Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom ramen för Matematiksatsningen 2009
Riktlinjer för redovisning av utvecklingsarbete i matematik, Skolverkets Dnr 2009:406 Matematiksatsningen 2009 Bakgrund För att nå framgång måste ett utvecklingsarbete ta sikte på långsiktig och varaktig förbättring. Oavsett vilka områden utvecklingsinsatserna i en kommun eller skola inriktas mot så måste utvecklingsarbetet ta sin utgångspunkt i kunskap om hur systematiskt gransknings- och förbättringsarbete kan bedrivas. Skolutveckling innebär att förändringar ska införlivas i den enskilda skolans kultur och bli en naturlig del i vardagsarbetet. Detta är en process som kräver uthållighet och tålamod. Att granska och förbättra är delar i ett kvalitetssäkringssystem. För att kunna utveckla en verksamhet och förbättra resultaten i den, är det nödvändigt att känna till vad det är som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Allt utvecklingsarbete måste därför starta i en granskning och kartläggning av nuläget, en så kallad nulägesbeskrivning. Om det inte görs riskerar föreslagna insatser att bli chansartade och det tänkta förbättringsarbetet kan rinna ut i sanden. Det utvecklingsarbete som sätts igång bör ha en systematisk uppläggning och byggas upp inifrån, gärna med utifrån kommande stöd och stimulans. Det innebär krav på tydliga samband och god kommunikation mellan olika nivåer (politiker, förvaltningsledning, skolledning, arbetslag). Det kräver också en hög delaktighet av dem som är närmast den verksamhet som ska utvecklas och att de har ett reellt inflytande på utvecklingsarbetet. Tydlighet i fråga om hur utvecklingsarbetet styrs och leds, vilka resurser som finns avsatta, hur utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas och inte minst vilka långsiktiga mål och syften som finns, är nödvändiga förutsättningar för att önskade effekter ska uppnås. Utdrag ur Att granska och förbättra kvalitet. (Myndigheten för Skolutveckling, 2003) Syftet med formuläret Detta formulär har framför allt två syften Det kan utgöra ett stöd i det lokala utvecklingsarbetet Det kommer att utgöra ett underlag för Skolverkets stora utvärdering av hela Matematiksatsningen Formuläret ska inte uppfattas som en kontroll av att det genomförda utvecklingsprojektet lyckats. Det är viktigt att belysa flera olika aspekter av ett utvecklingsarbete och att då lyfta fram både bra och mindre bra resultat av arbetet, vilket blir viktiga pusselbitar till framtida nulägesbeskrivningar och ställningstaganden. Att tänka på då du fyller i formuläret Detta formulär ska användas för att redovisa de genomförda utvecklingsprojekten inom Matematiksatsningen 2009. Varje utvecklingsprojekt ska beskrivas och redovisas separat, vilket innebär att den huvudman som genomfört flera projekt ska redovisa dessa var för sig, och alltså lämna in flera redovisningar. Formuläret ska sparas ner till den egna datorn innan det fylls i. Några tips då du fyller i formuläret är
Skriv text i de grå fälten, de expanderar när de fylls med text. Kryssmarkera genom att klicka i aktuell ruta Datum för redovisning Projektredovisningen ska fyllas i digitalt och skickas in digitalt via e-post till Skolverket. Den fullständigt ifyllda projektredovisningen ska döpas enligt [Kommunnamn, projektnummer], exempelvis Ale Kommun, 1. Skicka redovisningen via e-post till matematiksatsningen.2009@skolverket.se Senast den 1 september 2010 ska redovisningen vara Skolverket tillhanda, men det går utmärkt att skicka in den tidigare. Frågor? Om det dyker upp frågor eller funderingar kring redovisningen är du välkommen att vända dig till Louise Furness Tel: 08 527 334 34 E-post: louise.furness@skolverket.se
Bakgrundsinformation 1. Uppgifter om skolhuvudmannen Skolhuvudmannens namn Linköpings kommun 5 Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef eller motsvarande) Lars Rejdnell Telefon (dagtid) E-postadress 013-26 90 36 lars.rejdnell@linkoping.se Befattning Barn och ungdomschef 2. Berörda skolor och elever 2.1 Vilka skolformer och hur många skolor omfattades av ert utvecklingsprojekt? Grundskola Specialskola Obligatorisk särskola Sameskola Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: 1 Projektnummer 2.2 Hur många elever berördes av ert utvecklingsprojekt? Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Årskurs 10 9 10 11 Antal flickor 6 5 4 2.3 Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattade är berättigade till modersmålsundervisning? 30 3. Kontaktperson/projektledare för detta utvecklingsprojekt Namn Kerstin Johnsson Telefon (dagtid) E-postadress 013-207904 kerstin.johnsson@linkoping.se Befattning Rektor Skäggetorpsskolan
Nulägesbeskrivning 4. Nulägesbeskrivning 4.1 Hade ni gjort en nulägesbeskrivning innan ni påbörjade detta utvecklingsprojekt? Om JA, har denna nulägesbeskrivning utgjort ett stöd för genomförandet av utvecklingsprojektet? Beskriv Vi visste att alla lärare var intresserade av att utveckla sin undervisning med hjälp av IST. Genom beskrivningen visste vi också att ett fåtal lärare använt IST i sin undervisning men alla ville vidareutveckla sig inom området. De elever som var i projektgruppen arbetade sedan tidigare laborativt men inte med tavlan som bas. I nulägesbeskrivningen framkom att lärarna ville få verktyg som stöder kommunikation samt att man på ett enkelt sätt ville låta eleverna arbeta med olika representationer. Om JA, anser ni att nulägesbeskrivningen var tillräckligt utförlig, eller skulle ni vilja förbättra något?, vi skulle ha undersökt förkunskaper hos lärarna för att skräddarsy kompetensutveckling för var och en. Om NEJ, kommentera varför en nulägesbeskrivning inte gjordes 4.2 Ingår detta utvecklingsprojektet i en tidigare påbörjad eller genomförd satsning på utveckling av matematikundervisningen? Om JA, beskriv kort erfarenheter, lärdomar och framgångsfaktorer från det tidigare genomförda utvecklingsarbetet Vi har tidigare satsat på ett matematikprojekt där elever har möjlighet att söka en matematikinriktning. Vi har erfarenheter av att laborativ undervisning fungerar, det fångar elevernas intresse och vi ger duktiga elever möjlighet att arbeta på en mer avancerad nivå. Framgångsfaktorer är bland annat intresserade, förberedda lärare som planerar lektioner med rika problem mot tydliga mål där elever ges möjlighet att arbeta med flera kompetenser.
Syfte och mål 5. Mål 5.1 Vilka mål för matematikundervisningen och er verksamhet har ni prioriterat vid genomförandet av utvecklingsprojektet? Ange maximalt tre mål här. Lärarna ska kunna planera, skapa lektioner och genomföra undervisning på den interaktiva tavlan. Eleverna ska utveckla sin problemlösningsförmåga och använda den interaktiva tavlan för att kommunicera/presentera sina idéer för övriga elever. Den interaktiva tavlan ska användas som stöd vid gemensamma klassdiskussioner. 5.2 Överensstämmer dessa mål med de ni angav i er ansökan? Om NEJ, kommentera kort 5.3 Om det skett förändringar i målbeskrivningarna av utvecklingsprojektet, beskriv och kommentera dessa kort.
Genomförande 6. Genomförda insatser 6.1 Vilka huvudsakliga insatser har ni genomfört i detta utvecklingsprojekt? (Ex: studiecirklar, kompetensutveckling, handledning, auskultationer etc.) Kompetensutveckling samt arbete i grupp med handledning vid tavlan. De kompetensutvecklingsdagar vi haft är en studiedag med Cecilia Chiristiansen. En mycket lyckad dag med proffsig föreläsare. Vi besökte också matematikbiennalen där vi deltog i olika program med interaktiva tavlor. 6.2 I er ansökan har ni angivit hur många lärare ni bedömde skulle komma att beröras av utvecklingsprojektet. Hur många medverkade aktivt i utvecklingsprojektet? 10 Kommentera eventuella avvikelser Vi genomförde två projekt på skolan och vi valde att arbeta med projekten parallellt med alla lärare som undervisar i matematik. Ursprungligen hade vi skrivit att fem lärare skulle delta, de tre som vanligtvis leder intensivmatematiken samt ytterligare två som var intresserade av laborativ undervisning och IST. De flesta valde ett projekt som man lade mer tid på. 6.3 Hur mycket tid har ni lagt ner på utvecklingsprojektet? Specificera och beskriv tiden för olika typer av deltagare separat - projektledare (om en sådan funnits) ca 2 timmar i veckan under sep-dec för planering, projektträffar med planering, diskussioner handledning - deltagande lärare ca 1 timme i veckan gemensamt under sep-dec för projektträffar med planering, diskussioner handledning. Vaje lärare har sedan lagt egen tid vid programmet. - elever De elever som deltagit i projetet har matematikinriktning 60 minuter i veckan. Där har de mött undervisning i laborativ matematik med hjälp av tavlan i någon omfattning. - övriga personalgrupper (ange i så fall också vilka dessa är) Rektorerna har deltagit i en del projektträffar för att stötta arbetet 7. Förändringar under projektets/arbetets gång 7.1 Har det skett några förändringar mot den ursprungliga planen under arbetets gång? Beskriv i så fall på vilka sätt och varför. Mer tid har lagts på tavlans grundläggande funktioner och hur man skapar lektioner med hjälp av den. Vi trodde att vi kunde mer och har fått lägga fokus på att lära oss programmet. 7.2 Ange de viktigaste händelserna för arbetet, både positiva och negativa Inspirationen från Cecilia Christiansen har varit ovärdelig. Hon fick alla att inse att vi också kan klara tavlan. Negativt är att det är svårt att åstadkomma tid för ett utvecklingarbete när planeringen för läsåret redan ligger. Med många lärare inblandade är det svårt att åstadkomma tider när alla kan. 7.3 Beskriv eventuella hinder som uppstått under arbetet På skolan har vi tillgång till en interaktiv tavla. Linköpings kommun planerade en satsning på inteaktiva tavlor som skulle innebära fler tavlor till skolan. Upphandlingen försenades vilket gjorde att vi inte fick tavlorna. Tillgången till praktik vid tavlan minskades och vi alla har samsats om en tavla. Detta har lett till att vi ibland inte kunnat ha gemensam praktik vid tavlan i den omfattning som planerades. För eleverna har det inneburit färre lektionstillfällen då vi har varit tvungna att samsas om tavlan. 7.4 Hur har dessa hinder lösts/tacklats under arbetets gång? Alla lärare har haft tillgång till programmet vilket gjort att man ändå kunnat bekanta sig med programmet.
7.5 Vilka möjligheter har skapats i samband med projektet? Alla har nu erfarenhet av att arbeta med IST i undervisningen om än på olika nivå. Tavlan används också i den ordinarie undervisningen. Eleverna har mött variation i undervisningen med hjälp av tavlan. I diskussionen i arbetslaget har vi haft många givande matematikdiskussioner som på sikt ger en samsyn i ämnet matematik. Vi har blivit en starkare grupp. 8. Undervisningen och elevaktiviteter 8.1 Vilket matematiskt innehåll har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? algebra 8.2 Vilka strävansmål har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? -utvecklar sin förmåga att formulera, gestalta och lösa problem med hjälp av matematik, samt tolka, jämföra och värdera lösningarna i förhållande till den ursprungliga problemsituationen 8.3 Har eleverna haft inflytande och varit delaktiga i utvecklingsprojektet? Om JA, beskriv på vilka sätt eleverna varit delaktiga Eleverna är delaktiga i vilken typ av problem vi arbetar med men inte på vilket sätt vi använt tavlan. De har uttryckt en önskan om att vi lärarae ska använda tavlan mer, eftersom de då anser sig vara mer delaktiga i undervisningen. 9. Externa kontakter 9.1 Har utvecklingsprojektet - inneburit ett samarbete med andra skolor? Kommentera Eftersom vi inte hunnit så långt som vi trodde har vi inte känt oss redo för att presentera vårt arbete för andra. - inneburit ett ökat samarbete inom kommunen (med t ex kommunens övriga verksamheter eller den centrala skolförvaltningen)? Kommentera Ett visst utbyte har skett med kommunens matematikverkstad Matteljén - uppmärksammats i media? Kommentera Den lokala tidningen har varit på skolan och fotograferat för att visa arbetet med IST - uppmärksammats av den politiska nivån i kommunen? Kommentera Utbildningskontoret och politikerna vet att vi arbetar med IST och vill använda våra lärare i utbildningssyfte när satsningen på IST kommer. - inneburit ett samarbete med något lärosäte, det regionala utvecklingscentrumet eller liknande? Kommentera Lärare från lärarutbildningen deltog i en av våra kompetensutvecklingsdagar då Cecilia Christiansen demonstrerade tavlans möjligheter för oss
Uppföljning och utvärdering 10. Uppföljning och utvärdering 10.1 Hur har ni samlat in information om resultatet av utvecklingsprojektet? I första hand har vi diskuterat erfarenheter i lärargruppen. Resultatet har sedan ställts samman och använts inför skrivandet av den nya ansökan. Elevintervjuer har också gjorts för att analysera på vilket sätt eleverna uppfattar undervisningen. 10.2 Vilka resultat har ni funnit? När vi har genomfört en lektion i matematik med hjälp av den interaktiva tavlan så fångar vi elevernas intresse. De är delaktiga, vi kommunicerar matematik, vi låter dem träna olika kompetenser, kommunikation, resonemang, problemlösning. Vi använder deras teknik och på så sätt får vi dem lättare med oss. Vi har också funnit att vi egentligen bara har skrapat på ytan, många av oss har mycket att lära men vi har startat 10.3 Övriga kommentarer kring ert arbete med uppföljning och utvärdering av utvecklingsprojektet - 11. Resultat och erfarenheter 11.1 I vilken utsträckning har ni nått målen för utvecklingsprojektet (se de mål ni angivit under Fråga 5.1) Eleverna har fortsatt att utveckla sin problemlösningsförmåga och de använder ibland tavlan för att presentera sina idéer. Detta beror på hur ofta läraren själv använt tavlan. Detta gäller också för gemensamma diskussioner i klassrummet. Lärarna kan planera, skapa lektioner till tavlan och de kan också genomföra undervisning med hjälp av tavlan. Fortfarande tar programmet lång tid och många känner sig osäkra över tekniken. 11.2 På vilket sätt har er syn på matematikundervisning förändrats under utvecklingsprojektet? Ge exempel Kommunikationen och den gemensamma klassrumsdiskussionen har blivit viktigare för oss. De olika kompetenserna är ett naturligt inslag i diskussionerna och vi tycker att vi har utvecklats vårt didaktiska kunnande. 11.3 Ange, och kommentera, de mest positiva erfarenheterna av utvecklingsprojektet Lärarana har börjat diskutera matematik och matematikdidaktik. 11.4 Ange, och kommentera, någon eller några problematiska erfarenheter av utvecklingsprojektet Vi insåg, efter livliga diskussioner, att vi hade olika åsikter om vad eleverna behövde träna mer på. Det var tuffa diskussioner som, till slut, ledde vidare. 12. Fortlevnad 12.1 Planerar ni en fortsättning av utvecklingsarbetet, eller av vissa insatser i detta? Om JA, beskriv dessa Under detta läsår kommer vi att arbeta med ett nytt projekt där vi kopplar ihop erfarenheter från våra två genomförda. Vi kommer att arbeta med intensivmatematik med hjälp av IST. Eleverna kommer att få lite matematik varje dag i aktiviteter där vi kommunicerar mycket. Uppgifterna presenteras och dokumenteras med hjälp av IST. 12.2 Finns det beslut och resurser avsatta till detta? Om JA, beskriv dessa Vi har erhållit medel från matematiksatsningen 2010. 12.3 Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med under det kommande läsåret (2010/2011)?
Under 2010/2011 kommer alla lärare som deltar i projektet ha nedsättning i tjänst för att ha en gemensam planeringstid. Vi anser att gemensam tid är avgörande för hur väl man lyckas i utvecklingsarbetet. 12.4 Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med på längre sikt (cirka 3-5 år)? Om man gemensamt vill starta en process i arbetslaget så måste man avsätta specifik tid för detta. Utveckling kan skapas av oss själva i våra diskussioner. Med värdefull kompetensutveckling och med stöd från ledningen kan utvecklingen stärkas. Utvecklingsarbete är inte beroende av ekonomiskt stöd, det går att skapa förutsättninger för goda processer i det dagliga arbetet 13. Erfarenhetsspridning 13.1 Vilka planer har ni på att sprida resultaten och erfarenheterna från utvecklingsprojektet till andra (lärare, skolor, kommuner)? Vi vill känna oss säkrare i vår undervisning innan vi sprider våra laborationer. Våra erfarenheter tar vi med oss och delger andra i de närverk som under hösten kommer att initieras i skolområdet. 14. Lärdomar och slutsatser 14.1 Sammanfatta och beskriv viktiga lärdomar och slutsatser som kan vara till stöd för liknande insatser och framtida utvecklingsarbeten i matematik Tid för samarbete är viktigt och måste planeras vid läsårets start. Arbete i gruppen är lika viktigt som extern kompetensutveckling och någon måste ta ansvar för att planera arbetet. Rektors stöd är avgörande för om arbetet kommer att lyckas eller inte.