Gruppstation för vindkraft vid Granliden i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län

Gruppstation för vindkraft vid Granliden i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Utkast till Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med förslag till vidare arbete 2010-03-02

Om MKB-utkastet - läsanvisning Utkastet till MKB utgör underlag för det samråd som Nordisk Vindkraft AB genomför inom projektet. Dokumentet ska betraktas som en anvisning om vad den färdiga MKB:n kommer att innehålla. Här beskrivs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. MKButkastet kommer således att utvecklas parallellt med samrådet och i takt med att företaget inhämtar uppgifter om förhållandena i området. En färdig MKB-handling avses föreligga i juni 2010. I MKB-utkastet anges vad som bör utredas fram till färdig MKB och hur dessa aspekter kommer att utredas. Detta anges med kursiv text i respektive avsnitt. I MKB-utkastet anges också i vad mån resultatet av kommande utredningsarbete kan påverka utformningen av anläggningen. Omslag: Utsikt över Granliden från norr. Foto: Peter Nordin. 2

Innehåll Innehåll...3 0 Icke-teknisk sammanfattning...4 1 Inledning...5 1.1 Sökanden 5 1.2 Syfte med MKB 5 1.3 Om MKB-dokumentet - en läsanvisning 5 1.4 Om samrådsprocessen 5 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar 5 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen...7 2.1 Lokaliseringsalternativ 7 2.2 Nollalternativ 8 2.3 Beskrivning av huvudalternativet 8 3 Landskapets värden och förutsättningar.8 3.1 Analys av det omgivande landskapet 8 3.2 Omgivande områden av riksintresse 9 3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna 9 3.4 Friluftsliv 9 4 Mark och vatten... 10 4.1 Skogs- och jordbruk 10 4.2 Berg, grus och mineral 10 4.3 Vattentillgångar 10 4.4 Förorenad mark 10 8 Bedömda konsekvenser... 14 8.1 Metodik 14 8.2 Klimat- och miljöeffekter 15 8.3 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen 16 8.4 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer 16 8.5 Konsekvenser för landskapsbilden 17 8.6 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna 18 8.7 Konsekvenser för friluftslivet 18 8.8 Konsekvenser för kulturmiljön 18 8.9 Konsekvenser för användningen av naturresurser 18 8.10 Konsekvenser för luftfartens intressen 19 8.11 Konsekvenser för rennäringen 19 8.12 Konsekvenser genom ljudutbredning 19 8.13 Konsekvenser genom skuggor och reflexer 19 8.14 Konsekvenser under byggskedet 19 8.15 Säkerhet 19 9 Uppföljning... 21 Referenser... 22 Bilagor... 22 5 Samhällsförutsättningar... 11 5.1 Arvidsjaurs kommun 11 5.2 Bygden kring utredningsområdet 11 5.3 Luftfarten 11 6 Rennäringens förutsättningar... 12 6.1 Samebyns markanvändning i närområdet 12 7 Skadelindrande åtgärder... 13 3

0 Icke-teknisk sammanfattning En sammanfattning skrivs i slutskedet av utredningen. 0 SAMMANFATTNING 4

1 Inledning Kapitlet kommer att ge en introduktion till projektet, redovisa hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ge en kort beskrivning av samrådet. Granlidens utredningsområde för vindkraft ligger i Arvidsjaurs kommun i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. Nordisk Vindkraft vill därför undersöka förutsättningarna för vindkraft i en öppen och samordnad utredningsprocess. Detta kommer att ske genom de samråd som genomförs i bygden och genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som belyser både tekniska och miljömässiga aspekter. Avsikten är att under våren 2010 färdigställa en ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande och drift av en vindkraftanläggning vid Granliden, med sammanlagt elva vindkraftverk. MKB:n kommer tillsammans med en samrådsredogörelse att bifogas ansökan. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Nordisk Vindkraft. Företagets kontaktperson är: Åsa Jönegren NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen 1 411 04 Göteborg NV Nordisk Vindkraft AB, som tidigare RES Skandinavien AB, bildades 2001 och huvudkontoret ligger i Göteborg. Företaget är ett dotterbolag inom RES Ltd i Storbritannien ett av världens ledande vindkraftsföretag. RES Ltd, startades 1981 och sedan starten har bolaget utvecklat och byggt vindkraftanläggningar runt om i världen med en total installerad effekt på över 4 500 MW. Bolaget äger idag ca 560 MW i egen produktion. Bolagets vindkraftanläggning i Havsnäs, Strömsunds kommun, tas i bruk under 2010. Med sina 48 vindkraftverk och totala effekt på 95,4 MW blir det Sveriges största landbaserade vindkraftanläggning. Nordisk Vindkraft AB projekterar och bygger vindkraftanläggningar i Norden. För närvarande pågår projektering av ett flertal vindkraftparker. 1.2 Syfte med MKB Syftet med en MKB är att enligt 6 kap Miljöbalken - identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.3 Om MKB-dokumentet - en läsanvisning 1.4 Om samrådsprocessen Här kommer det i den färdiga MKB:n att göras en kort beskrivning av samrådet. I övrigt kommer en utförligare samrådsredogörelse bifogas MKB:n. 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Granliden kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnyelsebar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energiproduktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar har visat att ett vindkraftverk redan efter 8 månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. 1 INLEDNING 5

Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143), följande bedömning om vindkraften: Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav. År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige fast som innebar att det skulle finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år 2015. I juni 2009 beslutade riksdagen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30 TWh till år 2020. Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade vindkraftverk. Områden av riksintresse för vindbruk har pekats ut av Energimyndigheten. De täcker en yta av ca 6 000 km 2 på land och 4 000 km 2 i vatten, vilket tillsammans motsvarar 2,2 procent av Sveriges yta. Som en jämförelse utgör riksintresse för naturvård ca 140 000 150 000 km 2 och riksintresse för friluftslivet 14 000 km 2. Energimyndigheten bedömer att riksintresseområdena möjliggör en elproduktion på ca 20 TWh och att de är ett viktigt planeringsverktyg för att uppnå EU:s mål för förnybar energi (Energimyndigheten 2008). Det finns alltså inte ett överflöd av utpekade riksintresseområden för vindbruk, utan områdena bedöms i stort kunna motsvara den utbyggnad som krävs för att uppnå de uppställda målen. Således är varje område av riksintresse för vindkraft en viktig byggsten i omställningen av samhället till förnyelsebara energikällor. 1 TWh räcker exempelvis till att driva alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar i fem månader. 1 INLEDNING 6

2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen Kapitlet kommer att beskriva den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Nordisk Vindkraft kartlägger sedan augusti 2009 vindförhållandena genom vindmätningar vid Granliden. 2.1 Lokaliseringsalternativ Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt. I det följande avsnittet beskrivs hur Nordisk Vindkraft gått till väga för att leta fram de lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige. Bra vindförutsättningar och få motstående intressen Nordisk Vindkrafts arbete med att välja ut områden som kan vara lämpliga att etablera vindkraft i har skett i två steg. I steg ett togs en lista över tänkbara områden fram utifrån vindförutsättningar och motstående intressen. Rent praktiskt gjordes detta med hjälp av en GIS-modell som Nordisk Vindkraft själva har tagit fram. GIS-modellen är utformad så att den kan ge en bild av hur vindförutsättningarna och de motstående intressena ser ut på varje enskild plats i hela Sverige. Vinddata i GIS-modellen kommer från tre källor: (1) den så kallade MIUU-modellen, som är en kartläggning av vindpotentialen över Sverige som Uppsala universitet tagit fram, (2) från en vindmodell som Nordisk Vindkraft låtit ta fram samt (3) från de egna vindmätningar som Nordisk Vindkraft har gjort på olika platser i Sverige. De motstående intressen som lagts in i modellen anges i faktarutan nedan. Med kriterierna att medelvindhastigheten ska vara minst 7 meter per sekund och att få, eller helst inga, motstående intressen ska beröras har Nordisk Vindkraft med GIS-modellens hjälp tagit fram en lista över 200 områden som är tänkbara att etablera vindkraft i. Motstående intressen i Nordisk Vindkrafts GIS-modell Riksintresse rennäring Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse friluftsliv Riksintresse obruten kust Riksintresse högexploaterad kust Riksintresse obrutet fjäll Natura 2000-områden Nationalparker Naturreservat Kulturreservat Djur- och växtskyddsområden Boverkets stoppområden för vindkraft Boverkets planeringsområden för vindkraft Riksantikvarieämbetets värdeområden Riksantikvarieämbetets frisiktsområden Rangordning av områden Steg två i arbetet har varit att rangordna områdena i den framtagna listan. Rangordningen har skett utifrån vindstyrka, nätanslutning, ingenjörsmässiga förutsättningar och en bedömning av osäkerheten i tidigare bedömningar. Ju mer det blåser desto bättre är det. När det gäller nätanslutningen har en bedömning gjorts av hur dyr denna kommer att bli och det beror framför allt på hur långt det är från det aktuella området till en lämplig anslutningspunkt till elnätet. För att en anslutning ska kunna komma till stånd måste det också finnas tillräckligt med ledig kapacitet på det aktuella elnätet. I bedömningen av de ingenjörsmässiga förutsättningarna har man bl.a. tittat på åtkomst till området, d.v.s. närheten till lämplig transportväg för vindkraftverkens alla delar, och hur pass komplicerat det kommer 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN 7

att bli att anlägga vindkraftverken i området. Ju kostsammare nätanslutning och åtkomst desto fler vindkraftverk behöver kunna anläggas i området för att få lönsamhet i projektet. I alla dessa bedömningar finns naturligtvis ett visst mått av osäkerhet. Det har slutligen bedömts hur stor denna osäkerhet är och vägt in denna vid rangordningen av områdena. Områdena med högst rang har hamnat högst upp i listan. När Nordisk Vindkraft sedan börjat arbeta vidare med enskilda projekt har man således börjat med områdena allra högst upp i listan. Redogörelse för några högt rangordnade lokaliseringar 3 Landskapets värden och förutsättningar Under kapitel 3 i MKB:n kommer landskapet och de ingående naturmiljöerna i och omkring Granliden att beskrivas. I kapitlet kommer det också att ingå en beskrivning av friluftslivet och dess förutsättningar i området, samt en belysning av områdets kulturmiljö. 3.1 Analys av det omgivande landskapet 2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN I detta avsnitt kommer projektet vid Granliden och några andra projekt som ligger högt upp i rankningslistan att beskrivas mer i detalj. 2.2 Nollalternativ I detta avsnitt kommer företaget att beskriva vilka konsekvenserna blir om utbyggnaden av vindkraftanläggningen vid Granliden inte kommer till stånd. 2.3 Beskrivning av huvudalternativet Vindkraftanläggningen är planerad vid Granliden ca 40 km väster om Arvidsjaur i Norrbottens län. I detta avsnitt kommer företaget att beskriva anläggningen. Det kommer att handla om lokalisering, områdets lämplighet, planförhållanden, utredningsområdet, lokal optimering, vindkraftverken, hindermarkering, fundament, färdigställandearbeten, kringanläggningar, tillfartsvägar, mätmaster, elnät och nätanslutning, bygg- och drifttid, avveckling och återställning samt totalt markanspråk. Se vidare Nordisk Vindkrafts faktablad om projektet. I detta avsnitt utvecklas förutsättningarna för landskapet, d.v.s. geografi, topografi, naturgeografiska förhållanden och jordarter/ berggrund. Dessutom kommer det att göras en beskrivning av fördelningen av markslag inom området (skog, våtmarker, odlingsmark, sjöar och vattenmiljöer). Inventeringsområdet är beläget inom den mellanboreala vegetationszonen och ligger i de västra delarna av den naturgeografiska regionen 32c, Norra Norrlands och norra Finlands barrskogsområden och bergkullslätter (Nordiska ministerrådet, 1977). Inventeringsområdet ligger i gränslandet till den naturgeografiska regionen 33h, Förfjällsregion med huvudsakligen nordligt boreal vegetation. Området präglas av ett svagt kontinentalt klimat med liknande vintertemperaturer som i fjällregionen och förhållandevis höga sommartemperaturer. Omgivningarna är belägna över högsta kustlinjen och jordarterna utgörs till största delen av morän eller torv. Terrängen i det omgivande landskapet är kuperad med inslag av markerade berg och lågfjäll som når över trädgränsen. Höjderna omges av vidsträckta våtmarker och flack skogsmark. Skogsmarken i de lägre liggande delarna präglas av modernt skogsbruk. På högre höjder och i branter förekommer äldre skogar som inte har påverkats av modernt skogsbruk i samma utsträckning. Tre älvar rinner genom landskapet, Vindelälven, Skellefteälven och Byskeälven. Älvarna och flera av deras biflöden ger landskapet en viss nordväst sydostlig riktning. Skellefteälven är reglerad för vattenkraft. Flera sjöar i dessa älvsystem ligger i närheten av inventeringsområdet, t.ex. Storavan (420 m.ö.h.), Ledavan (408 m.ö.h.) och Lång- 8

träsket (403 m.ö.h.). Toppar som når 600 m.ö.h. är vanliga i det omgivande landskapet, medan endast sex toppar inom 50 km från inventeringsområdet når 700 m.ö.h. En särskild naturinventering och en sammanställning av känd kunskap för Våsbergsområdets olika naturmiljöer har genomförts. Aspekterna kommer således att utvecklas under arbetet med att färdigställa MKB:n. Naturinventeringen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Nedan följer en kort sammanfattning av slutsatserna från den genomförda naturinventeringen: 3.4 Friluftsliv 3.2 Omgivande områden av riksintresse I detta avsnitt redogörs för de riksintressen och andra områden med höga värden som finns i Granlidens omgivning. Inom 10 km radie från utredningsområdet för vindkraft berörs flera typer av riksintressen. Utredningsområdet på Granliden är utpekat som riksintresse för vindbruk. Rikintresse för naturvården ca 7 km NO om utredningsområdet. Riksintresse för naturvården ca 10 km SV om utredningsområdet. Utredningsområdet på Granliden omfattas av ett riksintresse för rennäringen. Byskeälven med biflöden är utpekat som Natura 2000-område och finns inom 8 10 km från utredningsområdet. Jan-Svensamössan är ett 92 hektar stort naturreservat och Natura 2000-område. Reservatet omfattar en markerad kalfjällstopp med kringliggande urskog. Reservatet ligger ca 6 km öst om inventeringsområdet. Lässejaure är ett 10 km2 stort fågelskyddsoch Natura 2000-område beläget ca 10 km väster om inventeringsområdet. Stormyran ligger ca 5 km SV om utredningsområdet och har i Våtmarksinventeringen givits klass 1. 3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna Friluftslivets förutsättningar i området kommer att beskrivas genom kontakter med lokala föreningar, jaktklubbar, markägare m.fl. Viktig kunskap införskaffas också under samrådet. Viktiga aspekter är nyttjandet av markerna i form av jakt, fiske, bär- och svampplockning, vandring m.m. Vinternyttjandet i form av skoteråkning m.m. kommer också att beskrivas. De marker som ingår i utredningsområdet nyttjas för jakt. Vintertid förekommer skotertrafik i området och en skoterled löper genom området i nord-sydlig riktning. 3.5 Kulturmiljö Avsnittet kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. Inga kända kulturmiljövärden finns inom utredningsområdet för vindkraft. I omgivningarna finns dock en del fornminnen registrerade i Riksantikvarietämbetets databas.. 3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 9

4 Mark och vatten Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Till naturresurser räknas bl.a. grundvattenförekomster och mineralförekomster. Förutsättningarna vad gäller sådana aspekter kommer att beskrivas. Pågående markanvändning utgörs i huvudsak av skogsbruk. Stora delar av området bär spår av aktivt skogsbruk, t.ex. i form av kalavverkade bestånd, ungskogar och äldre avverkningspår i gamla bestånd. 4.2 Berg, grus och mineral Enligt SGU:s täktregister finns inga täkter för berg eller naturgrus inom utredningsområdet eller inom de närmaste 5 kilometrarna. 4.3 Vattentillgångar Ingen brunn finns registrerad inom utredningsområdet enligt SGU:s brunnsregister. Närmaste brunnar finns i byn Gullön. 4.4 Förorenad mark 4.1 Skogs- och jordbruk 3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 10

5 Samhällsförutsättningar Kapitlet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Här kommer det att finnas en kort beskrivning av de förutsättningar vad gäller boende och verksamheter som präglar omgivningarna kring den planerade vindkraftanläggningen. 5.1 Arvidsjaurs kommun Arvidsjaurs kommun har ca 6 600 invånare (SCB, 2009-12-31). Närinslivet i kommunen präglas av träförädling, turism och handel. På senare år har en omfattande biltestverksamhet vuxit fram. Biltestverksamheten ger underlag för detaljhandel, logi och reguljära flyglinjer både inom Sverige och till andra länder i Europa. ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSAytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. Utredningsområdet ligger ca 43 km väster om Arvidsjaurs flygplats, och ca 80 km nordöst Gunnarns flygplats. För flygplanens navigering i luftrummet krävs olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex. radar. Dessa hjälpmedel kan också störas av höga byggnadsverk. 5.2 Bygden kring utredningsområdet Här kommer det i den färdiga MKB:n att ske en kort presentation av var och en av de byar som ligger inom ca 5 km från den planerade vindkraftanläggningen. Den by som ligger närmast utredningsområdet är Gullön på ca 2 km avstånd. Ungefär 6 km nordväst om utredningsområdet ligger byn Renviken, och 10 km väster om utredningsområdet ligger Avaviken. Södra Bergnäs ligger på en smal udde i sjön Storavan, ca 10 km nordväst om utredningsområdet. Byn Slagnäs ligger ca 10 km sydväst om utredningsområdet. Här bor ca XX åretruntboende personer. Den största verksamheten i byn kretsar kring biltestanläggningen. Under vinterns högsäsong växer befolkningen till ca XX personer, med många besökare från bilindustri i Europa. I Slagnäs finns såväl livsmedelsaffär som skola. 5.3 Luftfarten När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika 5 SAMHÄLLSFÖRUTSÄTTNINGAR 11

6 Rennäringens förutsättningar Utredningsområdet vid Granliden ligger inom ett område som är av riksintresse för rennäringen. Området nyttjas av Mausjaure sameby Rennäringen är en av de verksamheter som kan påverkas av de förändringar som en ny vindkraftanläggning medför. Beskrivningen berör inledningsvis den berörda samebyns årscykel i stort för att sedan fokusera på förhållandena kring Granliden. I det fortsatta arbetet med MKB:n kommer det också att göras en kort presentation i detta kapitel av rennäringens övergripande förutsättningar, dess status som näring och på vilket sätt nyttjandet av betesmarkerna har stöd i lagstiftning. Här kommer också att ges en kort redogörelse för kunskapsläget vad gäller hur renar och rennäring påverkas av olika ingrepp. 6.1 Samebyns markanvändning i närområdet 6 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR Denna aspekt kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n. Nordisk Vindkraft har tagit en inledande personlig kontakt med Mausjaure sameby för att få till stånd ett samrådsmöte. Syftet med samrådsmötet är att samebyn ska få tillfälle att beskriva sin verksamhet, att yttra sig över den föreslagna vindkraftanläggningen och att diskutera möjliga skadelindrande åtgärder. 12

7 Skadelindrande åtgärder I detta kapitel kommer företaget att utveckla vilka åtgärder som kommer att vidtas för att lindra eventuella negativa konsekvenser av vindkraftanläggningen. Till sådana åtgärder räknas: - bortval av etablering i och/eller särskild hänsyn till känsliga områden - åtgärder för att minska påverkan på vattendrag, våtmarker och andra värdefulla natur- och/eller kulturmiljöer - begränsning av markskador i anläggningsskedet - val av verksplaceringar i syfte att reducera påverkan genom ljud, skuggor och reflexer - m.m. Kapitlet kommer preliminärt att delas in i följande underrubriker: 7.1 Förändring av utredningsområdet 7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild 7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer 7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen 7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer 7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser 7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen 7.8 Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen 7.9 Åtgärder för att reducera hälsoeffekter 7.10 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden 7.11 Åtgärder för att begränsa risker 7 SKADELINDRANDE ÅTGÄRDER 13

8 Bedömda konsekvenser Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER I detta kapitel kommer Nordisk Vindkraft att redovisa projektets bedömda konsekvenser över en rad aspekter. Inledningsvis redovisas metodiken för konsekvensanalyserna, därefter följer en redovisning av projektets konsekvenser på en övergripande nivå. Merparten av kapitlet utgörs dock av bedömningarna av lokal påverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rennäring etc. 8.1 Metodik Kapitel 8 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Granliden. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö m.m. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som uppstår till följd av uppförande, drift och underhåll av vindkraftanläggningen efter att föreslagna skadelindrande åtgärder vidtagits (kapitel 7). Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet, d.v.s. om ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning av nollalternativet i avsnitt 2.2). Struktur i respektive tema För vart och ett av de teman som beskrivs i kapitlet görs en redogörelse för i vilken mån och hur konsekvensanalysen kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB. För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, buller etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet, vilka skadelindrande åtgärder som ska vidtas, vilka osäkerheter som föreligger i bedömningen samt slutligen en samlad bedömning av konsekvenserna. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av vindkraftutbyggnaden analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala, som går från stora negativa konsekvenser via måttliga, små och obetydliga konsekvenser till positiva konsekvenser. Bedömningsgrunderna redovisas i tabell i respektive tema-avsnitt. Bedömningsgrunderna är anpassade till det aktuella projektets betydelse ur ett samhällsperspektiv. I det aktuella fallet har det betydelse att det är av nationellt intresse att vindkraft etableras i de områden som är utpekade som riksintresse för vindbruk. I avgörandet av lokaliseringsfrågan väger ett projekt av nationellt intresse tyngre mot andra motstående intressen än ett projekt av regional eller lokal betydelse. Exempelvis kan en omfattande påverkan medföra måttliga konsekvenser om projektet är av nationell betydelse medan samma påverkan kan medföra stora konsekvenser om projektet är av regional betydelse. För ett projekt av lokal betydelse skulle redan en liten påverkan på nationella motstående intressen kunna medföra stora konsekvenser. Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar en förändrad grundvattennivå. Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller förändrad vattenregim i en våtmark. Konsekvens Konsekvens är en värdering av effekten efter föreslagna skyddsåtgärder med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. att boende får hämta vatten i en annan brunn, att torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Figur 8.1 Konsekvensbedömningen för respektive tema (landskapsbild, naturmiljö, friluftsliv, påverkan från ljud o.s.v.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas för varje tema 14

populationsminskningar eller att växtarter längs vattendrag får svårare att fortleva. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. 8.2 Klimat- och miljöeffekter Vindkraft är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljöfarliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska kunskapsprogrammet Vindval utreds vindkraftens miljöpåverkan och den forskning som hittills gjorts visar på en låg lokal miljöpåverkan från vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftanläggningarna placeras i lägen som är bra ur miljösynpunkt och att de människor som bor i närheten känner sig delaktiga i processen. Svenska Naturskyddsföreningen menar i ett uttalande att en bedömning av miljöeffekter från vindkraften bör göras ur ett större perspektiv. En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter, ofta av irreversibel karaktär, från andra energianläggningar kan reduceras, till exempel utsläpp av klimatpåverkande gaser från fossileldade kraftverk. Vindkraftutbyggnad i Sverige möjliggör även ett minskat beroende av el från kärnkraft och därmed minskade miljö- och hälsoskador i uranets användningskedja, från brytning till avfall. Ser man på effekterna på biologisk mångfald kan man inte bara granska de direkta effekterna av själva vindkraftverket och dess eventuella påverkan på arters livsmiljö utan man måste också ta hänsyn till att en fortgående klimatförändring bedöms ha en stark påverkan på de flesta arters livsbetingelser. En snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige kan påskynda avvecklingen av fossilberoendet och bidrar därmed till att motverka klimatförändringarna. 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 15

8.3 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Analysen kommer att visa för vilka av miljökvalitetsmålen som vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelse. Den nationella miljöpolitiken går ut på att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Därför har riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla myndigheter och sektorer i samhället ska därför ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till ekonomiska och sociala när beslut fattas. De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. 8.4 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken 5 kapitlet och vars efterlevnad är en aspekt som ingår i prövningen av ett projekts tillåtlighet och villkor. Normer kan meddelas av regeringen för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer: Föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527) Olika parametrar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Miljökvalitetsnormer för vattenmiljön håller på att utvecklas inom det pågående arbetet med att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten. Vindkraftetableringen vid Granliden bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. Etableringen kommer snarare att medföra att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett kan minska. Med vindkraft istället för kolkondenskraft och andra fossila bränslen för energiproduktion kommer belastningen på framför allt luften att minska. Ett liknande resonemang där vindkraft ersätter vattenkraft gör att belastningen på vattenmiljön kommer att minska. Vad gäller buller är det ljud som vindkraftanläggningen kommer att alstra lägre än gällande riktvärden för omgivningsbuller. Slutsatsen är således att efterlevnaden av miljökvalitetsnormerna är god. 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 16

8.5 Konsekvenser för landskapsbilden Bygden är kuperad, så vindkraftanläggningen kommer att vara synlig från den närmaste omgivningen, men bara från höjder då man befinner sig längre ifrån den. Byarna närmast den planerade vindkraftanläggningen är Gullön, Södra Bergnäs och Slagnäs. Vindkraftanläggningen kommer troligen att vara mer eller mindre synlig från dessa byar. Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Konsekvenserna kommer att beskrivas med utgångspunkt från fotomontage från några olika platser i vindkraftanläggningens omgivning. Bebyggelse Riktning Avstånd (km) Höjd (m ö h) X-by XXX N - NV X,X XXX X Invånare Fotomontage nr Bedömning Delar av samhället beläget vänt mot söder och mot Granliden. Delar av vindkraftanläggningen blir synlig från XXXX Figur 8.2. Tabellen kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. Tabellen redovisar omgivande bebyggelse med antal invånare, riktning mot vindkraftparken, ungefärligt avstånd mellan närmaste del av utredningsområdet för vindkraft och centrala delen av byn, höjd över havet i centrala delar av byn samt en bedömning av i vilken mån och hur vindkraftanläggningen blir synlig. Stora konsekvenser Ingreppet är stort, anläggningen dominerar landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är stor, landskapet är av stor betydelse för människor Måttliga konsekvenser Ingreppet är stort. Kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor. Anläggningens dominans över omgivande landskap är måttligt eller litet, landskapet är av måttlig betydelse för människor Figur 8.3 Bedömningsgrunder för landskapsbilden. Små konsekvenser Ingreppet är måttligt. Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot omgivande landskap är litet, landskapet är av liten betydelse för människor Obetydliga konsekvenser Ingreppet är litet. Anläggningen samverkar med landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är liten, landskapet är av obetydlig betydelse för människor Positiva konsekvenser Anläggningen innebär att landskapsbilden tillförs positiva aspekter 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 17

8.6 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Resultaten av naturinventeringen kommer att ligga till grund för en analys av hur naturvärden, fåglar och övrig fauna kommer att påverkas. De underrubriker som preliminärt kommer att användas är: Skyddade områden Våtmarker Vattendrag Fåglar och övrig fauna 8.7 Konsekvenser för friluftslivet Såvitt hittills känt nyttjas Granliden för jakt men i övrigt inte för friluftsliv i någon större utsträckning. Det kommer även fortsättningsvis vara möjligt att använda utredningsområdet för jakt, bär- och svampplockning m.m. även om upplevelserna i viss mån kan förändras. Den preliminära bedömningen är att konsekvenserna för friluftslivets intressen kommer att vara små. Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Den naturinventering som genomförts samt samrådet kommer att ge goda inblickar i hur området används av friluftslivet idag och hur friluftslivet kan komma att påverkas. 8.8 Konsekvenser för kulturmiljön Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 8.9 Konsekvenser för användningen av naturresurser Pågående markanvändning utgörs av skogsbruk. Den planerade vindkraftanläggningen kommer inte att påverka skogen som naturresurs mer än marginellt genom det bortfall av produktionsareal (normalt 3-5 % av utredningsområdets areal) som sker till följd av anläggningsytor, vägar och ledningar. Den preliminära bedömningen är att konsekvenserna för nyttjandet av naturresurser kommer att vara obetydliga. Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Den naturinventering som genomfördes under 2009 och samrådet kommer att ligga till grund för en analys av om och i så fall hur utnyttjandet av naturresurser kan komma att påverkas. Även eventuell påverkan på värdefulla grundvattenförekomster kommer att behandlas i detta avsnitt. Se kapitel 8.11 för beskrivning av konsekvenserna för rennäringen. 18

8.10 Konsekvenser för luftfartens intressen Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. De uppgifter som framkommer under samrådet kommer att ligga till grund för en analys av om och i så fall hur luftfarten kan komma att påverkas. 8.15 Säkerhet Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Här kommer bl.a. frågan om riskerna med iskast och isfall från vindkraftverken att belysas. 8.11 Konsekvenser för rennäringen Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Mausjaure sameby har kontaktats för samråd. 8.12 Konsekvenser genom ljudutbredning Nordisk Vindkraft kommer att genomföra en särskild analys av ljudutbredning vid närliggande fastigheter. Denna kommer att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt. 8.13 Konsekvenser genom skuggor och reflexer Nordisk Vindkraft kommer att genomföra en särskild analys av skuggutbredning vid närliggande fastigheter. Utredningen kommer även att beröra påverkan genom reflexer. Utredningen kommer att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt. 8.14 Konsekvenser under byggskedet Generellt sett kan konsekvenserna av en vindkraftanläggning beskrivas som större i byggskedet än i driftskedet. I byggskedet är dock konsekvenserna tillfälliga och övergående. Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. 8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 19

8 BEDÖMDA KONSEKVENSER 20

9 Uppföljning I det fortsatta arbetet kommer det att göras en bedömning om det är relevant att följa upp någon eller några av de konsekvenser som kan förväntas för vindkraftanläggningen. Det kan röra sig om någon av de aspekter där det finns en stor osäkerhet om konsekvenserna eller där de förväntas bli särskilt stora. 9 UPPFÖLJNING 21

Referenser Bilagor REFERENSER 22