportsystem. Trafikplanen skall beskriva hur trafiknäten i staden bör utformas för att bättre klara sina respektive uppgifter. Den skall utgöra underlag för att kunna ta beslut i specifika trafikfrågor inom tätorterna för att skapa en attraktiv, trygg, säker och hälsosam miljö i Alingsås. Målet med Alingsås Trafikplan är bland annat: Gång- och cykeltrafik: Identifiera särskilt viktiga gång- och cykelstråk. Förslag till åtgärder för att skapa ett tillgängligt vägnät för alla oskyddade trafikanter. Förslag till åtgärder för att skapa trygga och säkra vägar för gång- och cykeltrafiken. Komplettera befintligt cykelvägnät så att det blir sammanhängande och mer attraktivt som alternativ till bil. Hälsa och säkerhet: Trafikens miljöpåverkan skall minskas i enlighet med Alingsås kommuns miljömål. Antalet trafikolyckor skall minskas. Olyckors allvarlighetsgrad skall minskas så att på sikt ingen dör eller skadas allvarligt i trafiken, i enlighet med nollvisionen. Öka andelen aktiva transporter i enlighet med Alingsås kommuns folkhälsomål. Utryckningsnätet Förslag till åtgärder för att främja en god framkomlighet i utryckningsnätet. Biltrafiken Hastighet ska stämma med gatans utformning. Förbättringsåtgärder skall föreslås så att gatans funktion och önskad prioritering av olika grupper av trafikanter uppnås. Alingsås miljömål Kommunfullmäktige antog 2010 ett antal miljömål som kan delas in i tre huvudområden; Rik natur, Friskt vatten och Det goda samhället. Inom målområdet Det goda samhället strävas bland annat efter att samhällsstrukturen i Alingsås ska främja miljöanpassade och resurssnåla transporter samt en effektivare energianvändning och nyttjande av förnyelsebara energikällor. Utsläppen till luften av växthusgaser eller föroreningar som kan vara skadliga för människor, djur, växter, byggnader, mark eller vatten skall minskas. Alingsås kallas för cykelstaden. Kollektivtrafik: Förslag till åtgärder för att främja en god framkomlighet för busstrafik. 40

41 5. BELYSNINGSPRINCIPER Folkhälsomål 2019, delmål Kommunens folkhälsomål antogs av kommunfullmäktige Folkhälsomålen syftar till att skapa goda livsmiljöer och god folkhälsa utifrån kommunens gemensamma arbete för en hållbar utveckling. Aktiva transporter innebär att man tar sig till sin målpunkt utan att använda motordrivna fordon och anses som en av de viktigaste formerna av fysisk aktivitet eftersom den markant ökar möjligheten att en person uppnår rekommendationen för fysisk aktivitet och hälsa, samtidigt som den är miljövänlig och bidrar till en ekologisk hållbar utveckling. I Göteborgsregionens mål för kollektivtrafiken: - kollektivtrafiken ska styra den fysiska planeringen enligt överenskommelser mellan regionens kommuner, däribland Alingsås. 5.2 Vem är prioriterad i gaturummet? Belysning av gator och allmänna platser behandlas i en särskild ljusplan och är därför inte en del av trafikplanen. Däremot har belysningen en stor del i att uppfylla de olika miljömålen i Trafikplanen. Genom att orientera ljuset till de oskyddade trafikanter i staden uppmuntras de boende i Alingsås att välja att promenera, cykla och använda kollektivtrafiken. Belysningen kan t.ex. underlätta hållbara transportmedel genom att skapa trygga stråk och platser till och från hållplatser och väl upplysta och sammanhängande stråk genom staden. Ljuset kan tydligt visa vem som är prioriterad i stadsrummet t.ex. med hjälp av belysningens skala, fördelning och styrka. K2020 är den framtidsbild som ska styra utvecklingen av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen. Målet är att kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska vara minst 40% år Göteborgsregionens strukturbild: I Göteborgsregionens strukturbild är Västra stambanan utpekad som ett av huvudstråken där pendel- och regiontågtrafiken ska vara attraktiv. Stationsnära bostäder och verksamheter samt goda möjligheter för att gå, cykla eller åka kollektivt till stationerna är en förutsättning för att detta ska uppnås. Exempel på trafikrum där biltrafikanter är prioriterade, illustration: P Hillberg Sweco. Exempel på trafikrum där blandtrafik är prioriterad, illustration: P Hillberg Sweco. 41

42 5. BELYSNINGSPRINCIPER 5.3 Vägar och gators belysning I detta kapitel beskrivs riktlinjer och belysningsprinciper som ska användas för vägar och gator i Alingsås. Huvudprinciperna förhåller sig till trafikplanens indelning av typgator. Exempel på dessa är lokalgata, uppsamlingsgata, huvudnät och övergripande nät. Kapitlet påvisar även principer i innerstaden, gång- och cykelvägar och för svåra trafiksituationer. Det är viktigt att varje gatas förutsättning analyseras så att belysningen anpassas till platsen. De ljusnivåer och belysningsklasser som beskrivs i detta kapitel ska betraktas som riktvärden. Avvikelser från Ljusplanens angivna riktvärden ska godkännas av ljusrådet. Mängden ljus på gatorna i Alingsås utgår delvis från rekommendationer i VGU, (vägar och gators utformning). Men istället för att öka ljusets intensitet när trafikflödet ökar eller när gatutypen förändras väljer Alingsås att hålla en och samma relativt låga ljusnivå över hela staden. I Alingsås ska nattens egna kvalitéer bevaras i syfte att undvika överbelysning och genom detta spara energi. Genom ett kvalitativt vitt och jämnt ljus kan man sänka ljusnivåerna utan att upplevelsen av ljushet minskar (källa: Trafikverket). Särskilt svåra trafiksituationer t.ex. korsningar och övergångställen ska alltid analyseras och behandlas separat, se 5.5. Korsningar I alla korsningar bör belysningen utformas så att uppmärksamheten riktas mot mötet med andra trafikanter. Ljuset bör också hjälpa trafikanterna att hitta rätt väg genom korsningen. Ofta blir miljön vackrare och lättare att orientera sig i om man låter ljussättningen betona rumskänslan även i trafikrummen, exempelvis genom att svagt belysa de omgivande byggnadernas väggar. Där gång- och cykelvägar korsar en bilgata skall gång- och cykelvägen visuellt dominera över bilgatan. Detta görs genom en förhöjd ljusnivå samt med en avvikande högre färgtemperatur (Se, svåra trafiksituationer, 7.5). Cirkulationsplatser Utgångspunkten för belysningen bör vara cirkulationsplatsens utformning och karaktär. Exempelvis kan val och placering av armatur och ljuskälla vara helt olika vid en cirkulationsplats med upphöjd rondell och kantstöd jämfört med en cirkulationsplats i samma höjd som gatan. Att låta ljus markera rondellens (cirkulationsplatsens inre cirkulära fält) runda form ger god ledning för trafiken. Det kan göras genom effektbelysning med dold ljuskälla eller punktbelysning infälld i marken. Ett annat sätt är att placera en mer markerad belysning mitt i rondellen. För att fungera som god ledning bör mittbelysningen avvika utseendemässigt, t.ex. i höjd, från belysningen vid tillfarterna. Då belysningspunkter placeras i en cirkel runt rondellen är risken för bländning stor och belysningen bör utformas så att denna risk för bländning minimeras. I de fall man kan se igenom hela cirkulationsplatsen bör man undvika att placera pollare i en ring längs rondellens kant, eftersom denna typ av punktbelysning lätt kan förvirra trafikanter i stället för att ge ledning. 42

43 5. BELYSNINGSPRINCIPER Busshållplatser Busshållplatser ska ljussättas med en högre ljusnivå än omgivande gator samt med en avvikande högre färgtemperatur. Även de viktiga gång- och cykelvägarna till och från hållplatsen ska belysas, så att man kan röra sig tryggt till och från hållplatsen. Att balansera ljusnivåerna mellan hållplatsen och omgivande ljus är viktigt för att underlätta adaptionen. Kungsgatan i Alingsås, belysningen monteras på fasad. Foto: Alingsås kommun Bolltorp, exempel på armaturplacering för gång och cykelväg. Foto: White 5.4 Huvudprinciper för belysning Alingsås innerstad Områdesdefinitionen av innerstaden beskrivs i ljusplanens GIS-system. Här ska belysningen om möjligt vara vägghängd och ljuspunktshöjden vara 4.5 m. Syftet med att orientera armaturerna till fasaden är att ljuset belyser och förstärker rummets väggar. Om fasadmontering ej är möjlig ska en stolpe placeras tätt invid fasad. Ljuset på gatorna i innerstaden är kombination av offentlig belysning och kommersiell belysning från butiksfönster, restauranger och ljusskyltar. Den sammanlagda mängden ljus på körbanan/gårdsgatan ska uppnå belysningsklass MEW5 enligt VGU. Gång- och cykelvägar Alingsås kallas för cykelstaden. Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt och kommunen arbetar mycket aktivt med att göra Alingsås till en av de cykelvänligaste städerna i Sverige. I enlighet med trafikplanen så ska de hållbara transportsätten prioriteras i Alingsås. Ett väl belyst cykelnät skapar förutsättningar för människor att gå och cykla även när det är mörkt. Belysningen på gång och cykelvägar ska vara av samma goda kvalité, ljusnivå och jämnhet som för biltrafikanterna. Armaturen och stolpens utformning ska vara bearbetad på gång och cykelväg för att höja stråkens status och estetik. Om gång-, cykel- och gatunät passerar en prioriterad plats, t. ex en park, ett torg eller gångtunnel ska belysningen anpassas till platsen och samordnas med Ljusrådet. Stolpen och armaturen lackas med RAL Stolpen kan även kompletteras med nätta strålkastare för att belysa eventuella bergsskärningar eller skogspartier vid sidan av körbanan. Ljuspunktshöjd är 4.5 m. 43

44 5. BELYSNINGSPRINCIPER Lokalgata Biltrafikens lokalnät utgörs av de gator som trafikanter endast använder om de har målpunkter utmed gatan eller på närliggande gator. På dessa gator krävs ett stort samspel mellan motorfordon och oskyddade trafikanter eftersom den största delen av nätet är blandtrafik. På lokalgatan är de oskyddade trafikanterna i fokus. Här används gatan inte bara som körbana utan också som en informell lekplats för barn som bor i området eller som gångväg. Hastigheten på dessa gator är 30 km/h vilket även skalan på belysningen ska framhäva. Ljuspunktshöjden på dessa gator ska vara 5m och stolpen ska likt gångoch cykelvägarna lackas med RAL Uppsamlingsgata Till och från lokalgatan sträcker sig ofta en uppsamlingsgata vars uppgift är att koppla samman lokalnätet. Hastigheten på dessa gator är 30 km/h och oskyddade trafikanter är i fokus. Ljuspunktshöjden på dessa vägar ska vara 6-7 m beroende på omgivande byggnaders skala. Valet mellan 6 eller 7 m ska bedömas ifrån fall till fall. Om en parallell gång och cykelväg sträcker sig längs med en uppsamlingsgata kan belysningsprincipen för gång och cykelvägar användas och ersätta belysningen för uppsamlingsgatan. Det övergripande nätet är genomfartsvägar som leder till regionala eller nationella mål. Dessa vägar ägs och underhålls av trafikverket. Framkomligheten på dessa vägar är mycket viktig, vilket ska medge en färdhastiget på 60 km/h eller högre. Trafikverket ansvarar för belysningen på dessa vägar. Alingsås kommun ställer dock krav på ett kvalitativt vitt ljus även på dessa vägar, 3000K (+-200K) Ra>80. Ljuspunktshöjden böra vara ca 8-9 m och armaturerna placeras växelvis om vardera sida körbana. Val av belysningsklass ska ske i samråd med Alingsås kommun. 5.5 Svåra trafiksituationer Exempel på uppsamlingsgata: Konduktörsgatan i Alingsås. Foto: Alingsås kommun Huvudnät Biltrafikens huvudnät är ett sammanhängande nät av vägar och gator för fordonstrafik till, från eller genom tätorten. Ljuspunktshöjden på dessa vägar ska vara 6-7 m beroende på omgivande byggnaders skala. Valet mellan 6 eller 7 m ska bedömas från fall till fall. Övergripande nät 44 Exempel på lokalgata i Bolltorp. Foto: White

45 5. BELYSNINGSPRINCIPER Trafiksituationer som bedöms svåra eller där det finns en ökad risk för trafikolyckor ska belysas med högre intensitet än anslutande väg samt i en avvikande högre färgtemperatur, 4000K (+- 200K). Målet är att öka kontrasterna på dessa platser i syfte att särskilja och där igenom uppmärksamma trafikanter om den svåra trafiksituationen. Metoden för hur man skiljer ut dessa platser ska noggrant analyseras och anpassas till platsen. Exempel på svåra trafiksituationer är: Korsningar Rondeller Busshållsplatser Bevakade och obevakade övergångsställen Vägar i direkt anslutning till skola, fritids eller förskola 5.6 Generella riktvärden Samtliga gator i Alingsås ska belysas efter belysningsklass MEW5, d.v.s. 0.5cd/m2 U0 0,4. Färgtemperaturen på samtliga vägar ska vara ca 3000K (+- 200K). Svåra trafiksituationer ska belysas med en avvikande högre färgtemperatur 4000K (+- 200K) samt med en högre ljusnivå än anslutande vägar. Färgåtergivning på samtliga gator och för svåra trafiksituationer ska vara över RA>80. Riktvärden för typgator i Alingsås 45

46 5. BELYSNINGSPRINCIPER 5.7 Biltrafiknät, nu och framtiden 46

47 5. BELYSNINGSPRINCIPER 5.8 Cykelnät, nu och framtiden 47

48 5.9 Tillämpningsexempel - analys av förutsättningar Sektion 1 Sektion 2 Framtida huvudnät för biltrafik Sektion 3 Framtida huvudnät cykeltrafik. Separat cykelbana. Framtida huvudnät cykeltrafik Tillämpningsexemplet syftar till att visa hur belysningsprinciperna kan tillämpas på en gata i Alingsås där gatans sektioner ser olika ut. Belysningsprinciperna som redovisas i ljusplanen ska fungera som en grundordning som följer Alingsås trafikplan. Priciperna ska dock anpassas till förutsättningarna som tex omgivande bebyggelse, träd, platser och samordning med andra typer av gator och stråk som löper parallellt eller korsar den berörda gatan. Om gatan passerar en prioriterad plats ska detta behandlas i ljusrådet. 48 Noltorpgatan/Mjörngatan är vald som tillämpningsexempel. Gatan går enligt Trafikplanen under kategorin huvudnät, både nu och i det framtida trafiknätet. Alltså är det belysningsprincipen för huvudnät som ska tillämpas. Den lägre stolphöjden dvs LPH 6m tillämpas eftersom gatan löper genom ett bostadsområde. I Trafikplanen redovisas att cykelnätet både korsar och löper parallellt med gatan. Där det korsar i plan ska belysningsprincipen för korsningar tillämpas.

49 5. BELYSNINGSPRINCIPER Sektion 1 I den norra delen av Noltorpsgatan löper huvudnätet för cykel parallellt på ömse sidor av gatan. Cykelnätet öster om gatan (till vänster i fotot) följer parallellt med gatan tills det möter cykelnätet till och från centrum. Gång- och cykelbanan i denna sektion förses med en separat belysning enligt principen för gång- och cykelbana. Gång- och cykelbanan riskerar att upplevas otrygg om den inte belyses eftersom den kantas av täta buskage. Cykelnätet väster om gatan får indirekt ljus från trafikarmaturen och ligger öppet med god överblick vilket främjar tryggheten. LPH 6M LPH 4.5M GC VÄG Sektion 2 I sektion 2 följer cykelnätet på östra sidan fortfarande parallellt med gatan, men väster om gatan följer stråket endast bitvis gatan. I sektion kan inte cykelnätet på västra sidan tillgodogöra sig ljuset från gatan, utan måste kompletteras med en separat belysning enligt principen för gång- och cykelbana. I sektion 2 har alltså båda sidor en separat belysning för gång- och cykelbana. LPH 4.5M LPH 6M LPH 4.5M 49

50 5. BELYSNINGSPRINCIPER Sektion 3 I sektion 3 har belysningen för gång- och cykelbana upphört eftersom detta inte längre är ett cykelnät. Istället skall gång- och cykeltrafikanter framförallt välja cykelnätet som löper tvärs över gatans sträckning (Spelvägen) och denna gång- och cykelbana ska belysas enligt principen för gång- och cykeltrafik. I sektion 3 möter bostadsområdets ljus gatans ljus och där är belysningen mellan hållplatsen och området viktigast. Denna plats ingår som ett exempel i Tryggt och jämställt ljus i Alingsås. LPH 6M 50 Th: Gläntan Nolhaga - Lights in Alingsås 2014

51 5. BELYSNINGSPRINCIPER 51

52 6.UPPLEVELSEN AV LJUS Hur vi upplever ljus kan beskrivas utifrån sju visuella egenskaper. De sju grundbegreppen är ett viktigt verktyg vid analys av ljusmiljöer. Dessa sammafattar skriften: Bättre belysning: om metoder för belysningsplanering, Liljefors och Ejhed Visuella grundbegrepp LJUSNIVÅ, hur ljust respektive mörkt det är i rummet/rumsligheten LJUSFÖRDELNING, var det är mörkt respektive ljust i rummet/rumsligheten SKUGGOR, var de faller och deras karaktär BLÄNDNING, var den finns och av vilken karaktär REFLEXER, var de finns och av vilken karaktär LJUSFÄRG, hur ljusets färgton uppfattas YTFÄRGER, om de ser naturliga eller förvanskade ut Ljusnivå Hur ljust respektive mörkt det är i rummet/rumsligheten. Hur ljust eller mörkt vi uppfattar en rumslighet eller plats, beror till stor del av golvet, takets och väggarnas förmåga att reflektera ljus, snarare än av hur mycket ljusstrålning som ljuskällan och armaturerna ger ifrån sig. I ett rum med ljusa ytor är upplevelsen av ljus och ljushet större än i ett rum med mörka ytor. Trots samma mängd ljusstrålning. Med mörka golv och väggar kan det ibland vara omöjligt att uppleva en tillräcklig ljusnivå trots höga luxtal. Upplevelsen av ljusnivå beror också på olika miljöers ljusnivåer intill varandra. Jämförelsen är relativ och påverkar vår upplevelse av högre eller lägre ljusnivå. Alla har vi nog också upplevt hur vi bländats då vi klivit ut på ett soldränkt torg från ett mörkt café för att, efter att vistats en stund på torget, uppleva att torgets ljus är normalt. Ljusnivån påverkar också hur vi upplever skuggor, kontraster och färger. Ju ljusare, desto klarare och skarpare blir färgerna och ju mörkare, desto diffusare och svagare blir kontrasterna. Den upplevda ljusnivån påverkar också om vi känner oss vakna eller trötta. Ljusets påverkan på vår vakenhet och hälsa är både emotionell och biologisk. Mer om detta läses under kapitlet: Ljusets betydelse. Ljusfördelning Skuggor, ljusfärger och ytfärger Foto: fotosidan.se Var det är mörkt respektive ljust i rummet/rumsligheten Ljusets fördelning, var det är ljust respektive mörkt, har en stor betydelse för hur vi upplever vår omgivning och är ett viktigt verktyg vid belysningsplanering och 52

53 6. UPPLEVELSEN AV LJUS rumsgestaltning. En jämn belysning utan variation ger ett monotont och platt intryck medan en varierad ljusfördelning stimulerar vårt synsinne och skärper vår uppmärksamhet. Rätt fördelat ljus kan skapa tydliga rumsligheter med god orienterbarhet. I vissa fall kräver arbetsuppgiften och platsen ett jämnt ljus för så hög synprestation som möjligt. Synprestation är främst kopplat till vårt detaljseende. När vi till exempel skall läsa behöver ljuset spridas jämt över boken. Vid projektering av vägbelysning är ljusfördelningens jämnhet över vägbanan en viktig faktor. Jämnheten är väsentlig för att ögat inte ska arbeta sig trött på att anpassa sig till olika ljusförhållanden. Att kunna urskilja människor och föremål som rör sig eller ligger på vägbanan är också en orsak till att eftersträva en jämnt belyst körbana. Jämnhet krävs även för detaljerade och krävande synuppgifter på kontor, sjukhus m.m. Medveten ljusfördelning kan även spara energi. Rätt mängd ljus på Rätt plats! Skuggor Var de faller och deras karaktär Skuggor är centrala för hur vi uppfattar föremål och rumsligheter runt omkring oss. Vårt synsinne reagerar på kontraster där skuggor bidrar till viktig information för att kunna tolka det vi ser. Att ljussätta offentliga rum handlar både om att tillföra ljus och att låta områden vara mörka för att tydliggöra det vi ser och rikta blicken mot medvetna punkter, då ögat alltid dras till den ljusaste punkten. Skuggor kan också se olika ut. Om ljuset kommer från en ljuskälla placerad långt bort blir både ljus och skuggor hårdare medan ljus från flera ljuskällor och riktningar, eller ett indirekt ljus, gör att ljuset och skuggorna blir mjukare. Allt för mycket kontraster och hårda skuggor kan skapa en orolig miljö där det är svårt att uppfatta föremål och rummets utbredning, men motsatsen, ett rum med enbart jämt ljus och avsaknad av skuggor kan leda till otydlig rumslighet och försämrad orienterbarhet. Bländning Var den finns och av vilken karaktär Det finns två typer av bländning som kan påverka vår synfunktion: Adaptationsbländning och optisk bländning. Adaptiationsbländning uppkommer då ögat utsätts för en högre ljusnivå än det är adapterat till, t.ex. då vi rör oss från en ljus tunnel ut i de mörka omgivningarna. Optisk bländning handlar om ljusspridning i ögats optik som genererar en ljusspridning i linsen. Ljusspridningen i linsen gör att kontrastseendet kraftigt försämras och att vi upplever en ljusslöja kring den bländande ljuskällan, t.ex. i mötet med en bil när det är mörkt. Med åldern blir vi känsligare för bländning, dels eftersom ögonen får svårare att anpassa sig och adaptera till olika ljusförhållanden och att ögats lins grumlas. När vi är unga sprids 5-10 % av ljuset i ögats optik och när vi åldras ökar andelen upp emot 50 % eller mer. Människor med nedsatt syn kan uppleva bländande ljus som ett hinder för tillgänglighet och användbarhet av den offentliga miljön. Bländande belysning i trafikmiljöer kan innebära en ökad säkerhetsrisk, eftersom vår förmåga att uppfatta trafiksituationen blir sämre. För att undvika otrygghet och bristande säkerhet ska bländande och missriktat ljus från armaturer och reflekterande ytor undvikas. 53

54 6. UPPLEVELSEN AV LJUS Reflexer - Var de finns och av vilken karaktär Reflexer är en spegelbild av en lysande yta. Dess karaktär påverkas av den lysande ytans storlek, struktur och glans samt ögats betraktningsvinkel. Reflexer kan, om de är för starka, ge upphov till bländning. Ljussättningen ska planeras så att störande reflexer i största mån undviks genom en medveten placering av armaturer. Dessutom ska planering av miljöer med enbart blanka material undvikas eftersom ljuset kan reflekteras på ett oönskat sätt. Reflexer skänker även liv åt det vi ser. Ord som skimmer och glitter beskriver ofta starkt positiva upplevelser där reflexer av skiftande slag finns närvarande, t.ex. reflexer i vattenytan. Medvetna materialval med olika matthet och glans kan skapa en positiv variation i en rumslighet. Ljusfärger - Hur ljusets färgton uppfattas Ljusfärg är upplevelsen av ljusets karaktär och färgton. Från varmt, neutralt eller kallt. Dagsljuset skiftar ljusfärg över dygnet, från det varma ljuset i soluppgång till det neutralare ljuset på dagen och det kallare på kvällen. Ljusets karaktär bidrar därmed till olika stämningar. Belysningen på gator och torg kan också ges olika ljusfärg beroende av vilken ljuskälla som monteras i armaturerna. Det finns ett tydligt samband mellan ljusfärg och upplevelse av föremåls och ytors färger. Ett rum inrett i varma färger ger dock inga garantier för en varm rumsatmosfär, lika lite som blå färger behöver ge ett rum en kylig atmosfär. Det är snarare ljuset och dess sammansättning som avgör om vi uppfattar rummet som varmt eller kallt. Det varmvita ljuset förknippas ofta i våra breddgrader som ett känslomässigt mer värmande och mer trivsamt ljus. Det kallvita ljuset används ofta i varmare länder som ett svalkande ljus. Ljusfärg verkar ha stark koppling till länders geografiska läge och kultur. Ytfärger - Om de ser naturliga eller förvanskade ut Vår upplevelse av föremåls färger påverkas av vilket ljus de betraktas i. Olika typer av ljuskällor har olika spektral sammansättning och därmed olika förmåga att återge färger. Förmågan att urskilja närliggande färgnyanser stiger också med en ökad ljusnivå. Vid en ljussättning är oftast en minsta möjliga färgförvrängning önskvärd, men det kan också finnas tillfällen då en förvrängd färgupplevelse är önskvärd för att skapa en viss effekt. Det skall då vara ett medvetet val och syfte i ljusgestaltningen. Ljusfärger: Här möter det kalla dagsljuset det varma ljuset som belyser träden och lusthuset inifrån. 54

55 6. UPPLEVELSEN AV LJUS 6.2 SMB-metod (semantisk miljöbedömning) Inom miljöpsykologin, som handlar om hur vi människor påverkas av vår omgivning och påverkar omgivningen genom vårt sätt att leva, används en emotionell teori och metod för att undersöka hur vår omgivning påverkar oss. Denna metod kan även användas vid analys av omgivningens ljus och rumslighet. Metoden har utvecklats av professor Rikard Küller 1972, I metoden undersöks både den fysiska och sociala miljön, individen själv samt typ av aktivitet. Mer om SMB-metoden kan läsas i boken Semantisk miljöbeskrivning (SMB) / Rikard Küller eller i boken Svensk miljöpsykologi /Maria Johansson. De åtta faktorerna som ingår i SMBmetoden: TRIVSAMHET, den grad av trivsel, skönhet och trygghet som närmiljön ger intryck av. KOMPLEXITET, närmiljöns livlighet och variationsrikedom. HELHETSGRAD, hur väl olika delar av närmiljön synes passa ihop eller fungera tillsammans. RUMSLIGHET, graden av rumskänsla, slutenhet och avgränsning hos rummet. KRAFTFULLHET, uttryck av kraft hos närmiljön och dess komponenter. SOCIAL STATUS, ekonomisk och social värdering av närmiljön. AFFEKTION, en åldersaspekt hos närmiljön, men också en känsla av igenkänning. ORIGINALITET, det ovanliga eller överraskande i närmiljön. Männsiskans påverkan av sin omgivning kan undersökas med hjälp av SMB-metoden. Foto: Lunds Tekniska Högskola 55

56 6. UPPLEVELSEN AV LJUS 6.3 Ljusets betydelse Ögat Ögat tar in ljus och registrerar kontraster. Hjärnan omtolkar skillnaderna mellan ljus och mörker till en bild. Ögat använder två olika typer av seende: Omgivningsseendet Ger en helhetsbild av miljön och registerar rumsligheter. Detaljseendet Registerar detaljerna och berättar om detaljernas utseende. Detaljseendet tar in 2 grader av synfältet och kräver en viss belysningsstyrka och jämnhet för att fungera. Omgivningsseendet tar in 90 % av alla synintryck från 170 grader av synfältet. Det ger oss rumsuppfattning och förmåga att orientera oss. Detta seende förbättras inte genom högre belysningsstyrka, utan fungerar genom variationer mellan ljus och mörker. Alltför starka ljuskontraster kan dock leda till bländning, vilket minskar synförmågan. Känsligheten ökar med åldern och för synskadade är bländning ett stort problem. Dagtid skapar solljuset naturliga skuggor och skiftningar, som gör omgivningen tydlig för oss. På kvällen måste den artificiella belysningen, förutom att ge tillräckligt med ljus, överta denna roll. Nuförtiden vistas vi i allmänhet mer utomhus kvälls- och nattetid än förr. Det gör att behovet av en bra belysning ökar. Ögats förändringar När vi blir äldre, redan från 40 års ålder, ökar ljusbehovet då ögat transmitterar mindre mängd ljusstrålning än tidigare, vilket försämrar detaljseendet. Vi blir även mer känsliga för bländning. En 65-åring behöver mer än tre gånger så hög belysningsstyrka som en 20-åring. Det innebär att vi behöver mer ljus främst när vi ska utföra detaljerat arbete som att exempelvis läsa. Synskärpan försämras även av en reducerad optisk kvalitet orsakat av grumlingar i hornhinnan, kammarvatten, lins och glaskropp. Grumling av linsen kan i sin tur orsaka optisk bländning genom ljusets ökade spridning i ögat. Den ökade ljusspridningen medför att kontrastseendet försämras och det blir svårare att läsa av miljön och orientera sig. Förändringar likt denna är inte enbart åldersrelaterad utan kan även uppkomma till följd av olika ögonsjukdomar. Forskarna Björn Löfving och Jörgen Thaung på Göteborgs universitet, avdelningen för Oftalmologi, har under två år utvecklat ett simuleringsverktyg, VISSLA, med vilket de kan visualisera olika åldersrelaterade synbegränsningar t.ex. gråstarr. Verktygets bilder skapar en ökad förståelse för hur människor med synnedsättning kan uppleva olika miljöer. Fyra viktiga faktorer påverkar en bländningssituation: bakgrundens (objektets) luminans, bländkällans luminans, antalet bländkällor och deras storlek, samt dearas position i synfältet. Artikeln om bländning och simuleringsverktyget VISS- LA finns i Ljuskultur 3/

57 6. UPPLEVELSEN AV LJUS Exempel på en probelmatisk miljö med bländande belysning från en bussterminal. Foto: Jörgen Thaung och Björn Löfving, GU Samma miljö där fotot behandlats genom simuleringsverktyget för att visualisera hur bländningen skulle kunna uppfattas av en person med begynnande gråstarr. En person med denna graden av starr får fortfarande köra bil. Foto: Jörgen Thaung och Björn Löfving, GU 57

58 6. UPPLEVELSEN AV LJUS Ljusets påverkan Att ljus påverkar oss på olika sätt kan de flesta relatera till. Ljuset har både en visuell och icke visuell påverkan. Även kallad emotionell, psykologisk och biologisk påverkan. Från början studerades ljuset främst utifrån ett synprestations perspektiv, där man ville hitta kriterier för så god synprestation som möjligt (d.v.s för att kunna se detaljer). Idag vet vi att ljus inte bara påverkar vår synprestation utan på en rad andra sätt. Ljuset påverkar t.ex. vårt känslomässiga stämningsläge. Ett mörkt rum påverkar vårt stämningsläge annorlunda mot ett ljust rum. Ljuset påverkar också hur vi psykologiskt eller visuellt upplever vår omgivning. Ljuset har också direkta biologiska effekter. Genom den tredje receptorn i ögat påverkas vår biologiska klocka. Den biologiska klockan påverkar kroppstemperaturen, ämnesomsättningen och utsöndringen av olika hormoner. Stresshormonet kortisol gör att vi håller oss vakna under dagen och sömnhormonet melatonin gör att vi sover om natten. Man har funnit att varmare ljus ökar melatoninhalten med åtföljande avslappning. Medan kallare ljus och högre belysningsstyrka, tränger undan halten av melatonin. Den ökade kortisolhalten höjer då mängden blodsocker vilket ökar kroppens energinivå. För att skapa balans i kroppens hormonproduktion behövs en varierad belysning som både både stimulerar vår vakenhet och avkoppling. Omfattande studier pågår för att undersöka både det artificiella ljusets positiva och negativa påverkan på vår hälsa. Ny forskning oroväckande resultat gällande det ljus som har störst energi i den blå delen av spektrat, d.v.s det kalla ljuset som tränger undan melatoninhalten mest. Många moderna ljuskällor bygger främst på det kalla ljuset ex. LED. Eftersom vi dagligen utsätts för ljusstrålning inte bara från armaturer utan även dataskärmar och mobiler, finns risk att vi har svårare att koppla av och komma till ro, vilket oroar forskare att på sikt bli ett allvarligt hälsoproblem. Mer omfattande forskning genomförs och resultatet bör följas och studeras. Det naturliga ljuset. Foto: Svenska Turistföreningen Varmt och mjukt ljus från en fotogenlampa. Målning av Ivar Arosenius 58 Light pollution i den moderna 24-timmarsstaden Foto: Jim Richardsson, National Geographic

59 7. ATT GESTALTA MED LJUS När det är mörkt är belysningen det som som avgör hur vi upplever och använder oss av stadens rum. Tidigare har belysningen i Sveriges städer haft ett tydligt fokus på bilismen, men nu betraktas belysningen i större utsträckning som en del i gestaltningen av staden. I detta kapitlet beskrivs gestaltning med ljus ur tre olika perspektiv: Identitetsskapande ljus, rumsskapande ljus och socialt ljus. 7.1 Att gestalta med ljus 7.2 Rumsskapande, identitetsskapande och socialt ljus I det moderna 24-timmarssamhället vistas vi i större utsträckning utomhus när det är mörkt och detta utmanar de traditionella sätten att planera belysning. Belysningsplaneringen i våra städer har länge präglats av funktionsbelysning och med tydligt fokus på bilismen. Belysningen har i tätorter och städer länge planerats med trafiksäkerheten som enda bas. Lösningen har ofta blivit matematiska rutmönster med jämn belysningsstyrka. Att ljussätta är att gestalta, att formge och skapa upplevelser. Belysningen på en plats förhåller sig alltid till platsens läge i staden och dess krav på funktion, identitet och karaktär. Belysningen ska därför alltid anpassas till varje enskilds plats specifika förutsättningar men samtidigt vara en del av stadens helhet. Belysningens grundläggande funktion är att människor ska kunna se den miljö de rör sig i och vem de möter. Det är en förutsättning för att skapa upplevelse av trygghet och säkerhet när det är mörkt. Belysningen ska också göra att människor trivs på gator och torg och känner sig stolta över sin stad och sitt kvarter. Rumsskapande ljus i Nolhaga lekpark. Foto: Alingsås Energi Lights in Alingsås

60 7. ATT GESTALTA MED LJUS I Ljuskultur nr 2/2013 beskriver Clara Fraenkel och Deike Ladwig hur de traditionella begreppsparen för att beskriva ljus, funktionsbelysning/effektbelysning och allmänbelysning/accentljus, innebär en risk för att förståelsen för ljusets verkan i komplexa stadsmiljöer blir ofullständig. Detta kan innebära att belysningens roll begränsas: Användningen av de gamla begreppen riskerar att leda till att flera belysningslösningar adderas till varandra där helheltsbilden saknas. Underlagen för investeringsbelsut blir då bristfälliga. Grundproblemen är att båda begreppsparen är hieraktiskt uppbyggda och att de i sig tydligt anger vad i ljusmiljön som är nödvändigt och vad som är ett tillägg, som därmed kan väljas bort. Begreppet funktionsbelysning anger att det fyller en funktion, men definerar inte vilken funktion, men definierar inte vilken funktion. En outtalad konsekvens blir att det ljus som inte ingår inom begreppet funktionsbelysning saknar en viktig information De traditionella begreppsparen där effektbelysning och accentljus lätt prioriteras bort. Illustration: Clara Fraenkel, Deike Ladwig Under punkt har dessa tre begrepp använts till att beskriva gestaltningen av ljuset i Alingsås. Denna figur visar samspelet mellan socialt ljus, rumsskapande ljus och identitets-skapande ljus. Illustration: Clara Fraenkel, Deike Ladwig 60

61 7. ATT GESTALTA MED LJUS 7.3 Identitetsskapande ljus När mörkret faller förändras staden, och ljuset är en förutsättning för att vi ska kunna se och uppleva vår omgivning. Alla platser i staden har en egen identitet och historia. Byggnader, parker, stråk och platser framkallar känslor och minnen hos de människor som rör sig i staden. Ljuset har möjlighet att förstärka identiteten på kvällen och påverka hur platsen används. Exempel på en identitetsskapande belysning i Brogården, Alingsås. Foto: Alingsås Energi För att vi ska kunna ta till oss vår omgivning och känna oss hemma i den, behöver vi känna att miljön är utformad för våra behov. Det gäller allt i vår omgivning; husen, trafikstrukturen och växtligheten. På natten är det ljuset som avgör hur alla dessa element i staden påverkar oss. För att få samma känsla av t.ex. en smal gata med låga trähus på natten som på dagen, måste belysningen medvetet vara utformad för att ge ett lågskaligt och vänligt intryck. Ett torg kan kännas offentligt eller intimt. En anspråkslös yta kan bli attraktiv på kvällen. Ljusnivån och ljusfördelningen ska vara anpassad till varje enskild plats och där rumsliga sammanhang finns ska de samspela med varandra. Att arbeta med ljus handlar lika mycket om att arbeta med mörker. Liksom ljus ger mörkret möjlighet att skapa atmosfär och göra staden upplevelserik och lyfta fram nattens egna kvaliteter. 7.4 Rumsskapande ljus Att kunna orientera sig i staden när det är mörkt är en avgörande faktor för att uppleva sig trygg. Vid ljussättning av objekt i staden bör inte fokus enbart läggas på enskilda fasader och andra objekt med stora kvalitéer. Fasader, objekt och landmärken kan belysas av andra anledningar än att de har ett kulturhistoriskt eller estetiskt värde. De kan t.ex. vara viktiga målpunkter eller fonder längs en gata, eller markera en entré till en park. Genom att belysa dem kan stadsrummets sammanhang förtydligas. Vi människor försöker hitta en mening i det vi ser. Vi omtolkar mönster och strukturer till figurer eller rum som betyder något för oss. På samma sätt söker vi en struktur bland stadsmiljöns alla detaljer. När solen gått ner hjälper det artificiella ljuset oss att uppfatta de viktiga punkter som ger oss en helhetsbild av staden. Ett rumsskapande ljus på Hjelmqvistska gården. Lights in Alingsås

62 7. ATT GESTALTA MED LJUS Den byggda miljön, såväl som naturens rum, påverkar vår sinnesstämning och vårt sociala liv i hög grad. En bra utformad miljö kan få oss att känna trygghet, frihet eller hemkänsla. Omvänt kan ett dåligt planerat stadsrum orsaka förvirring, oro eller instängdhet. Vi upplever i allmänhet monotona miljöer som negativa och har ett naturligt behov av variation för att trivas. Även perspektivseendet påverkas av ljus och skugga. När något badar i ljus blir det platt och det blir svårare att bedöma avstånd. Kontraster i ljus och mörker tydliggör övergångar mellan olika ytor och deras läge i förhållande till varandra och betraktaren. Vi behöver alltså ljuset och dess kontraster som en nödvändig vägledning och beskrivning av stadsrummet. 7.5 Socialt ljus Det sociala ljuset sätter människorna i centrum och stödjer interaktion mellan människor i det offentliga rummet. Det ska finnas attraktiva mötesplatser och aktiviteter även när det är mörkt så att människor kan och vill vistas i det offentliga rummet. Belysningens skala ska vara mänsklig och framhäva grönska, detaljer i omgivningen och vara nära materialen. Det är viktigt att ha överblick över sin omgivning och att på ett visst avstånd kunna urskilja mötande människors ansiktsdrag. För detta har en väl avvägd belysningsstyrka och ljuspunktshöjd avgörande betydelse. Speciellt viktigt är att undvika bländande ljus som kommer av alltför skarpa ljuskontraster eller felriktat ljus. För att motverka otrygghet ska belysningen också återge miljöns färger på ett naturligt sätt. Många känner sig otrygga med att vistas utomhus när det är mörkt. Upplevelsen av otrygghet kan variera beroende på kön, ålder, bakgrund och tidigare erfarenheter. Belysning påverkar känslan av trygghet och otrygghet i det offentliga rummet. Se kap Byggnadernas fasader deifinierar rummet tillsammans med den belysta grönskan. Östlyckan. Lights in Alingsås Ljuset skapar stämning och inbjuder till möten mellan människor. Ekstedts bageri. Lights in Alingsås 2011.

63 7. ATT GESTALTA MED LJUS 7.6 Trygghet och säkerhet Attraktiva platser attraherar människor vilket i sig genererar trygghet. Trygghet och säkerhet är två olika definitioner som ofta nämns tillsammans. Trygghet är det vi upplever och är en känsla som inte behöver stå i relation till hur stor risken verkligen är att bli utsatt för brott. Säkerhet handlar snarare om åtgärder för att minska den faktiska risken att bli utsatt för ett brott. Säkerhet innebär också att hitta hem, att inte snubbla eller halka, att se och bli sedd av andra trafikanter. Belysningen i trafikmiljöer ska hjälpa trafikanterna att se den miljö de rör sig i och att uppmärksamma varandra. Många gånger behöver flera olika typer av trafikanter samsas, som t.e.x på torg, lokalgator och uppsamlingsgator. Det är viktigt att tydlighet skapas i sådana miljöer så att trafikanterna uppmärksammar varandra i god tid. Särskilt oskyddade trafikanter som cyklister och fotgängare är utsatta i dessa situationer. I den fysiska miljön finns det viktiga faktorer som påverkar tryggheten i det offentliga rummet: Att platsen är befolkad, att platsen går att överblicka, att det finns en visuell kontakt med omgivningarna, att det går att orientera sig på platsen och tydligt se platsens in och utgångar, samt att platsen är välskött. Genom en artikulerad ljussättning med goda kontraster kan ljussättningen hjälpa till att öka uppmärksamheten så att olycksrisken minskar. Belysningen ska utformas så att olyckor undviks och så att ljus för oskyddade trafikanter, gående och cyklande, prioriteras före ljus för biltrafiken. Säkerhet och trygghet har olika innebörd för unga och gamla, män och kvinnor, friska och funktionshindrade. Män, särskilt unga, är mest utsatta för fysiska angrepp, men det är oftast kvinnor som känner störst oro för våld och överfall. Äldre råkar lättare ut för fall- eller snubbelolyckor och känner sig ofta mer ömtåliga och sårbara än unga. Med åldern får många av oss en nedsatt syn. Att kunna se bra ökar både säkerheten och trygghetskänslan. Äldre människor behöver mer ljus än yngre för att se bra, men blir också lättare bländade. Äldre och synsvaga får med andra ord en tryggare och säkrare miljö om den är väl belyst och fri från störande bländning. Befolkad gångtunnel. Lights in Alingsås 2010 Fördjupning, verktyg och metoder för att arbeta med ljus för trygghet finns under kapitel 3: Tryggt och Jämställt Ljus. 63

64 8. BELYSNINGSBEGREPP - FÖRKLARING Belysningsbegrepp förklaring (Utdrag ur Annells Ljuskällekompendium. Texten är förkortad.) Effekt Effekt i watt (W) anger den energi som ljuskällan förbrukar per tidsenhet. För ljuskällor med driftdon tillkommer den förbrukning som driftdonet kräver. Den sammanlagda effekten kallas systemeffekt. Ljusflöde Ljusflöde är den ljusstrålning som en ljuskälla avger totalt i alla riktningar. Det definieras som den sammanlagda utsända strålningseffekten inom våglängdsområdet nm. Enheten är lumen (lm). Belysningsstyrka Ljusflöde som träffar en yta definieras som belysningsstyrka med enheten lux, (lx). 1 lx = 1 lm/m2. Ljusstyrka Ljusstyrka kallas styrkan av den ljusstrålning som en ljuskälla eller armatur avger i en viss riktning och vinkel (candela). Ljusstyrkan redovisas vanligtvis i polärdiagram som kallas ljusfördelningskurvor eller helt enkelt ljuskurvor. Spridningsvinkel När ljuset ska koncentreras i en utvald riktning mot en yta eller ett objekt väljer man armaturer med reflektoroptik eller linsoptik. Alternativt används en reflektorljuskälla. Genom val av spridningsvinkel får man en smal-, mediumeller bredstrålande ljusbild. Ljusutbyte En ljuskällas verkningsgrad kallas ljusutbyte, förhållandet mellan ljusflöde och effektförbrukning. Varje watt (W) som ljuskällan förbrukar omvandlas dels till ljusstrålning, dels till värmestrålning. Ljusutbyte anges som lumen per watt (lm/w). Spektralfördelning Den elektromagnetiska strålningens spektrum är en uppdelning i våglängder och består av en kombination av färger som ligger i smala band intill varandra, från violett till blått, grönt och rött. Den strålning som i våra ögon och vår hjärna omvandlas till ljus är begränsad till våglängdsområdet nanometer (nm). En viktig kvalitetsfaktor hos ljuskällor är hur strålningseffekten fördelar sig inom dessa våglängdsområden med sina respektive spektralfärger. Vårt synsinne har en relativ känslighet för olika våglängder och en ljuskällas förmåga att synliggöra, visa och beskriva färger är en av de viktigaste förutsättningarna för visuell kvalitet. I våglängden 555 nanometer, det gulgröna området, är två av vårt synsinnes receptorer i ögats näthinna, tappar och stavar, som allra känsligast. En tredje receptor, som upptäcktes först år 2002 vid Brown University av David Berson m.fl., uppvisar däremot en högsta känslighet för blåaktigt ljus vid 507 nanometer. Denna tredje receptor har inte med seendet att göra utan har biologiska, icke-visuella effekter som påverkar människans hälsa och välmående. Färgåtergivning, Ra-index En ljuskällas förmåga att återge färger redovisas enligt ett internationellt Ra -index ( rendering average ). Gradering är från lägsta värde 0 till högsta värde 100. Såväl dagsljus som temperaturstrålarna glödlampor och halogenlampor anges till högsta värde 100. Ra-index har konstruerats som en matematisk jämförelse mellan ljuskällors spektralegenskaper.

65 8. BELYSNINGSBEGREPP En glödlampa, ett lysrör, en metallhalogenlampa eller en högtrycksnatriumlampa ger inte exakt samma färgupplevelse även om färgtemperaturen är densamma. Det samma gäller olika LED-ljuskällor. Det rekommenderas därför att man vid ljusplaneringen kontrollerar och visuellt bedömer hur tilltänkta ljuskällor påverkar omgivningens belysta ytor och föremål. Mindre Ra-index än 80 är inte önskvärt då man annars riskerar en påtaglig förvanskning av omgivningens färger. Ljusfärg Begreppet ljusfärg avser upplevelsen av det vita ljuset som kallare eller varmare. Färgtemperatur Färgtemperatur är begreppet för att närmare redovisa vilken färg som vi uppfattar att ljuset har. Den anges som absolut temperatur i enheten kelvin (K). Det varma ljuset från en vanlig glödlampa har temperaturen 2700 K. Färgtemperaturer mellan 2700 K och 3300 K kallas varmvita. Mellan 3300 K och 5400 K kallas ljuset för vitt eller neutralt och det kallare ljuset över 5400 K brukar kallas kallvit eller dagsljus. Ljushet och luminans Luminans är begreppet för en ytas ljushet och definieras som ytans ljusstyrka per ytenhet i en riktning, alltså den ljusstrålning som ytan reflekterar eller själv sänder ut. Enheten är candela per kvadratmeter (cd/ m2). Luminans är alltså ett mått på hur ljus en yta uppfattas och det är en viktig faktor för visuell kvalitet. ljusnedgång och bortfall av trasiga lampor. Ett äldre begrepp som ekonomisk livslängd används inte längre. Livslängder, service life & medellivslängd En ljuskällas optimala livslängd redovisas av tillverkare på varierande sätt. Medellivslängd har uppnåtts när hälften av lamporna i en anläggning har slocknat. Ett modernare begrepp är service life som om inget annat anges har uppnåtts när 80 % av det från början installerade ljusflödet i en anläggning återstår efter ljusnedgång och bortfall av trasiga lampor. Ett äldre begrepp som ekonomisk livslängd används inte längre. När det gäller de nya ljuskällorna LED, lysdioder, som praktiskt taget aldrig går sönder men som genomgår en gradvis ljusflödesminskning under sin livslängd, redovisas service life då 50 % av ljusflödet återstår. Då lysdioderna tenderar att bli vår nya ljuskälla inom belysning, från att mest ha använts som dekorationsljus, bör man nog korrigera prognosen om livslängd och minst halvera antalet angivna lystimmar för att nå en rimlig siffra för service life på omkring %. MEW Taget ur VGU och anger belysningsklasser för väg- och gatubelysning för torra och våta vägbanor. Vägar och trafikleder byggda för hög eller normal hastighet. 65

66

67

68