Göra skillnad. fick människovärdet tillbaka. återuppbyggandet efter tyfonen i filippinerna pågår för fullt. förändringskraften kommer inifrån

Relevanta dokument
Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka!

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut.

AYYN. Några dagar tidigare

Världskrigen. Talmanus

Dagverksamhet för äldre

Musen Martina vinner en baktävling

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Lyssna, stötta och slå larm!

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

40-årskris helt klart!

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

meddelanden från bangladesh 2012

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar

Välkommen till din loggbok!

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Första dagboken: ATT HANTERA EN TSUNAMI. Onsdag 19 januari

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Från sömnlös till utsövd


Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna.

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Välfärd på 1990-talet

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Avigajl. 1 Sam 25:6b-11

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Ta steget! Konfirmation 2014/15

VARGAVINTER JOJO SNÖN DEN FINNS FORTFARANDE KVAR MEN DET FINNS ÄNDÅ DE SOM TROR ATT DET BLIR EN VÅR

Delad tro delat Ansvar

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin.

En vanlig dag på jobbet

EVA och ormen Då sade Herren Gud till kvinnan: Vad är det du har gjort? Hon svarade: Ormen lurade mig, och jag åt. 1 Mos 3:13

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt

Har du funderat något på ditt möte...

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

Informatör åt polisen lämnades utan skydd

{ karriär & ledarskap }

Kastades från balkong tog själv fallet till HD

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

GUD JESUS TRO LEK LLIVET KÄRLEK PARTY STILLHET. familj DÖDEN. kyrka RELATIONER TVIVEL SKRATT VÄNNER. läger livskunskap BIBELN KOMPISAR

Mynta och den mystiske rånaren

NATIONELLT LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR

När jag var 8 år gammal flyttade

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012

Kapitel 1. Boendeformer PRATA PENGAR ÖVNINGAR. Privatekonomi på enkel svenska

Valet 2010 på facebook!

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution

Vandrande skolbussar Uppföljning

Fråga, lyssna, var intresserad

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

Skriva berättande texter

Övning 1: Vad är självkänsla?

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

Pedagogiskt material till föreställningen

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

MIN Drömplan. Uppföljningstillfällen: Följande datum ska jag följa upp min drömplan:

Verktyg för Achievers

Erikshjälpen grundades 1967, men historien började 38 år tidigare.

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ!

Fördelarna med att driva eget företagarna berättar Senast uppdaterad

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

Transkript:

Göra skillnad om människors egen förmåga att förändra sina liv 2 2014 återuppbyggandet efter tyfonen i filippinerna pågår för fullt förändringskraften kommer inifrån fick människovärdet tillbaka Svenska kyrkan är en del av

foto: magnus aronson/ikon Självkänslan långsamt på väg tillbaka Helt övergiven, efter att ha blivit utsatt för misshandel och våld, såg etiopiska Aklile Brhane, 33 ingen annan utväg än prostitution. Idag har hon lyckats ta sig ur det genom projektet New life for young women. Steg för steg har jag börjat få tillbaka min värdighet, säger hon. Aklile Brhane är bara ett par år yngre än jag, en vanlig tjej som också är småbarnsmamma. Först känns det som att sitta och prata med en väninna, men en stund in i vårt samtal upphör likheterna. En livshistoria målas upp som är smärtsam att ta in. Av Akliles tuffa liv finns inga yttre spår, men de inre såren kommer ta lång tid att läka. Jag skadade mig själv under så många år. Men steg för steg börjar jag få mitt värde tillbaka och känna mig stolt över den jag är och det jag gör. 2 en av klassens stjärnor Aklile har alltid drömt om att bli läkare. Hon beskriver sig själv som en av klassens stjärnor så när hon som 17-åring tvingades hoppa av skolan var det med stor sorg. Hennes pappa hade precis dött och familjen behövde få in pengar. Eftersom jag är äldst av mina åtta syskon fick jag bära det tyngsta ansvaret för att hjälpa mamma. Hon provade flera jobb men fick inte ihop tillräckligt med pengar. När två av hennes vänner berättade om möjligheten att tjäna stora pengar som hembiträde i arabländerna, bestämde Aklile sig för att lämna Etiopien och flytta till Beirut i Libanon. Jag fick kontakt med en etiopisk man som hade en agentur för etiopiska kvinnor som behövde jobb. Han hittade en man som ville anställa mig som hembiträde, men jag förstod ganska snart att någonting inte stod rätt till. misshandlades varje dag Det visade sig att de hade bestämt att

En av yrkesutbildningarna som kvinnorna får genom projektet New Life Young Women är färgtryck och att färga tyg. foto: magnus aronson/ikon De kvinnor som kommer till projektet är trasiga, både själsligt och fysiskt, och det tar lång tid att bygga upp ett förtroende, att få kvinnorna att öppna upp sig och våga lita på en annan människa. foto: magnus aronson/ikon Aklile skulle gifta sig med mannen. När hon vägrade blev han rasande. Hon utsattes för daglig misshandel och fick bara en bit bröd att äta om dagarna. Efter fyra misslyckade flyktförsök lyckades Aklile till slut rymma, men utan uppehållstillstånd hamnade hon i en utsatt situation. I två år arbetade hon under slavliknande förhållanden i en familj där hon sällan fick lön och utsattes för våld. Min längtan efter att återvända till Etiopien var stark och när jag fick veta att min mamma hade dött blev den ännu starkare. Det var en väldigt tuff period, jag var ensam och sörjde min mamma. Men saker blev bara värre. Kort därefter fick polisen reda på att Aklile befann sig illegalt i landet. De tog in henne på förhör och hon fick sitta i fängelse i två månader. Efter det avtjänade straffet skickades Aklile tillbaka till Etiopien med höga böter. Mamman var borta och hennes syskon hade alla gått åt olika håll. Det fanns ingen som kunde hjälpa henne i den utsatta situation hon befann sig. Jag ville gå klart skolan men hade ingen möjlighet att betala avgifterna. Sen hade jag böterna från tiden i Libanon som behövde betalas. drogs in i prostitution Genom några vänner som också hade varit i arabländerna fick Aklile reda på hur mycket pengar man kunde få för att sälja sex. Till en början var hon tveksam men till slut drogs hon in i det. I två år jobbade hon som prostituerad, men när hon blev gravid tvingades hon sluta för en tid. Ett par månader efter att sonen föddes var hon tillbaka på gatan igen, men funderade då mycket över den destruktiva miljö hon befann sig i. Jag ville sluta men visste inte hur jag skulle ta mig ur det. Många av mina kompisar jobbade kvar och jag hade vant mig vid en bra inkomst. En kväll träffade hon en kvinna från projektet New life for young women som bjöd in Aklile till en informationslunch. Aklile säger att det var förtroendet som kvinnan lyckades skapa som fick henne att dyka upp på lunchen. Hennes sätt att se på mig och prata med mig gjorde mig berörd. Jag kände mig inte misslyckad i hennes ögon. handlar inte om pengar längre Aklile har snart varit med i projektet i ett år. Hon beskriver det som ett år i personlig utveckling och beteendeförändring där hon steg för steg har fått sin värdighet tillbaka. Den ersättning som projektet betalar ut till kvinnorna är precis tillräcklig för att kunna täcka mat och hyra. Men för Aklile handlar det inte om pengar längre. Det jag får på en månad här tjänade jag på en dag när jag sålde sex. Det jag har lärt mig är att ha en annan attityd. Det går att leva på små medel. Nu ångrar jag jättemycket att jag skadade mig själv under så många år. Under nästa år kommer Aklile att starta upp sitt företag där hon ska sälja egentillverkad pizza och pommes frites till skolungdomar. Projektet kommer att ge henne stöd, både genom inköp av material och vägledning i arbetet. Men drömmen om att bli läkare finns kvar. Jag vill absolut fortsätta utbilda mig. Just nu har jag inte tillräckligt bra betyg för att läsa vidare på universitet, men jag ska komma dit. Jag vill så gärna jobba som läkare i framtiden. martina croner, utsänd medarbetare för svenska kyrkan i tanzania Aklile Brhane, 33 har snart varit med projektet New life for young women i ett år. läs mer på www.svenskakyrkan.se/p192 foto: paul jeffrey/act 3

engagerad Förändringskraften kommer inifrån Socialarbetaren Lidia Alemu träffar dagligen kvinnor som gått sönder både inuti och utanpå. Ett nyckelord i arbetet med prostituerade är respekt. Lidia försöker förmedla att kvinnorna är älskade, att de ska vara rädda om sig själva och vårda sin självkänsla. Runt bordet står några kvinnor och hackar grönsaker. I fritösen ligger finskuren potatis. Det börjar dofta gott i lokalen. Idag är det hushållskunskap och matlagning på schemat. Lidia rör sig mellan de olika stationerna. Många har aldrig lagat mat förut, aldrig hackat en tomat. Kvinnorna vi arbetar med befinner sig längst ned på samhällsstegen, delvis för att de är kvinnor men framförallt för att de är prostituerade. lång tid att bygga förtroende I Etiopien liksom i andra delar av världen finns det mycket förakt och många fördomar mot prostituerade. Lidias arbete handlar om att erbjuda kvinnorna samtalsstöd och rådgivning. Tillsammans med sina kollegor rör hon sig ute i sexkvarteren sent på kvällarna, när flest sexköpare och försäljare är aktiva. Det tar lång tid att bygga upp förtroende och få kvinnorna att öppna upp. Vi försöker förmedla att det finns ett annat alternativ. Ofta har vi träffat kvinnorna många gånger på gatan innan de tar steget att komma på vår informationslunch. Men har de väl gjort det är det vanligt att de väljer att börja på programmet. När arbetet med att stödja prostituerade inleddes som ett projekt i Lidias hemförsamling var hon en av eldsjälarna. När projektet växte och togs över av Mekane Yesus-kyrkans utvecklingsorganisation, DASC, (Development and social services Commission), var Lidia en av de första som anställdes. Idag arbetar sammanlagt tio personer i projektet. självkänslan kommer tillbaka Den ekonomiska ersättning som kvinnorna erbjuds under projekttiden är precis tillräcklig för att täcka hyra och mat. För många kvinnor är det en stor omställning att gå från en relativt hög inkomst till den ersättning projektet kan erbjuda. De flesta tycker det är värt att ta det inkomstbortfallet många gånger om. Samtidigt går det inte att bortse från att många oroar sig för sin försörjning. Jag önskar att vi kunde erbjuda dem högre ersättning så de slapp oroa sig. Under sina år i projektet har Lidia samlat på sig många livsberättelser, såväl ljusa som mörka. Den allra största drivkraften i arbetet, menar hon, är att kunna bidra till att människor återvinner sin värdighet. Det är starkt att följa och vara en del i en människas förändringsresa. Att se hur en person som helt saknat självkänsla återvinner den och visar, både för sig själv och för sin omgivning, att förändringskraften kommer inifrån. thomas ekelund foto: magnus aronson/ikon new life for young women I Lidias arbete ingår också hembesök för att få bättre inblick i varje kvinnas specifika situation. Man följer också upp och stödjer kvinnor som tidigare ingått i projektet. Många kvinnor har problem med droger och flera är hiv-positiva. Projektet täcker alla hälsokostnader för kvinnorna. Många har även barn som behöver ekonomiskt stöd och hjälp med barnpassning medan de går sin utbildning. Idag har de flesta kvinnorna med sig barnen men man tittar på hur man ska hitta en bättre lösning framöver. Fr v: Tigist Tesfaye och Tigist Kebele. 4

foto: magnus aronson/ikon Seble fick människo värdet tillbaka Seble Yetdrake, 34 år Seble introducerades för prostitution redan som 14-åring. Det ledde till 20 år på gatan med missbruk och hiv-smitta som följd. Genom samtalsterapi, rådgivning och människor som lyssnade har hennes liv fått en vändning hon aldrig trodde var möjlig. Hon ser betydligt äldre ut än sina 34 år. Ansiktet är fårat och det är uppenbart att åren som prostituerad och missbrukare gjort avtryck. Jag körde bara på i alla år utan att känna efter hur jag mådde. När jag kom med i projektet New life for young women fick jag reda på att jag hade hiv, något jag misstänkt länge. Nu äter hon bromsmedicin och mår ganska bra. Det tuffaste, säger hon, har varit att försöka bli ren från sitt alkoholoch drogmissbruk. Jag är glad för varje dag jag kan lägga till den andra. våldtogs brutalt Sebles uppväxt präglades av otrygghet och misär. Hennes mamma hade tolv barn med lika många män och när Seble var 12 år våldtogs hon brutalt av en vän till familjen och blev gravid. Hon födde en son men Sebles mamma, som var oförmögen att ta hand om sina egna barn, lämnade över ansvaret till en av sina väninnor. Hon var jättesnäll och det var på många sätt bättre för mig och min son att bo där än hos mamma. Men hon var prostituerad och berättade snart hur enkelt det var att tjäna pengar genom att sälja sex. Jag fick kläder, smink och presenterades för hennes kunder. De sista åren på gatan var Seble inte längre eftertraktad bland kunderna. De ville ha yngre tjejer och Seble blev istället hallick. Hon tog betalt av de yngre prostituerade och tjänade bra. Det innebar också lite återhämtning och vila efter många års hårt slit. patetiskt prat om kärlek Egentligen var Seble för gammal för att omfattas av projektet. Men eftersom hon var hallick såg man chansen att nå flera av de unga tjejerna genom henne. Det tog dock lång tid innan personalen lyckades övertyga Seble att vara med. När jag såg människorna från projektet de första gångerna skrattade jag åt dem. Jag tyckte det var patetiskt att de stod där och pratade med oss om att vi var älskade och att det fanns ett bättre liv. Som om de kände oss. Seble befann sig dessutom i en bättre situation än någonsin förut eftersom hon inte behövde sälja sex själv, utan kunde tjäna pengar på att förmedla kunder. Men personalen gav inte upp. Efter ett tag fick Seble kontakt med en kvinna som kunde bemöta hennes förakt och ilska. Under hela mitt liv har jag egentligen aldrig upplevt hur det är att älska och älskas på riktigt. Men nu har jag lärt mig att jag är någon utan löshår och urringade tajta kläder. Jag kan använda mina händer till något annat än att sälja sex och tillfredsställa andra. Jag har fått mitt människovärde tillbaka, det är det största. martina croner, utsänd medarbetare för svenska kyrkan i tanzaniad läs mer på www.svenskakyrkan.se/p192 5

Tack alla givare som tillsammans gett 17,7 miljoner kronor till de drabbade i Filippinerna! Nu pågår återuppbyggnadsarbetet för fullt. Fem månader har gått sedan tyfonen Haiyan slog till mot Filippinerna. 14 miljoner människor drabbades av katastrofen, och fyra miljoner saknar fortfarande ett hem. På ön Jinamoc har kommunen köpt loss en bit land, och i mitten av mars hölls en ceremoni när ACT-alliansen tillsammans med invånarna tog första spadtaget, berättar Cecilia Strömblad. Cecilia är medlem i Svenska kyrkans humanitära personalpool och nyligen hemkommen från Filippinerna. Marken som hon berättar om ligger en liten bit upp från kustlinjen. I Filippinerna finns en lag som säger att man inte får bygga inom 40 meter från kusten, berättar Cecilia. Trots lagen om 40 meters förbudszon låg många hus innan tyfonen längs med kustlinjen. När familjerna nu vill bygga upp sina hus igen står de utan land att bygga på, eftersom myndigheterna är måna om att lagen följs. Marken som kommunen har köpt loss ger 120 familjer möjlighet att bygga sig ett hus. Tillsammans med de boende arbetar nu ACT-alliansen för fullt med att tillverka byggstenar av cement och virke av de nedfallna kokospalmer som täcker stora områden. En av de lokala medlemmarna i ACT är Filippinernas kristna råd, vars medlemskyrkor finns fysiskt närvarande runt om i de drabbade områdena. Vi har lokala samordnare som bor i byarna i veckorna, som kan det lokala språket och som ser till att människor blir engagerade i återuppbyggnadsarbetet, berättar Cecilia. En stor utmaning i återuppbyggnaden är huskonstruktionen. Husen måste bli mer stabila så att de bättre klarar en ny katastrof, men tillgången till material är begränsad. ACT-alliansen bygger därför enligt en modell som stegvis kan förbättras så att huset blir permanent. En av anledningarna till att tyfonen Haiyan lämnade sådan förödelse är ju för att mycket av bebyggelsen inte var särskilt stabil, säger Cecilia. De byggnader som klarade tyfonen bäst var på många platser kyrkorna stabila byggnader i sten och cement. Det säger också något om situationen i landet, att människor inte har haft möjlighet att bygga ordentliga hus, och då är man ju lika utsatt vid nästa katastrof, säger Cecilia. För att människor ska få igång sin försörjning igen arbetar ACT med att anställa människor, ge kontantbidrag, förse fiskare med nya pumpbåtar och fiskeutrustning och göra det möjligt för människor att börja odla igen genom nya jordbruksredskap och plantor. Människor som jag mötte pratade mycket om hur viktigt det är att få igång sin försörjning, få tak över huvudet och möjlighet för barnen att gå i skolan, berättar Cecilia. Enligt människorna som Cecilia mötte är dessa frågor centrala för att må bra igen efter katastrofen. Fem månader efter katastrofen ligger minnena från tyfonen fortfarande nära, och de vuxna berättar att barnen blir rädda så fort det regnar och blåser hårda vindar. Jag mötte en man som sa att barnen hela tiden frågar saker om tyfonen. Att fråga är ju barnets sätt att processa det som har hänt, så jag gav honom rådet att försöka svara på alla frågor som barnen ställer, säger Cecilia. Cecilia Strömblad har, tillsammans med Bongiwe Mavuwa, varit utsänd från Svenska kyrkans personalpool till Filippinerna för att arbeta med de psykosociala frågorna efter katastrofen. Cecilia har tillsammans med Filippinernas kristna råd tittat på hur man kan få fram en bild av människors välmående och hur människor hanterar tillvaron efter katastrofen. Bongiwe har framförallt arbetat med hur det psykosociala arbetssättet tänks in i alla delar av katastrofarbetet. Gå in och läs mer på svenskakyrkan.se/tyfon, om vad som gjorts och planeras i Filippinerna. Rodel Banoson binder en tvärbalk på sin kanot på ön Jinamoc, en del av kommunen Basey i Filippinerna provinsen Samar som drabbades hårt av tyfonen i Haiyan. ACT-alliansen har gett en rad olika stöd till överlevande här, och planerar ett långsiktigt rehabiliteringsprogram med invånarna. 6

FRÅGOR OM GIVANDE u Vill du ge en gåva till ett särskilt projekt? På projektkartan www.svenskakyrkan. se/ projektkarta hittar du information om alla våra aktiva insamlingsprojekt. Där kan du ge en gåva direkt till projektet eller hitta projektets specifika P-nummer som du kan använda för märka din gåva med. u Svenska kyrkans internationella arbete har olika plusgirokonton Svenska kyrkans internationella arbete marknadsför två plusgirokonton 90 01 22-3 och 90 20 40-5. Plusgiro 90 20 40-5 används för att möjliggöra automatisk OCR-inläsning av gåvor vilket är förtryckt på våra givarbrev. Väljer du själv att skriva ett inbetalningskort för din gåva så anger du plusgiro 90 01 22-3. BLI MÅNADSGIVARE IDAG som månadsgivare tar du ställning för utsatta människor i hela världen varje månad. Tillsammans med dig vill Svenska kyrkans internationella arbete ge fler människor möjlighet att förändra sina liv. Ditt stöd behövs! du får en ängel att bära på rockslaget som tack för dina gåvor. frågor? Kontakta Givarservice på 018-16 96 00 eller info@svenskakyrkan.se anmäl dig idag på www.svenskakyrkan.se/givare u Gå med Svenska kyrkans internationella arbete och gilla oss på Facebook! Projektkartan Till minne Upptäck världen genom den nya projektkartan på Svenska kyrkans hemsida. HEDRA EN ANHÖRIG ELLER VÄN MED EN MINNES- ELLER HYLLNINGSGÅVA! Ge en hyllningsgåva för att uppvakta någon som firar, eller en minnesgåva för att hedra en avliden anhörig eller vän. Vi skickar ett vackert kort. Gör din beställning på www.svenskakyrkan.se/ minneellerhyllning eller kontakta Givarservice 018-16 96 00. Besök kartan på www.svenskakyrkan.se/projektkartan och klicka direkt i kartan eller sök efter det projekt du är intresserad av. Där ges en kortfattad bild av vad projektet innehåller. Klicka dig vidare för att fördjupa dig i ett projekt och möt människor genom deras berättelser. På projektkartan ser du var i världen dina gåvor används och kan hålla dig uppdaterad om utvecklingen i projektet. Via projektkartan kan du ge en gåva direkt! 7

krönikan w foto: magnus aronson/ikon Små steg mot stora mål! Välkommen till Givarservice vi svarar på dina frågor Har du frågor eller synpunkter på arbetet eller vill höja ditt månads givande? Vill du få information via e-post eller kanske information om ett särskilt projekt? Du funderar kanske på att ge bort en hyllnings- eller minnesgåva? I alla frågor är du varmt välkommen att kontakta Givarservice så hjälper vi dig. Mejla till info@svenskakyrkan.se eller ring oss på 018-16 96 00 mån fre 9 12 och 13 15. Under veckorna 26 31 är telefontiden kl 9 12. Flickors och kvinnors utsatthet är stor i många av världens fattigare länder. När flickor och kvinnor utsätts för våld och övergrepp och tvingas till prostitution för att kunna försörja sig och sina barn har vi en situation som är helt oacceptabel. I kombination med brist på utbildning, bostad och en balanserad och näringsrik kost leder detta till en utsatthet som hotar själva livet. Ditt engagemang och dina gåvor gör skillnad i arbetet med att vända de negativa spiraler som skapar denna utsatthet. Våra lokala samarbetspartners arbetar med att stödja kvinnors egna förmågor att skapa en hållbar förändring för sig själva och sina barn. Vad är viktigt för att uppnå detta? I intervjuerna med kvinnorna i detta nummer av Göra Skillnad finns exempel som handlar om vikten av en egen inkomst, gemenskap med andra och organisering för sina grundläggande rättigheter. I Svenska kyrkans internationella arbete ser vi att mänsklig värdighet återvinns i arbetet för egen försörjning och för mänskliga rättigheter. Kvinnor och flickor tar plats och gör sina röster hörda. Det är en lång väg kvar, och det behövs många män som sluter upp i kampen för jämställdhet, om de riktigt stora förändringarna ska komma. Tillsammans kan vi ta små steg mot stora mål! erik lysén internationell chef, svenska kyrkan Från vänster: Helena, Siv, Maria och Daniel Ge en gåva på Mors dag! I webb-shopen kan du ge mamma en symbolisk present. Mottagaren får ett fint Gåvobevis. Genom gåvan är du med och ger trygghet och hopp för människor. Gör din beställning och ge direkt på svenskakyrkan.se/webbshop Göra skillnad ges ut av: Informationsavdelningen, Kyrkokansliet, 751 70 Uppsala Kontakt: info@svenskakyrkan.se, www.svenskakyrkan.se, 018-16 96 00 Ansvarig utgivare: Gunnar Sjöberg Redaktion: Eva Perez Järnil, Jonna Stockman Omslagsfoto: Magnus Aronson/IKON Göra skillnad ges ut fyra gånger per år: februari, maj, september och november. foto: linda mickelsson/ikon Produktion och tryck: Ineko, 2014-sk14044