Innovationsindex PM inför arbetsmöte 2011-05-31 i Reglabs lärprojekt om ett regionalt innovationsindex Stockholm 2011-05-19 Peter Kempinsky, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist
Innehåll Innehåll... 2 1 Arbetet med innovationsindex så här långt... 3 Reviderat förslag till innovationsindex... 3 Arbetet skall leda till en färdig tjänst/produkt... 3 Den fortsatta utvecklingen av innovationsindex... 3 2 Vad är ett innovationsindex?... 3 Vad är innovation?... 3 Kunskapsmässiga utgångspunkter... 5 3 Utgångspunkter för innovationsindex... 6 4 Förslag till innovationsindex... 8 Block 1. Grundläggande förutsättningar för innovation... 8 Block 2. Förnyelseförmåga... 11 Block 3. Marknadsförmåga... 12 Block 4. Tillväxt... 14 Bilaga 1. Indikatorernas nedbrytbarhet... 15 Bilaga 2. Indikatorer som inte tagits med... 16 Bilaga 3. SSYK koder i kreativa klassen... 17 Bilaga 4. SSYK koder som räknas till chefsyrken... 17 Bilaga 5. SNI koder som ingår i KIBS... 17 Reglab Innovationsindex PM 1 2 (18) Kontigo AB 2011-05-13
1 Arbetet med innovationsindex så här långt Reviderat förslag till innovationsindex I denna PM presenteras ett reviderat förslag till Innovationsindex baserat på de synpunkter och de konkreta förslag som framkom vid arbetsmötet 2011-04-14. De förändringar som har gjorts rör såväl strukturen som de indikatorer som ingår i index. I bilaga 2 redovisa de indikatorer som har tagits bort från det tidigare förslaget till index. Inledningsvis ges en kort beskrivning av den syn på innovation som ligger till grund för förslaget och vilka drivkrafter och förutsättningar som är viktiga för innovationsdriven tillväxt. Denna del baseras dels på slutsatser och resultat av relevant forskning och kunskap på området. Vidare redovisas de mer praktiska utgångspunkter och överväganden som ligger till grund för arbetet med index. Arbetet skall leda till en färdig tjänst/produkt Syftet med arbetet i lärprojektet är att ta fram ett förslag till innovationsindex som kan vara ett stöd för arbetet med innovationer och tillväxt i regionerna. Indexet är tänkt att användas som plattform för lärande och dialog för aktörerna i det regionala innovationsarbetet samt även som stöd för en dialog och lärande mellan regioner. Arbetet skall resulterat i ett färdigt index som visar hur man på regional nivå svarar mot de indikatorer som ingår i modellen. Indexet skall kunna uppdateras och hållas aktuellt på årlig basis. Den fortsatta utvecklingen av innovationsindex Det förslag till index som presenteras i denna PM är ett underlag för det arbete som skall ske vid nästa möte 31.5. Vid arbetsmötet ska vi: 1. Lägga fast en struktur och indikatorer för innovationsindex 2. Diskutera hur de olika indikatorerna skall viktas mot varandra vad gäller betydelse och påverkan för en innovationsdriven tillväxt. Om vi inte hinner fullfölja viktningen så kommer det arbetet att fortsätta efter arbetsmötet för att vara avslutat tills vi träffas för det tredje arbetsmötet. 2 Vad är ett innovationsindex? Detta innovationsindex har två bärande idéer. Den första bärande idén är att innovationsbegreppet måste förstås brett. Den andra är att ett innovationsindex för att fungera, måste ha en teoretisk klädhängare, det vill säga att indikatorerna måste hängas upp på någon befintlig teoribildning och få sin förklaring. Med detta menar vi att ett Reglab Innovationsindex PM 1 3 (18) Kontigo AB 2011-05-13
index kräver en utgångspunkt, en berättande struktur (exempelvis en teoretisk utsaga om verkligheten) som knyter ihop de olika indikatorerna och gör dem begripliga. Vad är innovation? När det gäller den första bärande idén, kan konstateras att en vanlig begreppsbild av innovation definieras i Oslo-manualen från OECD (1997). Här skiljer man på process-, produkt- och organisationsinnovation: Processinnovationer uppstår då en produkt (vara eller tjänst) kan produceras med mindre resurser. Produktinnovation innebär en förbättring av existerande produkt (vara eller tjänst) eller utveckling av en ny produkt. Produktinnovationer i en organisation leder ofta till processinnovationer i en annan. Organisationsinnovationer är nya former av organisationer. Den exakta definitionen i Oslo-manualen lyder: "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved product (good or service), or process, a new marketing method, or a new organisational method in business practices, workplace organisation or external relations." Innovationsprocessen börjar vidare med en idé och slutar med en innovation, dvs. en idé tagen till en marknad och kommersialiserad. Detta är inte en linjär process, utan en process som sker stegvis och genom interaktion. De flesta innovationer uppstår genom lärandeprocesser där en mängd olika aktörer individer såväl som organisationer är inblandade på olika sätt. Avgörande genombrott sker inte nödvändigtvis vid forskningsinstitutioner eller i företags utvecklingsavdelningar. Ett genombrott kan lika gärna uppkomma i produktions- eller brukarledet och det är i princip omöjligt för en enskild organisation (företag, annan organisation etc.) att upparbeta och rymma alla kompetenser nödvändiga för ett utvecklingsarbete. Man måste således samarbeta med andra aktörer (universitet, leverantörer, kunder etc.) Steg för steg har således sociala nätverk, tjänsteinnovationer samt affärs- och verksamhetslogik kring detta fått större betydelse för tillväxten. Företag och organisationer arbetar och konkurrerar i allt högre grad med tjänster i syfte att erbjuda kunder, användare och medborgare ett högre värde. Tjänster, som förekommer i alla branscher och typer av företag, och logiken för hur värde uppstår, kännetecknas av interaktion mellan företag och kund och en närmast sömlös koppling mellan produktion och konsumtion. Ofta finns också länkar mellan produkter och tjänster, som ömsesidigt förstärker varandras värde. Innovationer finns således i alla typer av företag. Begreppet service-dominant logic går till och med bortom försöket till en distinktion mellan fysiska produkter och tjänster genom att hävda att allt utbyte handlar om att tillämpa kunskap och kompetens, vilket involverar även kunder och andra intressenter i ett gemensamt värdeskapande. Så här uttrycks det i ett meddelande från kommissionen (Commission issues Innovation Tomorrow, a key reflektion on how to update innovation policy in the context of the Lisbon strategy IP/03/514 Bryssel, 8 april 2003): Reglab Innovationsindex PM 1 4 (18) Kontigo AB 2011-05-13
Innovation in a knowledge economy is diverse. It is no longer exclusively based on research, science and technology or enterprise and ingenuity. It is increasingly based on other factors such as organisational or presentational innovation, where the focus is not necessarily on technological aspects of new produkts or services, but on intangible value added, improved market position, or increaed productivity. Det kan finnas skäl att fästa uppmärksamheten på den definition av innovation som används allmänt i innovationspolitik jämför här med den så kallade Oslomanualen som presenterades ovan både i departement och i myndigheter, och inte minst av VINNOVA, nämligen att innovation är något nytt som förändrar ekonomins innehåll och som skapar nytt eller större ekonomiskt och samhälleligt värde när marknaden tar till sig, prövar och använder det. Vi ser därför en innovation som förnyelse av varor, processer, tjänster, organisationsmodeller, marknader, affärsmodeller, resurser, kompetenser, material, sociala innovationer, regler (institutioner) etc. Eller, troligare, en innovation är en kombination av de exempel som nämndes i föregående mening. Kunskapsmässiga utgångspunkter Den andra bärande idén handlar om betydelsen av en klädhängare för att göra modell och indikatorer begripliga. Med detta menar vi att indikatorer, för att bli begripliga måste ha en utgångspunkt och bärande idé. Det innebär inte att man slaviskt måste följa den valda utgångspunkten, utan använda den som ett stöd i utvecklingsarbetet. Beträffande den andra bärande idén, kan konstateras att vi menar att innovationsdriven tillväxt skapas i ett samspel mellan å ena sidan industriell förnyelse- och marknadsförmåga och å andra sidan en mer generell nivå av förmågor såsom entreprenörskap, kreativitet och mångfald. Nedan följer några exempel. En viktig sådan utgångspunkt, som vi försökt att fånga i ett antal variabler är Joseph Schumpeter. Han menade att innovationer medför en nödvändig nedbrytning av existerande strukturer. Han kallade detta för "Creative destruction". Således har vi försökt att ta med ett antal variabler i studien som försöker att fånga själva förnyelsedimensionen i näringslivet. En annan viktig utgångspunkt är den teoribildning som emanerar från den amerikanske forskaren Richard Floridas forskning. Forskning som visar att öppna och toleranta miljöer är mer innovativa än slutna miljöer. Vidare visar hans forskning att miljöer som har en hög andel av människor kompetensen inom den så kallade kreativa klassen är mer innovativa. Vi har därför försökt att ta med ett antal variabler som försöker att fånga detta En tredje teoretisk utgångspunkt som finns med är den Porterianska tanken om dynamik som skapas i täta klusterbildningar. Vi har i detta index fokuserat på den typ av positiva externaliteter som kan finnas i ett kluster, nämligen att ett kluster bl.a. kännetecknas av att en gemensam kompetenspool existerar och att en del av dynamiken förklaras av att arbetskraften byter arbetsgivare. Det vill säga, att lärande och Reglab Innovationsindex PM 1 5 (18) Kontigo AB 2011-05-13
kunskapsöverföring faktorer som ökar innovationskraften därmed ökar i och med att arbetskraften är rörlig. En ytterligare aspekt som kan sägas hemföras till klusterdynamiken är betydelsen av att ha hela värdekedjan i ett kluster, samt olika relaterade verksamheter. Det vill säga att det finns en marknads- och kommersialiseringsförmåga samt att det finns konkurrenskraftiga relaterade verksamheter, exempelvis kunskapsintensiva tjänsteföretag. Även om det inte enbart är i det gränssnittet som innovationer växer fram så har ändå den traditionella trippelhelix dynamiken också inkluderats (se till exempel Etzkovitz). I indexet har vi försökt fånga detta med ett par indikatorer som fångar förutsättningar för mer universitets och traditionell FOU-driven utveckling i samspelet mellan akademi och näringsliv. 3 Utgångspunkter för innovationsindex En viktig utgångspunkt för arbetet med innovationsindex är att det skall baseras på tillgänglig data och statistik som kan bearbetas men som inte kräver någon särskild datainsamling. Detta är en begränsande faktor för valet av indikatorer då det kan finnas viktiga aspekter på innovationsdriven tillväxt som i dagsläget inte på ett systematiskt och kontinuerligt sätt fångas upp av tillgänglig statistik. Denna avgränsning/begränsning är dock avgörande för att vi med rimlig resursinsats skall kunna skapa ett innovationsindex som kan få en bred spridning och användning på regional nivå. Detta gäller såväl i konstruktionen av index som vid årliga uppdateringar. En fråga att diskutera i arbetet med index är därför hur de indikatorer som inte går att mäta via tillgänglig statistik och som skulle kräva särskild datainsamling eller är av kvalitativ karaktär skall kunna hanteras. Figuren nedan försöker illustrera skillnaden mellan faktorer som är viktiga för innovationskapaciteten i en region men som inte på ett enkelt sätt är mätbara och de faktorer som är mätbara. Exemplen i figuren är tänkta som exempel på faktorer som inte kan mätas i ett index och kan behöva kompletteras i den fortsatta arbetsprocessen. Reglab Innovationsindex PM 1 6 (18) Kontigo AB 2011-05-13
Figur 1. Modell över faktorer som påverkar en regions innovationskapacitet En synpunkt har varit att ett innovationsindex även bör spegla de mer mjuka faktorer och processer som är viktiga för innovationskapaciteten i en region. Utifrån perspektivet att index skall ha fokus på indikatorer som på ett enkelt sätt är mätbara (se ovan) har vi i det förslag som presenteras nedan tagit med indikatorer som skall fånga dessa dimensioner och som är mätbara. Vi är medvetna om att det finns mjuka faktorer inte minst när det gäller regionala innovationsprocesser som är viktiga för innovationskapaciteten, men som inte på ett enkelt sätt låter sig mätas. En synpunkt som framförts har varit ett önskemål om att index skulle kunna brytas ned på delregional nivå. I bilaga 1 redovisas i vilken utsträckning de föreslagna indikatorerna är nedbrytbara på delregional nivå. En viktig fråga att diskutera är om nedbrytbarheten skall vara ett absolut kriterium för val av indikatorer. Som framgår av bilagan så innebär det då en begränsning för valet av indikatorer. I utformningen av index har vi också haft fokus på regionala förhållanden och förutsättningar som regionerna i någon mening själva kan påverka. Det finns därför inga indikatorer som rör ramvillkor som är gemensamma för regionerna, exempelvis indikatorer för olika typer av lagstiftning som påverkar ett företags innovationsförmåga. I förslaget tar vi således inte med faktorer som grundläggande infrastruktur t.ex. vägar och kommunikationer, internet eller tillgång av grundläggande utbildning. Vi tar inte heller med det institutionella ramverket dit t.ex. skattenivåer, lagar och regelverk eller arbetsmarknadens funktionssätt tas med. Detta eftersom dessa faktorer får antas vara jämt fördelade över regionerna och därmed blir meningslösa att mäta i en regional kontext. Reglab Innovationsindex PM 1 7 (18) Kontigo AB 2011-05-13
4 Förslag till innovationsindex Det reviderade förslag till innovationsindex består av fyra huvudblock: ett med fokus på grundläggande förutsättningar för innovation ett med fokus på förnyelseförmåga, ett med fokus på regionens marknadsförmåga samt ett block kring resultat vad gäller tillväxt. De indikatorer som markeras med asterix är nya eller förändrade indikatorer jämfört med tidigare underlag. Figuren nedan visar schematiskt hur de olika delarna är tänkta att hänga samman. Index bygger på ett antal indikatorer som mäter de grundförutsättningar för innovation som är viktiga på regional nivå. Grundförutsättningarna utgör i sin tur grund för de indikatorer som ska spegla den faktiska förnyelse- respektive marknadsförmågan i regionen. Detta ligger som grund för nivån för den regionala tillväxten. Regional tillväxt Förnyelseförmåga Marknadsförmåga Grundförutsättningar för innovation Figur 2. Modell över strukturen för innovationsindex De indikatorer som ingår är: Block 1. Grundläggande förutsättningar för innovation Detta första block är tänkt att ge en bild av det vi ser som en regions grundläggande förutsättningar för innovation. Det handlar om mer trögrörliga faktorer såsom värde- Reglab Innovationsindex PM 1 8 (18) Kontigo AB 2011-05-13
ringar, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden. Faktorer som vi menar tar lång tid att förändra och som här får ses som fasta. De variabler som vi menar kan användas för att mäta Grundläggande förutsättningar för innovation är: 1. Kreativitet* En grundläggande faktor för innovation och förnyelse är kreativitet. En regions samlade kreativitet mäts här genom förekomsten av den kreativa klassen i regionen. Denna utgörs av yrkesverksamma inom vad som anses vara kreativa yrken såsom chefer, forskare, arkitekter, ingenjörer, konstnärer, företagare etc. (se bilaga 1 för en förteckning). Begreppet, och definitionen, introducerades av Richard Florida i The Rise of the Creative Class (2004), i vilken han pläderar för dessas individer betydelse för länder och regioners konkurrenskraft. Forskning visar på en hög korrelation mellan förekomsten av en hög andel verksamma inom kreativa klassen och en regions tillväxt. Kreativa klassen ingår som variabel i Floridas Innovations index, och vi använder här samma definition av kreativa klassen som i Mälardalen Innovation Index (2007). Data baseras på yrkeskoder (SSYK) och hämtas från SCB. 2. Öppenhet* Denna indikator utgår från Floridas resonemang om hur tolerans och öppenhets är centrala faktorer för en regions förmåga att locka till sig, och behålla de, den kreativa klassen. I korthet är antagandet att denna grupp aktivt söker sig till områden som präglas av öppenhet, tolerans och jämställdhet; därmed främjas en regions samlade kreativitet genom att ha en hög grad av öppenhet och tolerans. Att mäta öppenhet i indexet är ett sätt att belysa en regions förmåga att attrahera och behålla kreativa personer. Öppenheten mäts här genom att ställa antalet sysselsatta utrikesfödda som andel av totala antalet sysselsatta i en region. Detta är en något annorlunda definition än som görs hos Florida, där andelen utrikesfödda som andel av befolkningen är indikatorn för öppenhet (se t.ex. Sweden in the Creative Age, (2008). Vi har här valt en tydligare arbetsmarknadsfokus genom att enbart se till förhållandena hos gruppen sysselsatta. Samma mått användes i Mälardalen Innovation Index (2007). Data hämtas från SCB:s register. 3. Tolerans* Tolerans ingår som en indikator utifrån samma resonemang som ovan (och är nära länkat till öppenhet). Utgångspunkten är att tolerans precis som öppenhet bidragande för att attrahera den kreativa klassen. I indexet mäts detta som andelen hatbrott fördelat per capita i en region. Statistiken hämtas från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och det är myndighetens definition av hatbrott som används. Statistiken återfinns hos BRÅ i rapport Hatbrott 2009 Statistik över polisanmälningar där det i motivbilden ingår etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck (2010:12). I andra index har exempelvis Reglab Innovationsindex PM 1 9 (18) Kontigo AB 2011-05-13
sammanställningar från RFSL kring kommuners samlade HBT-vänlighet använts för att mäta tolerans. Då denna tyvärr inte uppdateras årligen har den inte använts här. 4. Jämställdhet* Kopplat till öppenhet och tolerans är jämställdhet. Vi har här valt att låta fördelningen mellan män och kvinnor i chefsyrken vara en indikator på en organisations jämställdhet. Tanken är att sammansättningen av en organisation styr- och ledningsgrupp speglar organisationens jämställdhet. Indikatorn är konstruerad så att ju jämnare fördelningen mellan kvinnor och män är desto större är förutsättningarna för att en organisation har förmåga att vara innovativ. Andel kvinnliga chefer av totala antalet chefer via yrkeskoder (SSYK). Hämtas från SCB. Se bilaga 2 för företeckning över SSYK-koder. 5. Forskningskompetens* Med kompetens avses här den andelen med forskarutbildning av dagbefolkningen. Statistiken hämtas från SCB:s register. 6. Rörlighet på arbetsmarknaden Rörlighet avses här individers benägenhet att byta arbetsgivare. Indikatorn baseras på forskning om hur arbetskraftens rörlighet (ofta inom eller mellan kluster) har en positiv inverkan på näringslivs dynamik och innovationsförmåga. Indikatorn är med i indexet utifrån antagandet om att individerna är bärare av kunskap. Idéer och nya perspektiv uppstår och förädlas när individer flyttar och nya möten uppstår. Vårt förslag (obs!) är att rörligheten ska mätas som andelen individer som bytt arbetsgivare fler än 3 gånger i en region under de senaste 3 åren. Tid och antal gånger man bytt arbetsgivare kan dock diskuteras. Data köps in från SCB genom en specialbeställning. Anm. Indikatorn förutsätter datainköp från SCB och bearbetning. Medför en extra kostnad. Om indikatorn skall vara kvar så får priset undersökas mer ingående. 7. Forskningsmedel som andel av totala medel vid UoH* Uppgiften anger hur stor andel av kostnaderna för hela verksamheten vid ett lärosäte (högskola eller universitet) som avser forskning och utbildning på forskarnivå under budgetåret. Indikatorn är tänkt att ge en bild av graden av forskningsaktivitet inom lärosäten i regionerna. Uppgifterna hämtas från Högskoleverkets databas. En svaghet med indikatorn är att den inte tar hänsyn till om lärosätet återfinns i flera regioner (t.ex. Linnéuniversitetet, Mittuniversitet eller Mälardalens högskola). Detta hanteras här genom låta värdet att hela lärosätet i dessa fall gälla för samtliga de regioner lärosätet har verksamhet i. Reglab Innovationsindex PM 1 10 (18) Kontigo AB 2011-05-13
Block 2. Förnyelseförmåga Block två innefattar faktorer som ska spegla en regions förmåga till förnyelse och nyskapande. Tanken är att indikatorerna ska visa på förmågan att ta tillvara på de grundläggande förutsättningarna för innovation ovan. Indikatorerna har en inriktning mot att försöka mäta näringslivet förnyelse- och omvandlingsförmåga. Detta är ett centralt område för att en region fullt ut ska kunna ta tillvara sina grundförutsättningar på bästa sätt. De indikatorer som ingår här är: 1. Förnyelsegrad i näringslivet. Näringslivets förnyelsetal definieras av Tillväxtanalys som antalet nystartade företag per 100 befintliga företag föregående år. I indexet ses förnyelsegrad som en indikator på näringslivets omvandlingsförmåga, något som ska ses som ett uttryck för innovationsförmåga. Ett högt förnyelsetal ses som positivt inverkande på en regions innovationskapacitet. Data hämtas från Tillväxtanalys statistik över nyföretagandet. 2. Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken* Denna indikator är tänkt att peka på näringslivs internationella länkningar i respektive region. En hög andel sysselsatta i utlandsägda företag ses här som en indikator på en starkare internationell koppling. Kopplingen till innovation är idén att en innovationsmiljö är beroende av inflöde av nya idéer och perspektiv, vilket bl.a. anses främjas av s.k. global pipelines; jmf. Malmberg et al. (2004) Clusters and knowledge: local buzz, global pipelines and the process of knowledge creation); SCB (2009) Innovationsverk-samhet i svenska företag 2006-2008. 3. FoU-resurser vid privata och offentliga arbetsställen Indikatorn består av investeringar i forskning och utveckling som görs inom privata respektive offentliga arbetsställen i en region. Konkret utgörs indikatorn av näringslivets forsknings- och utvecklingsinvesteringar (benämns i statistiken som utgifter för egen FoU ) tillsammans med offentliga FOU-investeringar satt som en andel av regionens bruttoregionalprodukt. Indikatorn avser här att ge en bild av resurserna för innovationsarbete inom regions näringsliv (inklusive offentlig verksamhet, dock ej lärosäten). Uppgifterna hämtas från SCB. Se även SCB:s Forskning och utveckling inom offentlig sektor 2009 för mer ingående beskrivning av statistiken. 4. Medel för uppdragsforskning som andel av totala forskningsmedel vid lärosäten* Denna indikator utgörs av hur andelen medel till forskning vid högskola och universitet i regionen som sker på uppdrag av andra aktörer utgör av lärosätets totala forskningsmedel. Den bakomliggande tanken med indikatorn är att den forskning som sker i form av uppdragsforskning i hög grad tar sin grund i ett reellt problem som Reglab Innovationsindex PM 1 11 (18) Kontigo AB 2011-05-13
uppstått för ett företag eller organisation. Vi förutsätter att denna därmed står närmare en marknad eller faktiskt användning utanför akademin(till skillnad från grundforskningens mer kunskapssökande karaktär) och på detta sätt kan ses som indikator på resurser som läggs på förnyelse och innovation i regionen. Båda typerna av forskning (grund- som uppdragsforskning) är naturligtvis viktiga för innovation, varför vi ser till de totala forskningsmedlen, där grundforskningen ryms i block 1 ovan som en förutsättning för innovation. Indikatorn är utformade som andel av de totala intäkterna till forskning som utgörs av uppdragsforskning. Uppgiften anges i procent och hämtas från Högskoleverkets nyckeltal för lärosäten. 5. Andel sysselsatta i KIBS-företag (Marknad och Teknik) som andel av dagbefolkningen KIBS (Kunskapsintensiva företagstjänster) är visar flera studier en viktig resurs för facilitera och sprida innovationer (se t.ex. Nählinder (2005); European Monitoring Centre on Change(2006). Förekomsten av KIBS i befolkningen ses här som en indikator på tillgången av specialister som kan stötta och underlätta innovationen inom företag och organisationer. Det kan handla om såväl teknik som tjänster eller metoder. Se bilaga 3 för definition Data hämtas från SCB:s register. Delmängd av forskningskompetens (1.5) och Kreativitet (1.1) Block 3. Marknadsförmåga De indikatorer som ingår i detta block är tänkta att spegla en regions förmåga att föra en innovation till marknad. De indikatorer som valts ut ska i så hög grad som möjligt peka på en regions marknadsförmåga om man så vill. De indikatorer som ingår här är: 1. Entreprenörskapsnivån Den totala entreprenörskapsnivån är tänkt att visar på graden av entreprenöriell aktivitet i en region. Måttet visar på ett antal typer av företagande individer, nämligen: egna företagare kombinatörer fåmansaktiebolagsdelägare operativa företagsledare Det sätts i relation till den yrkesverksamma i nattbefolkning i en region. Indikatorn är här tänkt att användas för att visa på graden av företagsamhet och förmågan till entreprenöriellt tänkande. Då indikatorn även tar hänsyn till kombinatörer, fåmansaktiebolagsägare samt operativa företagsledare ger det en mer heltäckande bild av företagandet än att enbart se till andelen egenföretagare i befolkningen. Kopplingen Reglab Innovationsindex PM 1 12 (18) Kontigo AB 2011-05-13
till ett innovationsindex ligger i att indikatorn är tänkt att vara ett mått på förmågan att genom företagande ta en produkt till en marknad. Data hämtas från sammanställning från Tillväxtverket. För att följas upp krävs en motsvarande beställning från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). 2. Andel elever som deltagit i Ung företagsamhet utbildningskoncept som andel av totala antalet gymnasieelever* Andelen elever som deltagit i Ung företagsamhets utbildningskoncept som andel av totala antalet gymnasieelever tas med som en indikator på förutsättningar för företagande. Enligt de uppföljningar som gjorts är sannolikheten 20 procent större att före detta UF-företagare startar företag under den tidiga delen av sin karriär jämfört med befolkningen i övrigt. Indikatorn används här som ett mått på potentialen till entreprenörskap i regionen. Underlaget hämtas från Ung företagsamhet och Skolverket. 3. Patent, varumärke och design Denna indikator består av tre mått: Patentansökningar/capita Varumärkesansökningar/capita Designskydd/ capita Indikatorn är tänkt att ge en bild av innovationsaktiviteten i en region, såsom den kommer till uttryck genom ansökningar om patent, varumärkes- och designskydd. Sammantaget ger dessa tre än mer fördjupad bild än vad enbart patent skulle göra. Vi vet att varumärkes- och designskydd är vanligare förekommande inom tjänstesektorn, samt att patent har en inneboende bias mot mer tekniktunga, och om man så vill, traditionella sektorer. Data hämtas från PRV och relateras till antalet invånare i regionen (nattbefolkning). 4. Riskkapital; Regionens andel av totala antalet investeringar (Venture och Buyout) Indikatorn avser att ge en bild av förekomsten av affärsidéer och innovationer som av privata aktörer bedöms som tillräckligt intressanta för att investera riskvilligt kapital i. Detta är tänkt som ett sätt att få en indikator på innovationsaktiviteten i en region. Statistiken hämtas från Svenska riskapital föreningens årliga sammanställningar. Denna gjordes tidigare tillsammans med NUTEK och sedermera Tillväxtverket, men görs idag av Riskapitalföreningen ensamt. 5. Export/BRP eventuellt antal export företag av hela företagsstocken Export som andel av BRP används här som en indikator för konkurrenskraft och marknadsförmåga, detta då exportföretagen i hög utsträckning konkurerar på en Reglab Innovationsindex PM 1 13 (18) Kontigo AB 2011-05-13
internationell marknad. En hög exportandel är tillsammans en indikation på att näringslivet är innovativt och konkurrenskraftigt. Block 4. Tillväxt Slutligen mäter vi i indexet den faktiska tillväxten i regionen, sett som bruttoregionalprodukt. BRP är analogt med BNP, och är ett mått på totala ekonomiska aktiviteten i en region. I korthet visar BRP värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. Värdet av en regions alla färdiga varor och tjänster som producerats under ett år kan sägas vara detsamma som regionens bruttonationalprodukt. Hämtas från SCB. 1. Förändring BRP/ Capita t0-t1 Reglab Innovationsindex PM 1 14 (18) Kontigo AB 2011-05-13
Bilaga 1. Indikatorernas nedbrytbarhet Indikatorer Kommunnivå Block 1. Grundläggande förutsättningar för innovation 1 *Kreativitet Ja 2 *Öppenhet Ja 3 *Tolerans Nej 4 *Jämställdhet Ja 5 *Forskningskompetens Ja 6 Rörlighet på arbetsmarknaden Eventuellt 7 *Forskningsmedel som andel av totala medel vid högskola Nej och universitet Block 2. Förnyelseförmåga 8 Förnyelsegrad i näringslivet. Ja 9 *Antal utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken Nej 10 FoU-resurser vid privata och offentliga arbetsställen Ja 11 *Medel för uppdragsforskning som andel av totala forskningsmedel Nej vid lärosäten 12 Andel sysselsatta i KIBS-företag (P och Teknik) som andel av Ja dagbefolkningen Block 3. Marknadsförmåga 13 Entreprenörskapsnivån Ja 14 *Andel elever som deltagit i Ung företagsamhet utbildningskoncept Nej som andel av totala antalet gymnasieelever 15 Patent, varumärke och design Eventuellt 16 Riskkapital; Regionens andel av totala antalet investeringar Nej (Venture och Buyout) 17 Export/BRP Nej Block 4. Tillväxt 18 Förändring BRP/ Capita t0-t1 Ja Kommentar: Rörlighet på arbetsmarknad Beror på eventuell sekretessproblematik hos SCB Reglab Innovationsindex PM 1 15 (18) Kontigo AB 2011-05-13
Bilaga 2. Indikatorer som inte tagits med Nedan redovisas de indikatorer som var fanns med i den föregående versionen av innovationsindex men som nu tagits bort Potential till entreprenörskap Mätt som andel av befolkningen (18-30 år) som föredrar eget företagande framför anställning. Tas inte med i indexet då den inte mäts regelbundet. Högutbildades flyttnetto För det första att se till flyttnetto vilket ger en bild av den rumsliga förflyttningen. Tas inte med då den är svår att säkerställa att den mäter det som den är tänkta att mäta; t.ex. blir det svårigheter för högskoleorter med hög utflyttning av högutbildade. Överlevnadsgrad inom näringslivet Mättes Överlevnadsgrad bland nystartade företag 2005 tre år efter start efter län. Tas inte med då vi menar att indikatorn 5 delvis täcker upp detta. Samt att kopplingen till innovation är låg. FoU resurser vid lärosäten Har ersattas av indikator 4. Forskningsmedel som andel av totala medel vid högskola och universitet och 8. Medel för uppdragsforskning som andel av totala forskningsmedel vid lärosäten vilket vi anser mäter förutsättningar för innovation samt förmåga till förnyelse på ett bättre sätt. Utveckling i företag i tillväxtbranscher Indikator som mätte en regions andel av, i de i riket snabbast växande branscherna. Har tagits bort då kopplingen till innovation är svag. Fastighetspriser Har föreslagits som indikator på tillgång av kapital (genom möjlighet att belåna sin fastighet). Vi väljer att inte ta med det då det inte är en helt tydlig koppling till innovation (belåningen används sannolikt i lika stor grad till annat) samt att det kan sägas rymmas inom mer grundläggande ramverk, kopplat till skatter, regelverk etc. Verksamhet i inkubatorer Vi har inte lyckats hitta någon systematiskt, heltäckande sammanställning av detta, som följs upp regelbundet varför indikatorn inte tas med. Reglab Innovationsindex PM 1 16 (18) Kontigo AB 2011-05-13
Bilaga 3. SSYK koder i kreativa klassen 111 högre ämbetsmän och politiker 223 barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 112 chefstjänstemän i intresseorganisationer 231 universitets- och högskollärare 121 verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 232 gymnasielärare m.fl. 122 drift- och verksamhetschefer 233 grundskollärare 123 chefer för särskilda funktioner 234 speciallärare 131 chefer för mindre företag och enheter 235 andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 211 fysiker, kemister m.fl. 241 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 212 matematiker och statistiker 242 jurister 213 dataspecialister 243 arkivarier, bibliotekarier m.fl. 214 civilingenjörer, arkitekter m.fl. 244 samhälls- och språkvetare m.fl. 221 specialister inom biologi, jord- och skogsbruk 245 journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. m.m. 222 hälso- och sjukvårdsspecialister Bilaga 4. SSYK koder som räknas till chefsyrken 111 högre ämbetsmän och politiker 112 chefstjänstemän i intresseorganisationer 121 verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 122 drift- och verksamhetschefer 123 chefer för särskilda funktioner 131 chefer för mindre företag och enheter Bilaga 5. SNI koder som ingår i KIBS SNI 62: Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. SNI 63: Informationstjänster SNI 72: Vetenskaplig forskning och utveckling SNI 69: Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet SNI 70: Verksamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjänster till företag SNI 71: Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provtagning och analys Reglab Innovationsindex PM 1 17 (18) Kontigo AB 2011-05-13
SNI 73: Reklam och marknadsundersökning SNI 74: Annan verksamhet inom juridik, ekonomi vetenskap och teknik. Reglab Innovationsindex PM 1 18 (18) Kontigo AB 2011-05-13