Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen



Relevanta dokument
Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1

Positiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen

livsstil Craig Stevens - Utvecklingen har gått framåt när det gäller mycket men inte när det gäller ridningen! hästfocus

Utbildningsplan Vimmerbyortens ryttarförening

Verktyg för Achievers

Olika överlinjer/ olika bommar

Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Hjälperna Av Henrik Johansen

Riddagbok för Lucky

BILAGA 1 DRESSYR. Beskrivning Rörelser och Bedömning

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Hästens delar Sadelns delar

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDETS UTBILDNINGSSKALA

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering

PRATA INTE med hästen!

Att visa häst vid hand 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

Positiv Ridning Systemet Hästens psyke Av Henrik Johansen

Gör din egen kontroll

Ellinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson

Några små tips om att träna på utsatt fågel

KUNSKAPS. Dra nytta av. VÄLDOFTANDE» livet med häst

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

superviktig hos både dig och hästen

Lärarmanual för Simkampen

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt.

Bättre Självförtroende NU!

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

som spegel och helande kraft

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson

Tanketräning. Instruktioner

Bilaga teknik och speed hinder Working Equitation

GOLFINSPIRATION Inledning. Släpp kontrollen

Sträck ut efter träningen

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen

Örebro Fältrittklubbs utbildningsplan vid ridskolan i Karlslund

Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

De 6 vanligaste felen när du lär dig att snorkla

Bitless Bridle / Cross under

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007

hästfocus inblick Camilla gör små underverk med häst och ryttare Text och foto: Marianne Greip 6 hästfocus #9 2013

Policy hästskötsel och hantering Wången AB

Blås- och bäckenbottenträning

Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt

Grunder Medialitet !!!

Positiv Ridning Systemet Diskussion om hållbarhet Av Henrik Johansen

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o

Vad tycker du om sfi?

Kasta ut nätet på högra sidan

Stresshantering en snabbkurs

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Barn som bråkar. sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv


Övning 1: Vad är självkänsla?

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Magbild gravid 19 veckor

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar.

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04

Hur man går in till hästen på rätt sätt

Bra att läsa igenom...

AYYN. Några dagar tidigare

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke III. Ryttarmärke III

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.


Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Kapitel 1: Ljudet. Kapitel 2: Rädslan

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Online reträtt Vägledning vecka 26

Marios äventyr. Kapitel 1

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Instruktion för L-100 IF:s kartpärm

Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids. Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids

TREC PTV anvisningar för uppgifter

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Bouleträning. (Ovanstående text är inspirerad av Anders Gerestrands hemsida: geocities.com/boulesidan.)

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Markus och de förtappade själarna. Kicki Lindström

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3

Lär hästen sänka huvudet!

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Transkript:

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter upp på hästen, annars kan du inte tala om för den vad den ska göra och då kommer hästen istället att gissa. Hästen gissar säkert fel och du blir tvungen att starta ridpasset med att korrigera, vilket är slöseri med tid. För att få ut så mycket som möjligt av att läsa detta kapitel bör du först läsa kapitlen Hästens Psyke, Pyramiderna, Harmoni, och Hjälperna. När du läser detta kapitel kommer du att se att det finns en del hänvisningar. De olika teorierna går nämligen in i varandra och det är otroligt viktigt att sätta sig in i dem. Arbetar min häst korrekt? Det är inte varje dag som du har någon som tittar på dig när du rider. Någon som kan tala om för dig om det är rätt eller fel. Med det är inte riktigt sant, för du sitter nämligen på den som allra bäst kan tala om det för dig, nämligen hästen. Vi vill mycket gärna hålla oss på den rätta vägen. Vi vill att det ska gå bra, att hästen inte blir överbelastad och att den arbetar på ett sådant sätt att den utvecklas positivt. Vi vill inte kasta bort tiden genom att vara på väg i fel riktning. Vi vill veta att det vi gör är rätt. Genom att ta hjälp av vissa övningar är det möjligt att få svar på dessa frågor. Därför vill jag, så gott jag kan, berätta för dig hur du ska göra. Du ska börja med att fatta ett beslut, nämligen att det ska gå bra, hela tiden. Genom att tänka positivt ger du hästen en fair chance till att svara korrekt, och du får svar som du kan använda som utvärdering. Detta test av hur din häst arbetar tar ungefär tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Det kommer att ta lite längre tid de första gångerna du provar allt det som du nu ska läsa om. Det gör ingenting, det får gärna ta hela lektionen innan du är klar, för så viktigt är det. Efterhand kommer du att kunna genomföra testet på allt kortare tid. Det är viktigt att arbeta systematiskt, utan att hoppa över något, annars kommer det att straffa sig senare och testet kommer inte att fungera. Är hästen mentalt förberedd? Det är viktigt att du har satt dig in i innehållet i kapitlen Pyramiderna och Hästens psyke. Har du inte det är det en bra idé att göra det nu. Innan du sitter upp på hästen ska den kännas lydig, uppmärksam och avslappnad. Hästen ska kunna gå bredvid dig lugnt och stilla, och precis som du ska den vara mentalt förberedd, avslappnad och fokuserad. Den ska stå stilla när du sitter upp. Gör den inte det kommer det att uppstå fler fel i det kommande arbetet och du kommer inte att kunna säga vad felen beror på. Idén bakom detta test är att arbeta syste- Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 1

matiskt, dvs. att börja på ett bestämt sätt och gå systematiskt fram steg för steg. Upptäcker du sedan något som inte fungerar som det ska kommer du att tänka; Aha, det är här svagheten sitter. Här har vi något som hästen ska förstå bättre. Med andra ord, om din häst inte är lätt att hantera från marken och inte beter sig som den bör kommer den heller inte att acceptera att arbeta mellan hjälperna när du rider. Är det så att hästen inte känns som om den är med dig mentalt, innan du sitter upp, föreslår jag att du startar med att läsa kapitlet Hästens psyke. Tanken är att du ska arbeta systematiskt, inte bara med hästen utan också med dig själv. Stöter du på ett fel hos hästen, när du genomgår detta test, ska det rättas. Men beror felet som hästen begått på din egen okunskap, kan du inte bedöma hur eller varför felet uppstod, och då kan du heller inte rätta det. Du kan se redan nu att det är mycket att sätta sig in i, och det är riktigt, men det är överkomligt. Den som inte är villig att sätta sig in i teorin och arbetet med grunderna bör nog ägna sig åt en annan sport. Harmoni Innan du sätter dig upp på hästen ska du ha en klar uppfattning om vad som ska ske. Om det är ryttaren som reagerar på det hästen gör uppstår det fel. Det är därför mycket viktigt att det hela tiden är dina signaler som hästen reagerar på, och det kräver att du har kommandot. För att detta ska lyckas måste du alltså veta vad som ska ske när du kommer upp på hästen annars kan du inte tala om för den vad den ska göra, och det får hästen att gissa. Hästen gissar säkert fel och du blir tvungen att starta lektionen med att korrigera, vilket är slöseri med tid. Du har nu suttit upp på hästen och planerar att rida framåt. Sättet du rider framåt på får inte vara en tillfällighet, utan du ska ha känslan av att hästen går framåt så som du har tänkt dig. Det kräver att det är harmoni mellan dig och hästen. Se kapitlet Harmoni. Innan du rider framåt, fattar du ett beslut och tänker; När vi går framåt gör vi det tillsammans och i harmoni. Du ska alltså tala om för hästen vad du önskar att känna redan innan hästen går framåt, annars sätter du en fälla för den. Innan du rider framåt ska du försäkra dig om att du sitter rakt över hästen, rak i ryggen och sträcker dig uppåt. Detta är en signal till hästen om att den ska placera sin kropp på högkant mitt under dig. Du ska jämföra hästens överlinje från nacke till svans med en gungbräda. Du sitter mitt på gungbrädan och fungerar som en balansstång. När du har hittat din balans över båda sittbenen får hästen mycket lättare att hitta sin jämvikt. Som ett resultat av det sätt som du sträcker dig uppåt på, sitter i sadeln på, samt sättet du använder din skänkel framåtdrivande på, ska du få en känsla av att ha mer häst framför dig än bakom dig. Hästens överlinje är i jämvikt när den känns i lite uppförsbacke. För att hästen ska kunna förstå och också rent fysiskt svara för hjälperna ska häst och ryttare vara i harmoni. Om så inte är fallet är det något som är fel redan innan du börjar rida fram. Utan harmoni kan du inte kontrollera hästen utan att hålla den på plats med kraftiga hjälper. När du och din häst är i harmoni ska du känna: Att hästen är på högkant mitt under dig. Att överlinjen är som en gungbräda i jämvikt. Att du har mer häst framför dig än bakom dig. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 2

Det är dessa tre saker som ger dig känslan av att hästens tyngdpunkt är placerad mitt under din så att det är en gemensam tyngdpunkt. I samma sekund du tappar känslan av en av dessa tre saker kommer det att uppstå fel, vilket enbart beror på att hästen är tvungen att kompensera den disharmoni som uppstår t.ex. genom att spänna sig och göra fler fel. Visa hästen vägen Nu vill du gärna tala om för hästen att det är den som ska reagerar på dina signaler och inte tvärt om. Det gör du bäst genom att göra några övergångar mellan skritt och halt. Rid cirka 5-6 skrittsteg och gör sedan halt, tills det fungerar. När du går fram i skritt får du inte tänka att nu ska du få din häst att. Nej, tänkt; Nu går jag framåt i skritt och då ska min häst göra detsamma och tänk sedan, Nu stannar jag och då ska min häst göra detsamma. Använd i första hand sätet för att tala om för hästen vad den ska göra. Gör allting före hästen och visa den på det sättet vägen. Man kan inte vara ledaren och visa någon vägen om man går bakom. Du vill gärna få en känsla av att hästen i det närmaste kopierar dig, att den gör precis som du, att det känns som om hästens ben är dina ben och att den väntar på dina signaler. När detta fungerar är det dags för nästa övning. Den ska tala om för hästen att det är hästens uppgift att hela tiden bevara sin kropp mitt under din och att följa dig, som om den var rädd för att tappa dig utanför sin balanspunkt. Du kan varken se hästens eller din egen tyngdpunkt, men du vet ändå var de är för du kan känna när de båda tyngdpunkterna sammanfaller till en. Nedanstående rörelser talar om för dig om det är en eller två tyngdpunkter, dvs. om hästen och du har en gemensam tyngdpunkt. Övning 1 Denna övning går ut på att göra vändningar, ungefär som bakdelsvändningar. I början rekommenderar jag att du har hästen rak på yttersidan för att därigenom lättare kunna kontrollera den yttre bogen. Hur centrerade vändningarna ska vara beror på utbildningsnivån. Vänd genom att sänka den inre hälen och det inre knäet. Flytta fram den inre höften och den yttre axeln. Led efter behov med den inre tygeln. Det liknar det sätt du själv svänger på när du står på marken på dina egna ben. Du ska nu känna att hästen svänger med dig och att den försöker att vara mitt under dig. Det kan mycket väl vara så att hästen i vändningen vill föreslå att det är mycket lättare att flytta bakdelen utåt istället för att flytta framdelen runt. Gör den det beror det på att den är i framvikt, och hästen tycker naturligtvis att det är lättast att flytta den del av kroppen som bär minst vikt. Sker det, ska du med ytterskänkeln och en ledande yttertygel tala om för hästen att det inte är tillåtet. Övningen handlar inte om att göra vändningen så centrerad som möjligt. Meningen är att hästen ska bli mitt under dig och inte göra vändningen större än vad du har tänkt dig. Gör den det får du inte försöka att bromsa med handen för då kommer hästen att gå emot och hamna i framvikt. Gör hästen vändningen för stor betyder det att hästens form är i nerförsbacke. Vinkeln på överlinjen ska då justeras så att gungbrädan pekar mera uppåt. Om du ska justera placeringen av tyngdpunkten, så att hästen blir mitt under dig i vändningen, ska du sträcka dig uppåt, hålla om hästen med skänkeln, krama lite om tygeln, och om hästen vill dyka ner i framvikt, försiktigt lyfta handen lite uppåt. När hästen svänger tillsammans med dig, med sin kropp placerad mitt under din, ska du vara kvick att lätta på hjälperna så att hästen Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 3

vet att nu är det rätt. Det handlar alltså om att få hästen till att träda lite längre under sig med bakbenen. Med andra ord, du ska kunna göra denna övning med mycket små hjälper, nästan bara med vikthjälperna och utan att bromsa med handen. Bettet ska vara något vi driver hästen fram till, inte något vi drar bakåt i. När du upplever att hästen, utan att spänna sig, kvar i skrittakt och utan att gå emot handen, flyttar sin kropp in under din kropp, alltså följer med dig runt i vändningen, då vet du att hästens och din tyngdpunkt är sammanfallna. Övning 2 En annan metod att ta reda på om det är en eller två tyngdpunkter är genom att rida en skänkelvikning. Vänd t.ex. upp på medellinjen och rid en bit rakt fram. Bestäm dig sedan för att du vill göra en skänkelvikning till en bestämd punkt eller bokstav. Föreställ dig en linje i underlaget från den punkt där du börjar skänkelvikningen, till den punkt där du önskar att komma fram. Gör en liten halvhalt, ge hjälperna för skänkelvikning med små lätta hjälper, och använd din kropp som om du själv vill gå åt sidan (utan att hänga åt sidan). Tänk; Nu går jag sidvärts härifrån och till den bokstaven, du kan stå kvar här om du vill, men jag ska gå den vägen. Det är viktigt att du tror på att hästen följer med dig och att du ger hjälperna helhjärtat. Hästen ska nu bevara sin kropp mitt under din och följa dig åt sidan utan att gå över strecket som du ser framför dig. Det är viktigt att du styr framdelen, då det är den som anger rörelseriktningen. Hästen behöver inte vara parallell med spåret, huvudsaken är att den inte går i en annan riktning än du. Gör den det är den inte olydig, det är bara ett tecken på att det är två tyngdpunkter istället för en och lösningen är densamma som i föregående övning, nämligen att justera hästens överlinje så att den pekar mera uppåt. Följer hästen dig utan motstånd, utan att spänna sig och utan att gå emot handen, är hästens tyngdpunkt placerad mitt under din och det är harmoni mellan er. Övning 3 Vi fortsätter en stund till med samma form av arbete. Skritta framåt. Driv i den takt som du önskar att hästen ska skritta i och kontrollera att hästen också skrittar i denna takt. Besluta dig för att nu vill du skritta med kortare steglängd, långsamt, närmast som i slowmotion. Sträck dig uppåt, krama lätt om tygeln och driv med sätet i den takt som du nu vill att hästen ska skritta i. Hästen ska göra som du. Efter några få steg med kortare steglängd, andas ut, slappna av och be hästen om, först och främst med sätet, att öka steglängden. Hästen ska åter igen göra som du. Kombination av övningarna Kombinera nu dessa övningar. Denna del av testet är färdigt när det känns riktigt lätt och hästen i det närmaste kopierar dig i allt vad du gör. Den sänker huvud och hals och börjar tugga på bettet som ett tecken på att den förstår, accepterar och ändå trivs mellan dina hjälper. Hjälperna När du märker att hästen följer dig överallt och i det närmaste kopierar dig är du klar för att testa hjälperna. När du går igenom hjälperna är det viktigt att du tar en hjälp i taget. Att arbeta med hästen utan att först ha försäkrat sig om att den förstår och lyder alla hjälperna, är att be om problem. Åter igen är det bortkastad tid. Om du känner dig osäker eller om du inte har läst kapitlet Hjälperna, bör du göra det nu. Där finner du alla upplysningar om hur hästen ska svara på respektive hjälp. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 4

Om du har god förståelse för ämnet och har läst om hjälperna och är säker på att hästen förstår dem, är det tid för att gå igenom och testa om hästen svarar varje hjälp. Detta lilla test är färdigt när du har försäkrat dig om att din häst är mentalt avslappnad och koncentrerad och att du och din häst är i harmoni. Bestäm dig för att du inte går vidare i arbetet med hästen förrän du har etablerat förståelse och harmoni. I motsatt fall kommer du att slösa bort en massa tid på onödig korrigeringsridning tid som du kan använda till utbildning av din häst i stället. Denna del av testet tar cirka tre minuter när allt fungerar. Hästen på tygeln Har du inte läst detta kapitel, så klicka här Hästen på tygeln. När du kommer till den punkt när du känner att din häst går på tygeln, vill du gärna försäkra dig om att det verkligen är sant. För att kunna säga att hästen går ärligt på tygeln är det två saker som du ska kunna göra. 1) Du ska kunna korta steglängden i skritt genom att använda de hjälper som ber hästen om att sätta bakbenen längre in under sig utan att: hästen går emot handen (svarar förhållningen i munnen i stället för i bakbenen) hästen blir spänd i nacken hästen blir kort i halsen hästen blir spänd i ryggen hästen går på två spår hästen går i passgång Hästen ska bevara takt och framåtbjudning och svara i samma ögonblick som du ger hjälpen. Med andra ord, den förhållande hjälpen ska gå igenom. 2) Därefter ska du kunna ge efter på tygeln och känna att hästen följer tygeln och sträcker sig fram till bettet och försöker att bevara kontakten med din hand. Du ska alltså kunna få hästen till att använda sin överlinje (först och främst mellan manken och svansen) likt ett dragspel. Detta test påminner mycket om en halvhalt, och det är inte så konstigt för det är just genom upprepade halvhalter som du får hästen till att gå på tygeln. Hästen mellan hjälperna För att illustrera när hästen är mellan hjälperna vill jag ge ett exempel: Har du någonsin ridit lektion där tränaren bett dig om att rida en ökad trav eller liknande, där du då tänkte; Ok, men först måste jag lägga en volt eller två för att förbereda/organisera hästen för en ökad trav? Då var hästen inte mellan hjälperna. Men du har säkert också ridit, och vid en tidpunkt känt, Om jag fattar galopp nu blir det bra. Det jag känner nu är precis det jag vill känna i galoppen Vid detta tillfälle var hästen mellan hjälperna. När hästen är mellan hjälperna har du känslan av att du när som helst kan göra vad som helst utan ytterligare förberedelse naturligtvis inom ramen för hästens utbildningsnivå. Eftergift på tygeln Du ska när som helst, i alla tre gångarterna, kunna ge efter på båda tyglarna så mycket att de hänger i en lätt båge under några steg, utan att hästen ökar tempot. En eftergift på tygeln är inte en drivning. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 5

På en volt När du rider på en volt med hästen böjd som spåret du rider på, ska hästen gå fram till den yttre tygeln och du ska kunna ge efter på den inre tygeln, utan att något ändrar sig. Ökar hästen tempot när du ger efter på innertygeln, är det för att den går fram till innertygeln istället för yttertygeln. Rätar hästen ut halsen med detsamma när du ger efter har du skapat böjningen genom att dra i den inre tygeln. Blir hästen högre i nacken har du hållit ner hästens huvud med hjälp av innertygeln, vilket naturligtvis är helt fel. Rider du med en lös innertygel mer än ett par steg, kommer hästen långsamt att rakrikta sig. Detta är inte fel. Låter du däremot den yttre handen gå fram mot hästens mun ska hästen följa handen, sträcka sig framåt och försöka bevara kontakten med bettet. Här får den unga hästen öka steglängden lite, den rutinerade hästen ska dock bevara samma tempo. Det beror på Alla hästar är olika. En häst ska ridas i ett tempo, en annan i ett annat tempo. En häst ska böjas mera i en sluta för att kunna utföra den riktigt bra, en annan ska vara mera rak i kroppen. En häst går bäst när ryttaren gör många halvhalter, en annan upplever att många halvhalter närmast är störande. En häst ska ridas i en lägre form, en annan i en lite högre form, osv. Det finns dessvärre inte någon bok där man kan slå upp på sida 1 och lära hästen allt vad som står där, och sedan gå vidare till sida 2 och lära hästen vad det står där osv. för att på sidan 250 ha en Grand Prix häst. I de allra flesta fall när vi fattar beslut om hästens utbildning säger vi, det beror på Vi måste alltså lära oss att lyssna till hästen och använda vårt sunda förnuft. En naturlig förklaring Kom ihåg att det alltid är en enkel, logisk och naturlig förklaring till varför hästen ibland inte svarar som vi önskar. Även om du inte omedelbart kan förstå hästens reaktioner så förhåller det sig så. Vi människor har svårt att acceptera att det finns saker som vi inte förstår, saker som vi inte kan sätta namn på. När hästen gör något som vi inte förstår säger vi ofta att den är dum eller olydig. Efter många år med hästar har jag förstått att detta mycket sällan är sant. Sätter vi betäckningen dum eller olydig på det som vi inte förstår, kan vi inte heller se några lösningar. Vi blir blinda för möjligheterna. Om vi i stället, när något inte fungerar, frågar oss själv; Vad behöver min häst hjälp med? blir det mycket lättare att finna konstruktiva lösningar. Har du inte redan gjort det, så läs Ursäkter sett med hästens ögon. Många fler hästar än vi tror är motvilliga för att de är ömma någonstans i kroppen. De hästar som inte vill samarbeta med ryttaren är så få att det inte är någon idé att skriva om det. Det är ofta svårt att se var hästen är öm. Är den halt, varför är den då halt? Är det vi ser ett symtom på något annat? Allt för ofta är vi tvungna att gissa. Många hästar blir behandlade för symtomen i stället för själva lidandet, just för att det är så svårt att konstatera. Hästen pratar ju inte svenska, men det är inte detsamma som att den inte kan tala, vi ska bara bli mycket bättre på att förstå hästens språk. Vad kan vi göra som ryttare och tränare? Bli bättre på att lyssna till hästens signaler och rida så korrekt som möjligt. Varje dag testa att vår häst arbetar i balans så att den inte blir överbelastad. Försäkra oss om att skoningen är så korrekt som möjligt. Ansvara för att underlaget är jämnt och beskaffat på ett sätt så att hästen inte blir överbelastad. Ansvarar för att sadeln passar. Allt för många hästar går med sadlar som inte passar dem. Lära oss att felen ofta finns hos oss själva när det är något som inte fungerar. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 6

Gör det till en vana att göra detta lilla test varje dag. Du ska ju i alla fall utföra en stunds arbete med din häst i dagens uppvärmning, så varför inte arbeta systematiskt och konstruktivt? Det här är exempel på hur du kan testa om allt fungerar korrekt. Därmed inte sagt att det inte kan variera från häst till häst och från ryttare till ryttare, hur testet ska utföras. Det viktigaste är att din häst förstår vad du vill att den ska göra med sin kropp. På det sättet undviker du onödig korrigering och kan i stället använda tiden till att skapa och utveckla. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 7