Water Profile för den svenska skogsindustrin



Relevanta dokument
S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb

Vattenanvändning. Framgångar, utmaningar och behov

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

Ansökan om dispens från förbuden att deponera utsorterat brännbart avfall eller organiskt avfall

Bioekonomi från ord till handling

Västra Götalands läns författningssamling

Inbjudan till samråd för vattenskyddsområde för Minnesgärdets ytvattentäkt

Global Water Stress Östen Ekengren

Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats.

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK

Produktionsvolym och energiförbrukning

Papper spelar en viktig roll i kommunikation mellan människor. Vi använder mer

Och vad händer sedan?

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden

Branschstatistik 2015

Avfallsstatistik 2011

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Regler för Öjersbo vattenskyddsområde

SCA-koncernen. Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Biogasanläggningen i Göteborg

Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och miljöpåverkan

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige

RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör

VA Ingenjörerna AB Magnus Nilsson Göran Mårtensson

RP 35/2015 rd. I denna proposition föreslås det att avfallsskattelagen ändras.

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Välkommen till Södra Cell Värö. En av världens största och mest moderna massaindustrier.

Innehåll. med MoDo Årsredovisning och trycks i exemplar på svenska, engelska, tyska och franska.

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Skogsindustriernas. Trendrapport 08


Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Skogsindustriernas utmaningar

Riktlinjer för enskilda avlopp

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Skogsräkenskaper 2010

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

Vägval Älgö. Analys av genomförande och risker Bilaga 2 till Analys av Vägval. Bilaga 2 - Riskanalys

Bildades Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Åtgärdsarbete för renare vatten

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Välj ett Svanenmärkt tryckeri

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved * Pellets * 4

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat, SOU 2003:60.

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Miljöredovisning 1997

BILAGA 9 AVFALLSPLAN 8 KOMMUNER

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 Gruvön

SOL L EB RUNN VA TTENSK YDDSOMRÅ DE

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

1 FRAMTIDEN. a Hur uppfattar du att stämningen bland invånarna i Munkedals kommun är? b Hur tycker du att dina framtidsutsikter i Munkedals kommun är?

Hallands läns författningssamling

Vattnets betydelse i samhället

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Bildades Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

Miljöskyddstillsyn av varv och marinor. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport november 2012

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Skyddsområde samt föreskrifter om skydd för ytvattentäkten Hunn Beslut

Reviderade föreskrifter för Strandskogen Röhälla vattenskyddsområde

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR SKULTORPS RESERVVATTENTÄKT, SKÖVDE KOMMUN

Lager av massaved och massaflis 2002

Innehåll. Skog för många generationer. 4 Lokal närvaro. 9 Oss skogsägare. 11 En långsiktigt. 13 Klimatsmarta produkter.

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Ange med ett kryss vilka bilagor som medföljer anmälan Om någon av bilagorna 1-5 ej bifogas skall orsaken till detta bifogas anmälan

Förorenade områden - vad görs?

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

Skogsriket i Värmland

Transkript:

Water Profile för den svenska skogsindustrin

10 litres of water for 1 sheet of A4-paper

Vattnets kretslopp

Water Profile IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Skogsindustrierna utfört studien Water Profile för den svenska skogsindustrin. Syftet är att identifiera skogsbrukets och tillverkningsprocessernas inverkan på vattenflöden ur ett miljö- och resursperspektiv. Särskild vikt har lagts på vattenförbrukningen.

Skogsbruket Water Profile för skogsbruket definieras som den påverkan på kvantitet och kvalitet på vattnet i avrinningen från skogsekosystemen som kan tillskrivas det skogsbruk som bedrivits för att producera vedråvara till den svenska skogsindustrin. I skogsbruk inkluderas metoder för t ex avverkning, återbeskogning samt andra skogsbruksåtgärder.

Skogsbruket - metod Studien är av kvalitativ karaktär med en övergripande metoddiskussion utan kvantitativa beräkningar. Water Profile har bedömts på landskapsnivå och över längre tidsperioder, såsom en omloppstid. Bedömningarna har skett utifrån två alternativa referensscenarier ett mindre respektive ett mer intensivt skogsbruk jämfört med idag.

Skogsbrukets inverkan på vattenkvantiteten Skogsbruket har i allt väsentligt en positiv inverkan på mängden vatten som lämnar skogsekosystemen eftersom det medför att avrinningen begränsas och utjämnas över tiden. Detta bidrar till att begränsa antalet och omfattningen av översvämningar. Brist på vatten förekommer sällan i Sverige. Enligt SLU och programmet Future Forest bör skogsbruk och evapotranspirationen från skogen ses som en tillgång i beräkningen av Water Footprint för en skogsprodukt. Skog förbrukar inte vatten utan det bidrar med vatten till systemet i vart fall i områden där vatten inte är en bristvara som t ex Sverige.

Skogsbrukets inverkan på vattenkvaliteten Skogsbrukets inverkan på vattenkvaliteten i avrinningen från skogen är under normala förhållanden begränsad. Under vissa förhållanden kan skogsbruket påverka vattenkvaliteten lokalt och temporärt. Potentiella negativa effekter av skogsbruk kan vara en försurande effekt i samband med trädens näringsupptag, att träden fungerar som filter och fångar upp luftföroreningar samt att toxiska substanser som finns upplagrade i markens organiska skikt kan frigöras till vattendrag och sjöar i samband med avverkningar och stormfällningar.

Systemavgränsning - massa- och pappersbruk Inflöde av vatten Avdunstning Utflöde av vatten Kylvatten Massa- och papperstillverkning Kylvatten Närliggande ytvatten Processvatten Massatillverkning Pappersmaskin inkl. torrparti Rening Från reningsanläggning Närliggande ytvatten Skogsråvara Vatten i övriga råmaterial Inköpt massa Returpapper Övriga insatsvaror Bränslen Förbränning av bränslen (bark, slam etc.) Restprodukter, Deponi m.m. Vatten i produkt Vatten i restprodukter Beroende av end-of-lifescenario Beroende av end-of-lifescenario

Totala vattenflöden i massa- och pappersbruk samt sågverk * Inflöde Mm 3 /år Råvatten 849 varav kommunalt 1,9 vatten I ved 26,5 I inköpt massa 0,17 I inköpt returpapper 0,25 I bränslen (t.ex. 2,8 bark) I kemikalier och 1,4 övriga insatsvaror Summa inflöde 880 Utflöde Mm 3 /år Processvatten 502 Icke processberört 330 vatten I tillverkad 0,45 avsalumassa I tillverkat papper 0,86 I avfall och 0,94 biprodukter I tillverkade 1,6 trävaror Summa utflöde 836

Vattenförbrukning Den totala vattenförbrukningen definierad som vattenförlusterna vid tillverkning av massa, papper och sågade trävaror i Sverige har bedömts uppgå till 50-60 Mm3 per år motsvarande 6-7 % av intaget råvatten med en osäkerhet på 2 %. Vattenförbrukningen utgörs till mer än 90 % av vattenånga från olika processteg.

Vattenkvalitet

Slutsatser tillverkning av massa, papper och sågade trävaror Vattenförbrukning ska ej sammanblandas med vattenanvändning. Vattenförbrukningen har en försumbar effekt på den svenska vattentillgången. Vattenanvändningen utgörs till största del av råvatten från sjöar och vattendrag som återförs till vattendragen som processvatten och kylvatten. Vattenexploateringsgraden för svenska massa- och pappersbruk är generellt låg. Utgående processvatten uppfyller högt ställda miljökrav.

Övergripande slutsats av studien Den svenska skogsindustrins och skogsbrukets påverkan på vattentillgång och vattenkvalitet är begränsad och i vissa fall positiv. Verksamheterna orsakar inte vattenbrist och påverkar inte vattnets användbarhet. Utifrån ett vattenperspektiv är därmed förutsättningarna i Sverige goda för skogsbruk och skogsindustri.