Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland Rapport oktober 2015

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland Rapport oktober 215

Potential: Mejeri och fisk högst värdepotential, ägg och nötkött kan också öka stort Strategi: Utveckla förädlingsled, företagare, rådgivning och regelverk P O T E N T I A L S T R AT E G I STOR (> 1 MSEK) MEDEL (1-1 MSEK) LITEN <1 MSEK MEJERI: 26 MSEK (+34 MSEK) FISK: 14 MSEK (+71 MSEK) NÖTKÖTT: 8 MSEK (+7 MSEK) ÄGG: 22 MSEK (+11 MSEK) GRISKÖTT: 18 MSEK (+3 MSEK) SPANNMÅL: 15 MSEK (+1 MSEK) POTATIS: 12 MSEK (+5 MSEK) BÄR: 7 MSEK (+1 MSEK) LAMMKÖTT: 4 MSEK (+1 MSEK) KÖKSVÄXTER: 3 MSEK (+1 MSEK) Företagande: Höj företagarkompetens och affärsmässighet hos primärproducenter. Stärk den regionala förädlingsindustrins koppling till primärproduktionen. Marknadsförutsättningar: Profilera ursprunget och framhäv norrländska mervärden både för den regionala, nationella och internationella marknaden Kunskap och innovation: Utveckla rådgivningen, kunskapen och forskningen kring hållbara produktionsmetoder, odlingstekniker och grödor Regler och villkor: Förbättra samsynen mellan myndigheter samt anpassa och förenkla tillämpning, tolkning och uppföljning av regelverken. Säkra kritisk massa av landsbygdsföretag. 2

Innehållsförteckning Introduktion Nulägesanalys Omvärldsanalys Potential och målbilder Strategi och åtgärder Appendix sida 4-8 sida 9-61 sida 62-66 sida 67-78 sida 79-82 sida 83-94 3

Introduktion bakgrund, syfte och metodik Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland Tillbaka till innehållsförteckningen

Bakgrund Enligt konkurrenskraftsutredningen om jordbruks- och trädgårdsnäringens framtida konkurrenskraft (SOU 215:15) behövs en strategi för att stärka livsmedelsproduktionens konkurrenskraft En modell för en sådan strategi presenterades i slutbetänkandet (se bild) och ska ligga till grund för en nationell livsmedelsstrategi som beräknas vara klar under första halvåret 216 LRF i Västernorrland beslutade om att ta fram en regional livsmedelsstrategi i samverkan med Länsstyrelsen och aktörer som påverkar utvecklingen inom länets livsmedelsproduktion Den regionala livsmedelsstrategin ska förtydliga var länet har störst potential att öka värdet av livsmedelsproduktionen och hur det ska gå tillväga för att ta tillvara den potentialen Regler och villkor Kunskap och innovation Ökad produktion En ökad livsmedelsproduktion kommer att bidra till en positiv utveckling för hela Västernorrland med fler företag och ökad sysselsättning. Målet är såväl att öka produktionen av livsmedel som att öka värdet på gårdsnivå. Företagande Marknadsförutsättningar 5

Syfte: Identifiera de näringsgrenar som har störst potential och strategier för att realisera potentialen Nulägesanalys Omvärldsanalys/Scenario Potential per näringsgren Strategi Naturgivna förutsättningar Strukturella förutsättningar Befintlig primärproduktion Globalt Sverige Västernorrland STOR Näringar A B C MEDEL D E F Stora tillväxtsatsningar för att säkerställa att potentialen uppfylls Medelstora satsningar för att skapa förutsättningar för tillväxt Befintlig förädlingsindustri LITEN G H I Kostnadseffektiv hantering inom befintliga program 6

Omvärld LRF Media Hur mediemarknaden ser ut idag Nuläge Hur ser dagens situation för LRF Media ut? Hur ser mediemarknaden ut i framtiden Vilket är LRF Medias önskade läge Framtid Omvärld LRF Media Hur mediemarknaden ser ut idag Nuläge Hur ser dagens situation för LRF Media ut? Hur ser mediemarknaden ut i framtiden Vilket är LRF Medias önskade läge Framtid Omvärld LRF Media Hur mediemarknaden ser ut idag Nuläge Hur ser dagens situation för LRF Media ut? Hur ser mediemarknaden ut i framtiden Vilket är LRF Medias önskade läge Framtid Omvärld LRF Media Nuläge Hur mediemarknaden ser ut idag Hur ser dagens situation för LRF Media ut? Hur ser mediemarknaden ut i framtiden Vilket är LRF Medias önskade läge Framtid Omvärld LRF Media Nuläge Hur mediemarknaden ser ut idag Hur ser dagens situation för LRF Media ut? Hur ser mediemarknaden ut i framtiden Vilket är LRF Medias önskade läge Framtid Arbetet med den regionala livsmedelsstrategin har pågått under hela våren i en process med fem steg Omvärlds- Scenario- 1 Nuläge 2 utveckling 3 planering 4 Potential 5 Strategi Vad Feb Feb-Mar Mar Apr Beskrivning av nuläget för det gröna näringslivet i regionen (fokuserat på matproduktion) 9 Mar 3 Mar 2 Apr 18 Maj Omvärldsanalys, vad händer i omvärlden och i branschen? Etablering av ett trovärdigt scenario för framtida utveckling Kvantifiering av potentialen i den regionala matproduktionen Maj Utformning av strategi för att förverkliga potentialen inom prioriterade näringsgrenar Hur Macklean analyserar och Workshop för att Workshop med modulär summerar dagens situation utifrån befintliga underlag identifiera drivkrafter, trender och konsekvenser uppbyggnad av ett scenario för 225 Workshop och arbetsgrupper Arbetsgrupper förbereder förslag till struktur på strategin till workshop där strategin utformas Resultat Gemensam bild av utgångsläget inför framtiden Förståelse för trender och dess konsekvenser Ett trovärdigt scenario att basera fortsatt arbete på Kvantifierad potential både volym- och värdemässigt för respektive näringsgren Tydlig strategi som tillvaratar regionens specifika förutsättningar för att maximera värdet av livsmedelsproduktionen 7

Projektdeltagarna har representerat det regionala jordbruket, förädlingsindustri, offentlig sektor och rådgivning Namn Organisation Verksamhet Karl-Åke Karlsson Arla Primärproduktion (mejeri) Kerstin Kårén Augeri Rådgivning Lalle Jakobsson Bröderna Jakobssons Slakteri Förädling (kött) Sara Friberg Coompanion Rådgivning Thomas Bodén Hushållningssällskapet Rådgivning + handel Ingrid Eriksson Hushållningssällskapet Rådgivning + primärproduktion (mejeri) Kenneth Ottosson Hushållningssällskapet Rådgivning (vattenbruk) Thomas Sjödin Höga Kusten Potatis Primärproduktion (potatis) Karin Lidén Kramfors kommun Offentlig sektor (storkök) Anita Åberg Kramfors kommun Offentlig sektor (storkök) Jenny Gradin Köttklubben Primärproduktion (kött) Peter Sagebro Landstinget Offentlig sektor (besöksnäring) Namn Organisation Verksamhet Elin Bergström Lantmännen Primärproduktion (kött) Annika Fälldin LRF Intresseorganisation Bengt Granqvist LRF Primärproduktion (mejeri) Roger Johansson LRF Primärproduktion (köksväxter) Gunilla Kjellson LRF Intresseorganisation Susanne Öberg LRF Intresseorganisation Erland Hedin LRF Konsult Rådgivning Stig Högberg Länsförsäkringar Bank och finans + primärproduktion (mejeri) Lisa Holmer Länsstyrelsen Offentlig sektor Ritha Jonsson Länsstyrelsen Offentlig sektor Birgit Andersson Norrmejerier Primärproduktion (mejeri) Ingemar Pettersson Petterssons Potatislager Primärproduktion (potatis) Projektdeltagarna har aktivt arbetat fram konkreta resultat i totalt 4 workshops som Macklean förberett och faciliterat. Efter varje workshop har resultaten sammanställts och kommunicerats tillbaka till projektdeltagare och övriga intressenter. Utöver dem som deltagit vid workshops har kompletterande intervjuer hållits med representanter för ytterligare ett antal företag verksamma inom livsmedelsproduktion i länet 8

Nulägesanalys förutsättningar, produktion och samverkan Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland Tillbaka till innehållsförteckningen

Sammanfattning av nuläget i Västernorrlands livsmedelsproduktion Naturgivna förutsättningar Länets natur domineras av skog och andelen åkermark minskar Länet har rika vattentillgångar med en lång kustremsa och tre stora älvar Klimatet skapar goda förutsättningar för viss produktion och sämre för annan Strukturella förutsättningar Avstånden mellan tätort och glesbygd är långa, både fysiskt och digitalt Befintlig primärproduktion Precis som befolkningen blir länets jordbruksföretagare färre och äldre Andelen heltidsjordbruk är lägre i länet än totalt i Sverige En majoritet av jordbruksmarken används av företag med djurhållning, främst för mjölk- och nötköttsproduktion Vattenbruket är starkt och länet är Sveriges näst största producent av odlad matfisk Goda förutsättningar finns för ekologiskt jordbruk, och länet ligger långt fram sett till andel ekologisk jordbruksmark och ekologisk djurproduktion Befintlig förädlingsindustri Förädlingsindustrin domineras av kött & chark samt bageri, och de flesta företag finns nära kusten Befintlig samverkan Det finns och har funnits många initiativ med syfte att främja olika delar av länets matproduktion, men även om vissa varit lyckosamma har de varit relativt små i omfattning och genomslag 1

Innehållsförteckning nulägesanalys 1. Naturgivna förutsättningar Hur påverkar naturens utseende förutsättningarna för livsmedelsproduktion? 2. Strukturella förutsättningar Vilka infrastrukturella och befolkningsmässiga förutsättningar finns? 3. Befintlig primärproduktion Vilka produktionsgrenar finns och hur har de utvecklats? 4. Befintlig förädlingsindustri Vilka är de största livsmedelsföretagen i länet och var finns de? 5. Befintlig samverkan Vilka initiativ för samarbete mellan aktörer i livsmedelsproduktion finns inom länet? 11

1. NATURGIVNA FÖRUTSÄTTNINGAR Läge och markanvändning Åkermark Klimat 12

Sammanfattning av de naturgivna förutsättningarna LÄNETS NATUR DOMINERAS AV SKOG. Precis som i de kringliggande länen utgör skogen en stor del av den totala landarealen. LÄNET HAR RIKA VATTENTILLGÅNGAR. En lång kustremsa med natursköna Höga Kusten tillsammans med tre stora älvar bidrar till att länets förutsättningar för sportfiske och matfiskproduktion är goda. ANDELEN ÅKERMARK MINSKAR. Jämfört med 8-talets början har en fjärdedel av åkermarken försvunnit, en minskning som är nästan dubbelt den i Sverige totalt. EN MAJORITET AV ÅKERMARKEN ANVÄNDS TILL VALLODLING. 85% av åkermarken används till odling av slåtter- och betesvall, en andel som fortsätter att öka. KLIMATET SKAPAR OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR. Det kalla klimatet medför att behovet av växtskyddsmedel är lågt. Dock är spannmålsodlingen liten och minskande i länet, på grund av den korta odlingssäsongen. 13

Marken i Västernorrlands län består av 83% skog och endast 2,3% åkermark Skog och myr dominerar landskapet Skogsmark Öppen myr Bebyggd mark Åkermark Betesmark Övrig mark Västernorrlands län utgörs av knappt 2,2 miljoner hektar mark varav majoriteten (83%) utgörs av skog Endast 2,3% av arealen 72,9% är åkermark (omkring 48 hektar) vilket kan jämföras med 7,1% för hela Sverige Länet har en kustremsa på drygt 2 kilometer som bland annat inkluderar världsarvet Höga Kusten. Dessutom rinner tre stora älvar (Ångermanälven, Indalsälven och Ljungan) genom länet. Källor: Jordbruksverket, SLU 14

Åkerarealen i Västernorrland har minskat dubbelt så mycket som åkerarealen i hela Sverige de senaste 3 åren hektar 7 Arealen åkermark i Västernorrland har minskat med 23% sedan 1981 6 5 4 3 2 1 1981 1986 1991 1996 21 26 211 De senaste 35 åren har arealen åkermark i Västernorrland minskat med 23%, från drygt 62 hektar till 48. Under samma period har arealen åkermark i hela Sverige minskat med cirka 12%. Den stora minskningen i Västernorrland relativt riket beror bland annat på att en stor del lågproduktiva marker tagits ur produktion Källor: Jordbruksverket, Länsstyrelsen 15

85% av åkermarken används för vallodling endast 9% för spannmålsodling Åkermarkens användning 1981 Åkermarkens användning 214 Slåtter- och betesvall Vårkorn/korn Grönfoderväxter Mark i träda Havre Övrigt 85% av åkermarken i Västernorrland används till slåtter- och betesvall, en ökning sedan 1981 då andelen var 58%. Detta hänger samman med att djuruppfödning är den dominerande näringsgrenen inom länets jordbruk. 1981 stod korn för en fjärdedel av åkermarken och fastän det fortfarande är den näst vanligaste användningen så har andelen minskat markant. Den totala spannmålsarealen i länet står endast för cirka 9% av åkermarken, att jämföras med 39% för Sverige totalt. Källor: Jordbruksverket, Länsstyrelsen Klimatförändringarna har redan gett en längre odlingssäsong och tillsammans med nya spannmålssorter har de traditionella klimatnackdelarna minskat och sammantaget har spannmålsodlingen förbättrade förutsättningar för en ökad produktion framöver. 16

Det västernorrländska klimatet har stor påverkan på jordbruket klimatförändringarna kan ändra förutsättningarna Dagens klimatförutsättningar Ljusklimatet har positiva effekter på en rad kvalitetsfaktorer hos exempelvis trädgårdsväxter och fodergrödor Risken för angrepp av växtskadegörare är låg vilket ger möjlighet till ett jordbruk med liten användning av växtskyddsmedel. Därmed kan det västernorrländska jordbruket ha lägre miljöbelastning än det mer intensiva jordbruket i södra Sverige. Vintrarna är långa, torra och kyliga medan somrarna är korta och milda Odlingssäsongen är kort och frostnätter förekommer både vår och höst Årsnederbörden är relativt låg Möjligheter Varmare, längre och torrare somrar ökar avkastningen Vårbruket kan starta tidigare vilket troligen ger en större skörd Längre vegetationsperiod ger större andel bete för djurgårdar och därmed mindre behov av vinterfoder Kortare sammanhängande perioder med snötäcke kan minska problemen med köldrelaterade sjukdomar Tidigare och torrare förhållanden vid skörd ger mindre svampproblem i den skördade varan Risker Klimatförändringar har mindre effekt i norr än i söder Risken för försommartorka kan öka Behovet av växtskyddsmedel kan öka dels på grund av ett ökat insektstryck, dels på grund av odling av nya grödor Fler generationer av bladlöss kan öka risken för virusspridning i potatisutsädesodlingarna Risk för angrepp av rapsbaggar i oljeväxter och fritfluga i havre och vårvete Ökande nederbörd under hösten kan ge problem vid skörd och etablering av höstgröda Översvämning och erosionsrisk i älvdalarna Källor: gradvis.se, SLU 17

2. STRUKTURELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Infrastruktur Befolkningsstruktur 18

Sammanfattning av de strukturella förutsättningarna LÅNGA AVSTÅND INOM LÄNET. Länet upptar en stor yta och bebyggelsen är spridd, så vägnätets betydelse är stor. Idag har vägarna en relativt dålig ytstandard, vilket gör att avstånden mellan tätort och glesbygd upplevs än längre. STORA REGIONALA SKILLNADER FINNS VAD GÄLLER TELEFONI OCH BREDBAND. I och kring tätorterna håller såväl telefonin som bredbandstillgången en hög standard även nationellt, men på glesbygden ser det ofta betydligt sämre ut. BEFOLKNINGEN MINSKAR OCH BLIR ÄLDRE. Trots att Sveriges befolkning ökar, minskar den i Västernorrland. De som bor kvar blir dessutom allt äldre, och idag är nästan en fjärdedel 65 år eller äldre. 19

Västernorrland präglas av långa avstånd och bristfällig infrastruktur i glesbygden Långa avstånd och dålig vägstandard Stora ytor och spridd bebyggelsestruktur gör att vägnätets standard har en avgörande betydelse för länets företagande. Vägarna har i allmänhet en dålig ytstandard och låg bärighet vilken dessutom successivt försämrats. En orsak till detta är att otillräckliga resurser har avsatts för underhåll vilket gjort att vägnätet gradvis har slitits ner. Det stränga klimatet gör att kostnaderna för infrastrukturinvesteringar samt drift och underhåll är höga. Tillgänglighetsproblem i vägnätet är påtagliga under tjällossningsperioden. De långa avstånden i länet medför låg tillgänglighet till arbets- och utbildningsutbud liksom till offentlig och kommersiell service. Dessutom leder de till högre kostnader för transport av såväl insatsvaror som djur och produkter från gårdar. Dålig telefoni- och nätverkstäckning på glesbygden Länets större tätorter har en väl utbyggd IT-infrastruktur som klarar höga kapaciteter, men på lands- och glesbygden är kapaciteten ofta låg. Glesheten och avstånden gör också att investeringarna som krävs för att förbättra den tekniska infrastrukturen på glesbygden blir dyra. Västernorrlands tätorter ligger på samma nivå som rikssnittet vad gäller andelen som har bredbandstillgång. På glesbygden är dock andelen betydligt lägre, framförallt på högre hastigheter (5 Mbit/s och över), något som till viss del beror på att dessa hastigheter kräver anslutningsteknik såsom fiber eller kabel-tv vilket inte är särskilt utbyggt. Även den mobila täckningen kan variera stort inom länet i takt med att Telia avvecklat delar av det fasta telenätet och ersatt det med mobila lösningar har allt fler fel rapporterats från främst abonnenter i glesbygd. I och runt de stora tätorterna tycks dock täckningen generellt vara god. Källor: Europaforum Norra Sverige, Länsstyrelsen 2

Länets invånare blir färre och äldre Befolkningsfördelning Västernorrland 197 Antal invånare 3 Västernorrlands folkmängd har minskat med 9% sedan 197 Befolkningsfördelning Västernorrland 213 24 18 12-34 år (47%) 35-65 år (38%) 65+ år (15%) 6 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21-34 år (38%) 35-65 år (39%) 65+ år (23%) 213 bodde 242 personer i Västernorrland, en minskning med drygt 9% sedan 197. Sveriges totala befolkning ökade med drygt 19% under samma period. Länet har en åldrande befolkningsstruktur då en stor generation är på väg in i pensionsåldern samtidigt som de ungdomar som väntas efterträda dem flyttar från länen. Andelen invånare över 65 år har ökat från 15% till 23% från 197 till 213, medan andelen under 35 år minskat från 47% till 38%. Källa: SCB 21

3. BEFINTLIG PRIMÄRPRODUKTION Företag och företagare Produktionsgrenar Ekologisk produktion 22

Sammanfattning av primärproduktionen ANTAL JORDBRUKSFÖRETAG OCH ANTAL SYSSELSATTA MINSKAR. Antalet företag minskar i snabbare takt än vad jordbruksmarken gör, så de företag som finns kvar får allt större ägor. ANDELEN HELTIDSJORDBRUK ÄR LITEN MEN RELATIVT KONSTANT. Endast 15% av jordbruksföretagen är vad som räknas som heltidsjordbruk, att jämföras med 24% för hela Sverige. Andelen tycks dock inte förändras trots att företagen blir färre. EN MAJORITET AV JORDBRUKSMARKEN ANVÄNDS FÖR DJURHÅLLNING. Hela 64% av jordbruksmarken används av företag med husdjur, betydligt mer än i Sverige totalt sett (38%). Av företagen med husdjur dominerar de med mjölk- eller nötköttsproduktion. MJÖLKPRODUKTIONEN DOMINERAR OCH ÄR STABIL. Såväl antalet mjölkkor som antalet företag med mjölkkor har minskat de senaste åren, men mjölkinvägningen i länet är relativt konstant. Mejeri står för knappt hälften av det totala produktionsvärdet för livsmedel i länet. VATTENBRUKET ÄR STARKT. Västernorrland är Sveriges största producent av regnbåge (som är landets överlägset vanligaste matfisk), och den näst största producenten av matfisk totalt sett. KÖTTPRODUKTIONEN VÄXER PÅ NYTT. De senaste 2-3 åren har produktionen av såväl nöt- som gris- och lammkött ökat något, efter att tidigare ha minskat flera år i följd. ODLINGEN AV SPANNMÅL, POTATIS OCH TRÄDGÅRDSVÄXTER ÄR LITEN. Vissa grödor ökar något, men totalt sett är detta en liten del av länets jordbruk. STOR ANDEL EKOLOGISKT JORDBRUK. Såväl andelen omställd jordbruksmark som andelen ekologiska djur är stor i länet jämfört med Sverige totalt sett, något som till viss del kan bero på att det kalla klimatet minskar behovet av växtskyddsmedel. 23

Jordbruksföretagen i Västernorrland blir färre men större Jordbruksföretag per storleksklass 197-3 ha 31-5 ha 5+ ha (1%) Antalet jordbruksföretag i Västernorrland har minskat med över 7% sedan 197 Antal företag 8 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 213 Jordbruksföretag per storleksklass 213-3 ha 31-5 ha 5+ ha (12%) 197 fanns drygt 7 4 jordbruksföretag i Västernorrland och 213 var siffran 2 18, en minskning med 72%. Antalet jordbruksföretag i hela Sverige minskade med 57% under samma period. Majoriteten av jordbruksföretagen är små, 81% har idag ägor på 3 ha eller mindre, en minskning från 97% år 197. Utvecklingen är dock att företagen blir färre men större, och andelen företag med ägor på över 5 ha har vuxit från knappt 1% 197 till 12% 213. Källa: SCB 24

Nästan hälften av jordbruksföretagarna i Västernorrland är över 6 år och bara 5% är under 35 Antal företagare 3 5 3 2 5 2 1 5 Jordbruksföretagarna i Västernorrland blir både äldre och färre Idag är 48% av jordbruksföretagarna 6 år eller äldre 6+ år 5-59 år 35-49 år -34 år 1 5 1996 2 25 21 213 Andelen jordbruksföretagare äldre än 6 år har stigit från 33% till 48% mellan 1996 och 213, medan andelen under 35 år har minskat från 7% till knappt 5% under samma period. Det ser liknande ut för Sverige totalt sett, där 45% av jordbruksföretagarna är över 6 år. Utvecklingen speglar den totala befolkningsutvecklingen i länet och påvisar även att jordbruket i Västernorrland precis som i övriga landet hittills haft svårt att attrahera yngre människor Andelen kvinnor av jordbruksföretagare är 19%, en siffra som varit relativt konstant de senaste åren. Detta är en högre andel än för Sverige totalt sett, där 16% av jordbruksföretagarna är kvinnor. Källa: Jordbruksverket 25

Jordbruket i Västernorrland sysselsätter allt färre människor, men andelen heltidsjordbrukare är densamma Antal personer 7 6 5 4 3 2 1 Antalet sysselsatta inom jordbruket har minskat med 17% sedan 25 Antal företag 3 2 5 2 1 5 1 5 Antalet jordbruksföretag har minskat med 2% sedan 25 25 27 21 213 25 27 21 213 Deltid Heltid De 2 18 jordbruksföretagen i Västernorrland sysselsatte år 213 4 931 personer, en minskning med 17% sedan 25. Totalt sett i Sverige minskade sysselsättningen inom jordbruket med enbart 1% under samma period. Då antalet sysselsatta minskar i ungefär samma takt som antalet företag, har snittstorleken på jordbruksföretagen sett till antal anställda inte ändrats nämnvärt. En majoritet av jordbruksföretagen är så kallade deltidsjordbruk, vilket innebär att deras verksamhet kräver mindre än 1 6 standardtimmars arbete per år. Andelen heltidsjordbruk i Västernorrland var år 213 15%, att jämföras med 24% för hela Sverige. Källa: Jordbruksverket 26

Husdjursskötsel är en viktig del av Västernorrlands jordbruk En stor del av åkerarealen används för husdjursskötsel En majoritet av företagen sysslar med småbruk Husdjursskötsel 1 Växtodling Småbruk 2 Blandat jordbruk 64% av Västernorrlands totala åkerareal används av företag som sysslar med husdjursskötsel, att jämföras med 38% för hela Sverige där istället växtodling står för den största markanvändningen. Detta hänger samman med att vallodling är den dominerande markanvändningen, samt att marken i länet är sämre lämpad för spannmålsodling än södra Sverige där spannmål dominerar. Som tidigare nämnt är en majoritet av jordbruksföretagen i länet deltidsjordbruk och hela 52% av företagen är så kallade småbruk, en större andel än Sverige totalt där 37% är småbruk 1 Husdjursskötsel = avel, uppfödning, dressyr eller vård av djur, med syfte att producera livsmedel/andra varor eller att bedriva forskning, naturskydd etc. 2 Småbruk = jordbruk som kräver mindre än 4 timmars arbete per år Källa: Jordbruksverket 27

Jordbruket i Västernorrland har tre huvudsakliga grenar produktion av mjölk, kött och spannmål Ungefär lika mycket mark används till köttdjur som till mjölkkor På den mark som används för växtodling är spannmål dominerande Köttdjur Mjölkkor Övriga husdjur Spannmål Potatis Trädgårdsväxter Oljeväxter Den åkermark som finns i länet används främst av följande produktionsgrenar*: Mjölkproduktion ca 29% av åkermarken Köttproduktion (Nöt, lamm och gris ) ca 29% av åkermarken Äggproduktion mindre än 6% av åkermarken (faller under kategorin övriga husdjur ) Spannmålsproduktion ca 1% av åkermarken Potatisproduktion mindre än 1% av åkermarken Produktion av trädgårdsväxter mindre än 1% av åkermarken Produktion av oljeväxter mindre än 1% av åkermarken *Resterande andelar av marken används till grödor som inte faller in under kategorierna ovan eller som inte kan hänföras till en specifik produktionsgren Källa: Jordbruksverket 28

Mejeri, nötkött och fisk är värdefulla delar av länets livsmedelsproduktion Produktionsvärde, MSEK 3 Animalisk produktion stod för den största delen av värdet i länets livsmedelsproduktion 214* 25 2 15 1 5 Mejeri Nötkött Fisk Griskött Spannmål Ägg Potatis Bär och frukter Lammkött Köksväxter Fördelningen av produktionsvärde från de olika näringsgrenarna är samstämmig med markfördelningen på så vis att animalisk produktion och då främst mejeri är dominerande Västernorrland är landets näst största producent av odlad matfisk och vattenbruket hade 213 ett produktionsvärde på drygt 7 MSEK, i princip lika mycket som nötköttsproduktionen Av den vegetabiliska produktionen är spannmål störst, delvis eftersom spannmålsodling bidrar med foder till animalisk produktion, och delvis eftersom såväl frilands- som växthusodling av köksväxter, bär och frukter sker i väldigt liten omfattning *Siffran för fisk är för 213 (senast tillgängliga år) Källa: Bearbetad statistik från Jordbruksverket och SCB 29

Såväl antalet mjölkkor som antalet företag som äger mjölkkor har minskat sedan år 2, men minskningen börjar plana ut Antalet kor för mjölkproduktion har minskat med 27% sedan år 2 Antal djur 12 1 8 6 4 2 2 22 24 26 28 21 212 214 Antalet företag som äger kor för mjölkproduktion har minskat med 73% Antal företag 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 2 22 24 26 28 21 212 214 Både antalet mjölkkor och antalet företag med mjölkkor i länet har minskat sedan år 2, en utveckling som liknar den i Sverige totalt. Den senaste femårsperioden har dock minskningen planat ut något och sedan 29 har faktiskt antalet kor ökat. Eftersom minskningen av antalet företag är betydligt större än den av antalet kor äger varje företag fler mjölkkor än tidigare; idag har varje företag som äger kor för mjölkproduktion i snitt 62 sådana kor, att jämföras med 23 stycken år 2 Källa: Jordbruksverket 3

Mjölkinvägningen utvecklas likt antalet mjölkkor och har efter en minskning varit relativt konstant de senaste åren 1 ton 8 Den totala mjölkinvägningen i Västernorrland har minskat med 17% sedan år 22 6 4 2 22 24 26 28 21 212 År 213 var den totala invägningen av mjölk i Västernorrland 59 794 ton, en minskning med 17% sedan år 22. I Sverige totalt sett minskade mjölkinvägningen med 11% under samma tidsperiod. Likt antalet mjölkkor är trenden för mjölkinvägning att minskningen börjat plana ut, och sedan 28 har den i princip legat konstant kring 6 ton Produktionsvärdet av den västernorrländska mjölken uppgick år 214 till omkring 22 MSEK, vilket gör mejeri till den överlägset största delen av länets livsmedelsproduktion Källa: LRF Mjölk 31

Fiskproduktionen i Västernorrland ökar och länet är Sveriges största producent av regnbåge hel färskvikt, ton 3 Produktionen av matfisk i Västernorrland mer än tredubblades mellan 21 och 213 Västernorrland stod 213 för 29% av Sveriges totalproduktion av regnbåge 2 5 2 1 5 1 5 Västernorrland Jämtland Värmland Övriga 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 I Västernorrland fanns 213 5 odlingar med matfisk, en siffra som varit relativt konstant de senaste åren. Eftersom antalet odlingar inte ökat trots att produktionen gjort det producerar varje odling allt mer i snitt 213 producerades 559 ton fisk per odling. Produktionsvärdet för den västernorrländska fisken var omkring 7 MSEK 213, vilket gör vattenbruket till länets näst största produktionsgren inom livsmedel. De västernorrländska fiskodlingarna producerar i princip uteslutande regnbåge, som är den överlägset vanligaste svenskproducerade matfisken och står för omkring 84% av landets totala produktionsvolym. Av all regnbåge som produceras i Sverige stod Västernorrland 213 för 29%, vilket gjorde länet till den största producenten. Sett till all matfisk är Västernorrland näst störst, bara Jämtland producerar mer. Utöver matfisken odlas även sättfisk, som främst används i produktion av röding i Jämtland. Källa: Jordbruksverket 32

Antalet företag med nötköttsproduktion har halverats sedan år 2 men de som finns kvar äger fler djur än tidigare Antalet kvigor, tjurar och stutar har minskat med 3% sedan år 2 Antal djur 16 14 12 1 8 6 4 2 2 22 24 26 28 21 212 214 Antal företag 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Antalet företag med kvigor, tjurar och stutar har minskat med 49% 2 22 24 26 28 21 212 214 Antalet kvigor, tjurar och stutar för köttproduktion har minskat med 3% sedan år 2, en minskning som är nästan dubbelt så stor som för Sverige totalt sett (-17%). En möjlig orsak är att det görs få investeringar på gårdarna, varpå djurhållningen säljs bort när investeringsbehovet blir för stort och lönsamheten för liten. Antalet företag med nötköttsproduktion minskar än mer och har i princip halverats under samma tidsperiod. Eftersom minskningen av antalet företag är betydligt större än den av antalet djur äger varje företag fler djur än tidigare; idag har varje företag som äger nötkreatur för köttproduktion i snitt 2 djur, en ökning från 15 stycken år 2 Källor: Jordbruksverket, Länsstyrelsen 33

Produktionen av nötkött har minskat något de senaste åren, men värdet ökar ton 3 2 5 2 1 5 1 5 Produktionen av nötkött har minskat med 11% sedan 25 25 27 29 211 213 MSEK 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Produktionsvärdet för nötkött har ökat med 25% under samma period 25 27 29 211 213 Länets nötköttsproduktion har legat på en relativt stabil nivå de senaste åren men minskat något mer än genomsnittet i Sverige (3%) Trots den minskade volymen har produktionsvärdet ökat, något som kan förklaras av att svenskt nötkött generellt blivit mer konkurrenskraftigt. Svenska konsumenter efterfrågar idag svenskt kött i betydligt större utsträckning än för 1 år sedan och är villiga att betala ett premiumpris. Källa: Bearbetad statistik från Jordbruksverket och SCB 34

Ingen tydlig trend kan utläsas gällande utvecklingen av antalet värphöns samt antalet företag med värphöns i länet Antalet värphöns varierar kraftigt mellan åren Antal höns 25 2 15 1 5 2 22 24 26 28 21 212 214 Antalet företag* med värphöns har även det varierat mellan åren Antal företag 16 14 12 1 8 6 4 2 2 22 24 26 28 21 212 214 Ingen tydlig trend syns vad gäller antalet höns i länet. Antalet företag har dock ökat de senaste åren och är nu nästan på samma nivå som år 2 (endast 4% färre). Det ska dock noteras att de flesta företagen har väldigt få höns; av de 131 företag med höns som fanns i länet 213 hade bara 13 företag fler än 5 höns. Det finns i princip inga slaktkycklingar i länet, utan alla fjäderfän är värphöns för äggproduktion. Även detta antal är väldigt litet sett till totalen i Sverige, något som beror på att förutsättningarna för odling av spannmål (vilket behövs till foder åt höns och kycklingar) är betydligt bättre i söder. OBS: En möjlig förklaring till de stora variationerna är att uppgifterna baseras på en urvalsundersökning som äger rum i juni varje år, varför vissa urvals-, täcknings-, bortfalls- och mätfel kan förekomma *Data saknas för år 29 Källa: Jordbruksverket 35

Produktionen av ägg har legat på ungefär samma nivå de senaste åren, men med en stor ökning 213 ton 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Produktionen av ägg har ökat med 14% sedan 25 25 27 29 211 213 MSEK 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Produktionsvärdet för ägg har ökat med 47% under samma period 25 27 29 211 213 Trenden är att länets äggproduktion ökar något, men siffrorna fluktuerar. Denna variation och produktionstoppen 213 kan förklaras av att förändringar i den storskaliga äggproduktionen slår kraftigt när det sker en förändring. Det finns i dagsläget två stora äggproducenter i länet (Gottne Höns och Kalkongårdar samt Nylanders Hönseri/Myra Gård), som tillsammans står för en överväldigande majoritet av produktionen Produktionen av fjäderfäkött är väldigt begränsad och inga storskaliga producenter finns i länet idag. För att en sådan produktion ska komma till stånd krävs mycket stora investeringar i ett regionalt slakteri samt en säker avsättning för slaktbiprodukter och hantering av riskavfall. Källa: Bearbetad statistik från Jordbruksverket och SCB 36

Antalet slaktsvin i länet har minskat, men utvecklingen är inte konstant utan det finns stora variationer mellan åren Antalet slaktsvin (över 2 kg) minskade med 2% mellan år 2 och 214 Antal djur 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2 22 24 26 28 21 212 214 Antalet företag* med slaktsvin minskade med 77% mellan år 2 och 213 Antal företag 6 5 4 3 2 1 2 22 24 26 28 21 212 214 Antalet slaktsvin i Västernorrland har fluktuerat mellan åren. På sistone har dock antalet minskat och år 213 fanns 35% färre slaktsvin än år 2, att jämföras med en minskning på 26% i Sverige totalt sett. Antalet företag som äger slaktsvin har minskat i princip varje år och totalt 77% från år 2 till år 213. Detta liknar utvecklingen i Sverige totalt, där minskningen var 73% under samma tidsperiod. Detta är i mångt och mycket en naturlig följd av den strukturrationalisering som skett i grisnäringen de senaste åren. OBS: En möjlig förklaring till de stora variationerna är att uppgifterna baseras på en urvalsundersökning, varför vissa urvals-, täcknings-, bortfalls- och mätfel kan förekomma *Data saknas för år 214 Källor: Jordbruksverket, LRF 37

Produktionen av griskött i länet tycks ha vänt uppåt efter en minskning ton 2 5 Produktionen av griskött har minskat med 39% sedan 25 MSEK 35 Produktionsvärdet för griskött har minskat med 19% under samma period 2 1 5 3 25 2 1 15 5 1 5 25 27 29 211 213 25 27 29 211 213 Länets grisköttproduktion varierar mellan åren, men de senaste två åren har den nedåtgående trenden brutits och produktionen har ökat med över 3%, trots en avsaknad av slakteri och styckeri i länet. De nordligaste grisbönderna kan skicka till Nyhléns Hugosons i Luleå, de sydligare skickar istället till Siljans Chark. Den största producenten, Näfsta gård, skickar en mindre andel till det lilla slakteriet Gryttje Slakt & Lantbruk i Gnarp i norra Hälsingland, varifrån man skickar helfall till några butiker i Sundsvallstrakten som butiksstyckar och säljer köttet under varumärket Selångersgrisen. Priser och volymer har alltid varierat men under de senaste åren har antalet dåliga år varit fler än de bra, vilket lett till en viss utslagning av bönder. De som nu är kvar är professionella och duktiga. Källa: Bearbetad statistik från Jordbruksverket och SCB 38

Antalet lamm i länet har minskat, men utvecklingen är inte konstant utan det finns stora variationer mellan åren Antal djur 6 5 4 3 2 1 Antalet lamm har minskat med 17% sedan år 2 Antalet företag* med lamm har minskat med 13% Antal företag 35 3 25 2 15 1 5 2 22 24 26 28 21 212 214 2 22 24 26 28 21 212 214 Det finns ingen tydlig utveckling av antalet lamm utan det har fluktuerat ganska kraftigt de senaste åren. En jämförelse av antalet lamm år 214 och år 2 visar dock en minskning med 17%, att jämföras med en ökning på hela 29% för Sverige totalt. Antalet företag som äger lamm har även det varierat mellan åren och i stort sett följt utvecklingen av antalet djur; snittet i antal lamm per företag har därmed varit relativt konstant. OBS: En möjlig förklaring till de stora variationerna är att uppgifterna baseras på en urvalsundersökning, varför vissa urvals-, täcknings-, bortfalls- och mätfel kan förekomma *Data saknas för år 26 Källa: Jordbruksverket 39

Produktionen av lammkött i länet har minskat något de senaste åren, men värdet ökar ton 12 Produktionen av lammkött har minskat med 5% sedan 25 MSEK 4 Produktionsvärdet för lammkött har ökat med 17% under samma period 1 8 3 6 2 4 2 1 25 27 29 211 213 25 27 29 211 213 Länets lammköttsproduktion har legat på en relativt stabil nivå de senaste åren men minskat något. Trots den minskade volymen har produktionsvärdet ökat, något som kan förklaras av att efterfrågan på svenskt lammkött har ökat mer än tillgången. Källa: Bearbetad statistik från Jordbruksverket och SCB 4

Spannmålsodlingen i Västernorrland minskar väsentligt mer än i Sverige totalt hektar 8 7 6 5 4 3 2 1 Arealen som används för spannmålsodling har minskat med 4% sedan år 21 21 23 25 27 29 211 213 Antalet företag med spannmålsodling har minskat med 58% sedan år 21 Antal företag 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 23 25 27 29 211 213 Arealen åkermark i länet som används för spannmålsodling är idag 4% lägre än 21, en minskning som är mer än tre gånger så stor som den för Sverige totalt sett (-12%) Antalet företag med spannmålsodling minskar än mer och har under samma period minskat med 58%. Denna minskning liknar dock utvecklingen i Sverige i stort (-43% under samma tidsperiod) och är till mångt och mycket en följd av en strukturomvandling där vi får färre företag som odlar en större volym än tidigare. Källor: Jordbruksverket, LRF 41

Vårkorn är den gröda som dominerar spannmålsodlingen, men vetets betydelse ökar Spannmålsodlingens arealfördelning 21 Spannmålsodlingens arealfördelning 214 Vårkorn Havre Vete Blandsäd Övrigt År 21 stod vårkorn för 83% av den totala arealen odlat spannmål i länet. 214 är vårkornet fortsatt den dominerande grödan men andelen har sjunkit till 75%. Den gröda som ökat sin andel mest (och den enda som ökat sin odlingsareal i absoluta tal) är vete som vuxit från,3% till 9,7% av total areal. På grund av de naturgivna förutsättningarna är det främst vårvete som odlas i Västernorrland. Även i Sverige totalt sett har andelen vete vuxit sedan år 21 och det är nu den vanligaste grödan med 44% av odlingsarealen. Näst störst är vårkorn, som odlas på 31% av arealen. Källa: Jordbruksverket 42

Produktionen av spannmål har ökat något på sistone, men varierar kraftigt mellan åren ton 14 12 1 8 6 4 2 Produktionen av spannmål har ökat med 14% sedan 25 25 27 29 211 213 Produktionsvärdet för spannmål har ökat med 66% under samma period MSEK 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 25 27 29 211 213 Länets spannmålsproduktion varierar mellan åren men har i genomsnitt legat kring 1 ton de senaste åren Variationen i produktionsvärdet styrs främst av världsmarknadspriserna på spannmål och kommer med all sannolikhet fortsätta att fluktuera Källa: Bearbetad statistik från Jordbruksverket och SCB 43

Allt mindre mark i länet används för odling av matpotatis hektar 35 3 25 2 15 1 5 Arealen som används för matpotatisodling har minskat med 5% sedan år 2 2 22 24 26 28 21 212 214 Antal företag 4 35 3 25 2 15 1 5 Antalet företag med matpotatisodling har minskat med 64% sedan år 2 2 22 24 26 28 21 212 214 Arealen åkermark i länet som används för matpotatisodling har halverats sedan år 2, en minskning som är dubbelt så stor som den för Sverige totalt sett Antalet företag med matpotatisodling minskar än mer och har under samma period minskat med 64%. Denna minskning liknar dock utvecklingen i Sverige i stort (-54% under samma tidsperiod) och är precis som för spannmål en följd av en strukturomvandling där färre företag odlar större volym än tidigare på ett mer effektivt sätt. Källor: Jordbruksverket, LRF 44

Frilandsodlingen av övriga grödor är extremt liten hektar 8 7 6 5 4 3 2 1 Arealen frilandsodling av bär och köksväxter minskar, men oljeväxter ökar 22 25 28 211 Antalet företag med frilandsodling av bär, köksväxter eller oljeväxter minskar Antal företag 3 25 2 15 1 5 22 25 28 211 Bär Köksväxter Oljeväxter För såväl bär som köksväxter har arealen odlingsmark minskat kraftigt mellan 22 och 211, -5% för bär och hela -74% för köksväxter. Det ska dock noteras att det rör sig om väldigt små arealer, så om ett företag slår igen kan det ha stor effekt. Antalet företag med odling av bär respektive köksväxter har också minskat, om än mindre än arealen. Trenden är alltså att odlingsarealen per företag blir mindre för dessa grödor. För oljeväxter är utvecklingen mer positiv och precis som i Sverige i stort ökar odlingsarealen, även om den i Västernorrland fortsatt är väldigt liten. Ett ytterligare uppsving har synts de senaste åren och 213 upptog odlingen av oljeväxter i länet 24 hektar. Källa: Jordbruksverket 45

Svarta vinbär, jordgubbar och rybs är de vanligaste övriga grödorna Svarta vinbär och jordgubbar upptar en majoritet av odlingsarealen för bär, köks- och oljeväxter Svarta vinbär Jordgubbar Raps och rybs Matlök Övriga bär Övriga köksväxter Av de bär som odlas i länet är svarta vinbär och jordgubbar vanligast, och tillsammans upptar de över hälften av odlingsarealen för bär, köksväxter och oljeväxter. Av de övriga bären är hallon vanligast, men de står för en väldigt liten areal totalt sett. Av köksväxterna är matlök vanligast och tillsammans med morot egentligen de enda växter som odlas. Utöver odling på friland finns även viss odling i växthus, i princip enbart av tomat. Oljeväxterna utgörs i princip uteslutande av raps och rybs, och då främst vårrybs Källa: Jordbruksverket 46

Produktionen av bär ligger på samma nivå som tidigare och värdet ökar något Index 25: 1 12 1 8 6 4 2 Produktionen av bär har återhämtat sig men ligger nu på samma nivå som 25 MSEK 1 8 6 4 2 Produktionsvärdet för bär har ökat med 14% under samma period 25 27 29 211 213 25 27 29 211 213 De produktionsmässiga förutsättningarna för bärodling är goda men det har trots det inte skett någon nämnvärd produktionsökning. Värdeökningen torde bero på en högre grad av egen förädling i form av saft och sylt. Källa: Bearbetad statistik från Jordbruksverket och SCB 47

Produktionen av köksväxter har minskat kraftigt Index 25: 1 12 1 8 6 4 2 Produktionen av köksväxter på friland har minskat med 74% sedan 25 MSEK 5 4 3 2 1 Produktionsvärdet för köksväxter (på friland och i växthus) har minskat med 58% under samma period 25 27 29 211 213 25 27 29 211 213 En anledning till den kraftiga nedgången beror troligtvis på att Saba Fresh Cuts valde bort kruksallatodling i växthus från en leverantör i länet till förmån för odlare i Norrbotten. Idag dominerar tomatodling växthusproduktionen med Söråkers Grönsaker som största företag. Företaget har trots bra priser svårt att få riktig lönsamhet i växtodlingen då produktionsvolymerna är för små, energikostnaderna höga och stödsystemet bristfälligt. Frilandsodling bedrivs fortfarande av flera lantbrukare men endast i liten skala. Trots att jordarna lämpar sig väl för exempelvis kålodling är det svårt att få en hållbar lönsamhet, på grund av för små volymer. Källa: Bearbetad statistik från Jordbruksverket och SCB 48

En allt större del av jordbruksmarken i Västernorrland ställs om till ekologisk produktion Jordbruksmarkens fördelning 29 hektar 6 Andelen jordbruksmark som är omställd eller under omställning till ekologisk produktion ökar Jordbruksmarkens fördelning 213 5 4 3 2 1 29 21 211 212 213 Konventionell jordbruksmark Omställd mark Mark under omställning Av jordbruksmarken (åker- och betesmark) i länet var år 29 1% omställd till ekologiskt bruk, en andel som närapå fördubblats till 213 (19%). Totalt var 22% av jordbruksmarken omställd eller under omställning 213. Motsvarande siffra för Sverige som helhet var år 213 16% (varav 15% omställd och 1% under omställning). Detta är alltså ett område där Västernorrland idag ligger i framkant och där utvecklingen varit positiv. Källa: Jordbruksverket 49

7 6 5 4 3 2 1 Allt mer av länets nöt- och lammproduktion ställs om till ekologiskt Andelen ekologiska mjölkkor var 6% 213 Antal djur Antal djur Antal djur 8 12 4 29 213 1 8 6 4 2 Andelen ekologiska kvigor, tjurar och stutar var 2% 213 29 213 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Andelen ekologiska lamm var 24% 213 29 213 Icke-ekologiska Ekologiska Inom djurhållningen i Västernorrland är det i första hand lamm och nötkreatur som ställs om till ekologisk produktion. Andelen kvigor, tjurar och stutar ökade från 8% 29 till 2% 213 och även för lamm var ökningen stor, från 9% till 24%. Det är dock relativt få kor för mjölkproduktion som är ekologiska, och den andelen har inte ändrats mycket utan ligger kring 6%. Jämfört med Sverige totalt sett ligger Västernorrland långt fram vad gäller kvigor, tjurar och stutar (18% ekologiskt i landet) och lamm (21%). Andelen ekologiska kor för mjölkproduktion är dock betydligt högre i Sverige, 14% 213. Källa: Jordbruksverket 5

SWOT-analys för primärproduktionen Styrkor Goda förutsättningar för odling av grovfoder vilket är positivt för produktionen av mjölk samt nöt- och lammkött Stor fiskproducent nästan en tredjedel av landets regnbåge (en fjärdedel av all matfisk) kommer från Västernorrland Bra djurvälfärd och låg andel djur- och växtsjukdomar Låg andel bekämpningsmedel God grundutbildning och kompetens hos lantbrukarna Möjligheter Stor del av jordbruksmarken är redan idag omställd för ekologisk odling, något som kan bli en konkurrensfördel i takt med att efterfrågan växer Klimatförändringarna kan gynna produktionsförutsättningarna för vissa grödor Landbaserad fiskodling kan vara en ny möjlighet allteftersom tekniken utvecklas Svagheter Få heltidsjordbrukare och ett minskande antal företag Kort odlingssäsong och hårt vinterklimat begränsar vilka arter som går att odla Sämre förutsättningar för odling av spannmål och vall än i södra Sverige större arealer krävs för samma mängd Brist på förädlande industrier inom regionen försvårar utveckling av hela livsmedelsbranschen Tillgång på kvalificerad rådgivning är bristfällig Hot Hög medelålder hos jordbruksföretagarna Om fler mjölkproducenter tvingas lägga ner får det konsekvenser för andra näringsgrenar Klimatförändringar med mer extremt väder kan också innebära påfrestningar för jordbruket 51

4. BEFINTLIG FÖRÄDLINGSINDUSTRI Läge Företag 52

Det finns 27 förädlingsföretag i Västernorrland med en omsättning över 1 MSEK Ramsele Chark AB 1 (verksamhet främst i Trångsviken i Jämtland) Pelle & Lisa AB 4 (verksamhet i Nälden i Jämtland) Bageri (6 företag i länet) Kött & chark (5) Dryck & mejeri (5) Fisk (4) Övrigt (7) Siljans Chark AB 3 (Slakteri i Rättvik) Zeunerts i Norrland AB Ånge Rafnaslakt AB Ljungaverk Ramsele AB Stödebröd Emmas Skafferi AB Långsele Junsele Näsåker Sollefteå Sundsvall Matfors Blåtand AB Bollstabruk Timrå 1 Ramsele Chark finns med då det är ett företag som grundats i länet men numera har den mesta produktionen i Jämtland 2 Norrmejerier finns med då en stor del av mjölken som produceras i länet går till deras mejerier i Norr- och Västerbotten 3 Siljans Chark finns med då deras slakteri i Rättvik är det mest närbelägna (då det ej finns några grisslakterier i länet) 4 Pelle & Lisa AB finns med då det är det närmaste äggpackeriet Källa: Retriever Business Mellansel Kramfors Norrmejerier 2 (Mejerier i Burträsk, Luleå & Umeå) Härnösand Örnsköldsvik Husum Hernö Gin AB Finap AB Arla Nya Stångå Kvarn AB Dryckesbolaget Gustav Vasa AB AB Gösta Hannells Fisksalteri Bergströms Rökeri AB Hägges Finbageri AB Box Destilleri AB Bröderna Jakobssons Slakteri AB Järrendals Bröd AB Polarbröd AB Höga Kusten Potatis AB Mjälloms Tunnbröd AB Nyhléns & Hugosons Chark AB Svensk Fjällröding AB Nord-Kött & Chark AB Oskars Surströmming AB Delta Grönt AB Klassfoder i Sundsvall AB Spikarö AB Wetind Technology AB 53

Fisk Bageri Polarbröd och Hägges är de största bagerierna i länet och Hannells och Oskars är stora surströmmingsproducenter Företag Verksamhet Omsättning (MSEK) Antal anställda AB Stödebröd Bakar tunnbröd som säljs i hela landet 9 7 Stöde Emmas Skafferi AB Bakar delikatesskorpor som säljs i hela landet 2 3 Junsele Ort Hägges Finbageri AB Bakar främst söta bakverk som via Polfärskt distribueras och säljs i hela landet 91 37 Själevad Järrendals Bröd AB Mjälloms Tunnbröd AB Bakar matbröd, fikabröd och konditorivaror som säljs i matbutiker i länet Sveriges äldsta tunnbrödsbageri, bakar tunnbröd som säljs över hela landet 7 8 Bollstabruk 18 1 Ullånger Polarbröd AB Ett av Sveriges största bageriföretag. Säte i Älvsbyn men verksamhet i Västernorrland tack vare förvärv av Gene Bageri och Omnebröd. 814 (hela Polarbröd) cirka 4 (hela Polarbröd) Bredbyn och Omne AB Gösta Hannells Fisksalteri Finap AB En av Sveriges största surströmmingsproducenter, tillverkar bland annat Röda Ulven En mindre fiskförädling som enbart arbetar med laxprodukter (rökt, gravad etc.) 7 5 Arnäsvall 12 5 Härnösand Oskars Surströmming AB En av Sveriges största surströmmingsproducenter 11 9 Söråker Svensk Fjällröding AB Mer känt under namnet Landöröding odling och slakt sker i Landösjön i Jämtland. Ägs av Hushållningssällskapet Västernorrland. 25 9 Härnösand Källa: Retriever Business 54

Övrigt Dryck & mejeri Arlas mejeri i Sundsvall och bärproducenten Blåtand i Stöde är två relativt stora företag i länet Arla Företag Verksamhet Produktionsanläggning för mjölk, filmjölk och grädde, varifrån produkter levereras till 15 butiker mellan Dalarna och norra Ångermanland Omsättning (MSEK) 16 693 (hela Arla Foods) Antal anställda 75 (mejeriet i Sundsvall) Sundsvall Box Destilleri AB Whiskyproducent med fokus på singelmalt 7 1 Bjärtrå Dryckesbolaget Gustav Vasa AB Hernö Gin AB Norrmejerier 1 Bryggeri som fokuserar på läskedrycker, med varumärken som Trocadero och Cuba Cola Sveriges första dedikerade gin-destilleri. Utsett till världens bästa gindestilleri att besöka. Mejeriföretag som ägs av 55 mjölkbönder i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland 4 12 Njurunda 1 1 Härnösand Ort cirka 1 9 cirka 48 Burträsk, Luleå, Umeå Zeunerts i Norrland AB Ett klassiskt bryggeri med både öl och must 17 23 Sollefteå Blåtand AB Säljer frysta lingon, blåbär och hjortron samt producerar och säljer sylt av samma bär. 145 26 Stöde Delta Grönt AB Grossist (med packeri) inom frukt och grönt 35 5 Sundsvall Höga Kusten Potatis AB Förpackare och distributör av potatis 6 3 Ullånger Klassfoder i Sundsvall AB Tillverkar färskt och fryst hundfoder 5 4 Sundsvall Nya Stångå Kvarn AB Kvarn med mjöltillverkning 4 2 Njurunda Pelle & Lisa AB 2 Äggpackeri som även har egna höns 52 14 Nälden Spikarö AB Tillverkar och säljer godis, marmelad och sylt 3 3 Alnön Wetind Technology AB Tillverkar Norrlandskaffe 1 2 Alnön 1 Norrmejerier finns med då en stor del av mjölken som produceras i länet går till deras mejerier i Norr- och Västerbotten 2 Pelle & Lisa AB finns med då det är det närmaste äggpackeriet Källa: Retriever Business 55

Kött & chark Nyhléns & Hugosons slakteri i Ullånger är länets största slakteri och köttföretag Företag Bergströms Rökeri AB Bröderna Jakobssons Slakteri AB Nord-Kött & Chark AB Nyhléns & Hugosons Chark AB Verksamhet Tillverkar främst rökta charkprodukter av viltkött. Ingen egen slakt. Nötslakteri med fokus på kvalitet och närproducerat kött Charkuteri med fokus på kvalitet, miljö och lokal mat. Tillverkar korv, sylta etc. Det ledande kött- & charkföretaget i Norrland. Slaktar nöt på anläggningen i Ullånger. Omsättning (MSEK) Antal anställda 17 8 Själevad 17 6 Bollstabruk 1 7 Timrå 49 172 Ullånger Rafnaslakt AB Småskaligt slakteri grundat 212. 2 3 Ramsele Ramsele Chark AB 1 Siljans Chark AB 2 Tillverkar korv, syltor och charkvaror. Lokalt fokus. Försattes i konkurs april 215 men drivs vidare tillfälligt och söker köpare. Tillverkar en mängd olika charkprodukter. I Rättvik finns företagets grisslakteri. 16 12 Trångsviken 168 94 Rättvik Ort 1 Ramsele Chark finns med då det är ett företag som grundats i länet men numera har den mesta produktionen i Jämtland 2 Siljans Chark finns med då deras slakteri i Rättvik är det mest närbelägna (då det ej finns några grisslakterier i länet) Källa: Retriever Business 56

5. BEFINTLIG SAMVERKAN Initiativ inom länet 57

Det finns goda exempel på samverkan inom länets livsmedelsproduktion och -försäljning Västernorrland är ett aktivt län med många engagerade entreprenörer. Detta har medfört att det skapats forum för samverkan i ett flertal olika branscher (ett exempel är Maskinringen Västernorrland som möjliggör för lantbrukare att vara mer flexibla med sin maskinpark och entreprenad). Inom livsmedelsproduktion finns följande aktuella exempel (som beskrivs närmare på kommande sidor): Bondens frys Norrbete Nyttogården Västernorrlandsgården Utöver dessa fyra finns flera exempel på samverkan i mindre skala. Ett exempel är Gården i Långsjön som har byggt ett eget gårdsslakteri för gris som tagits i bruk under våren 215. De samarbetar med Godsta Gård (som inte har någon egen slakt) kring charkproduktion och försäljning. Samtliga av dessa underlättar för konsumenter att köpa närproducerat och erbjuder någon form av förenklad eller åtminstone alternativ försäljningskanal. Dessa satsningar har varit tämligen lyckosamma men har i de flesta fall startats av eldsjälar och är relativt lokala. Ett eller flera större, strukturerade samverkansinitiativ som syftar till att lyfta branschen som helhet i länet vore ett möjligt bra komplement till dessa mindre satsningar. 58

Exempel på samverkan (i): Bondens frys, Norrbete Vad: Ett samverkansprojekt mellan bönder och butiker. Konceptet bygger på att en bonde har en frys stående i en butik, tydligt uppmärkt med "Bondens frys" samt med namnet på den bonde som levererar kött till frysen. På så vis vet konsumenten att hen handlar närproducerat kött utan att behöva läsa den finstilta ursprungsmärkningen. Var: Finns i dagsläget på ett tiotal butiker, främst kring Kramfors och Härnösand Hemsida: http://bondensfrys.se/ Vad: Åtta gårdar som slagit sig samman för att producera och sälja högkvalitativt kött. Säljer köttlådor direkt till konsument, beställning sker via hemsidan eller genom gårdsbesök. Som ett resultat av Norrbetes krav på god kontroll och kvalitet grundades slakteriet Rafnaslakt i Ramsele hösten 212. Var: Producenterna är åtta gårdar i Västra Ångermanland och östra Jämtland, men leveranser görs till hela landet Hemsida: http://www.norrbete.se/ 59

Exempel på samverkan (ii): Nyttogården, Västernorrlandsgården Vad: En grönsaksodlare som odlar och säljer ekologiska grönsaker. Kunderna, som kallas medproducenter, är ofta involverade och besöker gården flera gånger per år. Försäljningen sker genom en prenumeration där det varje månad levereras de varor som är i säsong just då. 214 fanns 3 medproducenter och 215 förväntas det dubbleras. Var: Gården finns i Näsåker, men kunderna runtom i länet Hemsida: http://www.facebook.com/pages/nyttogården/5 63617437991 Vad: Fungerar som en handelsplats för närproducerad mat, både råvaror och förädlade produkter. Samarbetar med omkring femtio producenter runtom i länet, med tillverkning av allt från marmelad och praliner till kött och ost. Också ett varumärke som sätts på produkterna, bredvid producentens logga. Skapades i samband med arbetet i projektet Smakstart Västernorrland och ägs idag av Hushållningssällskapet. Var: Delar lokaler med Deltagrönt i Birsta, men varorna säljs såväl online som i butiker i länet och till restauranger Hemsida: https://www.vasternorrlandsgarden.se/ 6

Omvärldsanalys med scenario fram till 225 Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland Tillbaka till innehållsförteckningen

36 trender som tros påverka livsmedelsproduktionen fram till 225 har identifierats Betydelsen av bilaterala avtal ökar Bönder uppmärksammas allt mer i media Digitalisering förändrar konsumentbeteende Distributionskanaler utöver DVH blir viktigare Efterfrågan på ekologisk mat ökar Efterfrågan på mat från hela djuret ökar Efterfrågan på närodlad mat ökar Fiskodlingen på land ökar Geopolitisk osäkerhet ökar Global vattenbrist ökar Globaliseringen ökar såväl exportmöjligheter som konkurrens Globalt välstånd ökar och nya konsumenter syns på världsmarknaden Inhemsk turism ökar Invandringens matinflytande ökar Jordbrukarna blir äldre Klimatförändringarnas betydelse ökar Klyftan mellan forskning och praktisk tillämpning ökar Konsumenters intresse för hälsosamma val ökar Konsumenters krav på etiskt och hållbart jordbruk ökar Konsumenters kunskap om mat polariseras Konsumenters matintresse ökar Matens roll som statussymbol ökar Matinköpens andel av total konsumtion minskar Moraliska diskussioner om matens miljöpåverkan blir allt vanligare Nischad matproduktion ökar Osäkerheten kring jordbruksstöd ökar Polariseringen mellan billig och premium-mat ökar, precis som försäljningen inom de båda segmenten Politisk reglering av livsmedel ökar Precisionsjordbruket ökar Prisvolatiliteten ökar Separationen mellan brukande och ägande ökar Större konkurrens ökar kraven på effektiv produktion Svensk konventionell produktion närmar sig ekologisk Teknikanvändningen ökar i både jordbruk och livsmedelsproduktion Transparensen i livsmedelskedjan ökar Äldre konsumenter skapar behov för nya produkter 62

De 36 trenderna har använts som utgångspunkt för att skapa ett samlat scenario för hur utvecklingen tros se ut till 225 Global utveckling Samhällsutveckling 36 TRENDER Konsumenten Jordbrukets roll 1 scenario Livsmedelsindustrin Jordbrukaren/bonden 63

1 scenario har utarbetats som visar den troliga utvecklingen fram till 225 GLOBAL UTVECKLING SAMHÄLLS- UTVECKLING KONSUMENTEN JORDBRUKETS ROLL LIVSMEDELS- INDUSTRIN JORDBRUKAREN För mig och för världen! Energiskaparen Svenska Matmaffian Berg- och dalbanan Världar möts Klyftor vidgas Mer är MER Brödfödaren Höj volymen! Fisk på land Hållbarhetsskaparen Världsförbättraren EMV regerar Grön effektivitet Valt scenarioalternativ 64

Det valda scenariot beskrivs utifrån 6 huvudområden GLOBAL UTVECKLING Världar möts SAMHÄLLS- UTVECKLING Klyftor vidgas KONSUMENTEN För mig och för världen! JORDBRUKETS ROLL Hållbarhets -skaparen LIVSMEDELS- INDUSTRIN Svenska Matmaffian JORDBRUKAREN Grön effektivitet En växande medelklass skapar tillväxt i Asien och Afrika, medan I- länder stagnerar. Överlag mer instabilitet vilket leder till ökad regionalisering, men samtidigt ökat globalt kunskapsutbyte och samverkan. Växande befolkning driver ökad efterfrågan på livsmedel. Klimatförändringarna blir allt tydligare. Ökat fokus på att säkra resurser. Låg tillväxt och ökade sociala och ekonomiska klyftor inom länder. Svagare politiker. Ökad migration. Åldrande befolkning och höjd pensionsålder. Polarisering där vissa efterfrågar hållbarhet och andra prioriterar lågpris. Ökad återvinning och återanvändning. Andelen äldre ökar, men de är friskare och tar mer plats. Konsumtionen visar vem du är och allt mer nischade produkter och tjänster efterfrågas, för att möta individernas statustörst. Naturlighet och autenticitet är viktigt för allt mer medvetna konsumenter. Ökat fokus på hållbarhet och hälsa och vilja att förverkliga sig själv genom konsumtion. Jordbruket tar en aktiv roll både för att möta politikers miljökrav och för att ta vara på möjligheter. Teknikutveckling bidrar till ökad produktivitet vilket både är bra ur ett miljöperspektiv och för att kunna serva nya kundgrupper (såväl i Sverige som internationellt) med hälsosamma och klimatsmarta produkter. Hållbarhet, kvalitet och ursprung blir allt viktigare och Sverige blir en garant för dessa värden vilket leder till ökad försäljning av svenska varor, i Sverige och internationellt. Nya försäljningsoch marknadsföringskanaler växer fram i takt med att EMV fortsätter att öka och DVH blir allt starkare. En medveten och tydlig förvandling från bönder till företagare. Lönsamhet blir viktigare än värdetillväxt, och stabilitet eftersträvas. Fortsatt motstridiga regler och viljor inom EU samt populistiska beslut i Sverige för att vinna röster gör det svårt att planera långsiktigt. 65

Potentiell utveckling av produktionen till 225 Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland Tillbaka till innehållsförteckningen

Fisk- och äggproduktion är de näringsgrenar med störst procentuell ökning, men mejeri är fortsatt störst MSEK 3 Potentiell ökning av produktionsvärde 214-225 25 2 15 1 5 Mejeri (+15%) Fisk (+1%) Nötkött (+1%) Ägg (+1%) Griskött (+2%) Spannmål (+1%) Potatis (+6%) Bär och frukter (+2%) Lammkött (+15%) Köksväxter (+-%) 214 (213 för fisk) 225 (potential) Baserat på de möjligheter och hot scenariot fram till 225 tros skapa samt historisk utveckling av produktionsvolym och -värde har potentialer beräknats för de olika näringsgrenarna. Dessa potentialer beskrivs mer ingående på de följande 1 sidorna, men i grafen ovan synliggörs den potentiella utvecklingen av produktionsvärdet. Mejeri fortsätter att vara störst men en stor ökning av fiskproduktionen är möjlig. Sammantaget är den potentiella ökningen av produktionsvärde fram till 225 drygt 13 MSEK, eller 3%. 67

Mejeri potential 225: 67 ton och 26 MSEK 8 7 6 5 4 3 2 1 Mjölkproduktion i Västernorrland (ton) 25 27 29 211 213 25 2 15 1 5 Produktionsvärde för mejeri i Västernorrland (MSEK) 25 27 29 211 213 2 15 1 5 Direktkonsumtion* av mejeriprodukter i Sverige (kg/person och år) 24 26 28 21 212 Trend senaste 5 åren: +2,7% Trend senaste 5 åren: +27,9% Trend senaste 5 åren: -4,4% Vad talar för en ökad produktion? Det finns stora produktivitetsökningar att göra mellan de sämsta och bästa gårdarna/korna Stora gårdar som blir ännu större där professionella mjölkbönder åstadkommer kostnadseffektiv och konkurrenskraftig volymproduktion för global marknad Större marknad för premium och nya produktkategorier (t. ex. ost, kvarg, probiotika) Produkt- och teknikutveckling hos två starka mejeriföretag möjliggör ökade volymer och nya premiumprodukter Självförsörjandegrad av proteinfoder ökar vilket minskar importberoende Vad talar mot en ökad produktion? Antalet kor har successivt minskat och mjölkproduktionen har bara haft en svag ökning de senaste åren Brist på produktivitetshöjande rådgivning Trenden mot allt färre och större gårdar kan leda till för långa avstånd till granngårdar för en effektiv samverkan och logistik. Om kritisk massa förloras kan det resultera i ytterligare nedläggningar. Nedgången i konsumtion har främst skett inom lågförädlade mejeriprodukter som färskmjölk och filmjölk medan ostkonsumtionen stiger. Här har svenska mejerier tappat mark mot importen. Hur stor är potentialen till 225? Möjlig ökning: 1% i volym och 15% i värde Produktion 225: 67 ton invägd mjölk och knappt 25 MSEK i produktionsvärde Kommentarer till potentialen Mejerinäringen kommer även fortsättningsvis ha en avgörande betydelse för andra näringsgrenars utveckling såsom spannmål och nötkött Den största ökningen sker tack vare ökad produktivitet. Antalet djur bedöms öka till omkring 8. De mest produktiva gårdarna kan vara globalt konkurrenskraftiga (t. ex. med ekologiskt) Efterfrågan från dagligvaruhandeln och storkök på regionalt ursprung kommer ha en avgörande betydelse för medelstora och mindre gårdar *Direktkonsumtion = de totala leveranserna av livsmedel från producenter till privathushåll och storkök samt producenternas hemmaförbrukning 68

Fisk potential 225: 5 6 ton och 14 MSEK Produktion av matfisk i Västernorrland (ton) Produktionsvärde för matfisk i Västernorrland (MSEK) Direktkonsumtion* av fisk i Sverige (kg/person och år) 3 8 2 2 5 2 6 15 1 5 4 1 1 5 2 5 24 26 28 21 212 24 26 28 21 212 24 26 28 21 212 Trend senaste 5 åren: +13,1% Trend senaste 5 åren: +96,1% Trend senaste 5 åren: +-,% Vad talar för en ökad produktion? Länet är redan idag landets näst största producent av odlad matfisk och störst på regnbåge Fiskodling möjlig både längs kust, älvar och på land. Störst potential finns för kasseodling, men även vildfångad fisk har viss potential. Ökad fiskodling på land kan gå hand i hand med odling av köksväxter (akvaponik) men svårt få lönsamhet. Teknikutveckling krävs. Ökad efterfrågan på kvalitetsfisk som produceras på ett miljömässigt hållbart sätt både lokalt och globalt Utvecklingsmöjligheteter finns för fler arter, t. ex. röding och havsöring Upparbetade kanaler finns för export Vad talar mot en ökad produktion? Fiskodling i hav och älvar är förknippad med miljöproblem som övergödning (gäller ej mindre vattendrag och näringsfattiga sjöar) Tillståndsprövningar kan bromsa utvecklingen (långsamma processer och otydligt regelverk) Importberoende av fiskfoder (Danmark/Norge) Brist på rätt kompetens för de nya produktions- och förädlingsgrenarna Stora marknadsföringsinsatser krävs för att bygga varumärken som kan konkurrera med den norska laxen Om fler efterfrågar odlad fisk så ökar också konkurrensen om fiskfoder Intressekonflikt mellan besöksnäring och produktion Hur stor är potentialen till 225? Möjlig ökning: 1% i volym och 1% i värde (basår 213) Produktion 225: Knappt 5 6 ton fisk och drygt 14 MSEK i produktionsvärde Kommentarer till potentialen Volympotentialen baseras på nuvarande trender samt den globala utvecklingen inom vattenbruk parat med mycket goda produktionsförutsättningar Värdepotentialen baseras också på nuvarande trender där värdeökningen följer volymökningen Den inhemska efterfrågan kan vara för låg varför exporten blir viktig för denna näring 69

Nötkött potential 225: 2 5 ton och 8 MSEK Produktion av nötkött i Västernorrland (ton) Produktionsvärde för nötkött i Västernorrland (MSEK) Direktkonsumtion* av nötkött i Sverige (kg/person och år) 3 2 5 2 1 5 1 5 25 27 29 211 213 1 8 6 4 2 25 27 29 211 213 14 12 1 8 6 4 2 24 26 28 21 212 Trend senaste 5 åren: -1,8% Trend senaste 5 åren: +13,2% Trend senaste 5 åren: +14,7% Vad talar för en ökad produktion? Vad talar mot en ökad produktion? Hur stor är potentialen till 225? Ökad efterfrågan på premiumprodukter, där ekologiskt, naturbete och antibiotikafritt är starka konkurrensfördelar, såväl inom Sverige som på export. Köttkvaliteten blir allt bättre en förutsättning för ett högre pris. Effektivare utnyttjande av köttpotentialen från mejeriproduktionen. Effektivare utnyttjande av hela djuret i slaktledet kopplat till högre konsumentmedvetenhet om styckdetaljer. Teknikutveckling (t ex mobila slakterier) möjliggör ett effektivt första förädlingsled Ökat intresse för att starta slakteri och charkproduktion Stor regional efterfrågan. Politisk vilja att gynna den svenska produktionen. Lägre nötköttskonsumtion och ökad konkurrens från andra köttslag och vegetariska substitutprodukter Många mycket små köttproducenter skapar ineffektiv logistik som inte passar in i större flöden till dagligvaruhandeln Bristfällig distributionsapparat för regionala produkter till offentligt storkök och restaurangsektorn Bristande infrastruktur i länet (få styckerier och slakterier) Otydligt regelverk som ej tar hänsyn till verksamhetens storlek gör det svårt för små producenter att fortsätta Möjlig ökning: 5% i volym och 1% i värde Produktion 225: 2 5 ton nötkött och cirka 8 MSEK i produktionsvärde Kommentarer till potentialen Volympotentialen baseras på att en ökning inom mejeri även stärker nötköttsproduktionen Värdepotentialen baseras på att ekologiskt och klimatsmart nötkött kombinerat med köttkvalitetsförbättringar bidrar till premiumpriser Efterfrågan från dagligvaruhandeln och storkökssektorn (offentligt och restaurang) på regionalt ursprung kommer ha en avgörande betydelse för mindre köttproducenter 7

Ägg potential 225: 1 9 ton och 22 MSEK Produktion av ägg i Västernorrland (ton) Produktionsvärde för ägg i Västernorrland (MSEK) Direktkonsumtion* av ägg i Sverige (kg/person och år) 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 25 27 29 211 213 5 4 3 2 1 25 27 29 211 213 14 12 1 8 6 4 2 24 26 28 21 212 Trend senaste 5 åren: -1,5% Trend senaste 5 åren: -19,9% Trend senaste 5 åren: +15,% Vad talar för en ökad produktion? Ökad efterfrågan på premiumprodukter (ekoägg, frigående, Omega 3-ägg etc.) Klimatsmart produktion (jämfört med övrig animalisk protein) Offentlig upphandling efterfrågan på närproducerat finns Ägget är en stark produkt som uppskattas av konsumenter Småskalig nischproduktion tilltalar lokala konsumenter KG:s köp av Norrlandsägg AB kan skapa förutsättningar för ökad produktion hos befintliga producenter Vad talar mot en ökad produktion? För låga priser och dåliga affärsvillkor hindrar nödvändiga investeringar På grund av burhönsförbudet är svensk äggråvara till förädlingsindustrin för dyr (importeras idag bl a från Finland) vilket drar ner den totala lönsamheten Bristande kompetens, avsaknad av rådgivning och obefintlig infrastruktur i länet Dåliga förutsättningar för foderodling och svårt att få tag på ekologiskt foder Fjäderfäproduktion: Ingen industriell potential på grund av avsaknad av slakteri och bristande produktionsförutsättningar Hur stor är potentialen till 225? Möjlig ökning: 1% i volym och 1% i värde Produktion 225: Knappt 1 9 ton ägg och cirka 22 MSEK i produktionsvärde Kommentarer till potentialen Volympotentialen baseras på att en ökning av ett stall för frigående höns innebär ett tillskott på 4 höns vilket ger knappt 7 ton mer ägg Värdepotentialen baseras på att efterfrågeöverskottet på norrländska ägg även kommer ge avtryck i prissättningen Efterfrågan från dagligvaruhandeln och storkökssektorn (offentligt och restaurang) på regionalt ursprung kommer ha en stor betydelse 71

Griskött potential 225: 95 ton och 18 MSEK Produktion av griskött i Västernorrland (ton) Produktionsvärde för griskött i Västernorrland (MSEK) Direktkonsumtion* av griskött i Sverige (kg/person och år) 2 5 2 1 5 1 5 25 27 29 211 213 35 3 25 2 15 1 5 25 27 29 211 213 2 15 1 5 24 26 28 21 212 Trend senaste 5 åren: -6,4% Trend senaste 5 åren: +11,1% Trend senaste 5 åren: +4,6% Vad talar för en ökad produktion? Ökning av produktionen de senaste två åren med hela 32% Importen från Danmark har minskat och ökad efterfrågan på svenskt fläskkött Fläskkött är relativt nöt- och lammkött avsevärt bättre ur ett klimatperspektiv Relativt enkelt att starta nyproduktion med lägre investeringsbehov än för mjölk Förädlade produkter såsom pulled pork hjälper till att höja värdet och få ut mer värde av hela djuret God efterfrågan och bra prisbild för butiksstyckat närproducerat kött Ett nytt gårdsslakteri har nyligen startats i länet och intresse finns för fler Vad talar mot en ökad produktion? Kraftig minskning från tidigare år ökar motstånd till nya satsningar Ökad konkurrens från vitt kött och vegetariska substitutprodukter. Grisköttsproduktion mest kritiserat av djurrättsorganisationer. Sämre villkor/stöd för egenproducerat foder Bristfällig förädlingskapacitet i länet ger dåliga förutsättningar för ökad försäljning till det offentliga storköket (både för låga volymer och för höga priser) Låg exportpotential Hur stor är potentialen till 225? Möjlig ökning: 5% i volym och 2% i värde Produktion 225: 95 ton griskött och drygt 18 MSEK i produktionsvärde Kommentarer till potentialen Volympotentialen baseras på de senaste två årens ökning och stärkt konkurrenskraft visavi import från Danmark och Tyskland Värdepotentialen baseras på den senaste tidens positiva värdeökning (5% på två år). Förmåga att lyfta köttkvaliteten och närproducerat spelar också in. Efterfrågan från dagligvaruhandeln på regionalt ursprung kommer att ha stor betydelse 72

Spannmål potential 225: 12 ton och 15 MSEK Produktion av spannmål i Västernorrland (ton) Produktionsvärde för spannmål i Västernorrland (MSEK) Direktkonsumtion* av spannmålsprodukter i Sverige (kg/person och år) 14 12 1 8 6 4 2 25 27 29 211 213 2 15 1 5 25 27 29 211 213 12 1 8 6 4 2 24 26 28 21 212 Trend senaste 5 åren: +6,5% Trend senaste 5 åren: +47,8% Trend senaste 5 åren: -6,7% Vad talar för en ökad produktion? Ökad spannmålsproduktion möjlig utan att utöka arealen Vetet växer i betydelse Uppgången i kött och mejeri kan spilla över på efterfrågan på närproducerat spannmål Fungerande handel mellan gårdarna som jämnar ut efterfrågan. Samverkan kring jordbruksmaskiner minskar kapitalbindning. Bra regionala forskningssamarbeten och allt bättre rådgivning. Nya lagringsmöjligheter, ny teknik. Stödsystemen ger goda förutsättningar Klimatförändringarna kan långsiktigt möjliggöra ökad produktion samt odling av nya grödor Vad talar mot en ökad produktion? Bristande attityd/inställning hos jordbrukare (tror inte att spannmålsodling i länet ska fungera) Beroendet av kött- och mejeriproduktion minskar fokus på spannmålet (det blir en sekundär verksamhet) Samverkan och arrondering krävs Gammal maskinpark för skörd och torkning (gamla tröskor, inga torkar) Konkurrens om marken med andra näringsgrenar; markägarintresse större än produktionsintresse. Passivt brukande går före aktivt brukande. Stödsystemen ger inlåsningseffekter (odling av vall istället för spannmål) Hur stor är potentialen till 225? Möjlig ökning: 1% i volym och 1% i värde Produktion 225: Drygt 12 ton spannmål och drygt 15 MSEK i produktionsvärde Kommentarer till potentialen Volympotentialen baseras på historiska trender och att det finns outnyttjad potential i befintlig åkermark Värdepotentialen är svår att förutse då prissättningen styrs av globala råvarubörser Kornet håller inte rätt kvalitet (för höga kvävehalter) för att användas i regionens öl- och whiskyproduktion på längre sikt kan det finnas potential här 73

Potatis potential 225: 4 ton och 12 MSEK Produktion av potatis i Västernorrland (ton) Produktionsvärde för potatis i Västernorrland (MSEK) Direktkonsumtion* av potatisprodukter i Sverige (kg/person och år) 4 12 6 3 1 8 5 4 2 6 3 1 4 2 2 1 25 27 29 211 213 25 27 29 211 213 24 26 28 21 212 Trend senaste 5 åren: -2,% Trend senaste 5 åren: +5,1% Trend senaste 5 åren: +1,4% Vad talar för en ökad produktion? Högkvalitativ mark som lämpar sig väl för odling av såväl potatis som de flesta rotfrukter Goda produktionsförutsättningar med mycket sol, även ljusa nätter som ger söta rotfrukter Bättre odlingsmetoder, nya sorter, kompetens och klimat leder till allt bättre skördenivåer (idag 3-4 ton potatis per hektar) Närproducerade, lokala produkter har hög efterfrågan. Fast potatis har störst konsumentefterfrågan. Rotfrukter ökar. Packningskapacitet i länet finns och duktiga grossister som kan sälja det som produceras Vad talar mot en ökad produktion? Minskad potatiskonsumtion hos unga (gäller oförädlad, oskalad potatis) Växtsjukdomar (t ex bladmögel, skorv och svampangrepp) ökar med varmare klimat Risk för extremare väder med blötare höstar kan också utgöra ett hot Hög ålder på nuvarande odlare Regler som sätter käppar i hjulet (t ex vattendirektivet) Övriga rotfrukter: Vid sidan av potatis odlas även andra rotfrukter i mycket liten skala. Möjligheter finns dock för betydande tillväxt av dessa, framför allt morötter och rödbetor. Hur stor är potentialen till 225? Möjlig ökning: 4% i volym och 6% i värde Produktion 225: Ca 4 ton potatis och ca 12 MSEK i produktionsvärde Kommentarer till potentialen Snittvärdet har legat på ca 8 MSEK och snittproduktionen på drygt 3 ton de senaste 6 åren Efterfrågan är stark, säljkanalerna är upparbetade och kunskapen att odla finns. Om mer mark görs tillgänglig för potatis- och rotfruktsproduktion är potentialen stor. Värdepotentialen baseras på att värdet ökar mer än volymen allteftersom andelen mer högvärdiga produkter/delikatessorter introduceras 74

Bär potential 225: 7 MSEK Produktion av bär i Västernorrland (index 25=1) Produktionsvärde för bär i Västernorrland (MSEK) Direktkonsumtion* av bär och bärprodukter i Sverige (kg/person och år) 12 1 2 1 8 6 4 2 8 6 4 2 15 1 5 25 27 29 211 213 25 27 29 211 213 24 26 28 21 212 Trend senaste 5 åren: +29,1% Trend senaste 5 åren: +38,2% Trend senaste 5 åren: +1,4% Vad talar för en ökad produktion? Tradition för bärodling finns Mycket solljus ger upplevt god smak Tillgång till lokala förädlare (musterier, syltoch marmeladsproducenter) Möjlighet till småskalig odling, förädling och försäljning lägre trösklar för nya entreprenörer Fryslagring möjliggör förädlingsverksamhet under vinterhalvåret Gott om vilda bär bra rykte och kvalitet Norrländska Superbär premiumprodukter som kan exporteras (aronia, havtorn, hjortron, blåbär) Kan kombineras med grönsaksodling och/eller skogsbruk Vad talar mot en ökad produktion? Bristfällig rådgivning och forskning i länet Stora investeringar krävs för fruktodling Alltför småskalig förädling (svårt uppnå lönsamhet med för små volymer) Logistik svårt att få ut produkterna till konsumenterna Arbetsintensivt och säsongsberoende Lokalodlat räcker inte även förpackning och produktkvalitet måste vara minst i nivå med skåneodlad produktion Frukt: Väldigt liten produktion idag och små möjligheter till nämnvärd ökning Hur stor är potentialen till 225? Möjlig ökning: 2% i volym och 2% i värde Produktion 225: Knappt 7 MSEK i produktionsvärde Kommentarer till potentialen Det finns en mycket hög efterfrågan från både konsument och handel och goda förutsättningar för en fortsatt ökning 75

Lammkött potential 225: 95 ton och 4 MSEK Produktion av lammkött i Västernorrland (ton) Produktionsvärde för lammkött i Västernorrland (MSEK) Direktkonsumtion* av lammkött i Sverige (kg/person och år) 12 4 2, 1 8 3 1,5 6 2 1, 4 2 1,5 25 27 29 211 213 25 27 29 211 213, 24 26 28 21 212 Trend senaste 5 åren: +2,4% Trend senaste 5 åren: +44,7% Trend senaste 5 åren: +9,1% Vad talar för en ökad produktion? Nuläget är en mycket liten produktion varför en procentuell ökning är relativt lätt att åstadkomma Ökad efterfrågan på premiumprodukter, där ekologiskt, naturbete, antibiotikafritt är starka konkurrensfördelar Fler människor med utländsk bakgrund som föredrar lammkött framför andra köttslag Politisk vilja att gynna/skydda den svenska produktionen Vad talar mot en ökad produktion? Ökad konkurrens från vitt kött och vegetariska substitutprodukter. Lammköttsproduktion det mest klimatpåverkande köttslaget. Många mycket små köttproducenter skapar ineffektiv logistik som inte passar in i större flöden till dagligvaruhandeln Bristfällig distributionsapparat för regionala produkter till offentligt storkök och restaurangsektorn Låg exportpotential Bristande infrastruktur i länet (få slakterier och förädlare) Förändrat regelverk och stödsystem gör andra produktionsgrenar mer attraktiva Hur stor är potentialen till 225? Möjlig ökning: 1% i volym och 15% i värde Produktion 225: Cirka 95 ton lammkött och 4 MSEK i produktionsvärde Kommentarer till potentialen Volympotentialen baseras på den låga utgångsnivån och fler konsumenter med utländsk härkomst efterfrågar lammkött Kompensationsbidragets utformning har stor påverkan Värdepotentialen baseras på den historiska värdeutvecklingen och att den blir något lägre Efterfrågan från dagligvaruhandeln och restaurangsektorn på regionalt ursprung kommer ha en stor betydelse 76

Köksväxter potential 225: 3 MSEK 12 1 8 6 Produktion av köksväxter (friland) i Västernorrland (index 25=1) 5 4 3 Produktionsvärde för köksväxter (friland och växthus) i Västernorrland (MSEK) 6 5 4 3 Direktkonsumtion* av köksväxter i Sverige (kg/person och år) 4 2 2 2 1 1 25 27 29 211 213 25 27 29 211 213 24 26 28 21 212 Trend senaste 5 åren: -55,% Trend senaste 5 åren: -53,8% Trend senaste 5 åren: +1,6% Vad talar för en ökad produktion? Liknande som för bär Kompetens och intresse finns i länet (Söråkers Grönsaker, Ljustorp Tomatodling, Nyttogården i Resele är några exempel) Genom att kombinera frilandsodling med växthusodling (med spillvärme) möjliggörs närmare året-runt verksamhet Lära av Finland (växthusodling på samma breddgrad med arealstöd) Kål är en gröda som är möjlig att skala upp Pedagogisk verksamhet intresse hos stadsbor och skolor bonde håller kurs Odling kan kombineras med upplevelseturism Vad talar mot en ökad produktion? Potentiellt svårodlat Bristande rådgivning Ingen tradition av trädgårdsodling Svårt att nå lönsamhet på riktigt dvs med rimlig månadslön och vinst Höga investeringskostnader och höga driftskostnader med stor risk om odlingen slår fel Inga stödsystem för växthusodling Hur stor är potentialen till 225? Möjlig ökning: 1 MSEK i värde vilket skulle motsvara en ökning i volym på ca 4% Produktion 225: Omkring 3 MSEK i produktionsvärde Kommentarer till potentialen Mycket svårt att uppskatta men då efterfrågan är mycket stor både från handel och offentliga köket bör värdet kunna vända uppåt men förutsättningarna för odlare måste väsentligt förbättras För att uppnå stora ökningar krävs omfattande och långsiktiga insatser med kombinerad satsning på inomhusodling och frilandsodling, eventuellt i samband med akvaponik (kombination med fiskodling) 77

Strategier för att realisera potentialen till 225 Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland Tillbaka till innehållsförteckningen

Åtgärder för att realisera potentialen hos samtliga näringsgrenar finns inom fyra strategiska områden STOR (> 1 MSEK) MEDEL (1-1 MSEK) LITEN <1 MSEK P O T E N T I A L MEJERI: 26 MSEK (+34 MSEK) FISK: 14 MSEK (+71 MSEK) NÖTKÖTT: 8 MSEK (+7 MSEK) ÄGG: 22 MSEK (+11 MSEK) GRISKÖTT: 18 MSEK (+3 MSEK) SPANNMÅL: 15 MSEK (+1 MSEK) POTATIS: 12 MSEK (+5 MSEK) BÄR: 7 MSEK (+1 MSEK) LAMMKÖTT: 4 MSEK (+1 MSEK) KÖKSVÄXTER: 3 MSEK (+1 MSEK) S T R AT E G I Företagande: Höj företagarkompetens och affärsmässighet hos primärproducenter. Stärk den regionala förädlingsindustrins koppling till primärproduktionen. Marknadsförutsättningar: Profilera ursprunget och framhäv norrländska mervärden både för den regionala, nationella och internationella marknaden Kunskap och innovation: Utveckla rådgivningen, kunskapen och forskningen kring hållbara produktionsmetoder, odlingstekniker och grödor Regler och villkor: Förbättra samsynen mellan myndigheter samt anpassa och förenkla tillämpning, tolkning och uppföljning av regelverken. Säkra kritisk massa av landsbygdsföretag. 79

Regler och villkor Kunskap och innovation Köksväxter Marknadsförutsättningar Företagande Vilka är de viktigaste åtgärderna och inom vilka näringsgrenar har de påverkan? Område Tre viktigaste åtgärder Mejeri Fisk Ägg Potatis Bär och frukter Höj företagarkompetens och affärsmässighet X X X X X Nötkött Griskött Spannmål Lammkött Utforma forum för kunskapsutbyte mellan lantbrukare X X X X Utveckla lokal/regional förädlingsindustri X X X X X Profilera ursprunget och framhäv mervärdet av lokalt/närproducerat/norrländskt X X X X X X X Skapa förutsättningar för ökad andel närproducerat i offentligt kök X X X X X Vidareutveckla alternativa försäljningskanaler X X X X X X Fortsätt utvecklingen av nya sorter och alternativa odlings- och skördetekniker X X X X Utveckla/nystarta den regionala jordbruksforskningen (RJN) Öka kunskapen om och utnyttjandet av egenproducerat foder Anpassa och förenkla tillämpning, tolkning och uppföljning av regelverk X X X X X X X X X X X X X X X X X X Skapa samsyn inom och mellan myndigheter och klargör hantering av intresse- och målkonflikter X X X X X X X X X X Genomför andra åtgärder som förbättrar företagsklimatet i regionen och underlättar för lantbrukare och förädlingsföretag, exempelvis genom ett mer tillmötesgående arbetssätt, kännetecknat av dialog och snabbare hantering av ärenden Se appendix för fler åtgärder inom alla 1 näringsgrenar 8

Hur ska strategin realiseras? Kommunicera strategin. Strategin bör kommuniceras till berörda politiker och tjänstemän på läns- och kommunnivå för att uppnå en bred förankring och acceptans. Det är viktigt att såväl LRF som övriga involverade i strategiarbetet sprider strategin vidare inom sina organisationer och nätverk. Följ upp strategins genomförande. LRF och Länsstyrelsen ansvarar för att uppföljningsmöten arrangeras för samtliga involverade i strategiarbetet. Under dessa möten, och i andra lämpliga forum, ska strategin diskuteras och utvärderas för att etablera detaljerade mål och tillse att konkreta åtgärder genomförs. I uppföljningen ingår även att ge återkoppling och dra lärdom av genomförda projekt. Skapa forum för samverkan. För att uppnå direkta samarbeten mellan olika näringsgrenar och mellan de olika leden i livsmedelskedjan är det viktigt att det finns former för personliga möten, där relationer kan byggas och idéer formas. Uppdatera strategin kontinuerligt. Strategin är inte ett statiskt dokument, varför det är viktigt att den även i framtiden revideras i takt med att förutsättningarna förändras. Uppföljning av dessa förutsättningar åligger samtliga involverade i strategiarbetet under ledning av LRF. Tydliggör kriterier för offentlig finansiering. Utgående från de nyckelåtgärder som presenteras i denna strategi bör Länsstyrelsen, i samråd med livsmedelskedjans aktörer, säkerställa att det är tydligt vad som krävs för att få finansiering beviljade och hur dessa kriterier är kopplade till strategin. Andra källor till finansiering kan vara Vinnova, Almi, m fl aktörer. 81

Tillbaka till innehållsförteckningen Appendix: Strategikort med åtgärder per näringsgren Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland OBS! Förslag till ansvarsfördelning bearbetat med representanter för aktörerna utifrån arbetsmöte den 15 september Förklaring till förkortningar och begrepp: Näringen: Primärproducenter, förädlingsföretag och branschorganisationer Rådgivning: Coompanion, Hushållningssällskapet, LRF Konsult, Växa etc. LRF = Lantbrukarnas Riksförbund SJV = Jordbruksverket SLU = Sveriges Lantbruksuniversitet SLV = Livsmedelsverket VBC = Vattenbrukscentrum

Mejeri strategier för ökad produktion Område Åtgärd Äger Genomför Stöttar Höj företagarkompetens och affärsmässighet hos primärproducenter Rådgivning Rådgivning Bank/Finans, Länsstyrelsen, SLU, SJV Företagande Marknadsförutsättningar Kunskap och innovation Skapa en mer samordnad rådgivning som fokuserar på hållbara produktionsförbättringar ur ett helhetsperspektiv LRF, Rådgivning LRF, Rådgivning Bank/Finans, Länsstyrelsen, SJV Utforma forum för kunskapsutbyte mellan bönder Rådgivning LRF, Rådgivning Länsstyrelsen Utforma mer effektiva former för ägarskiften och arrenden Profilera ursprunget och framhäv mervärdet av lokalt/närproducerat/norrländskt Rådgivning LRF, Mejerier Bank/Finans, LRF, Rådgivning Handeln, Näringen Länsstyrelsen Ekonord, Inlandsinnovation Skapa förutsättningar för ökad andel närproducerat i offentligt kök Politiker Kommun/Landsting LRF Underlätta exportökning genom upparbetade kanaler och nya avtal Mejerier Mejerier Staten Komplettera egen produktutveckling med utveckling i samverkan med annan livsmedelsindustri eller småskaliga producenter/gårdsmejerier Mejerier Näringen Utveckla den regionala jordbruksforskningen (RJN) RJN:s styrgrupp SLU Länsstyrelsen Rådgivning Länsstyrelsen, SJV, Ekonord, Inlandsinnovation Öka andelen mjölk som förädlas till ost eller proteinprodukter Mejerier Mejerier Länsstyrelsen, SJV Öka kunskapen om och utnyttjandet av egenproducerat foder (minska beroendet av foderpriser) Lantmännen, Rådgivning SLU (Röbäcksdalen) Länsstyrelsen, SJV Anpassa och förenkla tillämpning, tolkning och uppföljning Myndigheter Länsstyrelsen Rådgivning Regler och villkor Skapa samsyn inom och mellan myndigheter och klargör hantering av intresse- och målkonflikter Stötta små och medelstora mjölkgårdar som bidrar till kritisk massa och välfungerande industriella ekosystem Länsstyrelsen Länsstyrelsen, Kommuner SLV, SJV Myndigheter Länsstyrelsen Mejerier

Fisk strategier för ökad produktion Område Åtgärd* Äger Genomför Stöttar Företagande Kunskap och innovation Regler och villkor Skapa kompetensforum kring ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar fiskodling (på land och i vatten) för såväl befintliga som nya företagare Utveckla en Code of practice för branschen (åtgärd 6 i Handlingsplan för svenskt vattenbruk, se länk i fotnot) Utveckla rådgivning och näringslivsutveckling med vattenbrukskompetens (åtgärd 1a) Näringen - matfiskodlarna Näringen Näringen, Rådgivning Rådgivning, VBC Norr Näringen VBC Norr, Rådgivning Länsstyrelsen Fiskhälsoorganisationer, SLU Länsstyrelsen, SJV Branschgemensam marknadsföring (åtgärd 2a) Näringen Näringen VBC Norr Distributionskedja för vattenbruksprodukter (åtgärd 2c) Näringen Näringen VBC Norr Produktdiversifiering (åtgärd 2b) Näringen Näringen VBC Norr Profilera ursprunget och framhäv mervärdet av lokalt/närproducerat/norrländskt Näringen Handeln, Näringen Länsstyrelsen, Ekonord, Inlandsinnovation Följ forskning kring cirkulära och slutna system (åtgärd 5b) Näringen Näringen VBC Ost Vidareutveckla befintliga avelsprogram och produktionsteknik för avel av matfisk (åtgärd 4a) VBC Norr VBC Norr, Näringen Länsstyrelsen Anpassa och förenkla tillämpning, tolkning och uppföljning Myndigheter Länsstyrelsen Rådgivning Påverkansåtgärder för översyn av lagstiftning (åtgärd 3) Regional och lokal vattenbruksplanering (åtgärd 1) Skapa samsyn inom och mellan myndigheter och klargör hantering av intresse- och målkonflikter Näringen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Marknadsförutsättningar Intresseorganisationer, SJV Länsstyrelsen, Kommuner Länsstyrelsen, Kommuner SJV Näringen SLV, SJV *De flesta åtgärder är tagna från Handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk (länk). Respektive åtgärd i handlingsplanen hänvisas till i parenteser. Fetstil = åtgärden återkommer (eventuellt omformulerad) för andra näringsgrenar

Nötkött strategier för ökad produktion Område Åtgärd Äger Genomför Stöttar Företagande Marknadsförutsättningar Kunskap och innovation Regler och villkor Höj företagarkompetens och affärsmässighet hos primärproducenter Rådgivning Rådgivning Skapa en mer samordnad rådgivning som fokuserar på hållbara produktionsförbättringar ur ett helhetsperspektiv Skapa förutsättningar för lokal förädling (slakt, styck & chark) *Efterfrågestyrd produktion Utforma mer effektiva former för ägarskiften och arrenden Utveckla alternativa företagsformer (t ex nykooperation ) LRF, Rådgivning Näringen, Rådgivning Rådgivning Bonden/Näringen LRF, Rådgivning LRF, Rådgivning Bank/Finans, LRF, Rådgivning Bonden/Näringen Bank/Finans, SLU, Länsstyrelsen, SJV Bank/Finans, Länsstyrelsen, SJV Länsstyrelsen, SJV Länsstyrelsen Länsstyrelsen, Finans, Rådgivning Öka andelen heltidsjordbruk och besättningsstorlek Bonden LRF, Rådgivning Länsstyrelsen, SJV Profilera ursprunget och framhäv mervärdet av lokalt/närproducerat/norrländskt Förädling, LRF, Näringen Handeln, Näringen Ekonord, Inlandsinnovation, Länsstyrelsen Skapa förutsättningar för ökad andel närproducerat i offentligt kök Politiker Kommun/Landsting LRF Vidareutveckla alternativa försäljningskanaler som kapa mellanled mellan producent och konsument Entreprenörer, Samverkansforum Entreprenörer, Bonden Öka konsumentkunskap om produkt- och produktionskvalitet LRF, Svenskt Kött Handeln LRF, Länsstyrelsen, Bank/Finans Länsstyrelsen,LRF, Svenskt Kött Bygg flexibla och kostnadseffektiva djurstallar Bonden Bonden SLU, Rådgivning Utveckla den regionala jordbruksforskningen (RJN) RJN:s styrgrupp SLU Öka kunskapen om och utnyttjandet av egenproducerat foder (minska beroendet av foderpriser) Lantmännen, Rådgivning SLU (Röbäcksdalen), Rådgivningen Ekonord, Inlandsinnovation Länsstyrelsen, SJV Anpassa och förenkla tillämpning, tolkning och uppföljning Myndigheter Länsstyrelsen Rådgivning Skapa samsyn inom och mellan myndigheter och klargör hantering av intresse- och målkonflikter Länsstyrelsen Länsstyrelsen, Kommuner SLV, SJV

Ägg strategier för ökad produktion Område Åtgärd* Äger Genomför Stöttar Företagande Marknadsförutsättningar Kunskap och innovation Regler och villkor Stötta förebyggande biosäkerhetsarbete på gårdsnivå genom de frivilliga kontrollprogrammen Utveckla en kvalificerad och lättillgänglig rådgivning och information för bland annat stallklimat, företagande, foder, smittskydd och djurhälsa Näringen Näringen Svenska Ägg Svenska Ägg Rådgivning, Svenska Ägg Svenska Ägg, Länsstyrelsen Profilera ägg som näringsrik och klimatsmart mat Svenska Ägg Handeln Svenska Ägg Skapa förutsättningar för ökad andel närproducerat i offentligt kök Politiker Kommun/Landsting LRF Utöka ekologisk produktion som möter efterfrågan (kräver dock ekologisk spannmålsproduktion) i samverkan med Lantmännen Vidareutveckla alternativa försäljningskanaler som minskar avstånden mellan producent och konsument (se fråga nötkött) Samverka med forskare för att främja kunskapsutveckling som leder till bättre produktionsoptimering på gårdsnivå Näringen Entreprenörer, Samverkansforum Lantmännen, Näringen Entreprenörer, Bonden LRF, Länsstyrelsen LRF, Länsstyrelsen, Bank/Finans Svenska Ägg Svenska Ägg SLU Anpassa och förenkla tillämpning, tolkning och uppföljning Myndigheter Länsstyrelsen Rådgivning Skapa samsyn inom och mellan myndigheter och klargör hantering av intresse- och målkonflikter Länsstyrelsen Länsstyrelsen, Kommuner SLV, SJV *En del av förslagen är hämtade från branschorganisationen Svenska Äggs förslag till färdplan 216-218 Fetstil = åtgärden återkommer (eventuellt omformulerad) för andra näringsgrenar

Griskött strategier för ökad produktion Område Åtgärd Äger Genomför Stöttar Företagande Marknadsförutsättningar Skapa förutsättningar för lokal förädling (slakt, styck & chark) Näringen, enskilt och i samverkan LRF, Rådgivning Profilera ursprunget och framhäv mervärdet av lokalt/närproducerat Förädling, LRF Handeln, Näringen Vidareutveckla alternativa försäljningskanaler som kapar mellanled mellan producent och konsument Entreprenörer, Samverkansforum Entreprenörer, Bonden Länsstyrelsen, SJV Länsstyrelsen, Ekonord, Inlandsinnovation LRF, Länsstyrelsen, Bank/Finans Öka konsumentkunskap om produkt- och produktionskvalitet LRF, Svenskt Kött Handeln LRF, Svenskt Kött Kunskap och innovation Regler och villkor Skapa cirkulära system på gården eller mellan gårdar och annan industri (kretslopp från foder till gödsel) Utveckla den regionala jordbruksforskningen (RJN) för bra spannmålssorter och proteingrödor till grisfoder Öka kunskapen om och utnyttjandet av egenproducerat foder (minska beroendet av foderpriser) Näringen, enskilt och i samverkan RJN:s styrgrupp Lantmännen, Rådgivning Näringen, enskilt och i samverkan SLU SLU (Röbäcksdalen) LRF, Länsstyrelsen Ekonord, Inlandsinnovation Länsstyrelsen Anpassa och förenkla tillämpning, tolkning och uppföljning Myndigheter Länsstyrelsen Rådgivning Skapa samsyn inom och mellan myndigheter och klargör hantering av intresse- och målkonflikter Länsstyrelsen Länsstyrelsen, Kommuner SLV, SJV Fetstil = åtgärden återkommer (eventuellt omformulerad) för andra näringsgrenar

Spannmål strategier för ökad produktion Område Åtgärd Äger Genomför Stöttar Företagande Marknadsförutsättningar Kunskap och innovation Regler och villkor Höj företagarkompetens och affärsmässighet hos primärproducenter Skapa förutsättningar för lokal förädling (lagring & torkning) Samverka med mejeri-, kött- och äggproducenter kring foder Fortsätt utvecklingen av nya och historiska sorter och alternativa odlings- och skördetekniker Rådgivning Näringen, enskilt och i samverkan Näringen SLU, regionala jordbruksforskare Rådgivning, Lantmännen, Svenska Foder LRF, Rådgivning Bonden, Lantmännen Utveckla den regionala jordbruksforskningen (RJN) RJN:s styrgrupp SLU Öka kunskapsförmedling från forskning till odlare Rådgivning, Näringen SLU Rådgivning Bank/Finans, Länsstyrelsen, SLU, SJV Länsstyrelsen, SJV Länsstyrelsen Länsstyrelsen, SJV Ekonord, Inlandsinnovation Anpassa och förenkla tillämpning, tolkning och uppföljning Myndigheter Länsstyrelsen Rådgivning Skapa samsyn inom och mellan myndigheter och klargör hantering av intresse- och målkonflikter Länsstyrelsen Länsstyrelsen, Kommuner SLU SLV, SJV Fetstil = åtgärden återkommer (eventuellt omformulerad) för andra näringsgrenar

Potatis (och rotfrukter) strategier för ökad produktion Område Åtgärd Äger Genomför Stöttar Företagande Marknadsförutsättningar Kunskap och innovation Regler och villkor Höj företagarkompetens och affärsmässighet hos primärproducenter Rådgivning Rådgivning Bank/Finans, Länsstyrelsen, SLU, SJV Utforma forum för kunskapsutbyte mellan odlare Rådgivning LRF, Rådgivning Länsstyrelsen Vidareutveckla lokal förädling Profilera ursprunget och framhäv mervärdet av lokalt/närproducerat/norrländskt Skapa en marknad för produkter som idag inte kan säljas i butik (på grund av estetiska krav) Näringen, enskilt och i samverkan Näringen Handeln, Näringen LRF, Rådgivning Handeln, Näringen Näringen i samverkan Länsstyrelsen, SJV Länsstyrelsen, Ekonord, Inlandsinnovation Länsstyrelsen Skapa förutsättningar för ökad andel närproducerat i offentligt kök Politiker Kommun/Landsting LRF Säkra sunda marginaler för lokala odlare och förädlare genom högre pris på närproducerat i handeln Fortsätt utvecklingen av nya (och historiska) sorter och alternativa odlings- och skördetekniker Öka andelen potatis som förädlas (exempelvis till chips) Handeln, Näringen Handeln - SLU, regionala jordbruksforskare Näringen, enskilt och i samverkan SLU Näringen, enskilt och i samverkan Länsstyrelsen, SJV Rådgivning Anpassa och förenkla tillämpning, tolkning och uppföljning Myndigheter Länsstyrelsen Rådgivning Skapa samsyn inom och mellan myndigheter och klargör hantering av intresse- och målkonflikter Länsstyrelsen Länsstyrelsen, Kommuner SLV, SJV Fetstil = åtgärden återkommer (eventuellt omformulerad) för andra näringsgrenar

Bär strategier för ökad produktion Område Åtgärd Äger Genomför Stöttar Företagande Marknadsförutsättningar Kunskap och innovation Regler och villkor Möjliggör bär- och fruktodling som yrkesverksamhet snarare än en hobby Skapa nätverk och forum för samverkan mellan odling, förädling och lagring Profilera ursprunget och framhäv mervärdet av norrländskt (marknadsför aronia, blåbär, havtorn och hjortron som Norrländska Superbär) Rådgivningen Länsstyrelsen Länsstyrelsen, SJV Näringen, enskilt och i samverkan LRF, Näringen LRF, Rådgivning Handeln, Näringen Länsstyrelsen Ekonord, Inlandsinnovation Skapa förutsättningar för ökad andel närproducerat i offentligt kök Politiker Kommun/Landsting LRF Vidareutveckla alternativa försäljningskanaler som kapar mellandleden mellan producent och konsument Fortsätt utvecklingen av nya och historiska sorter och alternativa odlings- och skördetekniker Entreprenörer, Samverkansforum SLU, regionala jordbruksforskare Entreprenörer, Bonden SLU LRF, Länsstyrelsen, Bank/Finans Länsstyrelsen, SJV Anpassa och förenkla tillämpning, tolkning och uppföljning Myndigheter Länsstyrelsen Rådgivning Skapa samsyn inom och mellan myndigheter och klargör hantering av intresse- och målkonflikter Länsstyrelsen Länsstyrelsen, Kommuner SLV, SJV Fetstil = åtgärden återkommer (eventuellt omformulerad) för andra näringsgrenar

Lammkött strategier för ökad produktion Område Åtgärd Äger Genomför Stöttar Företagande Marknadsförutsättningar Kunskap och innovation Regler och villkor Höj företagarkompetens och affärsmässighet hos primärproducenter Rådgivning Rådgivning Skapa förutsättningar för lokal förädling (slakt, styck & chark) Erbjud produkter som tilltalar de kundgrupper som tillkommit genom invandring Näringen, enskilt och i samverkan Näringen, enskilt och i samverkan LRF, Rådgivning Handeln, Näringen Profilera ursprunget och framhäv mervärdet av lokalt/närproducerat Förädling, LRF Handeln, Näringen Vidareutveckla alternativa försäljningskanaler som kapar mellanleden mellan producent och konsument Utveckla kunskap för att kunna producera fler vårlamm Öka kunskapen om och utnyttjandet av egenproducerat foder (minska beroendet av foderpriser) Entreprenörer, Samverkansforum Näringen, enskilt och i samverkan Lantmännen, Rådgivning Entreprenörer, Bonden Rådgivning, SLU SLU (Röbäcksdalen) Bank/Finans, Länsstyrelsen, SLU Länsstyrelsen, SJV Rådgivning Ekonord, Inlandsinnovation LRF, Länsstyrelsen, Bank/Finans Länsstyrelsen Länsstyrelsen Anpassa och förenkla tillämpning, tolkning och uppföljning Myndigheter Länsstyrelsen Rådgivning Skapa samsyn inom och mellan myndigheter och klargör hantering av intresse- och målkonflikter Länsstyrelsen Länsstyrelsen, Kommuner SLV, SJV Fetstil = åtgärden återkommer (eventuellt omformulerad) för andra näringsgrenar