Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012 Deltagare från Länsstyrelsen: Anita Bergstedt-Söderström, rovdjursansvarig Mia Bisther, rovdjurshandläggare och spårare Lisa Karnfält, handläggare rovdjursavvisande stängsel Lisbeth Johansson, handläggare skador av rovdjur Jimmy Carlsson, besiktningsman och spårare Kent-Åke Gustavsson, spårare Ulf Jonasson, spårare Viltskadecenter: Inga Ängsteg Moderator: Staffan Sjöberg Mötesdeltagare: ca 160 Skyddsjakt på varg (Anita Bergstedt-Söderström, Länsstyrelsen) Rovdjurspolitiken Enligt de politiska besluten så förväntas Sverige ha en livskraftig vargstam och leva upp till EU:s direktiv. För att uppnå detta krävs bland annat en genetisk förstärkning. Denna kan genomföras genom att underlätta naturlig invandring eller genom utsättning av varg med östligt ursprung alternativt utsättning av djurparksvalpar i befintliga vargrevir. Länsstyrelserna inom det mellansvenska förvaltningsområdet har valt ut 10 utsättningsområden för varg. För Västra Götalands län valdes två områden ut; ett i södra delen av Svenljunga kommun och ett som omfattar delar av Töreboda och Karlsborgs kommun. Kostnad för en vargflytt uppskattas till 500 000 kr (själva flytten 300 000 kr och 200 000 kr för spårningar + förebyggande arbete). Naturvårdsverket har i uppdrag att flytta 20 vargar. Dessa djur kan vara valpar från djurparker, naturligt invandrade djur eller vargar som hämtats från andra länder (vuxna eller valpar). EU-kommissionen Sverige kan komma att dras inför domstol till följd av den licensjakt på varg som utfördes under 2010 och 2011. Kommissionen granskar därför noggrant Sveriges alla skyddsjaktsbeslut. Om Sverige inte hanterar detta restriktivt, finns det risk att Sverige i framtiden inte själva får förvalta den svenska vargstammen. Den nya rovdjursutredningen som alla väntar på är snart färdig. Skyddsjakt av varg Trots att vargen är en fredad art och att licensjakt inte är tillåten så finns det ett visst utrymme för skyddsjakt. Beslut om skyddsjakt av varg får fattas utan att någon skada har inträffat om det inte finns någon annan lämplig lösning. Stor hänsyn ska tas till vargens bevarandestatus.
Skyddsjakt av varg får ske: 1) Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller andra tvingande skäl av allt överskuggande allmänintresse 2) För att förhindra allvarlig skada Länsstyrelsen måste kunna visa att det finns en stor risk för allvarlig skada kopplad till just denna varg. Det finns svårigheter att tolka vad som är en allvarlig skada eller vad som är en annan lämplig lösning. Naturvårdsverket arbetar därför på en vägledning för skyddsjaktsbeslut. Erfarenheter av förebyggande åtgärder mot skador, och jakt i rovdjurs täta områden (Inga Ängsteg, Viltskadecenter, SLU) Viltskadecenter har haft uppdraget att arbeta med förebyggande åtgärder mot skador orsakade av fredat vilt sedan 1996. Vargen i Sverige Det går ganska bra för den svenska vargstammen, de blir fler trots inavel. Efter förra säsongen kunde 28 vargkullar fastställas och årets preliminära resultat visar på ytterligare en eller två kullar. Att spåra är inte alltid lätt och svårare blir det ju fler vargar det blir. Det är dessutom lätt att blanda ihop varg och hund. Mycket beror på hur stor snötillgång som finns under spårsäsongen. Årets spårningar har varit svåra att genomföra till följd av liten snötillgång. DNA-analyser är därför ett viktigt komplement till spårning, och kan ligga till grund för ersättningar, identifiera skadegörande individer och även eventuella hybrider mellan varg och hund. Licensjakt på varg Under första året med licensjakt 2010 sköts 28 vargar (en för mycket) vilket resulterade i att 12 par spräcktes. Vid licensjakten 2011 sköts 19 av 20 tilldelade vargar. Vargen som djur Vargen är en mycket anpassningsbar art som finns från Arktis till Saudiarabien. Den trivs inte bara i ren vildmark utan kan även välja att etablera sig i närheten av människor, exempelvis i närheten av soptippar. Vargar är revirhävdande. Ett medelstort revir är ca 100 000 ha stort. Det minsta reviret i Sverige finns i Stockholms län och är 20 000 ha. Revirens storlek kan variera från år till år och samma par kan ändra sitt revir mellan olika år. Om ett vargrevir finns i ett jaktområde så spelar det stor roll var i jaktområdet lyan finns för hur stor effekt vargarna kommer att ha på jakten i områden. Tiken bestämmer var det ska bli revir. Skjuts en revirhävdande individ bort så ersätts den snabbt av en ny individ. Politiskt beslut om en genetisk förstärkning av den svenska vargstammen Fler vargar kommer att märkas, framförallt tikar, men endast en tik har kunnat märkas i år (Jämtlands län). Detta för att så småningom ha möjlighet att sätta ut valpar. En genetiskt viktig tik har flyttats vid tre tillfällen. Trots flytten har hon samtliga tre gånger vandrat tillbaka norrut. Sändaren är nu borttagen och det har inkommit ett skyddsjaktsärende till Länsstyrelsen i Jämtlands län.
Det ska ske en genetisk förstärkning i Sverige. Genom två invandrande vargar, Galven och Kynna, har den svenska vargstammen förstärkts något genetiskt eftersom de klarat att reproducera sig vid ett flertal tillfällen. Svenska vargar har samma genetiska ursprung som ryska vargar. Skador på tamdjur och hundar I tamdjurstäta områden blir ersättningarna oftast omfattande. Antalet angrepp ökar i takt med att antalet vargar ökar. Björn är ingen stor skadegörare på tamdjur. Ett fåtal lodjur blir problemdjur i samband med tamdjur. Det tas en hel del hundar i områden med etablerad varg. Oftast sker angreppen i anslutning till jakt. En följd av detta blir att det jagas mindre med lösdrivande hund i områden med varg. Stängsel Elstängsel fungerar bra mot varg. Stängsel måste finnas runt hela hagen, även ut mot vatten. Vargar kryper helst under (hoppar inte gärna över elstängsel). Fråga: Många som har haft stängsel med el, har ändå fått fåren rivna av varg. Fungerar verkligen elstängsel? Svar: Jag vet inget om varje specifikt fall av dem som fått angrepp trots elstängsel, men utifrån mitt arbete med förebyggande åtgärder på Viltskadecenter så framhärdar jag att elstängsel är det bästa sättet att hålla vargen ur hagen. Andra förebyggande åtgärder: - Boskapshundar - Kadaverhantering, att exempelvis inte låta efterbörden ligga kvar vid gården - Jaga inte med åtel i områden med tamboskap och varg - Jakt på skadegörande individer - Nattfålla - Sändare på tamdjur - Zonering, det vill säga vargförbud i vissa områden (finns enbart i renskötselområdet) Akuta åtgärder Akutstängsel Lapptyg, ökad tillsyn Kadaverhantering Ta in tamdjuren över natten Ljud och ljusanläggning Förebyggande åtgärder för hundar Vargtelefon (information om var sändarförsedda vargar finns, alternativt att länsstyrelsens fältpersonal upplyser om var varg senast observerats) Avspårning före jakt Hundpejl Väst Pingla Vargrena hundar Val av hundras (större hundar) Hund med kort sök eller jaga med hund på lina (fungerar enbart med hög täthet av älg)
Är rovdjur farliga för människor? Vargar som är vana vid människor kan bli farliga. I extrema sociala och ekologiska miljöer, kan i vissa fall vargar vara farliga för människor. Rabiessmittade djur kan vara aggressiva och oberäkneliga. Rabies finns dock inte i Sverige. Fråga: Hur ska vi fixa detta med elstängsel och barn? Är det rimligt att det ska vara så mycket elstängsel? Svar: Barn lär sig mycket fort att akta sig för elstängsel. Fråga: Det är väl större sannolikhet att rabiessmitta förs in i Sverige av hundar än av vilda djur som exempelvis vargar? Svar: Ja, det stämmer. Fråga: Kan man inte bara ta bort hanen i ett revir så styr man vilken individ som går in i reproduktionen? Svar: Det skulle kanske kunna fungera men frågan är om det är förenligt med EU:s lagstiftning. Fråga: Angående vargangrepp på hund så är trafiken ett större hot mot hunden än vargen. Dessutom finns det ju människor som kan stryka med i samband med trafikolyckorna. Svar: Visst tar trafiken många hundar, men denna matematik blir skev eftersom risken för vargangrepp lokalt kan vara mycket stor i ett område med vargrevir jämfört med ett nationellt perspektiv. Fråga: Hur mycket kostar rovdjurspolitiken, flera miljarder? Svar: Vad rovdjurspolitiken egentligen kostar, är svårt att säga. Det beror på hur man räknar och vad som ska inkluderas i den beräkningen. Den enda siffra som jag har sett är framtagen av svenska jägareförbundet på 150 miljoner, men den är några år gammal. Fråga: Hur många vargar ska det få finnas egentligen? Svar: I den nya rovdjursutredningen som kommer, föreslås 450 vargar fram till 2024. Det antalet vargar kan vi redan ha uppnått år 2014. Preliminära inventeringsresultat (Jimmy Carlsson spårare och besiktningsman) Vinterns spårningar visar på 17 konstaterade familjegrupper av lodjur. Vi vet om åtminstone 3-4 familjegrupper till som inte kunnat särskiljas enligt kriterierna. För varg har endast Kynnefjällsreviret fått valpar i år och består av åtta vargar. I Dals Ed- Halden reviret finns tre vargar medan i Bredfjället och Kroppefjäll har endast ensamma vargar spårats. Kynnefjällsreviret var av intresse för att sätta sändare på tiken för senare utsättning av valpar. Men tiken går gärna in i Norge vilket gör att flocken inte kommer att vara av hög prioritet för utsättning av valpar. Dals Ed-Halden reviret är drygt 7 mil långt och är en sammanslagning av två revir. Hanen har ett halsband som inte fungerar.
Fråga: Är halsbandet på Linnekläppen-hanen (Dals Ed-Halden) helt ur funktion eller inte? Svar: På grund av ett störningsmoment vid märkningen så aktiverades aldrig sändaren ordentligt. Via en VHS-kanal kunde halsbandet sända under drygt tre månader men sedan tystnade sändaren helt. Erfarenheter från stängsling (Kent-Åke Gustavsson spårare) Lodjur och varg reagerar olika inför stängsel, lodjur hoppar helst över medan vargen kryper under stängslet. Därför är det av stor vikt att den nedersta tråden i ett stängsel placeras max 30 cm från marken. Vanliga fårstängsel går också bra att använda, bara man ser till att det sitter rätt, det vill säga tätt ned mot marken. Kombinera helst fårnätet med en låg eltråd på insidan och en högt upp. Vargar går sällan närmare än 5 m intill elstängsel om de har fått erfarenheter av el. Det finns flera föreningar som kan hjälpa till och sätta upp stängsel gratis. Besiktningsman måste kontaktas om man vill ha ersättning efter ett angrepp. Om det har skett ett angrepp och stängslen inte är åtgärdade så har Länsstyrelsen tre akutstängsel (kontakta någon av Länsstyrelsens besiktningsmän). Akutstängslen är lätta att sätta upp, och räcker för en fålla på 1 ha. Akutstängsel är enbart tänkta som en temporär lösning. Bidrag för stängsel (Lisa Karnfält, Länsstyrelsen) Syftet med ersättningar är att människor ska kunna ha tamdjur i områden med fast förekomst av varg. Ersättningsbeloppet höjdes i år till 50 kr per meter och man kan ansöka om ersättning när som helst under året. Ersättningen ges främst till stängsling av fårbesättningar och stängslen ska sättas upp enligt Viltskadecenters rekommendationer. Kontakta Lisa Karnfält på Länsstyrelsen för mer information. Viltskadeanslaget (Lisbeth Johansson, Länsstyrelsen) Bidrag Alla skador ska besiktigas av Länsstyrelsens besiktningsman. Ersättning fås om skadan till 50 procent bedöms vara orsakad av rovdjur. Ersättning för får görs med ett fastställt belopp (tackar och baggar 2 500 kr, lamm 1 200 kr) medan för övriga djur görs enskilda bedömningar. För rovdjursangripna hundar ges en ersättning av 20 000 kr för en dödad hund och 5 000 kr för skadad hund (veterinärkostnader) därutöver max 5 000 kr. Skadeförebyggande åtgärder Bidrag till stängsel (går att ansöka om hos Länsstyrelsen under hela året) Pingla (delas ut gratis av Länsstyrelsen) Angrepp av rovdjur i Västra Götaland Varg År 2010 År 2011 År 2012 40 djur (8 angrepp) 16 djur (4 angrepp) 2 djur (2 angrepp)
Lodjur År 2011 11 djur (11 angrepp) Fråga: Gäller ersättningarna bara de som lever av tamdjur och inte för månskensbönder? Svar: Ingen har hittills fått avslag på ansökan av den anledningen. Fråga: Varför kommer inga beslutsfattare hit på dessa möten? Svar: Vi har bjudit in representanter från Naturvårdsverket men de kunde inte komma. Länsstyrelsen har en roll att informera om de politiska besluten, men det finns frågor som vi inte kan svara på. Fråga: Varför har man inga uppgifter på vad rovdjurspolitiken egentligen kostar? Lokal förankring är viktigt men man struntar tydligen i det när det gäller att göra EU glad. Svar: Därför att det är en mycket svår fråga att besvara. Det beror på vilka faktorer man väljer som ska ingå i den skattade kostnaden. Det är en balansgång att lyckas med en bra förankring både lokalt och internationellt. Fråga: Markägare som tidigare kunnat hyra ut marker för jakt upplever stora ekonomiska förluster i områden med varg. Vem ersätter detta? Svar: Just nu finns det inga sådana ersättningar, men det kan ju komma att ändras framförallt om frågan förs upp på ett högre politiskt plan. Fråga: Samma gäller för värdet av fastigheter i områden med varg, vem ersätter det? Svar: Det bästa är att föra denna fråga vidare till era lokala och regionala politiker. Ersättningar för fastigheter kommer att tas upp i den kommande rovdjursutredningen. Fråga: Jag vill att ni tar ta upp frågan till Naturvårdsverket att de måste börja arbeta annorlunda så att befolkningen kan känna sig trygg i att bo kvar i området! Svar: Länsstyrelsen kommer att lägger ut frågor och svar på hemsidan och kommer även att framföra relevanta budskap vidare till Naturvårdsverket och Miljödepartementet. Frågor: Underkänner vi de beslut som tas av våra politiker, finns det verkligen inget positivt med varg? Svar: Det finns flera positiva erfarenheter med varg. De är en viktig del i den naturliga näringskedjan, och det finns bland annat möjlighet att arbeta med rovdjursturismen. Bekymret är att många människor ser vargen som en kostnad eller att de själva får dras med konsekvenserna av att ha varg i sin närhet. Detta är en svår problematik som vi måste lösa om vi på ett bra sätt ska kunna väga det positiva med det negativa. Fråga: Återför taket på 200 vargar, ge oss nått konkret! Svar: En viss nivå kommer att sättas, en fri ökning av den svenska vargstammen kommer inte att ske. Fråga: Den ändring av jaktförordningen som gjordes den 15 januari angående skyddsjakt och som innebär att vargen får skjutas även innan skada inträffat. Är detta verkligen förenligt med EU:s habitatdirektiv? Svar: Utifrån det utredningsarbete som föregått lagändringen så är bedömningen att det är förenligt med EU:s habitatdirektiv.