Plan för offentlig belysning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plan för offentlig belysning"

Transkript

1 Plan för offentlig belysning Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för offentlig belysning Plan/Program Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig till Kommunstyrelsen 1 Tills gestaltningsplan är antagen Dokumentinformation Dokumentet gäller för Plan för offentlig belysning Piteå kommuns nämnder, styrelser och bolag

2 Inledning Sida 1 Belysningsplan för offentlig belysning omfattar all offentlig belysning längs kommunala gator, vägar och gång- och cykelvägar. Planen omfattar i tillämpliga delar även parkbelysning, fasadbelysning och effektbelysning. För enskilda vägar och vägar där Trafikverket är väghållare omfattas belysningsplanen enbart i den mån Piteå kommun kan påverka belysning för dessa vägar. Till Piteå kommuns Plan för offentlig belysning, finns för belysning längs kommunala gator, vägar och gång- och cykelvägar tillhörande - Genomförandeplan för investeringar, inklusive belysningsprinciper, beslutas av Teknik och Servicenämnden - Underhållsplan beslutas av Teknik och Servicenämnden Giltighetstid I arbetet med Piteå kommuns gestaltningsplan ska offentlig belysning inarbetas. Giltighetstiden för Plan för offentlig belysning gäller till dess att gestaltningsplan antagits. Syfte Belysningsplanen ska ligga till grund för framtida investeringsbeslut och projektering av offentlig belysning. Belysningsplanen ska vara vägledande för planering och projektering av offentlig belysningen i Piteå kommun. Anpassning ska ske för varje miljö i syfte att uppnå en långsiktig hållbarhet, attraktiv och trygg miljö samt att se belysning som en väl avvägd funktion, kopplad till gestaltningen av det offentliga rummet som helhet. Lagstiftning och direktiv Belysningsplanen grundar sig på Miljöstyrningsrådets skrift Vägledning för miljöanpassad utomhusbelysning samt Vägverkets skrift Vägar och gators utformning (VGU) väg- och gatubelysning som ger råd och riktlinjer inför utformningen och upphandling av gatubelysningsanläggningar. Den offentliga belysningen ska även följa Boverkets författningssamling HIN 1: BFS 2003:19 och ALM 1:BFS 2004:15 som innehåller föreskrifter och allmänna råd till Plan- och bygglagen om krav på enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet och användbarhet, samt kravet på att allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader, ska kunna användas av personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Piteå kommuns åtaganden genom programmet Uthållig kommun samt EU-kommissionens ekodesignförordning (lot 9) ska också följas vid planering, projektering och drift av den offentliga belysningen. Mål Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla Det offentliga rummet ska upplevas attraktivt, tryggt och trivsamt Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter Detta bekräftas genom belysning som - utformas i ett helhetsperspektiv där varje enskild plats och dess förutsättningar beaktas. - tar hänsyn till människors upplevelse av trygghet och säker miljö. - genomförs med ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. I bilaga till planen finns synsätt på hur belysning kan utformas för att uppnå ovanstående mål.

3 Sid 2 Ansvar och samverkansparter Belysning längs kommunala gator, vägar och gång- och cykelvägar. Teknik och servicenämnden har huvudansvaret för väghållning av kommunala vägar och är beställare av funktionen belyst väg. Inom ramen för nämndens budget ingår såväl drift- som kapitalkostnadsmedel för offentlig belysning. A/ Piteå kommun, teknik och Servicenämnden köper belysning för vägar av anläggningsägaren AB PiteEnergi. - Kommunen ansvarar för belysningsprinciper där båda parter deltar i planering av investeringar som berör offentlig belysning. Anläggningsägaren ansvarar som regel för utförande av belysningsanläggningen. - Samverkan mellan Teknik- och servicenämnden och AB PiteEnergi ska regleras i samverkansavtal. B/ Teknik och servicenämnden håller kontinuerliga möten med Trafikverket för att ge kommuns syn och möjlighet att påverka drift, underhåll och investeringar längs Trafikverkets vägar. Piteå kommun kan i övrigt inte påverka utformning av offentlig belysning på Trafikverkets vägar. C/ Teknik och servicenämnden samverkar med Kultur och fritidsnämnden i projekt där båda nämnderna är berörda. Parkbelysning, fasadbelysning och effektbelysning. - Teknik och servicenämnden har även ansvar belysning vid kommunens fastigheter samt viss fasadbelysning efter kommunala gator. - Kultur- och fritidsnämnden har huvudansvaret för offentlig belysning i kommunens parker, anläggningar och elljusspår. Nämnden är anläggningsägare. Inom ramen för nämndens budget ingår driftmedel för denna belysning. - PiteBo, Piteå näringsfastigheter, Piteå Hamn och Piteå Renhållning och vatten ansvarar för offentlig belysning inom bolagens anläggningar, fastigheter och bostadsområden. Genomförande Planering och investering - Genomförandeplan för investeringar och belysningsprinciper för gatubelysning ska tas fram årligen för nästkommande års investeringar i form av utbyte till nya belysningsanläggningar samt underhåll av befintliga. I genomförandeplanen beskrivs nästkommande års investeringar avseende principer och funktion för belysning, val av ljuskällor, armaturer och erforderliga stolpbyten per område. Genomförandeplanen ska uppdateras i samråd mellan beställaren och anläggningsägaren Ny teknik, pilotprojekt, modernisering - För utprovning av ny teknik bör kommunen fortlöpande genomföra pilotprojekt i större och mindre omfattning för att utvärdera ljuskällor, armaturer och styrsystem i olika miljöer. - Standardisering av belysningstyper ska eftersträvas där så är möjligt för att uppnå god funktion, minimerat underhåll samt god kommunalekonomi. - Innan befintlig belysningsanläggning plockas bort ska en konsekvensanalys alltid genomföras i syfte att säkerställa att en god funktion bibehålls. - En livscykelanalys ska upprättas inför varje beslut om investering av ny belysning Uppföljning - Kommunen ska följa utvecklingen av nya tekniker och fortlöpande utvärdera och ompröva valet av teknik inom offentlig belysning så att optimal energieffektivitet och funktion uppnås. - Offentlig belysning ingår som en del av kommunens trygghetsvandringar som genomförs årligen i syfte att säkerställa en trygg stad. Antaget av KS , 157

4 Plan för offentlig belysning Bilaga 1

5 Innehållsförteckning Inledning 3 Upplevelsen av ljus 3 Ljusnivå Ljusfördelning Skuggor Bländning Reflexer Ljusfärg Ytfärger Att gestalta med ljus 4 Identitet Atmosfär Orienterbarhet Säkerhet Trygghet Hållbarhet Gator Parker och torg Landmärken, konst och byggnader Att välja belysningsutrustning 7 Ljuskällor Armaturer Ljusoptik Elektronik Tillbehör och reservdelar Garantier Bländningsindex Verkningsgrad Kapslingsklass Underhåll Material och färg Livslängd Återvinning och avfallshantering Styrning och programering 2/11

6 Inledning Offentlig belysning är en viktig del i gestaltningsarbetet för att skapa en attraktiv och uthållig kommun. Plan för offentlig belysning är ett övergripande styrdokument som fastställs av kommunfullmäktige och utgör en del av kommunens stadsplanering. Bilaga 1, är vägledande för planering och projektering av den offentliga belysningen i kommunen. Dokumentet är upprättat av Teknik- och gatukontoret i samarbete med White arkitekter våren Upplevelsen av ljus Hur vi upplever ljus kan beskrivas utifrån sju visuella egenskaper. Ljusnivå - hur ljust respektive mörkt det är i rummet Ljusfördelning - var det är mörkt respektive ljust i rummet Skuggor - var de faller och deras karaktär Bländning - var den finns och av vilken karaktär Reflexer - var de finns och av vilken karaktär Ljusfärg - hur ljusets färgton uppfattas Ytfärger - om de ser naturliga eller förvanskade ut (Bättre belysning: om metoder för belysningsplanering, Liljefors och Ejheds 1989) Ljusnivå Hur ljust vi uppfattar att det är på en plats är till större del beroende av golvet och väggarnas beskaffenhet än av hur mycket ljus belysningen ger ifrån sig. I ett gaturum består golvet av gata och trottoarer och väggarna av omkringliggande husfasader och vegetation. Med mörka golv och väggar behövs en högre ljusnivå för att ge en ljus plats än om golvet och väggarna skulle vara ljusa. Alla har vi nog upplevt hur vi bländats då vi klivit ut på ett soldränkt torg från ett mörkt café för att efter att vistats en stund på torget uppleva att torgets ljus är normalt. Upplevelsen av ljus beror med andra ord också på om vi kommer från en ljus eller mörk plats. Ljusnivån påverkar också hur vi upplever skuggor, kontraster och färger. Ju ljusare, desto klarare och skarpare blir färgerna och ju mörkare, desto diffusare och svagare blir kontrasterna. Ljusnivån påverkar också om vi känner oss vakna eller trötta. Mycket ljus ger en förhöjd kortisolproduktion i kroppen som stimulerar till aktivitet och vakenhet, medan mörkret ger en ökad melatoninproduktion som förstärker viljan till vila och passivitet. Ljusfördelning Ljusets fördelning, var det är ljust respektive mörkt, har en stor betydelse för hur vi upplever vår omgivning. En jämn belysning utan variation ger ett monotont och platt intryck medan en varierad ljusfördelning stimulerar vårt synsinne och skärper vår uppmärksamhet. Vid projektering av vägbelysning är ljusfördelningens jämnhet över vägbanan en viktig faktor. Jämnheten är väsentlig för att ögat inte ska arbeta sig trött på att anpassa sig till olika ljusförhållanden. Att kunna urskilja föremål som ligger på vägbanan är också en orsak till att eftersträva en jämnt belyst körbana. Skuggor Skuggor är centrala för hur vi uppfattar föremål och världen runt omkring oss. Vårt synsinne reagerar på kontraster och skuggorna bidrar till viktig information för att tolka det vi ser. Att ljussätta offentliga rum handlar både om att tillföra ljus och att låta områden vara mörka för att tydliggöra det vi ser. Skuggor kan också se olika ut. Om ljuset kommer från en strålkastare placerad långt bort blir både ljus och skuggor hårda medan ljus från flera ljuskällor och riktningar, eller ett indirekt ljus, gör att ljuset och skuggorna blir mjuka. Allt för mycket kontraster och hårda skuggor kan skapa en orolig miljö där det är svårt att uppfatta föremål och rummets utbredning, vilket i sin tur kan leda till en känsla av otrygghet. 3/11

7 Bländning Våra ögon är anpassade för att klara en viss mängd ljus. Bländning uppstår när kontrastförhållandena i synfältet blir för stora för ögats förmåga att anpassa sig, alltså ögats adaptionsförmåga. Bländning delas in i två kategorier, störande bländning och direkt synnedsättande bländning. Den störande bländningen uppträder till exempel när ljus från en oavbländad armatur träffar ögat. Detta gör att man ser allt i sin omgivning men ljuset från armaturen är störande. Strålkastarljuset från en mötande bil med helljus är ett exempel på direkt synnedsättande bländning. Med åldern blir vi känsligare för bländning, eftersom ögonen får svårare att anpassa sig till olika ljusförhållanden då ögat åldras. Människor med nedsatt syn kan uppleva bländande ljus som ett hinder för tillgänglighet och användbarhet av den offentliga miljön. Bländande belysning i trafikmiljöer kan också innebära en ökad säkerhetsrisk, eftersom vår förmåga att uppfatta trafiksituationen blir sämre. Att inte se ordentligt skapar även en känsla av otrygghet. Bländande belysning i en gång- och cykeltunnel eller på en lång gångbro kan därför ge upphov till obehagskänslor hos många människor. Bländande ljus från armaturer och reflekterande ytor ska undvikas. Reflexer Reflexer är en spegelbild av en lysande yta. Dess karaktär påverkas av den lysande ytans storlek, struktur och glans samt ögats betraktningsvinkel. Reflexer kan om de är för starka, ge upphov till bländning. Ljussättningen ska planeras så att störande reflexer i största mån undviks genom placering av armaturer och genom att undvika blanka material som kan reflektera ljuset på ett oönskat sätt. Reflexer skänker även liv åt det vi ser. Ord som skimmer och glitter beskriver ofta starkt positiva upplevelser där reflexer av skiftande slag finns närvarande. Ljusfärg Dagsljuset skiftar ljusfärg över dygnet, från det varma ljuset i soluppgång till det neutralare ljuset på dagen och det kalla på kvällen. Belysningen på gator och torg kan också ges olika ljusfärg beroende av vilken ljuskälla som monteras i armaturerna. Det finns ett tydligt samband mellan ljusfärg och upplevelse av föremåls och ytors färger. Ett rum inrett i varma färger ger dock inga garantier för en varm rumsatmosfär, lika lite som blå färger behöver ge ett rum en kylig atmosfär. Det är snarare ljuset och dess sammansättning som avgör om vi uppfattar rummet som varmt eller kallt. Ytfärger Vår upplevelse av föremåls färger påverkas av vilket ljus de betraktas i. Olika typer av ljuskällor har olika förmåga att återge färger. Förmågan att urskilja närliggande färgnyanser stiger också med en ökad ljusnivå. Vid en ljussättning är oftast en minsta möjliga färgförvrängning önskvärd, men det kan också finnas tillfällen då en förvrängd färgupplevelse är önskvärd för att skapa en viss effekt. Att gestalta med ljus Att ljussätta är att gestalta, att formge och skapa upplevelser. Belysningen på en plats förhåller sig alltid till platsens läge i staden och dess krav på funktion, identitet och karaktär. Belysningen ska därför alltid anpassas till varje enskilds plats specifika förutsättningar men samtidigt vara en del av stadens helhet. Belysningens grundläggande funktion är att människor ska kunna se den miljö de rör sig i och vem de möter. Den ska öka säkerheten, upplevelsen av trygghet och estetik efter mörkrets inbrott. Belysningen ska också göra att människor trivs på gator och torg och känner sig stolta över sin stad och sitt kvarter. Identitet Genom att ljussätta olika platser och objekt i staden, till exempel en gata, husen kring torgen eller ett stort träd i en park kan man lyfta fram det karaktäristiska för platsen och försköna den byggda miljön. Platsens unika karaktär är det som skiljer den från andra platser. Det är den som gör att man vet att man till exempel befinner sig på Sundsgatan i Piteå och ingen annanstans. Belysningen är en viktig del i att ge en plats sin identitet efter mörkrets inbrott. 4/11

8 Atmosfär Med hjälp av olika armaturtyper, ljuspunktshöjder och ljuskvaliteter regleras och fördelas mängden ljus och besökarens upplevelse av en plats formas. Ett torg kan kännas offentligt eller intimt. En anspråkslös yta kan bli attraktiv på kvällen. Ett exempel på detta är Gamla stan i Stockholm där den lågmälda belysningen hjälper till att understryka den medeltida stadskärnans atmosfär. Ljusnivån och ljusfördelningen ska vara anpassad till varje enskild plats och där rumsliga sammanhang finns ska de samspela med varandra. Orienterbarhet Genom att markera stråk, landmärken och fondmotiv med belysning underlättas det för besökaren att orientera sig. Vid ljussättning av objekt i staden bör man inte bara fokusera på det som är gammalt och fint. Även mindre estetiskt tilltalande eller anspråkslösa objekt som till exempel viadukter och brandgavlar kan vara viktiga att belysa för orienterbarheten. Vid planering av orienterbarhet är det avgörande att analysera helhetsbilden av stadsrummet innan de enskilda delarna utformas. Ljussättningen av den offentliga miljön ska öka stadens och de enskilda miljöernas orienterbarhet. Säkerhet Säkerhet handlar om den faktiska risken för att råka ut för farliga eller traumatiska händelser eller olyckor. Säkerhet innebär också att hitta hem, att inte snubbla eller halka, att se och bli sedd av andra trafikanter. Belysningen i trafikmiljöer ska hjälpa trafikanterna att se den miljö de rör sig i och att uppmärksamma varandra. Många gånger behöver flera olika trafikantslag samsas. Det är viktigt att tydlighet skapas i sådana miljöer så att trafikanterna uppmärksammar varandra i god tid, Särskilt oskyddade trafikanter som cyklister och fotgängare är utsatta i dessa situationer. Genom en artikulerad ljussättning med goda kontraster kan ljussättningen hjälpa till att öka uppmärksamheten så att olycksrisken minskar. Belysningen ska utformas så att olyckor undviks och så att ljus för oskyddade trafikanter, gående och cyklande, prioriteras före ljus för biltrafiken. Trygghet Trygghet är inte samma sak som säkerhet utan handlar om en upplevelse av eller en förväntan om säkerhet. Ljus är en av de viktigaste faktorerna för att människor ska uppleva trygghet under dygnets mörka timmar. Det är inte mängden ljus som har betydelse, utan hur och var man tillför det. Bäst effekt skapar man med belysning som samverkar med omgivningen och ingår som en del i helheten. Belysningens ljusfärg är också avgörande för tryggheten. Där människor vistas i en större utsträckning ska ljusfärgen vara vit så att hudens färgtoner etc återges på ett naturligt sätt. Exempel på platser där det är extra viktigt att tänka på trygghetsaspekten är; tunnlar - att inte bara belysa i utan även utanför tunneln, parker - att inte bara belysa gångvägen utan även omgivningen samt att skapa en vacker och lustfylld ljusmiljö så att man lockas att vistas i parken. Attraktiva platser attraherar människor vilket i sig genererar trygghet. 5/11

9 Det är ekonomiskt omöjligt att ljussätta hela staden med samma höga kvalitet. Man måste göra ett urval, men målsättningen bör vara att det alltid ska finnas minst ett tryggt alternativ att välja vart man än ska ta sig i staden. Säkerhet och trygghet har olika innebörd för unga och gamla, män och kvinnor, friska och funktionshindrade. Män, särskilt unga, är mest utsatta för fysiska angrepp, men det är oftast kvinnor som känner störst oro för våld och överfall. Äldre råkar lättare ut för fall- eller snubbelolyckor och känner sig ofta mer ömtåliga och sårbara än unga. Med åldern får också de flesta av oss en nedsatt syn. Att kunna se bra ökar både säkerheten och trygghetskänslan. Äldre människor behöver mer ljus än yngre för att se bra, men blir också lättare bländade. Äldre och synsvaga får med andra ord en tryggare och säkrare miljö om den är väl belyst och fri från störande bländning. Hållbarhet Att skapa en långsiktigt hållbar ljusanläggning med så liten miljöpåverkan som möjligt handlar till stora delar om att välja rätt utrustning och belysningsprinciper med energieffektiva armaturer med god verkningsgrad. Ofta kan det vara en avvägning och modellerande mellan de enskilda ljuskällornas effekt, ljuspunktshöjd och avstånd mellan belysningsstolparna för att få minsta möjliga installerade effekt men tillräcklig ljusmängd. Ljussättningen ska utföras med en så liten installerad effekt som möjligt, en tillräcklig men inte överflödig ljusmängd skall användas. Att minimera ljusföroreningar och hushålla med ljuset genom att prioritera var det ska vara ljust och mörkt är också en hållbarhetsaspekt att ta hänsyn till vid planering och projektering av belysning. Vid ljussättning ska ljusföroreningar undvikas. Gator Belysning av gator görs för att öka säkerheten, tryggheten och de estetiska värdena. Vilka olika parametrar som ska tas hänsyn till vid utformningen beror på trafiksituationen. Därför bör varje situation analyseras utifrån trafikflöde och de oskyddade trafikanternas utsatthet. Parker och torg Parker och grönska är uppskattade inslag i stadsmiljön. Ljussättning av innerstadens parker handlar till stor del om trygghet och gestaltning. Med rätt ljussättning kan parkerna nyttjas och bidra till en meningsfull stadsmiljö dygnet runt. När parker och grönska ska belysas bör man sträva efter att åstadkomma en nyanserad helhetsbelysning. Genom att låta ljuset falla både på gångvägar och på omgivande träd och buskar skapas en mjukare övergång mellan ljus och mörker. Ögat bländas inte, mörkerseendet bevaras, parken blir lättare att överblicka och upplevs som en trygg miljö. Att enbart öka belysningen på gångstråken kan i värsta fall förstärka känslan av otrygghet eftersom kontrasterna mellan den upplysta gångbanan och den mörka omgivningen ökar. Val och placering av armaturer ska anpassas till parkens karaktär och även ta hänsyn till de stora årstidsvariationer som karaktäriserar en park. På vintern då träden är utan löv har ljuset färre vertikala ytor att reflekteras mot och risken för bländning ökar. I parker kan man med fördel avända andra belysningsprinciper än bara stolpar, så som pollare, belysning av buskage och eventuella konstverk. Torg och platser spelar en viktig roll i stadsstrukturen, både som mötespunkter och som symboler för staden. Därför kräver platser och torg extra omsorg i belysningsfrågor. Som princip ska viktiga platser och torg belysas utifrån de förutsättningar som den specifika platsen kräver och på så sätt kommer de att skilja sig från de omgivande och passerande gatorna och stråken. Detta skapar en behaglig rytm i staden mellan stråk och öppna platser, mellan enhetlighet och varierade inslag. Platsernas karaktär och uppbyggnad påverkar hur de bör belysas. I vissa fall är rummets form och dess avgränsande väggar viktigast. I andra fall är det platsen i sig, dess funktion, det geografiska läget eller dess säregna karaktär som är det mest betydelsefulla. Upplevelsen av torget på dagen skiljer sig från den på natten. Under mörkrets timmar syns inte längre rummets omgivande väggar och rummet kan bli svårt att uppfatta. Genom att belysa omgivande väggar, till exempel fasader eller träd, får vi lättare en uppfattning om rummets storlek och form. Både en alltför mörk och en alltför starkt upplyst fasad kan splittra rumsupplevelsen på ett torg. En lyckad torgbelysning innebär att överblicken är god, men ljusnivåerna kan med fördel vara låga. Platsen blir då mer behaglig att vistas på. 6/11

10 Landmärken, konst och byggnader Byggnadsverk, konstverk, landskapselement och andra objekt som är karaktäristiska för staden eller som utgör viktiga orienteringspunkter, kan med fördel belysas. Det kan vara så kallade landmärken som man upplever och orienterar sig efter på långt håll, men det kan också handla om att använda ljus för att accentuera nära liggande objekt som fasader och skulpturer. Om alltför många objekt belyses kan effekten gå förlorad. Man måste därför göra ett urval där man analyserar både objektets eget värde som identitetsskapare/orienteringspunkt och det sammanhang objektet befinner sig i. Landmärken kan belysas av andra anledningar än att de har ett kulturhistoriskt värde. De kan till exempel vara viktiga målpunkter eller fonder längs en gata, eller markera en entré till en park. Genom att belysa dem kan man förtydliga stadsrummets sammanhang, avslut eller början på en siktlinje. Att välja belysningsutrustning De vitala komponenterna i alla belysningsanläggningar är själva armaturerna och tillhörande ljuskällor. Valet av dessa har stor betydelse för anläggningens funktion samt kostnader för drift och underhåll. Val av andra komponenter som transformatorer, driftdon, projektorer för fiberoptiklösningar m m kan också ha stor inverkan på en belysningsanläggnings funktion och driftssäkerhet. En ljusanläggning måste också se bra ut på dagen, varför ledningsdragningar, placering av transformatorer och driftdon, stolpar och armaturfästen noga måste tänkas igenom vid planering av en belysningsanläggning. Ljuskällor Att välja rätt ljuskälla till en armatur har avgörande betydelse för om belysningen blir bra eller dålig. En förutsättning för bra val av ljuskälla är kunskap om olika ljuskällors egenskaper. Alla ljuskällor har olika egenskaper, och dessa måste noga analyseras då det påverkar både det visuella intrycket och hållbarheten. Att välja rätt ljuskälla för belysningsuppgiften är det första valet man gör innan man börjar tänka på armaturens utformning. Idag finns det många olika ljuskällor på marknaden och utveckling av nya mer energieffektiva och hållbara pågår ständigt. Med det nya EU-direktivet kommer kvicksilverljuskällan förbjudas efter 2015, och våra stora tillverkare av ljuskällor håller även på att successivt arbeta bort ljuskällor av högtrycksnatrium. En stor satsning görs i belysningsindustrin på så kallade LED (lysdioder), som sägs vara framtidens ljuskälla. Dock är tekniken inte helt färdigutvecklad och elektroniken i dessa ljuskällor/armaturer ses ofta som den svaga länken. Det finns idag ersättningsljuskällor för kvicksilver som drivs på samma don och som kan monteras direkt i armaturer konstruerade för kvicksilverljuskällor. Man skall dock vara medveten om att detta inte är en långsiktlig och hållbar lösning då de äldre armaturerna ofta är bländande och har en verkningsgrad som ofta är mycket låg. 7/11

11 Armaturer Att välja rätt armatur för belysningsuppgiften är avgörande både för det visuella intrycket, hur den ljussatta platsen kommer att upplevas, och för anläggningen sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Hållbarheten innefattar den miljöpåverkan som en belysningsanläggning orsakar under hela anläggningens livslängd, där elförbrukningen står för den största posten. Armaturens livslängd är direkt sammankopplad med de tekniska egenskaperna som tillskrivs armaturen. I projekteringen är det därför viktigt att göra en noggrann analys av den miljö där armaturen ska verka. Det visuella perspektivet är mer subjektivt och bygger på att projektören gjort medvetna iakttagelser om olika visuella förhållanden. Förutom att armaturens ljusbearbetning ska medverka till en önskad gestaltning nattetid, sätter även armaturens form och färg prägel på stadsrummet dagtid. Armatur och stolpars formspråk ska därför även anpassas till platsen. För att uppnå en god ljussättning krävs att både de visuella och tekniska egenskaperna samspelar med omgivningen. Valet av en lämplig armatur som uppfyller önskad funktion kräver en kunskap om armaturers olika egenskaper. Ljusoptik För att uppnå en hög verkningsgrad krävs armaturer med goda materiella egenskaper och ljusteknisk optik. Med en god optisk ljusbehandling kan man många gånger minska antalet armaturer och därmed även den installerade effekten. Olika reflektorer ger olika ljusfördelning och därför ska valet av armatur och optik samspela med den tänkta belysningsprincipen. Det är ofta kombinationen av olika belysningsprinciper och reflektorer som gör belysningen dynamisk och variationsrik. Elektronik Moderna belysningsarmaturer med energieffektiva ljuskällor innehåller elektronik som driver ljuskällan. Man brukar skilja på elektroniska drivdon och konventionella drivdon. Drivdonet liksom ljuskällan har en begränsad livslängd och behöver bytas ut efter ett antal tusen brinntimmar. Det som skiljer sig mellan de olika drivdonen är kostnad, flimmer i ljuskällan, fuktkänslighet och livslängd samt vissa tekniska egenskaper. Drivdon som ger en optimal ljuskvalité gentemot ekonomi ska användas. Då LED-tekniken nu börjar komma in i ljusanläggningar med ljuskällor som har extremt lång beräknad livslängd verkar det som om drivdonets livslängd är kortare än ljuskällans. Tillbehör och reservdelar Många av dagens moderna armaturer har flera olika tillbehör, alltifrån olika spridningslinser som styr ljusbilden/ljusfärgen till bländskydd och monteringstillbehör. Spridningslinsen placeras framför ljuskällan och när ljuset transmitteras genom spridningsglaset förändras ljusbilden. Det kan vara till stor fördel att kunna komplettera armaturen med olika optiska spridningsmöjligheter efter installation, då det ger fler möjligheter att justera ljussättningen. Bländskydd finns i olika varianter beroende på vart armaturen ska placeras och vilka bländningsvinklar som är aktuella. Monteringstillbehör är en viktig aspekt att tänka på vid val av armatur. I vissa svåråtkomliga och utsatta miljöer, kan det ibland vara motiverat att specialtillverka infästningstillbehör för att underlätta service. Armaturer som ger en stor flexibilitet med möjlighet att montera tillbehör som spridningslinser och bländskydd etc ska eftersträvas. Leverantörers förmåga att leverera reservdelar under hela anläggningens livslängd ska undersökas före val och inköp av belysningsutrustningen. Garantier Eftersom livslängden på projekten där armaturerna ska verka är relativt långa, är det viktigt att projektörer och beställare ställer krav på garantier från armaturtillverkarna. Man bör noggrant undersöka vilka villkor leverantören lämnar och fundera på hur dessa påverkar anläggningens driftskostnader och livslängd. I projekt med stora kvantiteter finns det ibland möjlighet att få specifika garantier och avtal för det enskilda projektet. Vid val av nya oprövade ljustekniker som till exempel LED-armaturer är det viktigt att undersöka leverantörens möjlighet att kunna leverera armaturer och reservdelar under anläggningens hela livslängd. Fem års garanti på armaturer och andra komponenter i belysningsanläggningen bör eftersträvas. Bländningsindex Armaturens bländningsgrad redovisas genom ett bländtal; ju lägre bländtal desto mindre bländande armatur. Vi är olika känsliga för bländning och därför ska bländfria armaturer användas i så stor utsträckning som möjligt. Detta för att minska störande och direkt synnedsättande bländning. Bländning kan också uppstå om 8/11

12 en armatur placeras felaktigt eller används på ett annat sätt än den är tänkt att användas. Vid anläggning av belysning bör bländning utvärderas visuellt på plats och eventuell förekommande bländning åtgärdas genom omriktning av armaturer och bländskydd etc. Verkningsgrad Armaturens verkningsgrad är viktig för att få ut så mycket ljus som möjligt från armaturen. Ju mer ljus som kommer ut från armaturen, desto bättre verkningsgrad och därmed högre energieffektivitet. Många gånger bestyckas armaturer med höga effekter vars ljus sedan stängs inne av armaturkonstruktionen. Då förbrukas energi som inte utnyttjas vilket belastar miljön i onödan. Armaturer med hög verkningsgrad ska användas. Kapslingsklass Kapslingsklass är en klassifikation av hur bra inkapslingen av teknisk utrustning står emot och skyddar mot damm, vatten, inträngande föremål samt ofrivillig beröring. Klassifikationen har formen IP (Ingress Protection rating) följt av två siffror. Den första siffran beskriver hur bra skyddad armaturen är mot damm, inträngande objekt och beröring. Den andra siffran visar armaturens skydd mot vatten; ju högre siffra, desto bättre skydd. Höga krav på vattentäthet ställs på markstrålkastare där det dessutom är mycket viktigt att markuppbyggnaden är väl dränerad. Armaturernas kapslingsklass ska motsvara elsäkerhetsverkets och EU s direktiv om skyddsklass på armaturer för utomhusbruk. Underhåll Regelbundet underhåll är av stor vikt för anläggningens funktion och livslängd. Tvättning av armaturer från damm, smuts och avföring från fåglar är nödvändigt för att bibehålla en hög verkningsgrad. Armaturer placerade nära vägkanten på en låg höjd blir ofta nedsmutsade av avgaser och vägdamm och kan därför behöva rengöras oftare. Byte av ljuskällor görs ofta gruppvis enligt en underhållsplan där utbytesintervallen finns dokumenterade. Utöver gruppbyten görs även så kallade ronderingar för att byta enstaka ljuskällor som gått sönder. Att lätt kunna öppna en armatur och byta ljuskällan är en viktig aspekt ur tidsbesparingssynpunkt, men också ur arbetsmiljösynpunkt. Hänsyn till detta ska tas vid val av armaturer och armaturerna ska vara lätta att underhålla. I underhållsplanen beskrivs också med vilka intervall ljuskällor ska rengöras och hur drift- och underhållsarbetet ska bedrivas för att nå en så låg effektförbrukning som möjligt. Underhållsarbetet dokumenteras med kartor och register som kontinuerligt uppdateras när till exempel en åtgärd är utförd. Hur felanmälan ska gå till och rutiner för att prioritera rätt åtgärder är också viktiga delar av underhållsplanen. Vandalisering av belysningsarmaturer kostar samhället mycket pengar varje år. En vandaliserad anläggning tycks också inspirera till mer vandalisering. Därför bör man underhålla och byta ut exempelvis trasiga armaturer. Armaturens placering har stor betydelse för att undvika vandalisering. Ljuskällans placering bör därför inte understiga fyra meter. I projekteringsskedet ska platsens utsatthet beaktas. Material och färg Vid val av armatur är det viktigt att undersöka armaturens olika material. För maximal livslängd bör materialen vara anpassade till belysningsuppgiften samt rådande klimat. Olika typer av plaster kan vara känsliga för UV-ljus och vid överexponering kan plasten vittra sönder. I miljöer med hög luftfuktighet och höga salthalter är det extra viktigt att tänka på att armaturer och monteringstillbehör är rostskyddsbehandlade så att korrosion inte uppstår. Färg påverkas också av väder och vind. I hårt utsatta miljöer kan det vara värt att använda ett tjockare lager färg på armaturer och stolpar för en god hållbarhet och bibehåller utseende. Belysningsutrustningen ska vara anpassad till platsens rådande klimat. Livslängd Vid ombyggnation av befintliga belysningsanläggningar behöver man beakta hela belysningsanläggningens livslängd. Uppskattad livslängd för armaturer är ca år och för belysningsstolpar och kablar ca år. Om till exempel en 30 år gammal belysningsanläggning ska bytas ut bör man överväga att byta ut hela belysningsanläggningen med armaturer, stolpar och kablar istället för att bara byta armaturerna. Olika typer av ljuskällor och driftdon har olika livslängd. På platser där det är svårt eller dyrt att byta ljuskälla bör ljuskällor med lång drifttid prioriteras. Alla komponenter i belysningsanläggningen ska vara anpassade mot uppgiften med en så lång livslängd som möjligt. 9/11

13 Återvinning och avfallshantering Från 1 juli 2001 gäller en lag som kräver att alla uttjänta elprodukter, inklusive belysning, tas omhand av producenterna, det s.k. producentansvaret. Produkternas innehåll av metaller, andra värdefulla material och energi återanvänds och övriga miljöfarliga komponenter deponeras. Lagen förbjuder uttryckligen att elprodukter deponeras eller förbränns utan föregående behandling. Styrning och programering Belysningsanläggningens styrsystem tänder och släcker anläggningen utifrån ett tidschema eller yttre förutsättningar som till exempel rådande dagsljusförhållanden. Vissa styrsystem kan också reglera ljusmängden genom att dimra enskilda eller grupper av armaturer. I de mest avancerade systemen loggar systemet även brinntiden för enskilda armaturer och varnar då armaturer gått sönder etc. Väl utvecklade styrsystem, så kallad intelligent belysning ger en möjlighet till energieffektivisering och ett rationellt och effektivt underhållsarbete. Med större kontroll på anläggningen ökar förutsättningarna för minskad energianvändning och ökad säkerhet och tillförlitlighet. Intelligent belysning innebär: Optimering av energiförbrukningen stor besparingspotential Möjlighet till styrning av individuella armaturer Enkelt att införa på befintliga anläggningar Individuell belysningsanpassning utifrån anläggningens syfte Permanent spänning i stolparna Sänkta kostnader för driftarbete i förhållande till traditionell belysningsstyrning Ägare och driftentrepenör får bra kontroll på anläggningarna Säkerheten på väg och andra platser där systemet tillämpas kan förbättras Energibesparing sker genom dimring av belysningsgrupp eller valfria armaturer, förlängning av ljuskällans livslängd och kompensering för ljuskällans åldrande. Dessutom minskas ljusföroreningarna. Underhållet underlättas och kostnaderna för det minskas tack vare: Loggning av brinntid för varje ljuskälla Förvarning av EOL (End Of Life) Detektering av trasig ljuskälla Planering av underhåll efter faktiskt behov Kontroll av driftavtalets uppfyllelse Ett antal olika system finns tillgängliga på marknaden. De mer avancerade innehåller funktioner som gör att de kan ersätta både enklare lokala och centrala tändsystem och ge möjlighet till en mer avancerad styrning. Lokal tändutrustning: Astronomiskt ur - monteras i belysningscentralen och tänder eller släcker belysningen baserat på solens position på den plats som utrustningen är anpassad för. Ljusrelä - monteras i anslutning till belysningscentralen och tänder eller släcker belysningen baserat på rådande ljusförhållanden på platsen. Central tändutrustning: Styrcentral tvåvägs - monteras i belysningscentralen och får sitt kommando för att tända/släcka från en centralt placerad utrustning via GSM/GPRS-kommunikation. Tändvillkor kan komma från en central gemensam ljussensor eller enligt ett upplagt tidsschema. Systemet medger manuell tändning eller släckning från driftcentral. Utrustning finns i flera utföranden, allt från enkel till/från-funktion till mer avancerade system förberedda för kommunikation med armaturer samt återföring av larm och mätvärden. Ljusreglering (dämpning/dimring): Tvåvägs - utrustningen monteras i armaturen och växlar vid en kalkylerad tidpunkt till den lägre nivån av förkopplingsdonets två effektlägen. Effektreglering - utrustningen monteras i anslutning till belysningscentralen och reglerar spänningsnivån på 10/11

14 utgående ledningar. Alla anslutna armaturer dämpas gemensamt. Dämpningsnivå och tidpunkt för aktivering bestäms av en intern klocka eller en extern styrsignal. Individuell effektreglering - utrustningen monteras i armaturen och kommunicerar med det elektroniska förkopplingsdonet. Detta system medger individuell styrning och övervakning av varje armatur. Tänd- och släckkommando, dämpningsnivå, larm och mätvärden överförs från styrcentralen via elnätskommunikation eller radio. Systemet ger bra möjlighet till energibesparing med bibehållen säkerhet då armaturer vid övergångsställen med mera kan styras oberoende av andra armaturer. 11/11

Belysningsplan för offentlig belysning

Belysningsplan för offentlig belysning Belysningsplan för offentlig belysning Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Belysningsplan för offentlig belysning Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning Riktlinjer för offentlig belysning Bilaga 1. Ljus och belysning Innehåll 1. Ljus och belysning...1 1.1 Funktioner...1 1.1.1 Gestaltning...1 1.1.2 Säkerhet, trygghet och tillgänglighet...1 1.2 Egenskaper...1

Läs mer

Plan för offentlig belysning

Plan för offentlig belysning Plan för offentlig belysning Bilaga 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Upplevelsen av ljus 3 Ljusnivå Ljusfördelning Skuggor Bländning Reflexer Ljusfärg Ytfärger Att gestalta med ljus 4 Identitet Atmosfär

Läs mer

Riktlinjer upprättas separat för olika delar av staden. I riktlinjer anges vad som skall gälla för ljussättningen

Riktlinjer upprättas separat för olika delar av staden. I riktlinjer anges vad som skall gälla för ljussättningen Tänk atmosfär - är rubriken på ett av avsnitten i Strategi för belysning i Uppsala kommun, och kanske är det just atmosfär som man först kommer att tänka på när man koncentrerar sig på ordet belysning.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN 1(7) RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN Framtagen av: Förvaltningschef, Samhällsserviceförvaltningen Godkänd och fastställd av: Kommunstyrelsen Implementeras av: Avdelningschef, Tekniska

Läs mer

Belysningsplan för offentlig belysning

Belysningsplan för offentlig belysning Belysningsplan för offentlig belysning Bilaga 2, Belysningsprinciper Innehållsförteckning Inledning 3 Rekomenderade armaturer och ljuskällor 3 Belysningsprinciper 3 Gång- och cykelvägar samt vägar i parker

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014 MARS 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-03-24 KF 13 2014 Bilaga A Fotodokumentation Befintlig belysning Dokumentet är en bilaga till Belysningsprogrammet för Vallentuna kommun. Fotodokumentationen

Läs mer

Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning

Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning Henrik Gidlund Anläggning 08-508 261 68 Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning Katarinavägen En 330 m linjär LED som belysning av mur och gångbana. Effekt är 1 W/m, totalt 330W. Byggår

Läs mer

Med användarna i fokus

Med användarna i fokus Framtida utveckling Framtiden för LED-tekniken är givetvis nära sammankopplad med städernas tillväxt, förändring och utveckling. Men förändrade levnadssätt och förväntningar hos städernas invånare, kommer

Läs mer

HÄLSOSAMMA & ENERGIEFFEKTIVA BELYSNINGSKONCEPT

HÄLSOSAMMA & ENERGIEFFEKTIVA BELYSNINGSKONCEPT HÄLSOSAMMA & ENERGIEFFEKTIVA BELYSNINGSKONCEPT Läget förr. Samlingsljuset. Läget i dag. Lightpollution/Ljusföroreningar. Bevara natthimlen! EKONOMISK HÅLLBARHET EKOLOGISK HÅLLBARHET HÅLLBAR BELYSNING SOCIAL

Läs mer

7 Utformning av belysningsanläggning

7 Utformning av belysningsanläggning 7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatubelysning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

fokussortiment 2015 Inspiration från Simes

fokussortiment 2015 Inspiration från Simes fokussortiment 2015 Inspiration från Simes Ljus för människor Alla utomhusmiljöer bör planeras med ett konstant fokus på människan och med hänsyn till hur människor både reagerar och fungerar. Ljus handlar

Läs mer

tryggt och jämställt ljus

tryggt och jämställt ljus tryggt och jämställt ljus Principer och metoder för att med ljussättning stärka tryggheten i stadsmiljöer. Med jämställdhetsperspektiv som en utgångspunkt. 1 Rapporten beskriver resultatet från projektet

Läs mer

SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM

SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM Nya riktlinjer för belysning LJUS & RUM SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM Emil Welin Börje Beronius Innehåll Europeisk och svensk belysningsstandard SS-EN 12464-1 LJUS & RUM - Planeringsguiden Hjälpmedel för

Läs mer

trafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg

trafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg trafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg Säkerhet på väg Vägbelysningen finns till för att man som trafikant och fotgängare ska kunna upptäcka faror och bedöma risker i tid.

Läs mer

TÄBY IP SPILLJUSANALYS

TÄBY IP SPILLJUSANALYS SPILLJUSANALYS Jönköping Kent Hulusjö +46 10 722 54 75 kent.hulusjo@wspgroup.se WSP Ljusdesign, Box 2211, 555 55 Jönköping Handläggare belysning: Kent Hulusjö 2 INLEDNING Seende och ljusstrålning Seendet

Läs mer

HYLLIE TORG - MALMÖ STAD Belysningsprogram. 090219_Systemhandling

HYLLIE TORG - MALMÖ STAD Belysningsprogram. 090219_Systemhandling HYLLIE TORG - MALMÖ STAD Belysningsprogram 090219_Systemhandling Innehållsförteckning Hyllie torg Belysningsprogram Ljusbeskrivning sida 3 Ljusslingor sida 4 Master sida 4 Träd sida 4 Bänkar sida 5 Vattenkar

Läs mer

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion Utvärdering av lekplatser i Stockholm Januari 2005 Kortversion Tillgängliga lekplatser Det här är en kortfattat beskrivning av det som kommit fram i en tillgänglighetsundersökning av 8st lekplatser i Stockholm

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun 2014-11-19 1(7) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Eslövs kommun ställer vid utformning av uteserveringar. Målsättningen är

Läs mer

GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska

GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska Innehållsförteckning REFERENSER... 2 INLEDNING... 3 AVFALLSHANTERING... 3 MILJÖ... 3 FARA FÖR BRAND... 3 BEGREPP... 4 UTFASADE GLÖDLAMPOR... 5 HALOGENLAMPOR... 6 LÅGENERGILAMPOR...

Läs mer

Bilaga centrala Gustavsberg Belysningsprogram Värmdö kommun 2014-02-03. Antaget av kommunfullmäktige 2014-06-18 90 Dnr 13KS/0288

Bilaga centrala Gustavsberg Belysningsprogram Värmdö kommun 2014-02-03. Antaget av kommunfullmäktige 2014-06-18 90 Dnr 13KS/0288 Belysningsprogram Värmdö kommun 2014-02-03 Antaget av kommunfullmäktige 2014-06-18 90 Dnr 13KS/0288 Översikt centrala Gustavsberg Belysningsprogram för Centrala Gustavsberg ska användas i planerings- och

Läs mer

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Där ljudet möter ljuset skapas komforten Utmaningarna för kontor Öppen kommunikation har förändrat hur vi arbetar. Kontoret är inte längre en plats man går

Läs mer

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt

Läs mer

Stolpbelysning ELUM. - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS SELECTION

Stolpbelysning ELUM. - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS SELECTION Stolpbelysning ELUM - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS SELECTION KHS Stolpbelysning ELUM - Smar t belysning hela vägen. SELECTION Dagens krav på en effektiv utomhusbelysning kan inte jämföras

Läs mer

Med energisnål och miljövänlig LED-teknik

Med energisnål och miljövänlig LED-teknik UTOMHUSBELYSNING Bromma kyrka belyst med Envios från Reggiani. Envios finns i flera modeller och har en mängd tillbehör som ger ett brett användningsområde. Sätt ljus på utemiljön Med energisnål och miljövänlig

Läs mer

Studie nybyggnation Gudmundstorp

Studie nybyggnation Gudmundstorp Studie nybyggnation Gudmundstorp 1. BAKGRUND Gudmundstorps Gård AB bygger nytt stall för ungdjur. Stallet mäter ca 27x70 m och rymmer bland annat djupströbäddar för kalvar och bås med skrapgångar för kvigor.

Läs mer

Fl ndt. Flindt pollare. Design: Christian Flindt

Fl ndt. Flindt pollare. Design: Christian Flindt Fl ndt Flindt pollare. Design: Christian Flindt 2 Ett rent snitt. Inspiration är förmågan att se möjligheterna i det enkla. 3 4 Övning ger färdighet Christian Flindt hade redan vid projektstarten en vision

Läs mer

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys Dnr: PLAN.2015.4352 2016-05-23 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 13:9 m.fl. Trummenäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning

Läs mer

Utlysning av en belysningstävling för Stockholms Stadshus

Utlysning av en belysningstävling för Stockholms Stadshus Utlåtande 2010:90 RIII (Dnr 329-258/2010) Utlysning av en belysningstävling för Stockholms Stadshus Motion av Teres Lindberg (s) (2010:1) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande

Läs mer

Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun

Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun Visualisering Görvälns slott Inledning Ett upplyst slottsområde är en tillgång för kommunen i fl era aspekter, bla förstärker förslaget platsens motionsområde

Läs mer

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12 Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Detta program sammanfattar de krav och riktlinjer som Älmhults kommun ställer på utformning av uteserveringar

Läs mer

ALVA-serien LeD-UTOMHUsArMATUrer

ALVA-serien LeD-UTOMHUsArMATUrer ALVA-serien LED-UTOMHUSARMATURER Esylux official partner of THE daylight. Intelligent ljuskvalitet Ljus är en oumbärlig komponent för mänskligt liv. Med sin energi lyfter det fram denna världens skönhet,

Läs mer

VÄGVERKET V190, VÄGBELYSNING

VÄGVERKET V190, VÄGBELYSNING VÄGVERKET V190, VÄGBELYSNING UTFÖRANDE AV/KONTROLL LJUSMÄTNING/FÄRGÅTERGIVNING Göteborg 2010-01-18 Totalt antal blad 11 Arbets nr 41156 Upprättad av: Lena Siewert Patrik Casteborn Tel. 0708 27 98 85 Tel.

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

BELYSNINGSPOLICY FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN

BELYSNINGSPOLICY FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN 2009-01-28 (2) BELYSNINGSPOLICY FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN ALLMÄNT Inom Smedjebackens kommun finns idag ungefär 3205 väg- och gatubelysningspunkter. Förutom ovan nämnda väg- och gatubelysningspunkter finns

Läs mer

BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1)

BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1) OPTIMA2 BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1) LÄGESRAPPORT 25 juli 2011 Tekn. Dr Cecilia Häggström (genomförandeansvarig) Docent Karin Fridell Anter (projektledare) Projektets

Läs mer

LJUSGUIDE. Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter. Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter ALINGSÅS ALINGSÅS

LJUSGUIDE. Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter. Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS ALINGSÅS LJUSGUIDE Antagen 2004-12-13 Antagen 2004-12-13 Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter 1 2 PROJEKTORGANISATION

Läs mer

ALINGSÅS LJUSPLAN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-XX-XX

ALINGSÅS LJUSPLAN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-XX-XX ALINGSÅS LJUSPLAN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-XX-XX ALINGSÅS LJUSPLAN Alingsås Ljusplan har tagits fram av samhällsbyggnadskontoret i samarbete med tekniska förvaltningen, kommunledningskontoret

Läs mer

Ljus och färg - Lite teori

Ljus och färg - Lite teori Ljus och färg - Lite teori I samband med musik- och ljud-framträdanden pratar vi om akustik, dvs att ljudet färgas av det material som finns i rummet. En fantastisk flygel kan i en bra konsertlokal låta

Läs mer

TEMA Belysning. Hur inventerar man och beräknar ekonomi för belysningsåtgärder för mindre energianvändning och bättre arbetsmiljö

TEMA Belysning. Hur inventerar man och beräknar ekonomi för belysningsåtgärder för mindre energianvändning och bättre arbetsmiljö TEMA Belysning Hur inventerar man och beräknar ekonomi för belysningsåtgärder för mindre energianvändning och bättre arbetsmiljö Europe by night 2 Energianvändning för värme, vamvatten och el 1970-1994

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

Kontorsbelysning SE PRANA+-serien

Kontorsbelysning SE PRANA+-serien Kontorsbelysning SE PRANA+serien GOLV OCH PENDLADE ARMATURER LED I PRANA+serien INDIREKT TAKRIKTAT LJUS UTDRAGBART LAMPHUVUD DIREKT LJUS AVANCERAD SENSOR LJUSSTYRKA SCENARIESTYRNING TUNABLE WHITE FÖR ANPASSNING

Läs mer

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05 E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram

Läs mer

Belysningsutredning Rondellens bil, Luleå

Belysningsutredning Rondellens bil, Luleå Belysningsutredning Rondellens bil, Luleå 2013-10-11 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Norrbottens energikontor AB, Nenet Tomas Danielsson Norrbottens energikontor AB, Nenet Västra Norrlandsgatan

Läs mer

SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning

SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning Gemensam miljö Stadens offentliga platser har mycket stor betydelse för intrycket av stadens miljö. För utvecklingen av hela staden

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Energieffektiv belysning Vad kan man göra för att värna miljö och spara pengar?

Energieffektiv belysning Vad kan man göra för att värna miljö och spara pengar? Energieffektiv belysning Vad kan man göra för att värna miljö och spara pengar? Hur länge har man råd att elda för kråkorna? En modern belysningsanläggning drar bara en femtedel så mycket el som en 10-15

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR VÄSTERLÅNGGATANS BELYSNING 2014-12-15 KAJSA SPERLING, WHITE

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR VÄSTERLÅNGGATANS BELYSNING 2014-12-15 KAJSA SPERLING, WHITE STALTNINSPRORAM FÖR VÄSTRLÅNATANS BLYSNIN 2014-12-15 KASA SPRLIN, WHIT 1 2 INNHÅLL: Analys...sid 3 Förslag...sid 5 - Övergripande idé...sid 5 - Belysning av gata och stråk...sid 6 - Ljus på fasader och

Läs mer

V o B Hälsinggården. Framtidens Belysning. Sustainable high tech buildings for senior citizens

V o B Hälsinggården. Framtidens Belysning. Sustainable high tech buildings for senior citizens Framtidens Belysning Agenda Funktionsprogram Tunable White Produkter Energi Drift & Underhåll 2 3 Funktionsprogrammet: Generella krav för belysning Belysningen i varje rum ska ha de egenskaper som regleras

Läs mer

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 HINDERBELSYNING Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 WSP Ljusdesign Vinnare av Svenska Ljuspriset 2008 med Hotell Nääs Fabriker Belysning av interiör och exteriör Anpassning av modern funktion i historisk

Läs mer

Konstparken. - en konsthall under bar himmel. Öppet alla dagar 00.00-24.00! Ritning och illustrationer; Lena Larsson. Parkenheten

Konstparken. - en konsthall under bar himmel. Öppet alla dagar 00.00-24.00! Ritning och illustrationer; Lena Larsson. Parkenheten Konstparken - en konsthall under bar himmel Öppet alla dagar 00.00-24.00! Ritning och illustrationer; Lena Larsson Parkenheten - En konsthall under bar himmel Konsten har möjlighet att ge oss kända, okända

Läs mer

KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12

KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare

Läs mer

FAQ om LED. Nedan följer lite frågor och svar om LED: Vad är fördelarna med LED jämfört med andra ljuskällor? Svar:

FAQ om LED. Nedan följer lite frågor och svar om LED: Vad är fördelarna med LED jämfört med andra ljuskällor? Svar: FAQ om LED Den nya moderna ljuskällan LED, är en energieffektiv och långlivad ljuskälla. Den utvecklas ständigt och förväntningarna på den är stora och ryktena många. Det som är intressant med LED, är

Läs mer

BRAND 2010 Mai Almén

BRAND 2010 Mai Almén Mångfald och Jämställdhet i Byggprocessen Både tillgängligheten och frångängligheten för personer med funktionsnedsättningar skall garanteras enligt Boverkets Byggregler Funktionshinder PBL 2 kap 4, 3

Läs mer

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR REGLER FÖR UTESERVERINGAR Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare

Läs mer

Teknos utomhusfärger

Teknos utomhusfärger Teknos utomhusfärger Vårda ditt hus med kärlek. Att underhålla och skydda huset är nödvändigt. Men se det som en möjlighet att förändra, förbättra och förnya! Att måla huset är att sköta om det, att bry

Läs mer

Brf Räven Belysningsförslag - Gårdar

Brf Räven Belysningsförslag - Gårdar Brf Räven Belysningsförslag - Gårdar Uppdrag Titel på rapport: Brf Räven Belysningsförslag Gårdar Status Förhandskopia Datum: 2014-04-11 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Brf Räven Lukas Berglind

Läs mer

Rätt skylt på rätt plats

Rätt skylt på rätt plats Rätt skylt på rätt plats Riktlinjer för kommersiell skyltning i Sundbybergs stad Antaget av... Innehåll Skyltning i Sundbyberg 3 Rätt skylt på rätt plats 4 Placering 5 Utformning 6 Skyltexempel 7 Skyltar

Läs mer

Väg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan

Väg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan Arbetsplan PM BELYSNING Utställelsehandling 2007-06-29 Dokumentinformation Objektnummer VST 42710 Objektnamn Väg 76 förbi Norrtälje Filnamn 0E060001 Filtyp Textdokument Programversion Word Projekteringssteg

Läs mer

Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö

Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö Stadsbyggnadskontoret Gatukontoret riktlinjer för uteserveringar i malmö 1 Innehållsförteckning Förord... 2 Bakgrund... 3 Malmö stadsmiljöprogram...

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

rätt växt på rätt plats

rätt växt på rätt plats 82 rätt växt på rätt plats av Mikael Propst Hundraårig lind dansar med modernt koncerthus Linden samspelar bra med Uppsala Konsert & Kongress. Den påminner om tiden då den var ett undanskymt gårdsträd

Läs mer

Energieffektiv belysning. Milstolpar energibesparing med modern belysning. Belysning i offentliga verksamhetslokaler

Energieffektiv belysning. Milstolpar energibesparing med modern belysning. Belysning i offentliga verksamhetslokaler Energieffektiv belysning Milstolpar energibesparing med modern belysning Lysrör + magnetiska driftdon Lysrör + energieffektiv a magnetiska driftdon Lysrör + elektroniska driftdon Dimbara elektroniska driftdon

Läs mer

Policy för papperskorgar & askkoppar

Policy för papperskorgar & askkoppar Policy för papperskorgar & askkoppar Rapport 03-3 m. tillägg 05-7 Förord Materialet till denna rapport har tagits fram av Charlotte Horgby och bearbetats och slutförts av Anna Olsson, Parkoch naturförvaltningen.

Läs mer

BRANDSKYDDSMEDDELANDE Upprättat Reviderat 2013-05-06 2014-06-11 Ämne Tillfälliga utomhusarrangemang

BRANDSKYDDSMEDDELANDE Upprättat Reviderat 2013-05-06 2014-06-11 Ämne Tillfälliga utomhusarrangemang BRANDSKYDDSMEDDELANDE Upprättat Reviderat 2013-05-06 2014-06-11 Ämne Tillfälliga utomhusarrangemang Räddningstjänstens Råd och anvisningar beskriver vår tolkning av tillämpliga lagar och regelverk som

Läs mer

Trygghetsvandring. i Piteå ett samarbete mellan polisen och Piteå kommun

Trygghetsvandring. i Piteå ett samarbete mellan polisen och Piteå kommun Trygghetsvandring i Piteå ett samarbete mellan polisen och Piteå kommun Trygga stimulerande miljöer Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare närmiljö men kan också användas

Läs mer

och den mörka omgivningen ökar. De som rör sig längs stråken exponeras än mer, samtidigt som omgivningen uppfattas som ännu mörkare.

och den mörka omgivningen ökar. De som rör sig längs stråken exponeras än mer, samtidigt som omgivningen uppfattas som ännu mörkare. Parker och grönska är uppskattade inslag i stadsmiljön. Ljussättning av innerstadens parker handlar till stor del om trygghet och gestaltning. Med rätt ljussättning kan parkerna nyttjas och bidra till

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun Oktober 2006 1 Förord Riktlinjer för uteserveringar i Svedala gäller icke-bygglovpliktiga uteserveringar. Kommunens avsikt är att denna typ av uteserveringar

Läs mer

Riktlinjer om bygglov för konstnärlig utsmyckning

Riktlinjer om bygglov för konstnärlig utsmyckning Riktlinjer om bygglov för konstnärlig utsmyckning Handläggning och remissförfarande för bygglov gällande fasadändring vid konstnärlig utsmyckning på byggnader Innehåll Inledning 3 Förutsättningar 4 Plan-

Läs mer

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys Dnr: PLAN.215.4821 Samrådshandling 216-2-22 Social konsekvensanalys Karlskrona 5:53 m.fl., Vämö- Krutviken, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning

Läs mer

Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen)

Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen) KS06.233 Detaljplan för bostäder på Skiffervägen Hunstugan 1:129 m fl, Lerums kommun Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen) SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten 2010-08-17

Läs mer

Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl

Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl Påvisande av ekonomiska & miljömässiga vinster vid solskyddsinvestering (Arbetet är en del i kursen Diplomerad Solskyddstekniker) Christian Westberg & Jim Eriksson

Läs mer

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning Bakgrund Göteborg växer och många vill flytta hit. Därför behöver vi bygga fler bostäder, framför allt på platser där det redan finns kollektivtrafik, vägar, affärer, förskolor och parker. Selma Lagerlöfs

Läs mer

Ledstråk för personer med synskada

Ledstråk för personer med synskada Ledstråk för personer med synskada Vid byte mellan kollektiva färdmedel En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Håkan Lindström Förord Denna skrift är baserad på Håkan Lindströms examensarbete

Läs mer

LBST-609. NEXA LBST-609 Skymningsrelä. Säkerhet. Tekniska data

LBST-609. NEXA LBST-609 Skymningsrelä. Säkerhet. Tekniska data LBST-609 NEXA LBST-609 Skymningsrelä KOMPATIBILITET Den här mottagaren fungerar med alla självlärande Nexa-mottagare. FUNKTIONALITET Skymningsrelä med timer för automatisk avstängning. För utomhusbruk

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Kv. Mården

GESTALTNINGSPROGRAM. Kv. Mården GESTALTNINGSPROGRAM Kv. Mården Dec 2013 Medverkande Beställare: Umeå Kommun, Detaljplanering Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Umeå Uppdragsansvarig: Eva Henriksson Medv landskapsarkitekt: Stina Åslund Allmänt

Läs mer

lysande ytor Modern kontorsbelysning

lysande ytor Modern kontorsbelysning lysande ytor Modern kontorsbelysning Lysande ytor på kontoret Combilumeserien Tänk stora, ljusa ytor i fantasifulla formationer. Combilume är den kreativa familjen som möjliggör idérika ljussättningar

Läs mer

Solljusdriven husnummerslampa Version 06/05. Art.nr: 57 16 50. Avsedd användning

Solljusdriven husnummerslampa Version 06/05. Art.nr: 57 16 50. Avsedd användning ANVÄNDARMANUAL www.conrad.com Solljusdriven husnummerslampa Version 06/05 Avsedd användning Art.nr: 57 16 50 Säkerhetsföreskrifter Denna produkt är tänkt att användas för att lysa upp husnumret. Under

Läs mer

PRIMES. produktgrupp utomhusbelysning. Energikontor Sydost

PRIMES. produktgrupp utomhusbelysning. Energikontor Sydost produktgrupp utomhusbelysning Energikontor Sydost Översikt Miljöpåverkan Rättslig bakgrund Rekommenderade kriterier för grön offentlig upphandling Goda exempel Bra länkar Photo courtesy of Vichaya Kiatying-Angsulee

Läs mer

GE DIN GÅRD ETT LYFT!

GE DIN GÅRD ETT LYFT! GE DIN GÅRD ETT LYFT! TRÄDGÅRDSINGENJÖRERNA NATALIA & MAJA Trädgårdsingenjörerna Natalia Andersson och Maja Schmidt är utbildade vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp strax utanför Malmö. Sedan 2010

Läs mer

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Kontoret för samhällsbyggnad 2013-05-06 Fredrik Drotte 08-590 979 71 Dnr Fax 08-590 733 37 KS/2013:184 Fredrik.Drotte@upplandsvasby.se Stadsmässighet definition för Upplands Väsby

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-11-20 165 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning

Läs mer

Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan

Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan Drottningtorget - Framtidens torg Trollhättan »» Drottningtorget - Ett torg för Trollhättans invånare, ett torg för framtiden. En flexibel aktivitetsyta för bl a fotboll, basket, handboll och volleyboll.

Läs mer

Artikel: Reflektionsoptimerad pulverlack för belysningsarmaturer

Artikel: Reflektionsoptimerad pulverlack för belysningsarmaturer Artikel: Reflektionsoptimerad pulverlack för belysningsarmaturer Ljus spelar en nyckelroll i människans liv, då vi uppfattar världen omkring oss till största delen med våra ögon. Då endast litet eller

Läs mer

Uteserveringar i Borås Stad

Uteserveringar i Borås Stad Uteserveringar i Borås Stad Bild: Superstudio INLEDNING INLEDNING Våra gator, torg och parker är en tillgång för stadens alla invånare och besökare. En levande och attraktiv stadskärna kräver planering

Läs mer

Motala cykelplan 2016-2030

Motala cykelplan 2016-2030 Motala cykelplan 2016-2030 Del 2 Behovsanalys Version 0.5 Remissversion Innehållsförteckning 1 Behovsanalys Motala cykelplan... 1 1.1 Användning och uppdatering av behovsanalysen... 1 1.2 Strategi för

Läs mer

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Till Stadsbyggnadskontoret Diarienummer 09/0841 Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Avenyföreningen har ca 230 medlemmar på och kring Avenyn. Medlemmarna är företag och fastighetsägare

Läs mer

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE 1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)

Läs mer

Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan

Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan Datum Dnr 2012-05-10 2012-T0111-5 1(6) Miljö-, byggnadsoch teknikförvaltningen Samtliga berörda på Västergatan Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan Bakgrund Tekniska nämnden har fått i

Läs mer

Risbroskolan ny belysning ger bättre ljus och 73 % energibesparing

Risbroskolan ny belysning ger bättre ljus och 73 % energibesparing Risbroskolan ny belysning ger bättre ljus och 73 % energibesparing Behovet att spara elenergi blir allt mer påtagligt. Klimatfrågan och kraven på minskade utsläpp av växthusgaser och energibesparing är

Läs mer

LBST-604. NEXA LBST-604 Skymningsrelä. Säkerhet. Tekniska data. Uppdaterad: 23 feb 2015 1 av 7

LBST-604. NEXA LBST-604 Skymningsrelä. Säkerhet. Tekniska data. Uppdaterad: 23 feb 2015 1 av 7 LBST-604 NEXA LBST-604 Skymningsrelä KOMPATIBILITET Den här mottagaren fungerar med alla självlärande Nexa-mottagare. FUNKTIONALITET Skymningsrelä med timer för automatisk avstängning. För utomhusbruk

Läs mer

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund Vår gemensamma utemiljö Serveringarna annonserar ibland med uppseendeväckande element som tar överhand och man mister helheten. För att uteserveringarna

Läs mer

Den upplevda otryggheten

Den upplevda otryggheten TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter

Läs mer

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1 ! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida 1! ! Ljuset är den mest kraftfulla mekanismen för att reglera människans dygnsrytm. Ljuset har förmågan att ge energi, att verka avslappnande, att pigga upp samt öka den kognitiva

Läs mer

Gehls analysmetod, Fröslunda centrum

Gehls analysmetod, Fröslunda centrum Gehls analysmetod, Fröslunda centrum Sammanfattning Platsen är attraktiv för att vara under vintersäsongen eftersom besökare till och med satt i den kalla vårsolen, men den skulle kunna bli mycket bättre

Läs mer